Alejandra Vasquez |Hej tack för din fråga, jag kommer besvara frågan genom att dela upp den i två steg för ett tydligare och ett mer lättförståeligt svar.Huset:Utgångspunkten vid en bodelning är att man beräknar först makarnas andelar av boet, då ska skulderna räknas av från gifträttgodset i så stor mån att skulderna som maken hade innan talan om äktenskapsskillnad täcks (11 kap. 1 § Äktenskapsbalken och 11 kap. 2 § Äktenskapsbalken). Med giftorättsgods menas allt som inte är enskild egendom tack vare exempelvis äktenskapsförord ( 7 kap. 1 § Äktenskapsbalken). Det som återstår av makarnas giftsrättsgods efter att det har gjorts avdrag för skulderna ska läggas samman och delas lika (11 kap. 3 § Äktenskapsbalken).Det spelar ingen roll hur stort andel av bostaden du eller din fru, det ska fortfarande delas lika om det inte är så att det finns ett skuldebrev eller äktenskapsförord som säger något annat. Det betyder att om det inte är så att det finns ett skuldebrev eller äktenskapsförord så ska beräkningen av hur mycket man ska köpa ut den andre för se ut på följande sätt: Man beräknar först värdet på bostaden. Enligt grunderna i NJA 1975 s 288 ska man först ta marknadsvärdet minus ingångvärdet samt mäklarkostnader. På det beloppet ska man beräkna den latenta skatten. Värdet på bostaden blir marknadsvärdet minus mäklarkostnaderna och den latenta skatten. Därefter ska enligt reglerna i äktenskapsbalken makarnas andelar av bostaden beräknas, och sen drar man av den andelen av lånet vardera ansvarar för. Därefter ska det som de har kvar läggas samman och delas lika.Någon exakt uträkning av skatt och mäklararvode krävs inte utan en förenklad beräkning görs utifrån det antagande att den part som tillskiftas bostaden genast ska realisera bostaden för det pris som motsvarar antaget marknadsvärdet. De belopp som framkommer i beräkningen är således baserade på en fiktiv försäljning som genom principen om likadelning och praxis ska tas hänsyn till då en framtida realisation av den tidigare gemensamma bostaden kommer att medföra extra kostnader för övertagande part. Tanken är att värdet av bostaden i bodelning ska anses uppgå till den nettosumma som erhållits om bostaden sålts omedelbart.Övrig egendom:När det gäller möblerna så ska de möbler som införskaffades gemensamt till ett värde av 300.000 kr ingå i bodelningen och delas på hälften då de utgör giftorättsgods. Varken vitrinskåpet eller tavlan du har ärv av din farfar ska ingå i bodelningen då de utgör enskild egendom. Möblerna du har tillfört boet när ni först flyttade ihop värda 30 000 kr och möblerna din fru köpt för pengar som hon vunnit på lotto värda 10 000 kr ska däremot ingå i bodelningen om det inte finns äktenskapsförd eller liknande som säger annat och värdet ska delas på hälften. Sportbilen, din frus segelbåt värd 500 000 kr, skidutrustningen till värde av 15 000 kr, din frus har aktier värda 60 000 och hennes banksparande ska också ingå i bodelningen och delas på hälften om det inte finns äktenskapsförord eller liknande som säger annat. När det gäller din kreditkontoskuld på 5000 kr så kommer du kunna dra av den från din andel av giftorättsgodet.Huvudregeln när det gäller egendom är att den ska tillsättas värdet den hade på bodelningsdagen enligt grunderna i NJA 1997 s. 774. Men det finns undantag när det gäller bilar, bilen ska ges istället det värdet den hade på brytdagen enligt prop.1986/87:1 s. 160 eftersom bilar sjunker snabbt i värde och det är därför värdet på brytdagen anses vara den mest rättvisa och dessutom pga makarnas redovisningsskyldighet enligt 9 kap. 3 § Äktenskapsbalken mellan bodelningsdagen och brytdagen. Sen så gäller som huvudregel enligt 11 kap. 7 § Äktenskapsbalken att varje make har rätt att vid fördelningen av egendom i första hand få sin egendom eller den del av denna som den maken önskar. När det gäller gemensam bostad och bohag så är den make som bäst behöver makarnas gemensamma bostad eller bohag som rätt att få denna egendom mot att den löser ut den andra maken. Behöver ni hjälp med bodelningen rekommenderar jag att ni bokar tid hos en av våra jurister. Ni kan boka tid direkt på http://lawline.se/bokaOm du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.

Vidar Wicklund |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar frågan som att din man äger tre fastigheter och att du funderar på vad som händer med dem om ni skiljer er. Jag uppfattar det som att han har köpt fastigheterna, och alltså inte fått dem i gåva eller arv. Har han fått dem av någon i gåva eller arv kan det påverka bedömningen. Det kan också påverka bedömningen om din man tagit lån för att betala fastigheterna eller har andra lån. Eftersom det inte nämns utgår jag från att det inte finns några avsevärda lån.BodelningPrecis som du påpekar delas er egendom upp mellan er om ni skiljer er (juridiskt kallas det äktenskapsskillnad). Uppdelningen kallas för bodelning och regleras i äktenskapsbalken (1987:230), ÄktB, 9-13 kap. Du har också rätt i att huvudregeln är att man får hälften av egendomen vid bodelningen om man inte har äktenskapsförord.Mer specifikt är det era gemensamma tillgångar som läggs ihop (det kallas för det totala boet) för att sedan delas lika på er båda (ÄktB 11 kap 3 §). Det är alltså inte bara fastigheterna som ingår i bodelningen, utan också det du äger. Om de tre fastigheterna har avsevärt större värde än era andra tillgångar är det dock sannolikt de som blir mest relevanta. Har ni alltså inga tillgångar av ekonomisk betydelse i övrigt blir det alltså i praktiken fastigheterna ni ska dela på (den andra egendomen delar ni också på, men den spelar ju inte så stor ekonomisk roll om den inte är värd så mycket).Givet att det förutom fastigheterna inte finns något av betydande värde har du alltså rätt i att ni som regel ska dela dessa på hälften mellan er. Värt att poängtera är att du inte per automatik får delar av fastigheterna, utan din man kan välja att ge dig annan pengar istället (ÄktB 11 kap 7 och 9 §§).Jämkning av bodelningSom undantag från likadelningen finns möjlighet att vid bodelningen jämka (ungefär "rätta till") vad som ska ingå i bodelningen. I ert fall blir regeln om jämkning vid kortvarigt äktenskap sannolikt tillämplig (ÄktB 12 kap 1 §). Den innebär att vid äktenskap som varat en kortare tid kan fördelningen bli annan än hälften-hälften. Det är inte alltid helt tydligt hur fördelningen faktiskt ska bli, eftersom också "omständigheter i övrigt" ska beaktas. Som tumregel finns riktlinjen att äktenskap som varat kortare än fem år anses kortvariga (om ni har bott tillsammans innan äktenskapet kan det anses som att den tiden ingår i äktenskapstiden enligt bestämmelsen). Ni har rätt att tillsammans välja beräkningsmodell för hur mycket som han har rätt att undanhålla från bodelningen. Om ni inte kan göra det finns det en riktlinje som säger att värdet den rikare maken ska bidra med till boet ska minskas till antalet år äktenskapet varat genom fem. I ert fall blir det 3,5/5=70%. Enligt den riktlinjen ska alltså din man få undanhålla 30% av värdet på sina tillgångar från boet. Det innebär att du får hälften av 70%, dvs 35% av värdet på fastigheterna.SammanfattningSammanfattningsvis kan sägas att du sannolikt, om ni skulle skilja er nu, skulle få kring 35% av värdet på fastigheterna, förutsatt att varken du eller din man har annan egendom av avsevärd betydelse, och att det inte finns några lån inblandade.Jag hoppas du fick svar på din fråga!

Maja Kristiansson-Gran |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som om du undrar om din sons sambo kan kräva ut en del av den bostadsrätt han förvärvat om de skulle separera, och vad skillnaden skulle bli om de var gifta. Reglerna om bodelning mellan sambor finns i sambolagen (SamboL). Reglerna om bodelning mellan makar finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Jag kommer börja med att redogöra för vad som gäller mellan sambor och sedan redogöra för vad som gäller mellan makar. Vad gäller för sambor?När ett samboförhållande upplöses kan någon av dem begära bodelning, 8 § SamboL. Bodelning måste alltså inte ske utan sker bara om någon kräver det. Vid en bodelning ska man dela på samboegendomen vilket utgörs av sambornas gemensamma bostad och bohag, 3 § SamL. Som sambors gemensamma bostad räknas bostadsrätt som en av dem äger och som förvärvats för gemensamt ändamål (5 § SamboL även 3 § SamboL). Det som en sambo har förvärvat före samlevnaden (dvs innan de flyttar ihop) anses normalt inte vara förvärvat för gemensamt ändamål. Ett undantag kan vara om den förvärvas precis innan samlevnad uppstår, men i ert fall så dröjer det så pass länge från köp till samlevnad att bostadsrätten inte kan anses vara förvärvad för gemensam användning. Vad innebär det för din son?Enligt förklaringen ovan utgör din sons bostadsrätt inte samboegendom och ska därmed enligt huvudregeln inte ingå i en eventuell bodelning vid en separation. Det finns dock speciella regler om övertagande av bostad i vissa fall. Övertagande av bostad i vissa fallOm ena sambon innehar en bostadsrätt som inte är samboegendom, vilket är fallet för er, så kan ändå den andra sambon få överta bostaden om denne behöver den bäst. Om samborna inte har barn krävs dessutom synnerliga skäl för att så ska få ske (22 § SamboL). Om det i framtiden vid en separation skulle vara så att din sons flickvän behöver bostaden bäst så skulle hon behöva ersätta din son för det, antingen genom att din son får överta egendom vid bodelningen motsvarande värdet av bostadsrätten, eller annars genom att flickvännen betalar värdet i pengar. Din son skulle alltså vid en sådan situation aldrig förlora värdet av bostadsrätten. Denna regel är tvingande och går inte att avtala bort. Vad skulle gälla om de var gifta? Eftersom bostadsrätten förvärvades för enskilt bruk innan ett eventuellt giftermål skulle den ägas av din son till 100 % men hela bostadsrätten skulle ändå ingå i giftorättsgodset och eventuellt behöva delas vid en skilsmässa (10 kap. 1 § ÄktB). Om din son och hans flickvän skulle gifta sig och inte vill att egendomen skulle ingå i en bodelning så kan de upprätta ett äktenskapsförord där de avtalar om att om att bostadsrätten ska vara din sons enskilda egendom (7 kap. 2 § ÄktB, 7 kap. 3 § ÄktB). Övertagande av bostad i vissa fall vid skilsmässaPrecis som vid bodelning vid upphörande av samboskap så har den bäst behövande maken vid skilsmässa rätt att ta över en bostad som ägs av den andra maken (11 kap. 8 § ÄktB). Vid en sådan prövning beaktas också exempelvis om det finns barn i äktenskapet och vem som har vårdnaden om dessa. Även denna regel är tvingande och gäller även om bostaden genom ett äktenskapsförord har gjorts till enskild egendom.Det är svårt att säga i vilka situationer som en make/sambo som inte äger bostaden skulle behöva den bäst, eftersom det är omständigheter i det enskilda fallet som avgör saken. Något som exempelvis spelar in i bedömningen är hur lätt motparten har att få tag på en annan bostad. Sammanfattning:Utgångspunkten i den situation du beskriver är att bostadsrätten tillhör din son och skulle inte ingå i en bodelning nu när de är sambor. I undantagsfall skulle din sons flickvän kunna ta över den, om situationen är så att hon behöver den bäst. Då skulle hon dock behöva ersätta din son för den. Om de skulle vara gifta skulle bostadsrätten ingå i en bodelning eftersom den skulle utgöra giftorättsgods. Om de upprättar ett äktenskapsförord och gör bostadsrätten till enskild egendom skulle den däremot inte ingå i en bodelning. Även vid skilsmässa kan den andra maken begära att få överta bostaden om denne behöver den bäst, i den bedömningen spelar det roll om de har gemensamma barn och hur vårdnadssituationen ser ut. Även i detta fall skulle din son få värdet ersatt. Gemensamt för dessa regler är att de är tvingande och inte går att avtala bort, dem finns för att skydda en svagare part i vissa situationer. Hoppas att du fått svar på din fråga och att du har fått bra information om hur det fungerar vid sådana situationer! Med vänliga hälsningar

Julia Hellquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att din man har gett bort en större summa pengar till sin bror en kort tid innan er skilsmässa. När en bodelning ska göras mellan makar, på grund av skilsmässa, är reglerna i Äktenskapsbalken (ÄktB) tillämpliga. När en äktenskapsskillnad ska genomföras ska makarnas egendom delas lika mellan dem, vilket framgår av 9 kap. 1 § ÄktB. Den egendom som ska delas lika är makarnas så kallade giftorättsgods, 10 kap. 1 § ÄktB. Giftorättsgods är all egendom som inte är är enskild egendom, och för att något ska betraktas som enskild egendom krävs det att det finns ett äktenskapsförord eller testamente där det framgår att egendomen ska vara enskild. Finns inte det är egendomen att betrakta som gitorättsgods och ska därmed elas lika. När bodelningen ska göras utgår man från de egendomsförhållanden som rådde den dag som ansökan om äktenskapsskillnad lämnades in till tingsrätten, 9 kap. 2 § ÄktB. Skulle det vara så att den ena maken minskar sitt grftorättsgods genom att exempelvis ge bort en summa pengar som gåva aktualiseras en regel i 11 kap. 4 § ÄktB. Där framgår det att om den ena maken, utan samtyckte från den andra, ger bort en del av sitt giftorättsgods, så att denne minskar sitt giftorättsgods i en inte obetydlig omfattning, ska den andra makens andel vid bodelningen beräknas som om gåvan inte hade skett. Gåvans värde ska sedan dras av från gåvogivarens andel av det sammanlagda giftorättsgodset. Detta gäller för gåvor som skett inom tre år innan talan om äktenskapsskillnad väcktes. Det innebär alltså att om din för detta make gav bort dessa pengar inom tre år från det att ni lämnade in ansökan om skilsmässan, och det var så pass mycket pengar att giftorättsgodset minskade i inte obetydlig omfattning, så ska summan för gåvan inte påverka din andel av bodelningen på det sätt som jag beskrev ovan. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Alejandra Vasquez |Hej tack för din fråga, jag kommer besvara frågan genom att dela upp den i två steg för ett tydligare och ett mer lättförståeligt svar. Jag kommer i mitt svar utgå ifrån att det varken finns äktenskapsförord eller testamente. Vad händer vid skilsmässa?Det sker en bodelning och utgångspunkten vid en bodelning är att man beräknar först t makarnas andelar av boet, då ska skulderna räknas av från gifträttgodset i så stor mån att skulderna som maken hade innan talan om äktenskapsskillnad täcks (11 kap. 1 § Äktenskapsbalken och 11 kap. 2 § Äktenskapsbalken). Med giftorättsgods menas allt som inte är enskild egendom tack vare exempelvis äktenskapsförord ( 7 kap. 1 § Äktenskapsbalken). Det som återstår av makarnas giftsrättsgods efter att det har gjorts avdrag för skulderna ska läggas samman och delas lika (11 kap. 3 § Äktenskapsbalken).Det spelar ingen roll att du ägde huset sedan innan, det ska fortfarande delas lika om det inte är så att det finns ett äktenskapsförord eller liknande som säger något annat. Det betyder att om det inte är så att det finns äktenskapsförord eller liknande så ska beräkningen av hur mycket man ska köpa ut den andre för se ut på följande sätt: Man beräknar först värdet på bostaden. Enligt grunderna i NJA 1975 s 288 ska man först ta marknadsvärdet minus ingångvärdet samt mäklarkostnader. På det beloppet ska man beräkna den latenta skatten. Värdet på bostaden blir marknadsvärdet minus mäklarkostnaderna och den latenta skatten. Därefter ska enligt reglerna i äktenskapsbalken makarnas andelar av bostaden beräknas, och sen drar man av den andelen av lånet vardera ansvarar för. Därefter ska det som de har kvar läggas samman och delas lika.Någon exakt uträkning av skatt och mäklararvode krävs inte utan en förenklad beräkning görs utifrån det antagande att den part som tillskiftas bostaden genast ska realisera bostaden för det pris som motsvarar antaget marknadsvärdet. De belopp som framkommer i beräkningen är således baserade på en fiktiv försäljning som genom principen om likadelning och praxis ska tas hänsyn till då en framtida realisation av den tidigare gemensamma bostaden kommer att medföra extra kostnader för övertagande part. Tanken är att värdet av bostaden i bodelning ska anses uppgå till den nettosumma som erhållits om bostaden sålts omedelbart.Vad händer vid dödsfall?För att beräkna den avlidne makens kvarlåtenskap ska först en bodelning mellan makarna förrättas i vanlig ordning när en make avlider, se ovan (9 kap. 1 § Äktenskapsbalken). Vad dödsboet efter den avlidne erhåller vid bodelningen tillsammans med övrig egendom (som inte ingått i bodelningen, exempelvis enskild egendom och särskild egendom) utgör kvarlåtenskapen efter den avlidne. Det är kvarlåtenskapen efter den avlidne som arvsreglerna omfattar. Det är den avlidnes arvingar som får ärva kvarlåtenskapen efter den avlidne. Med arvingar menas den avlidnes barn och barnbarn som är de som får ärva först (första arvsklassen, se 2 kap. 1 § ärvdabalken). Därefter kommer den avlidnes föräldrar som är de som får ärva om det inte finns några barn eller barnbarn samt den avlidnes syskon som får ärva om även föräldrarna är döda och syskonbarn som får ärva om även deras föräldrar är döda (andra arvsklassen, se 2 kap. 2 § Ärvdabalken). Sist kommer mor-och farföräldrar som får ärva om även syskonbarnen är döda eller inte finns och mostrar och fastrar som får ärva om inte heller mor-och farföräldrarna är i livet (tredje arvsklassen, se 2 kap. 3 § ärvdabalken). Inom en och samma arvsklass ska var och en få lika stor del av kvarlåtenskapen. Om det finns särkullbarn som i det här fallet, det vill säga ett barn som inte är gemensam, så har särkullbarnet rätt att få ut sitt arv direkt såvida den inte avstår från att få sitt arv direkt för att istället få ut sitt arv efter att förälderns efterlevande make dör (3 kap. 1 § Ärvdabalken och 3 kap. 10 § Ärvdabalken).Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Vänligen

Madelen Henriksson |Hej! Stort tack för att du valde att vända dig till Lawline med din fråga.Eftersom det inte framgår om du och personen du lever med är gifta eller om ni bara är samboende så kommer jag nedan redogöra för bägge. När det gäller samboende används sambolagen (SamboL), vid äktenskap finns regleringen istället i äktenskapsbalken (ÄktB). Vid samboendeNär det kommer till samboförhållanden kommer egendom som är förvärvad för gemensam användning att ingå i bodelningen (3 § SamboL). Det spelar alltså ingen roll hur samboegendomen har förvärvats så länge den är avsedd för gemensamt bruk i hemmet. Eftersom TV:n du har köpt är i ert gemensamma hem och du har införskaffat den under det pågående samboförhållandet kommer den högst sannolikt att ingå vid bodelningen (6 § SamboL). En TV räknas nämligen som inre lösöre enligt lagtexten. Vill du inte att TV:n ska utgöra samboegendom och ingå i bodelningen kan du upprätta ett samboavtal med din sambo. Ni ska där skriva in vilken egendom ni inte vill ska ingå vid en framtida bodelningen. Formkraven för att detta ska vara giltigt är att det är upprättat skriftligen och undertecknas av er bägge (9 § SamboL). Vid äktenskapVid bodelning till följd av äktenskapsskillnad ingår allt giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är egentligen allt som inte utgör enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Vad som är enskild egendom framgår av 7 kapitlet 2 § äktenskapsbalken. Såvida du inte har gjort TV:n enskild till följd av äktenskapsförord i ditt fall så kommer den ingå vid bodelningen om ni är gifta (7 kap. 2 § första stycket 1p. ÄktB). Det är dock möjligt att upprätta ett äktenskapsförord där det framgår att egendomen ska utgöra din enskilda egendom och på så vis undanta den från bodelningen. Formkraven för äktenskapsförord är att det upprättas skriftligen och undertecknas av er båda. Det ska även registreras hos Skatteverket (7 kap. 3 § ÄktB). Oberoende av om du är samboende eller gift med personen i fråga kommer TV: med högsta sannolikhet att ingå vid en framtida bodelning. Jag skulle råda dig, i den mån du vill att TV:n utgör din enskilda egendom och undantas från bodelningen, antingen upprättar ett samboavtal eller äktenskapsförord. Hoppas mitt svar har varit till hjälp för dig!Vänliga hälsningar,

Adam Winqvist |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret regleras i äktenskapsbalken.Kort sagt så är svaret, nej. För att en gåva ska bli enskild egendom krävs att den givits med villkoret att så ska vara fallet (ÄktB 7:2 2p). Det måste även vara en gåva från någon annan än den andre maken. När en gåva väl givits kan den endast bli enskild egendom genom att detta tas in i ett äktenskapsförord. Jag hoppas det svarar på din fråga. Du är varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline.

Jacob Westin |Hej! Tack att du vänder dig till Lawline med din fråga! Huvudregeln i 10:1 ÄktB är att det enbart är makarnas giftorättsgods som ska ingå i en bodelning. Om man sedan tidigare har enskild egendom och vill att all eller viss sådan egendom ska ingå i en bodelning, kan man i enlighet med 7:3 ÄktB upprätta ett nytt äktenskapsförord och där förordna att viss eller all egendom som har varit enskild egendom istället ska vara giftorättsgods. Det alternativet du undrar om, dvs. att makarna enligt 10:4 ÄktB enas om att enskild egendom ska ingå i bodelningen och struntar i att göra om egendomen till giftorättsgods genom ett äktenskapsförord, är också en möjlighet. Det enda som krävs för att detta ska vara möjligt är att makarna är överens, och då anses egendomen i fråga att vara giftorättsgods vid bodelningen. Viktigt att veta är att sådant indragande av enskild egendom i en bodelning endast är möjligt om egendomen har blivit enskild genom ett äktenskapsförord. Anses egendomen vara enskild p.g.a. någon annan anledning i 7:2 ÄktB, t.ex. genom förordnande i gåva eller arv, kan sådan enskild egendom inte dras in i bodelningen. Sådan egendom skulle bara kunna bli föremål för bodelning om den först genom äktenskapsförord görs om till giftorättsgods, och det är i sig bara möjligt om gåvogivaren eller testatorn uttryckligen lämnat en sådan möjlighet. Har gåvogivaren eller testatorn inte uttryckt sådan möjlighet, kan den enskilda egendomen inte ens genom äktenskapsförord göras om till giftorättsgods och därmed aldrig ingå i en bodelning. Sammanfattningsvis är det full möjligt att vid en bodelning under äktenskapet komma överens om att viss eller all enskild egendom ska ingå i bodelningen i enlighet med bestämmelsen i 10:4 ÄktB. Det får dock bara vara fråga om sådan enskild egendom som har blivit enskild egendom genom äktenskapsförord, vilket innebär att egendom, som har erhållits genom gåva eller testamente och som givaren eller testatorn har förordnat att vara enskild egendom, inte nödvändigtvis kan ingå i en bodelningen p.g.a. det jag har redogjort för ovan. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,