Har arv som enskild egendom företräde framför Äktenskapsförord?

2021-06-28 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Jag och min fru har skrivit på ett äktenskapsförord där bankomedel är enskild egendom och allt annat ska ingå i giftorätten. Vad händer om jag får ett arv där personen i fråga har satt mig som enskild ägare (enskild egendom) vad träder förre? Väger arvets enskilda egendom högre än äktenskapsförord i fråga eller måste jag dela arvet även om det står enskild egendom?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer främst att utgå från bestämmelserna i Äktenskapsbalken (1987:230) för att besvara din fråga.Utgångspunkten i äktenskap är att all egendom utgör giftorättsgods i den mån det inte utgör enskild egendom (7 kap 1 § ÄktB). Som enskild egendom räknas egendom som till följd av äktenskapsförord är enskild egendom samt egendom som gått i arv och det är föreskrivet att det ska vara enskild egendom (7 kap 2 § ÄktB).Det står inte uttryckligt i lagtext vilken av de olika formerna som har företräde men av den juridiska doktrinen framstår det att om det är föreskrivet att arvet ska vara enskild egendom så är det inte möjligt att ändra det till giftorättsgods. Anledningen är att egendomen är från en tredje person och endast om villkoret förenades med möjligheten för egendomen att omvandlas till giftorättsgods hade det då fungerat.Slutsatsen blir då att ifall arv är förenat med föreskriften att egendomen ska vara enskild kommer arvet då ha företräde framför äktenskapsförordet om att egendom ska vara giftorättsgods. Du kommer därför inte behöva dela arvet. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Kan man i ett äktenskapsförord skriva att man inte är ansvarig för varandras skulder?

2021-06-15 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Kan man i ett äktenskapsförord skriva att man inte är ansvarig för varandras skulder.
Natalin Kabro |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett äktenskapsförord är ett avtal mellan makar, eller blivande makar, där det bestäms att egendom som tillhör eller tillfaller någon av dem ska vara dennes enskilda egendom (7 kap. § 2 p. 1 Äktenskapsbalken). Här föreligger således inte en möjlighet att disponera över varandras skulder.Vänligen,

Kommer jag ha giftorätt i min sambos hus om vi gifter oss?

2021-06-13 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Min sambo äger ett hus sen tidigare. Om vi gifter oss har jag då någon giftorätt i huset?
Saga Sthen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga regleras i Äktenskapsbalken (ÄktB), så det är dit jag kommer hänvisa när jag besvarar din fråga. Giftorätt innebär att makar har rätt till viss egendom om äktenskapet skulle upplösas. Giftorätten är alltså inte av direkt betydelse under själva äktenskapet utan blir först en fråga vid skilsmässa eller om någon av makarna skulle avlida. Egendomen som en make har giftorätt i kallas giftorättsgods. Om du och din sambo gifter er så kommer den egendom ni äger utgöra giftorättsgods i den mån egendomen inte är enskild egendom (se 7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom är sådan egendom som till exempel genom äktenskapsförord, genom villkor i gåvobrev eller genom villkor i testamente ska vara enskild. I 7 kap. 2 § ÄktB listas alla sätt som egendom kan vara enskild på. Både den egendom som makar ägt innan de ingår äktenskap och den egendom som makar skaffar under äktenskapet utgör giftorättsgods så länge egendomen inte är enskild. Detta innebär att du kommer ha giftorätt i din sambos hus om ni gifter er, såvida inte huset utgör enskild egendom på något av de sätt som framgår av 7 kap. 2 § ÄktB. Jag hoppas detta gav dig svar på din fråga! Har du någon annan fundering är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen! Vänligen,

Kommer mina lån att påverka min fru negativt i en framtida bodelning?

2021-06-09 i Bodelning
FRÅGA |Vi är ett gift par i 70-års åldern med äktenskapsförord, som hanterar min hustrus tillgångar före vårt giftermål. Vi äger ett radhus tillsammans (50/50).I samband med köpet av radhuset tog jag ett eget lån med fastigheten som säkerhet för att lösa en del av mina uppskov.Nu har vi köpt en nyare bil tillsammans och där hustrun tagit av "sina medel" medan jag har lånat en del återigen med fastigheten som säkerhet.Min fråga: Hur kan jag/vi säkra att vid en bodelning (pga dödsfall / skilsmässa) att mina "uttag" ej drabbar min hustru negativt?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga finns det mellan er ett äktenskapsförord vilket hanterar din hustrus tillgångar före ert giftermål. Tillsammans äger ni ett radhus, hälften vardera. När ni köpte radhuset tog du ett lån med fastigheten som säkerhet. Ni har nu köpt en nyare bil, din hustru har tagit av sina "egna medel" (med det utgår jag från att du avser hennes enskilda egendom). Du har tagit nya lån med fastighetens som säkerhet. Du undrar nu hur ni kan säkra vid en bodelning på grund av dödsfall/skilsmässa att dina "uttag" (med detta utgår jag från att du menar de lån du tagit) inte drabbar din hustru negativt.I det fallet du beskriver är det lite svårt att tolka hur du menar "negativt", varför jag inledningsvis kommer att gå igenom reglerna för bodelning och ha de som utgångspunkt. När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas dem emellan genom bodelning (9 kap. 1 § äktenskapsbalken, ÄktB). Ett äktenskap upplöses om någon av makarna avlider, eller vid skilsmässa. Bodelning ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då dödsfallet inträffade (9 kap. 2 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Allt som inte är enskild egendom utgör giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Vid bodelningen ska först makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Vid beräkningen av makarnas andelar i boet ska så mycket avräknas från en makes giftorättsgods att det täcker de skulder som den maken hade när talan om äktenskapsskillnad väcktes (11 kap. 2 § ÄktB). Det som återstår av makarnas giftorättsgods, sedan avdrag gjorts för att skulder ska täckas läggs samman. Värdet därav ska därefter delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB).I ert fall innebär det att i en bodelning kommer din hustrus enskilda egendom inte att ingå. Jag förstår det däremot som att såväl radhus som bil utgör giftorättsgods och ska ingå i bodelningen. Det finns en risk att den enskilda egendom din hustru använt för att delvis finansiera bilen med inte längre utgör enskild sådan på grund av sammanblandning med giftorättsgods.Vad gäller dina lån så kommer din hustru inte att bli skyldig att ta över dem. I Sverige ärver man inte skulder och tilldelas inte dem i en skilsmässa heller. Om du avlider kommer dina skulder att ingå i dödsboet. Däremot har du tagit lånen med radhuset som säkerhet. Det kommer att innebära att banken vill ha betalt och att din hustru i praktiken blir tvungen att lösa lånen för att kunna behålla det. Vid en skilsmässa ska det göras en skuldtäckning innebärande att du kommer att gå in med en lägre andel giftorättsgods efter skuldtäckningen.I ert fall kommer de lån du tagit att på ett eller annat sätt att påverka din hustru; det enda sättet att så inte ska ske är att betala tillbaka lånen. Vid skilsmässa innebär det att din hustru kommer att få mindre i likadelningen. Vid dödsfall kommer hon inte att ärva lånen men blir tvungen att lösa dem för att ha möjlighet att behålla radhuset. Eftersom du äger halva radhuset ingår det i ditt giftorättsgods och det hade i praktiken varit egalt om lånen var med radhuset som säkerhet eller ej. Finns det skulder efter dig i samband med att du avlider ska det tas från dina tillgångar. Har du inte andra tillgångar som kan täcka det är din del i radhuset sådant som kan tas i anspråk för betalning. Den största skillnaden med att du har lånen med radhuset som säkerhet är att banken står först i kön för att ta radhuset i anspråk, om skulderna inte betalas på annat sätt.Sammanfattningsvis finns det ingen direkt lösning för att din hustru inte ska påverkas av lånen (mer än det självklara att betala av dem). De lån du har tagit ska räknas av i likadelningen vid en bodelning oavsett om det är på grund av skilsmässa eller dödsfall.Om du önskar vidare hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad innebär detta villkor i gåvobrev om att gåvan ska utgöra enskild egendom?

2021-06-16 i Bodelning
FRÅGA |Om det står så här i ett gåvobrev vad innebär det: Den egendom som gåvan avser ska utgöra gåvotagarens enskilda egendom. Egendomen och det som trätt i dess stället för den skrinet bli föremål för övertaganderätt som gåvotagarens make gör gällande vid bodelning. Gåvotagaren äger dock rätt att genom äktenskapsförord bestämma att egendomen ska utgöra hennes giftorättsgods. Skulle gåvotagaren ha inlett ett samboförhållande ska egendomen som gåvotagaren erhåller genom detta gåvobrev inte utgöra egendom som ska ingå i bodelning mellan gåvotagaren och dennes sambo. Egendomen ska inte heller bli föremål för övertaganderätt som gåvotagarens sambo gör gällande utan bodelning
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att något utgör s.k. enskild egendom innebär inom juridiken något särskilt. Som utgångspunkt utgör egendom inte enskild egendom, även om bara en person är ägare till den. Om en person exempelvis äger en tavla, och sedan gifter sig, ingår tavlan automatiskt i makarnas giftorättsgods, vilket jag förklarar utförligare nedan. Om en person emellertid exempelvis får tavlan i gåva, och det i gåvobrevet anges särskilt att tavlan ska utgöra enskild egendom så sätter man de reglerna ur spel. Enskild egendom när man gift sigNär ett äktenskap upplöses genom skilsmässa eller den enes bortgång sker en bodelning (9 kap. 1 §). Bodelningen går ut på att den egendom som makarna äger läggs samman och sedan delas på hälften mellan dem (10 kap. 1 § och 11 kap. 3 §). Den egendom som någon av makarna har som utgör enskild egendom ska emellertid inte ingå när man lägger samman makarnas tillgångar, utan förblir dennes egendom utan att den andre maken har någon rätt till den (7 kap. 1 §). All makarnas egendom som inte är enskild egendom utgör deras giftorättsgods, och ska ingå i bodelningen. Värt att notera är dock att det inte påverkar makens arvsrätt. Din enskilda egendom kan alltså fortfarande ärvas vid din bortgång."Egendomen och det som trätt i dess stället för den skrinet bli föremål för övertaganderätt som gåvotagarens make gör gällande vid bodelning."Vid en bodelning mellan makar har den make som bäst behöver makarnas gemensamma bostad eller bohag har rätt att överta bostaden eller bohaget, om det skulle bedömas som skäligt (11 kap. 8 §). Med skäligt menas ungefär rimligt. Med "det som trätt i dess ställe" avses exempelvis pengarna man erhållit vid försäljningen av den enskilda egendomen, om de hållits särskilda från andra pengar.Jag misstänker att det här i gåvobrevet skett ett skrivfel, och att det är menat att stå att egendomen och det som trätt i dess ställe inte ska bli föremål för övertaganderätt. I så fall innebär det ett förtydligande av hur make inte har sådan rätt att överta egendom vid bodelning om egendomen är enskild enligt villkor i gåvobrev eller testamente (11 kap. 8 § och 7 kap. 2 §, se punkterna 2-4). "Gåvotagaren äger dock rätt att genom äktenskapsförord bestämma att egendomen ska utgöra hennes giftorättsgods."Egendomen som ges i och med gåvobrevet utgör alltså enskild egendom, vilket har de följderna som angetts ovan. Här anges att gåvotagaren kan välja att göra om egendomen till giftorättsgods, så att den inte längre ska vara enskild egendom, vilket skulle innebära att egendomen ingår i en bodelning som vanligt.Enskild egendom när man är sambo Huruvida egendom är enskild kan även vara aktuellt om man blir sambo med någon. Den egendom som vid en bodelning ska delas mellan samborna är inte lika omfattande som motsvarigheten mellan gifta par (det s.k. giftorättsgodset, d.v.s. allt som inte är enskild egendom). Den egendomen som ska ingå i en bodelning mellan sambor är den s.k. samboegendomen (8 § sambolagen). Den egendom som utgör samboegendom är sambornas bostad och bohag, förutsatt att egendomen införskaffades för gemensam användning (3 §), men även sådant undantas samboegendomen och därmed bodelningen om egendomen är enskild (4 §). Med bohag avses möbler och lösa saker i hemmet, exklusive sånt som är ägnat uteslutande för den enes bruk eller huvudsakligen för fritidsändamål (6 och 7 §). Det som ägdes av den ene redan innan de blev sambor omfattas alltså inte av bodelningen, eftersom det inte införskaffades för deras gemensamma användning. "Egendomen ska inte heller bli föremål för övertaganderätt som gåvotagarens sambo gör gällande utan bodelning."Inte bara make, utan även sambo har viss övertaganderätt. En sambo har rätt att överta den gemensamma bostaden om den innehas av den andre sambon med hyresrätt eller bostadsrätt och den inte utgör samboegendom, om denne har störst behov av bostaden och det vore skäligt (22 §). Denna regel är emellertid tvingande, och kan inte avtalas bort. Denna del i gåvobrevet blir alltså troligtvis utan verkan, om det rör sig om en hyresrätt eller bostadsrätt som också är sambornas gemensamma bostad. Det krävs dock mycket för att ha rätt till övertagande enligt denna regel, så detta blir oftast inte aktuellt. Hoppas innebörden av gåvobrevet känns klarare nu. Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga!Med vänlig hälsning,

Vem har rätt till aktier som min man köpt för pengar jag har lånat vid en skilsmässa?

2021-06-15 i Bodelning
FRÅGA |Hej. Min man tog ett stort lån för att ev. köpa en ny bil. Jag fick skriva på dessa papper. Nu blev det inte så, utan han köpte aktier för pengarna. Hur blir det nu för mig då vi skilt oss och ska göra en bodelning?Tack på förhand. Bästa hälsningar
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar ditt brev som att ni är gifta utan äktenskapsförord.Ägandeförhållanden i ett äktenskapEtt par som ingår äktenskap omfattas av vissa skyddsregler som reglers i äktenskapsbalken. Det finns bland annat regler om att ni båda äger alla era tillgångar tillsammans. Tillgångarna i ett äktenskap kallas för giftorättsgods och ägs med lika delar, se 7 kap 1 § äktenskapsbalken. Det innebär om ni inte har skrivit ett speciellt äktenskapsförord om att vissa tillgångar ska tillhöra den ena maken, ska ni dela lika på allt. Det finns dock undantag då ett äktenskap har varat mindre än fem år. Om ett äktenskap upphör inom fem år från dagen de ingicks, kan den ena maken jämka bodelningen. Det innebär att det är möjligt att göra avsteg från en normal bodelning som förklaras nedan. I praktiken innebär det att makarna ska anses ha rätt till sin egendom. Det beräknas med en faktor om 20% per år. Det vill säga, har ni varit gifta i mindre än ett år, kan du räkna bort 80% av din andel av bodelningen, se 12 kap 1 § äktenskapsbalken.BodelningVid en separation ska en bodelning göras enligt 9 kap 1§ äktenskapsbalken. En bodelning går ut på att en uppdelning av tillgångar och skulder ska göras med utgångspunkt för datumet då talan om äktenskapsskillnad fördes, se 9 kap 2 § äktenskapsbalken. I praktiken listar ni upp allt vad ni har, som hus, möbler bilar, även skulder och banktillgångar räknas med. Allting räknas ihop och delas sedan i två delar. Det kallas makens andel enligt 11 kap 2 § äktenskapsbalken. Efter det delar ni på de saker som ryms inom andelsbeloppet. Hur ni delar bestämmer ni själva. Det kan bero på vem som har mest nytta av en sak, exempelvis huset eller bilen. Det kan även bero på vem som anses ha bättre rätt till en sak, se 11 kap 7 § äktenskapsbalken. I det fall en av er får saker för ett värde som överstiger andelen, måste den som har fått för mycket ersätta den andra med motsvarande belopp i pengar, se 11 kap 9 § äktenskapsbalken.Banklån och aktierI ditt fall har du skrivit under ett banklån som avsåg att din man skulle köpa en bil. Oavsett vad banklånet avsåg eller vad det har använts till ska banklånet räknas av i bodelningen. Även de aktier som din man har köpt ska ingå i bodelningen.SammanfattningOm ni inte har skrivit ett äktenskapsförord, eller om äktenskapen varat i mindre än fem år ska både banklånet och aktierna räknas med i bodelningen. Ni anses äga lika delar av både tillgångarna och skulderna oavsett vem som står som undertecknad. Det kan vara svårt att komma överens om vem ska ha vad vid en skilsmässa och det är många regler hålla reda på. Om ni behöver hjälp med att upprätta en bodelning är ni varmt välkomna att kontakta oss på Lawline.Vänligen,

Ska jag begära jämkning?

2021-06-11 i Bodelning
FRÅGA |Hej Lawline!Jag var gift och äger hus, bil och en tomt tillsammans med min man. Inte långt efter vi har ansökt och betalat ansökan om skilsmässa har han gått bort. Vi har två gemensamma barn och han har ett särkullbarn i ett annat land. Ska jag begära jämkning vid bouppteckning? Vilken andel av våra tillgångar har jag rätt till?Vilken andel av våra tillgångar har särkullbarnet rätt till? Tack på förhand för svaret
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av beskrivningen ovan utläser jag tre frågor varav den första är om ifall du får begära jämkning vid bouppteckningen. Den andra berör vilken andel av era tillgångar du har rätt till vid en eventuell bodelning medan den tredje frågan syftar på särkullbarnets andel.Vid dödsfallNär en make dör görs en bodelning där makarnas tillgångar fördelas. En tillgång kan antingen vara giftorättsgods enligt 7 kap. 2 § Äktenskapsbalken, ÄktB, eller enskild egendom (ingår inte i bodelningen) enligt 7 kap. 1 § ÄktB. När bodelning görs anger man först makarnas tillgångar och vilken karaktär dessa har samt om det föreligger några skulder. Makarnas skulder ska tas bort från tillgångarna och kvarstående belopp från bådas giftorättsgods ska läggas samman. Dessa fördelas följaktligen lika mellan makarna. Efter fördelning ska deras del och deras enskilda egendom läggas samman – detta är kvarlåtenskapen och det som ärvs.Efter bodelningen ärver den efterlevande maken innan gemensamma barn med fri förfogande rätt enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB. D.v.s. att den efterlevande maken ärver de gemensamma barnens arv (den har alltså inte en egen arvsrätt). Fri förfoganderätt innebär att egendomen ägs fritt, men i begränsad form. Ägaren får varken skriva testamente om att egendomen ska ges bort till annan eller skänka bort en stor del i gåva till annan. Avlider den efterlevande maken, får de gemensamma barnen sitt arv.Den efterlevande makens arvsrätt omfattar emellertid inte särkullbarnets del av arvet, denne ärver enbart sin förälder. Ett särkullbarn har rätt att få ut sitt arv när dennes förälder avlider, även om detta är det första dödsfallet. Särkullbarnet kan dock välja att avstå från sitt arv till dess att den efterlevande maken avlider, 3 kap. 9 § ÄB.BodelningHuvudregeln, såsom det är förklarad ovan, när det kommer till bodelning är att värdet av giftorättsgodset ska delas lika mellan makarna. Detta efter att avdrag gjorts för respektive makes skulder. Ibland leder huvudregeln dock till att en av makarna blir av med en stor andel av sina tillgångar, vilket kan uppfattas som orättvist.För att kringgå denna "orättvisshet" kan man med stöd av 12 kap. 1 § ÄktB begära jämkning av bodelningen. Av lagrummet följer att jämkning (även kallad skevdelning) kan ske om det med hänsyn till äktenskapets längd, makarnas ekonomiska förhållanden eller omständigheterna i övrigt vore oskäligt att tillämpa en strikt likadelning av giftorättsgodset.Bedömningen om huruvida jämkning bör skeFrågan om huruvida en likadelning är skälig uppstår regelmässigt vid kortvariga äktenskap. Med kortvariga äktenskap avses sådana som inte har varat mer än fem år varvid medräknas den tid då makarna före äktenskapet har bott tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden (se förarbetena). En likadelning vid sådana äktenskap kan ofta framstå som oskälig främst om den ena maken vid äktenskapets ingående har fört in egendom till stort värde i boet. Men även då en make under ett kortvarigt äktenskap har ärvt betydande egendom eller fått den genom gåva.Vidare kan parternas ekonomiska förhållanden också vara en faktor för jämkning. Enligt förarbeten kan jämkning ifråga om detta endast förekomma om det finns en betydande skillnad mellan makarnas nettoförmögenheter. Orsaken till skillnaden bör också beaktas.När det kommer till omständigheterna i övrigt, menar man att det ska göras en helhetsbedömning av makarnas förhållanden. Jämkning kan enligt detta aldrig medföra att en make får mer av den andra makens egendom än vid en likadelning. Det innebär endast att en make får behålla mer av sin egendom än vid en likadelning. Överföring av egendom till den andra maken får således ske antingen genom engångsunderhåll, jfr 11 kap. 5 § ÄktB, eller genom jämkning av äktenskapsförord, 12 kap. 3 § ÄktB.När det kommer till uttrycket "andra särskilda skäl" avse det uppenbara fall där det inte skulle te sig rimligt att lösa bodelningsfrågan på annat sätt än att låta vardera maken behålla sitt giftorättsgods som sin andel. Ett tänkbart ex. kan vara uppenbara fall av skenäktenskap.ArvsfördelningVid fördelning av arv tillämpas parentelsprincipen som innebär att arvingarna delas in i olika arvsklasser (2 kap. ÄB). Bröstarvingar och särkullbarn tillhör den första arvsklassen, 2 kap. 1 § ÄB. Till den andra arvsklassen hör den avlidnes mor, far, syskon och syskons avkomlingar, 2 kap. 2 § ÄB. Den tredje arvsklassen består av den avlidnes mor- och farföräldrar, 2 kap. 3 § ÄB.En arvsklass måste emellertid vara tom för att man ska kunna gå vidare till nästa arvsklass. Det innebär att man enbart går vidare till den andra arvsklassen om det inte finns någon i den första arvsklassen som kan ärva. Den sista klassen är den tredje och dessa ärver när det inte finns någon i de två första. Det följer även av istadarätten att om en arvinge avlidit men lämnat barn efter sig, har barnen till denne rätt att träda i den avlidnes ställe och erhålla arvet.Vid fördelning av arv tillämpas även stirpalgrundsatsen. Den innebär att varje gren inom en arvsklass har rätt att få ut lika mycket av arvet. Det innebär att om någon avlidit men lämnat barn efter sig får barnen dela på den andel som den avlidne skulle erhållit om denne var vid liv. Det som ärvs är emellertid en viss andel/kvot - dvs den andelen/kvoten som utgör den avlidnes kvarlåtenskap och inte en specifik summa.Ditt fallSvaret på din fråga är således att du kan begära jämkning men framgång kommer du nå endast beroende på omständigheterna i ditt fall. I omständigheterna ovan framgår inte riktig varför just jämkning är av intresse men jag hoppas att informationen ovan ger i alla fall ledning i om jämkning borde begäras.Efterlevande make har inte en arvsrätt i sig, du har därför inte rätt till en specifik andel i arvet. Det du har rätt till är din del i bodelning (eller jämkningen om det nå framgång), vilket ska vara hälften av giftorättsgodset. Detta innebär att bodelning görs först och du erhåller din del. Din avlidnes makes del som är den andra hälften plus hans enskild egendom (om han har sådana) är hans kvarlåtenskap. Det är det som hans arvingar ska ärva.Arvet ska delas lika mellan bröstarvingarna, d.v.s. att var och en ska erhålla 1/3 av kvarlåtenskapen. Du kommer att ärva före gemensamma barnen, d.v.s. 2/3 av kvarlåtenskapen, med fri förfogande rätt. Dessa ska de få efter dig. Särkullbarnet har rätt till 1/3 av hens förälders kvarlåtenskap och detta kan hen få direkt eller avvakta tills efter dig.Jag hoppas att detta var till hjälp och återkom gärna om du har fler frågor.Vänligen,

Hur fungerar skulder för gifta särbos?

2021-06-09 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hejsan!Har 2 frågor....1. Kan man vara gift o särbos?2. Om man kan det, hur räknas inkomsten ifall den ena parten har skulder hos KFM?
Jasmine El Mallah |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din första fråga kan framhållas att det inte finns någon lag som tvingar gifta par att bo ihop. Med andra ord är det fullt möjligt att vara gift och särbo. Ett äktenskap upphör inte att existera av denne anledning, utan det råder valfrihet mellan makarna att välja hur de vill göra med sin bosituation. Vad gäller din andra fråga ska det till en början erinras om att skulder är personliga. Enligt 1 kap. 3§ Äktenskapsbalken, råder varje make över sin egendom och svarar för sina skulder. Skulder skrivs således ej över på den andre maken till följd av äktenskap. Däremot finns vissa presumtionsregler som kan påverka makarnas ekonomi. En sådan presumtionsregel är att egendom som befinner sig i den skuldsattes besittning (gäldenären) anses tillhöra denne om det inte görs sannolikt att egendomen samägs med den andra maken eller helt tillhör den andre maken, 4 kap. 19§ Utsökningsbalken. Det är den andre maken som har bevisbördan, dvs som ska stärka bevis att egendomen är samägd eller dennes själv. Som sagt är detta en presumtionsregel som gäller makar som sammanbor, varför detta inte bör utgöra något större problem om ni är särbor. Skulle du vilja flytta ihop med din make eller önskar du generellt undvika komplikationer, rekommenderar jag dig att upprätta ett äktenskapsförord. Där kan ni tydligt ange vad som ska utgöra enskild egendom osv, men återigen återstår som sagt huvudregeln- att varje make svarar för sina skulder. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,