Före detta partnern vägrar lämna tillbaka nycklar till lägenheten!

2020-03-26 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej! Jag och min föredetta har nu gått ifrån varandra och hon har flyttat ut från lägenheten. JAG står på kontraktet ensam så de är min lägenhet. Nu är det så att hon håller i en av nycklarna till lägenheten trots jag bett om att få tillbaks den. Vände mig till min hyresvärd och dom kunde inte göra nånting sa dom och erbjöd mig att byta cylinder till en kostnad av ca 2500kr. Nu undrar jag hur kan jag göra nu? Vill ju ha tillbaks nyckeln för jag känner mig inte trygg i att nån annan har tillgång till MIN lägenhet.Mvh T
Arman Mohajeri Falah |Hej!Tack för att du vänder till Lawline med din fråga!En sak du kan göra för att få tillbaka dina nycklar är att begära vanlig handräckning hos Kronofogden. Bestämmelserna om handräckning finns i lagen om betalningsföreläggande och handräckning (BFL). Genom att skicka in en begäran om handräckning kan du få fastlaget att din granne är skyldig att återlämna nyckeln. En ansökan kostar 300 kronor. Tänk på att det finns två former av handräckning: vanlig och särskilt. Då du vill att din före detta ska lämna tillbaka nyckeln som är en lös egendom, så är det aktuellt med vanlig handräckning. En sådan ansöka ska göras skriftligen och i ansökan ska anges yrkande och grunden för ditt yrkande anges, 9–10 §§ BFL. Efter att du har gjort ett sådan ansökan kommer personen som innehar nyckeln att blir tvungen att yttra sig inom två veckor, 25 § BFL. Om din före detta bestrider ansökningen inom rätt tid kan du begära att målet ska överlämnas till tingsrätten. En sådan begäran måste göras skriftligen inom fyra veckor, 33–34 §§ BFL. Om din före detta inte bestrider inom rätt tid ska Kronofogden meddela utslag i enlighet med ansökningen, 42 § BFL. Kronofogden har möjlighet att verkställa det som står i utslaget. I det här fallet skulle även brottet olovligt förfogande blir aktuellt. Enligt bestämmelsen ska brottsobjektet (nyckeln) befinna sig i gärningsmannens besittning och omfattas av någons äganderätt. Det finns alltså möjlighet att polisanmäla för olovligt förfogande, 10 kapitel 4 § brottsbalken (BrB).Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning/

Utflyttad hyresgäst hämtar inte sina saker

2020-03-23 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |HejJag hyrde ut min lägenhet i andra hand. När hyresgästen flyttade ut upptäckte jag att en vägg var missfärgad med färg pennor. Jag informerade hyresgästen att jag kommer skicka en offert från en målare och att jag kommer dra av det från depositionen. Hyresgästen blev upprörd och sagt att jag kommer få höra från hans advokat. Nu vägrar hyresgästen att hämta sina saker (bla. En tvättmaskin) som han har i mitt förråd. Han betalar ingenting och undrar om man får göra så? Han vill gärna ha sin post som fortsätter att komma, då jag sagt han kan få sin post när han hämtar sina saker. Men hörde aldrig av sig. Frågan är nu. Jag har sålt min lägenhet och måste tömma förrådet. Får jag lov att slänga hans saker?MvhStressad bostadssäljare
Sandra Rust |Hej!En person har inte rätt att göra sig av med en annan persons saker utan dennes tillstånd, trots att de är i ens egna bostad. Du har därför inte rätt att varken slänga, sälja eller på annat sätt göra dig av med sakerna som personen vägrar att hämta. Skulle du göra det gör du dig skyldig till olovligt förfogande enligt 10 kap 4 § brottsbalken. Det är inte heller tillåtet att lämna kvar sina saker hos någon annan om man blivit ombedd att hämta dom. Hämtar man inte sakerna trots att man blivit ombedd att göra det så kan det utgöra brottet egenmäktigt förfarande, 8 kap 8 § brottsbalken. Detta eftersom besittningen till bostaden rubbas genom att dess användbarhet begränsas. Om du trots många försök inte får personen att hämta sakerna skulle jag påpeka att det är ett brott att inte hämta sakerna och vid den kontakten sätta en tidsfrist på hur lång tid personen har på sig att hämta sakerna innan du polisanmäler personen.Du kan även ansöka om s.k. vanlig handräckning hos Kronofogden. Kronofogden kommer då uppmana din tidigare hyresgäst att hämta egendomen som finns i din bostad.I detta fall kan personen antingen gå med på det du begär alternativt bestrida kravet på att hämta sakerna. Skulle personen bestrida så får du fundera över och ta ett beslut om ifall ärendet ska lämnas över till tingsrätten för prövning. Svarar personen inte allt på kronofogdens meddelande så kan kronofogden ha möjlighet att hämta sakerna på hyresgästens bekostnad. Skulle personen inte betala den kostnaden så är det emellertid du som får stå för den kostnaden.Hoppas du har fått svar på din fråga.Med vänlig hälsning

Föredetta som inte hämtar sin egendom

2020-03-16 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej!Jag har en vän som är skild sedan januari 2019.Paret hade en gemensam villa och det beslutades att min vän (mannen) skulle lösa ut sin f.d. fru då han ville bo kvar i huset.De har även upprättats en bodelning men hon har fortfarande inte hämtat sina saker.Då många av dessa saker är stora och skrymmande, bl.a. en båt på trailer som står på tomten samt stora möbler i huset, så vill han naturligtvis bli av med detta. Han har vid upprepade tillfällen framför detta till sin f.d. fru men hon har inte visat något som helst intresse.Frågan lyder: Vad kan han göra för att bli av med dessa saker så fort som möjligt?Med vänlig hälsningTomas
Sandra Rust |Hej!Vi har tidigare fått in en liknande fråga som du kan hitta svaret på här.Sammanfattningsvis får en person inte göra sig av med en annan persons saker utan den andra personens tillåtelse, gör man det utan tillåtelse gör man sig skyldig till brottet olovligt förfogande 10 kap 4 § Brottsbalken. Hämtar en person inte sina saker och det därför rubbar besittningen till bostaden på grund av användningen begränsas kan den personen göra sig skyldig till egenmäktigt förfarande enligt 8 kap 8 § Brottsbalken. En rekommendation är att prata med den fd frun igen om att hon ska hämta sina saker och ge en tidsfrist på hur lång tid hon har innan en polisanmälan upprättas.Alternativt så kan ni vända er till kronofogden och där ansöka om vanlig handräckning. En sådan ansökan kostar 300 kronor, vilket du kan begära ersättning för i din ansökan. I dessa fall kommer kronofogden att uppmana den fd frun att hämta sin egendom. Detta kan leda till att fd frun går med på att hämta sakerna, hon kan bestrida kravet, varpå du får besluta om du vill lämna över ärendet för en prövning hos tingsrätten. Skulle hon inte svara alls så kan kronofogden hämta sakerna på fd fruns bekostnad. Skulle hon dock inte betala kan du själv vara tvungen att betala kostnaden.Hoppas du fått svar på din frågaMed vänlig hälsning

Utslag från kronofogden

2020-03-04 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej min bolag har fått utslag i kronofogden för 10 dagar sedan . Idag fick jag info från min kompis som för en lista av alla bolag med skulder från kronofogden att en av mina bolag har fått utslag , jag har inte fått någon paper från kronofogden alls om detta så jag kunde ta ställning till skulden. Vad kan jag göra för att försöka fixa detta? Mvh Alex
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar det som att du undrar över vad som gäller i de fall man inte har fått besked om utslag från Kronofogden. Alltså kommer lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning samt utsökningsbalken (1981:774) att tillämpas. Nedan kommer en redogörelse för din fråga. UtslagUtslag meddelas i de fall där man inte har invänt mot det krav som man fått i ett mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning (42 § första stycket lag om betalningsföreläggande och handräckning). Vad detta innebär är att man måste följa/betala det som framgår av utslaget. På så sätt kan det likställas med en dom. Man måste alltså direkt betala till sökanden eller dennes ombud. Om sökanden istället har vänt sig till Kronofogden för verkställighet är det Kronofogden som du ska betala till. Underrättelse om utslaget ska som huvudregel sändas genast till parterna (44 § lag om betalningsföreläggande och handräckning). Det är alltså märkligt om du inte ännu har fått ett brev från Kronofogden angående utslaget. Beroende på om utslaget i målet är om särskild handräckning eller inte ser dina möjligheter olika ut för att gå vidare med din fråga. Du kan läsa mer om utslag på kronofogdens hemsida. Utslag om betalningsföreläggande eller vanlig handräckningOm du är missnöjd med utslaget i ett mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning kan du - Ansöka om återvinning (52 § lag om betalningsföreläggande och handräckning). Vad detta innebär är att du omprövar utslaget i domstol. Denna ansökan ska skickas in skriftligen till kronofogdemyndigheten inom en månad från utslagets datum (53 § lag om betalningsföreläggande och handräckning). Du måste i vart fall betala det som utslaget kräver även då du ansöker om återvinning. - Överklaga utslaget hos tingsrätten inom tre veckor från utslagets datum (55 § lag om betalningsföreläggande och handräckning). Överklagandet ska lämnas in skriftligen (18 kap. 1 § första stycket utsökningsbalken). Utslag om särskild handräckningOm det istället rör sig om särskild handräckning har du möjlighet att även här överklaga utslaget. I sådana fall gäller samma krav som för överklagandet ovan. Den uteblivna underrättelsenEftersom du har "förlorat" 10 dagar för att ta ställning till huruvida du vill överklaga beslutet kan du vända dig till kronofogdemyndigheten och argumentera att laga förfall föreligger i ditt ärende (18 kap. 9 § tredje stycket utsökningsbalken). Med laga förfall avses en sådan omständighet som inte borde kunnat förutses som ursäktar ditt sena ställningstagande. Du måste alltså kunna visa att du inte fått någon underrättelse från kronofogden angående utslaget mot ditt bolag. Det vore alltså smart att kontakta Kronofogden för att klargöra situationen som har uppstått. Om du fortfarande känner dig osäker på hur du kan gå vidare i ditt ärende rekommenderar jag att du bokar tid med en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på https://lawline.se/boka. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag försöka förtydliga så gott jag kanMed vänliga hälsningar

Ett företag vägrar att hämta en pall med takpannor som lämnats kvar på min tomt, hur kan jag gå vidare?

2020-03-26 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej,En pall med takpannor har blivit kvar på vår tomt efter omläggning av taket för ca: 4 månader sedan. Tog kontakt med företaget med anledning av pallen och när den beräknas hämtas via mejl efter ca: 3 månader, utan att få svar. Har även ringt, dock utan resultat. Pallen står kvar.När skall pallen anses som övergiven av företaget och äganderätten till densamma upphör. Hur många gånger skall jag uppmana företaget att hämta pallen och hur lång tid skall passera från första uppmaning tills äganderätten eventuellt upphör. Inte roligt att ha pallen stående på tomten nu när gräsklipparsäsongen står för dörren.Hur bör jag gå tillväga i ärendet? Tacksam för svar.Med vänliga hälsningar,
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Eftersom du flertalet gånger har varit i kontakt med företaget men det inte har givit något resultat är det rimligt att du ansöker om vanlig handräckning hos Kronofogden.När Kronofogden tagit del av din anmälan kommer de kontakta företaget och meddela ett föreläggande. Kronofogden gör inte någon egen utredning, utan det är upp till företaget att bestrida ditt krav om de anser att det är felaktigt. Vad händer efter att Kronofogden kontaktat företaget? -Om företaget hämtar sin pall bör du ta tillbaka din anmälan. -Om företaget bestrider kravet kommer din anmälan att skickas till domstolen. Du får avgöra om du vill att domstolen ska handlägga tvisten eller ej. -Om företaget inte svarar meddelar Kronofogden ett utslag. Det innebär ett beslut om att företaget ska hämta pallen. Kronofogden kan verkställa beslutet. Det betyder att Kronofogden hämtar och forslar bort pallen. Vill du inte att Kronofogden ska verkställa ett beslut bör du skriva det i din ansökan. Kostar det något att kontakta Kronofogden och vem betalar? Att göra en anmälan kostar 300 kronor. Om Kronofogden verkställer beslutet utgår en avgift om 600 kronor. Därefter kan det tillkomma kostnader för exempelvis transport. Dessa avgifter ska som huvudregel läggas på företaget, men om de inte betalar till Kronofogden kommer fakturan istället att gå till dig. Därför kan det vara bra att fundera på om du är villig att ta kostnaden för bortforsling av pallen, om företaget inte betalar till Kronofogden. När anses pallen som övergiven? Äganderätten övergår inte från företaget till dig på grund av att de lämnat pallen hos dig. De äger pallen trots att den står hos dig. Jag förstår det som att företaget inte har uttryckt att de inte gör något anspråk på att ta tillbaka pallen. Skulle du sälja eller slänga takpannorna, eller på annat vis använda eller avhända dig pannorna utan lov, kan du göra dig skyldig till ett brott. Det kallas för olovligt förfogande, brottsbalken 10 kap. 4 §. Företaget kan också göra sig skyldig till ett brott, egenmäktigt förfarande, brottsbalken 8 kap. 8 §. Underlaget är att du under lång tid hindras från att använda din mark. Hur går du vidare? Min rekommendation är att du åter kontaktar företaget och meddelar att du kommer att ansöka om handräckning hos Kronofogden om de inte hämtar pallen. Förhoppningsvis resulterar det i insikt hos företaget och att de hämtar sin pall. Naturligtvis är det smidigast för både dig och företaget att inte blanda in myndigheterna. Om företaget inte rättar sig bör du överväga att göra en anmälan om handräckning. Här är en länk till kronofogdens webbsida, där du kan få mer information och hitta relevanta blanketter för din ansökan. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Tveka inte att ställa en ny fråga om du har fler funderingar eller följdfrågor. För att garanteras ett svar rekommenderar vi att du använder dig av vår expresstjänst. Vänligen,

Betalningsföreläggande som summarisk process hos Kronofogdemyndigheten

2020-03-23 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |ATT JACOB BJÖRNBERG enligt tidigare korrespondens. Hej! Blivit tvist med en kund, se nedan, klippt in det väsentliga så kan se lite "hafsigt" ut: JAG: Jag är själv ingen jurist men har fått väldigt grundlig genomgång och rekommendation om hur vi ska gå vidare och bemöta den här situationen från sakkunniga inom juridiken så måste följa deras linje. Deras bedömning är alltså att vi har rätt att åberopa Force Majeure men jag personligen vill alltså erbjuda er kunder presentkort på samma summa som ni betalt in. KUND: Även om juristerna menar att du har rätt att åberopa Force Majeure så står det ju tydligt i dina egna Force Majeure att "Om resenären eller x (bolagets namn syns ej av anonymitetsskäl) frånträder avtalet med stöd av denna bestämmelse, har resenären rätt att få tillbaka vad han/hon betalat enligt avtalet."I min värld är det ganska uppenbart, samt att vi utöver detta betalat extra för avbeställningsskydd som skulle gälla oavsett orsak. JAG: Hänvisade då till ditt svar ang läkarintyg etc. KUND: Vi vill som sagt använda avbokningsskyddet vi betalat för i första hand. Men istället för ARN kommer vi ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden till en början om vi inte kan komma överens. Jag har inte svarat. inväntar din rekommendation med hur jag ska bemöta detta. Vad innebär det/vad behöver jag göra? Kund vägrar p-kort utan kräver full återbet i om att han har avb. skyddet. Jag hänvisar till SRF:s rekommendation att inte betala pengar men han köper inte det.
Jacob Björnberg |Hej (ditt namn syns ej av anonymitetsskäl) och tack för att du ånyo vänder dig till oss på Lawline,Ditt ärende är för mig känt sedan tidigare och jag har som bekant bistått dig med en första relativt grundlig rättsutredning jämte viss ytterligare juridisk support i vår kostnadsfria telefonrådgivning. Och givet de förutsättningar som då rådde menar jag att den ursprungliga handlingsplanen sammantaget får anses ha varit välbetänkt. Men till följd av COVID-19 och den numera generella avrådan från samtliga icke-nödvändiga resor som aviserades genom Utrikesdepartementets (UD) försorg den 14 mars 2020 inser jag naturligtvis att förutsättningarna för din näringsverksamhet ytterligare har försämrats. Det du skriver ovan och den hänvisning som där görs till en aktuell mailkorrespondens mellan dig och en av dina kunder vittnar om just detta och jag tror mig därför veta att fler komplexa avtalsrättsliga bedömningar förmodligen är att vänta framgent.I samråd med den person på Lawline som är ytterst ansvarig för all vår expressrådgivning och efter en genom mail mottagen bekräftelse ifrån dig idag måndag den 23 mars 2020 följer nedan endast en kortare kommentar på det inträffade och ditt nygamla ärende med fokus på just rättsinstitutet betalningsföreläggande. Istället erbjuds du i enlighet med vår överenskommelse, vilken framgår av det ovan refererade mailet (daterat och adresserat till dig igår söndag den 22/3-2020), en personlig telefonrådgivning under 30 minuter i vilken jag kommer att kontakta dig. Din första fråga - Betalningsföreläggande - Vad innebär det?Betalningsföreläggande är en så kallad summarisk processform som handläggs av Kronofogdemyndigheten (KFM) enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning (BfL). Syftet med processen för KFM är i allmänhet endast att få konstaterat om ett krav från sökanden (din kund) bestrids eller inte av svaranden (du själv). Någon egentlig bevisprövning eller civilrättslig bedömning av om anspråket är lagligen grundat sker således ej. Den typen av dömande verksamhet svarar i princip domstolar uteslutande för. Observera dock att en svarande som försummar att inom föreskriven tid inkomma med ett yttrande ofta riskerar att få ett utslag meddelat av KFM i enlighet med sökandens begäran (26 § BfL). En ansökan ges in antingen i pappersform egenhändigt undertecknad av sökanden eller elektroniskt (9 och 19 §§ BfL). Sedan ska svaranden skriftligen yttra sig i frågan inom viss föreskriven tid, ofta två veckor (25 § BfL). Ibland händer det att KFM tar kontakt med sökanden för att inhämta kompletterande uppgifter telefonledes och därmed avstår från att göra detta skriftligen. Notera då vikten av att eventuella bestridanden sker i skrift eftersom muntliga sådana i regel inte godtas (31 § BfL). När så sker, alltså när sökandens penningfordran bestrids (tillbakavisas, förnekas) av svaranden, kommer sökanden att underrättas därom för att denne sedan ska kunna besluta om huruvida han vill låta saken förfalla eller få målet hänskjutet för prövning i allmän domstol (med tingsrätt som första instans). Automatiskt överlämnade till domstol förekommer dock inte varför sökanden måste begära om ett sådant skriftligen inom viss tid för att inte målet ska avskrivas av domstolen (33-34 §§ BfL). Värt att nämna är att detta visserligen inte hindrar sökanden från att lämna in en ny stämningsansökan direkt till tingsrätten vid ett senare tillfälle eftersom tvisten inte är, som det så vackert heter, rättskraftigt avgjord. Och din sista fråga - Handlingsplan - Ditt agerande - Vad behöver du göra?Merparten av din fortsatta hantering och ditt eventuella behov av ett ombud ämnar jag att diskutera med dig personligen i samband med din telefonrådgivning. Men inledningsvis och med anknytning till betalningsföreläggande som summarisk processform kan snabbt konstateras att du inför en handläggning hos KFM alltid kan bestrida ett anspråk. Utslag i mål om betalningsföreläggande i enlighet med sökandens yrkande (begäran) brukar endast meddelas för förfallna och ostridiga (oomtvistade) krav. Det innebär alltså att något betalningsföreläggande inte kommer att delges dig vid ett bestridande. När du sedan har bestridit den penningfordran som din kund vill göra gällande är det nämligen upp till denne att besluta om vad som ska hända därnäst. Kunskap om den aktuella kundens agerande, processbenägenheten hos denne samt den rättsliga bedömningen av kravet på återbetalning (återigen på basis av avtalsinnehållet, dina standardvillkor, med beaktande av nuläget och de nya förutsättningarna) utgör alla viktiga och centrala element för hur ditt kommande upplägg bör se ut och hur du själv ska agera. Du nämner avslutningsvis att du ännu inte har bemött kundens "hot" om ett förfarande hos KFM och jag vet inte om ett sådant förfarande redan är inlett. Om så skulle vara fallet bör du ha cirka två veckor på dig (25 § BfL) varför vi hinner talas vid i god tid innan fristen löper ut. Avslutningsvis är förhoppningen, likt tidigare, att min hantering av ditt nygamla ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme. Du har som sagt blivit erbjuden en 30 minuters telefonrådgivning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till ytterligare diskussion. Jag kommer därför att ringa dig imorgon tisdag den 24/3 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte skulle passa vänligen återkom per mail. Jag nås för ändamålet på jacob.bjornberg@lawline.seVänligen,

Jag har lånat ut 35 000 kronor till en vän, jag har bara själv noterat detta, jag har ingakvittor på skulden.

2020-03-11 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Jag har lånat ut 35 000 kronor till en vän, jag har bara själv noterat detta, jag har ingakvittor på skulden.
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar frågan som att du undrar om du har möjlighet att kräva att din vän återbetalar skulden, trots att det inte finns något kvitto. Om jag har uppfattat frågan fel rekommenderar jag att du skickar in en ny fråga. Jag kommer att gå igenom vilken lag som är tillämplig om det finns ett skriftligt kvitto på skulden, och om man kan kräva pengarna tillbaka även om det inte finns ett skriftligt avtal. Därefter kommer jag att gå igenom hur man kan gå tillväga för att få pengarna tillbaka, och ge råd om vad du kan göra nu. Vilken lag är tillämplig om det finns ett kvitto på skulden? Om en person lånar ut pengar till en annan person och skriver ett kvitto på hur stort belopp skulden är på, och när den ska betalas, är detta ett skuldebrev. Skuldebrev regleras i Skuldebrevslagen (här). Kan man få tillbaka pengarna trots att avtalet inte är skriftligt? Ett muntligt avtal är lika giltigt som ett skriftligt, men kan dessvärre vara svårare att bevisa. Om det finns någon annan bevisning på att du har lånat ut pengar, exempelvis sms där din vän säger att han ska betala, kan det utgöra bevisning. Hur ska man gå tillväga för att få pengarna tillbaka? Om du vill få pengarna tillbaka rekommenderar jag först att du pratar med din vän. Om du redan har försökt detta rekommenderar jag att du ansöker om ett betalningsföreläggande hos Kronofogden (se mer information på Kronofogdens hemsida, länk här). Det kostar 300 kronor att ansöka. Den kostnaden kan man begära ersättning för i sin ansökan. Kronofogden uppger att man i sin ansökan kan ta med kostnader för sitt eget eller sitt ombuds arbete, och att den kostnad som Kronofogden ersätter normalt är 380 kronor. Efter att man har ansökt om betalningsföreläggande hos Kronofogden kommer Kronofogden att ta kontakt med personen som den som ansökte vill ha betalt av. Då kan det hända att personen betalar, men det kan även hända att personen bestrider betalningsföreläggandet, alternativt att personen inte gör någonting. Om personen vägrar betala, alltså bestrider kravet, får den som vill ha betalt välja om hen vill driva ärendet vidare till domstol. Vad du kan göra nuJag rekommenderar att du tar kontakt med Kronofogden, och frågar dem om de rekommenderar att du ansöker om ett betalningsföreläggande, alternativt ansöker om ett betalningsföreläggande. Dock bör du tänka på att om en person är skyldig en pengar men det inte finns så mycket bevis kan det vara svårt att driva en process, och det är inte säkert att den som är skyldig en pengar har möjlighet att betala skulden. Även om man ansöker om betalningsföreläggande är det alltså inte givet att man får pengarna tillbaka. Om du har fler frågor får du gärna ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00. Vänligen,

Ex-make vägrar hämta upp sina saker

2020-02-21 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej,Mitt ex friade till mig 31/12 - 2019. Jag sa ja. En månad senare är han otrogen och jag gör då slut med honom. Han har saker kvar hos mig, så som kläder och tvspel (jag har inget kvar hos honom). Har bett honom hämta detta under 2 veckors tid nu men han vägrar och menar att jag skall åka och möta honom halvvägs med hans saker något jag inte vill göra. Dels för att det är hans saker och dels för att han är orsaken till att vår relation tagit slut. Vad har jag rätt att göra med hans saker han vägrar hämta? Vill inte ha dessa liggandes här utan vill kunna gå vidare med mitt liv utan ett spår utav honom i det.Tack på förhand.
Sohail Niknejad |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Dina rättigheter och skyldigheter regleras i det här fallet i 8 och 10 kap. brottsbalken. Vill du följa med i lagrummen får du gärna klicka på länkarna eller söka upp de på nätet!Ex-maken vägrar hämta upp sina sakerDet är beklagligt att ditt ex vägrar hämta upp sina saker, dock är det viktigt att poängtera att det han lämnat kvar fortfarande är hans saker. Det betyder att du tyvärr inte har rätt att förfoga över det han lämnat kvar hur som helst, t.ex. genom att slänga bort det. Det brottet du riskerar att begå om du slänger sakerna är olovligt förfogande enligt 10 kap. 4 § brottsbalken. Ett annat exempel är att du skulle lämna sakerna på en annan plats utan hans tillstånd, då blir brottet egenmäktigt förfarande aktuellt enligt 8 kap. 8 § brottsbalken. Detta betyder dock inte att ditt ex har rätt att vägra att hämta upp sina saker. Precis på samma sätt som du inte får flytta hans saker utan tillåtelse får ditt ex inte heller lämna kvar sina saker utan tillåtelse. Han kan därför riskera att göra sig skyldig till egenmäktigt förfarande genom att ta upp plats i din bostad utan din tillåtelse. Möta varandra halvvägs?Du har ingen skyldighet att möta upp ditt ex halvvägs utan det är något du får bestämma själv om du vill göra. Här kan det dock vara värt att komma ihåg att ditt ex har en skyldighet att hämta upp sina saker, varför han inte kan vägra att åka till dig för att hämta upp sakerna så länge du håller allt tillgängligt för hämtning.Ansök om handräckningEtt av de medlen du kan ta till är att ansöka om s.k. handräckning hos kronofogden. En sådan ansökan innebär att kronofogden förelägger ditt ex att hämta upp sakerna som lämnats. Beslutet som kronofogden sedan tar om handräckning kan leda till att ditt ex blir skyldig att snarast hämta sina saker. Denna ansökan gör du genom att fylla i en blankett på kronofogdens hemsida. Själva ansökan kostar 300kr, du kan dock begära att få ersättning för kostnaden i din ansökan. SammanfattningDu har alltså en begränsad rätt till vad som får göras med sakerna som ditt ex lämnat kvar. Allting måste hållas tillgängligt för upphämtning. Ni har möjlighet att bestämma själva hur det ska ske men det finns ingen skyldighet för dig att gå längre än att hålla sakerna tillgängliga för upphämtning hos dig. Om ditt ex fortfarande skulle vägra att hämta upp sakerna kan du ansöka om handräckning hos kronofogden för att försöka snabba på processen. Med vänliga hälsningar,