Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i äktenskapsbalken (ÄB) och aktualiserar bestämmelser i utsökningsbalken (UB).Jag förstår din fråga som att du undrar om det är mer fördelaktigt för din fru att ni är skilda vid din bortgång gällande dina skulder.Din fru svarar inte för dina skulderVarje make råder över sin egendom och svarar för sina egna skulder (1 kap. 3 § ÄktB). Din fru kommer alltså inte ha någon skyldighet att stå för dina skulder och tvingas betala dessa.Dina skulder påverkar er bodelning när giftorättsgods fördelas mellan dig och din fru Dina skulder kan dock påverka er gemensamma eventuella bodelning. Bodelning kan ske vid både skilsmässa och dödsfall av en make (1 kap. 5 §). En bodelning innebär att all er egendom som förvandlats till giftorättsgods när ni ingick ert äktenskap kommer att delas lika (7 kap. 1 § ÄktB, 10 kap. 1 § ÄktB).Dina skulder ska som huvudregeln täckas av ditt egna giftorättsgods innan en fördelning sker (11 kap. 2 § första stycket ÄktB). När dina skulder fått täckning, läggs din och din frus giftorättsgods samman och delas lika mellan er (11 kap. 3 § ÄktB). Det innebär att ju större skulder du som make har, desto mindre bidrar du till fördelningen och desto mindre kommer din fru att få.Om du blir föremål för en utmätning finns det en risk för att din och din frus gemensamma egendom säljsOm du skulle få problem med att betala lån eller skulder skulder kan din fru påverkas av din utmätning. En utmätning innebär kortfattat att Kronofogden säljer din egendom så att du får in pengar som du kan betala skulden med. Lös egendom får utmätas om det framgår att den tillhör dig som är skuldsatt (4 kap. 17 § UB). Om du och din fru bor tillsammans kan det vara svårt att avgöra om det är du eller din fru som äger egendomen som ska säljas. Det finns en presumtionsregel som anger att om den skuldsatta är gift och varaktigt sammanbor med sin make, anses gäldenären vara ägare till egendomen om det inte görs sannolikt att egendomen ägs av båda eller styrks att den ägs av andra maken (4 kap. 19 § UB). Det innebär att Kronofogden kan utmäta det du och din fru har i hemmet om inte bryter presumtionen. Att spara kvitta och liknande kan underlätta för er med bevisning om vem som äger vad. Sammanfattningsvis ansvarar inte din fru för dina skulder vid din bortgång. Du behöver alltså inte vara orolig för att din fru ska behöva beteala dina skulder när du avlider. Dina skulder kan däremot påverka en eventuell bodelning mellan er. Om du inte kan betala dina skulder finns det även en risk för att er egendom utmäts av kronofogden och säljs. En skilsmässa skyddar alltså din fru endast om du blir föremål för utmätning och ni inte bor tillsammans.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att du är en gäldenär som är skuldsanerad, alltså den som ska betala av sina skulder.Din fråga regleras i skuldsaneringslagen.I beslutet om skuldsanering ska innehållet i en skuldsanerings fastställas, exempelvis bestäms betalningsplanen, när och hur borgenärerna ska få betalt och så vidare (29 § p 2, 6 skuldsaneringslagen). Endast på ansökan av en borgenär vars fordran omfattas av skuldsaneringen kan skuldsanering upphävas gällande villkoren i 29 § punkterna 2–6 (48 § första stycket skuldsaneringslagen). På ansökan av gäldenären kan beslut om skuldsanering endast ändras beträffande det som har bestämts i innehållet i enlighet med 29 §, om gäldenärens ekonomiska förhållanden väsentligen har förändrats efter beslutet om skuldsanering och det beror på omständigheter som inte kunnat förutses vid beslutet eller om det finns synnerliga skäl (49 § skuldsaneringslagen).Du kan som gäldenär ansöka om en omprövning av skuldsaneringen via en blankett på kronofogdens hemsida: https://www.kronofogden.se/omekonominforandras.html. Det finns inget reglerat pris i lag eller något pris på hemsidan eller på blanketten, så det borde rimligen vara kostnadsfritt!Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Chantal Kryou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En gäldenär är någon som har en skuld till en annan person. En borgenär är någon som har en fordran gentemot gäldenären och är således den som ska få betalt. Gäldenären ska alltså betala till borgenären.I din fråga är säljaren gäldenär och har en skuld till sina borgenärer. En säljares borgenär kan exempelvis vara säljarens leverantör som ännu inte fått betalt för levererade varor. Leverantören är då en borgenär i förhållande till säljaren. När säljaren betalat av sin skuld till leverantören upphör skuldförhållandet (borgenär-gäldenär).Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i räntelagen.Dröjsmål utges trettiodagar efter att gäldenären framställt krav på borgenärer att betala gäldenärens fordranDröjsmålsränta är en ränta som erläggs vid en försenad betalning av en fordran, dvs efter fordrans förfallodag (2 § första stycket räntelagen). Dröjsmålsräntan regleras i räntelagen som är en dispositiv lag, vilket innebär att lagen endast gäller om du och din motpart inte avtalat annat sinsemellan (1 § andra stycket räntelagen).Räntelagen gäller alltså om du och motparten inte avtalat om annat gällande dröjsmål. Ränta ska då betalas på fordran från och med trettio dagar efter att du avsänt räkningen eller på annat sätt framställt krav på betalning av ett bestämt belopp (4 § första stycket räntelagen). Du måste även ange att underlåtenhet att betala medför skyldighet att utge ränta för att ha rätt till dröjsmål (4 § första stycket räntelagen).Räntesatsen motsvarar den vid varje tid gällande referensräntan av Riksbanken med ett tillägg av åtta procentenheter (6 § första stycket och 9 § räntelagen). Riksbanken fastställer referensräntan två gånger per och fastställde den till 0 från och med 1 juni 2020. fall du avsänt räkningen eller på annat sätt framställt krav på betalning av boken från företaget efter 1 juni 2020, är referensräntan 0. Det innebär att dröjsmålsräntan totalt är åtta procent.Du kan driva in din fordran hos KronofogdemyndighetenDu kan lämna in en skriftlig ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogden om personen inte betalar tillbaka dina pengar. De hjälper alltså dig att driva in pengarna du har rätt till. Till detta tillkommer en ansökningsavgift om 300 kr men du kan dock kräva ersättning för avgiften i ansökan.Sammanfattningsvis finns det en möjlighet att du har rätt till dröjsmålsränta om du framställt krav och anger att underlåtenhet att betala medför skyldighet att betala ränta. För att få tillbaka dina pengar kan du vända dig till Kronofogden som kommer att hjälpa dig!Här är en länk till Kronofogdens hemsida: https://www.kronofogden.se/Villfabetalt.htmlHoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i utsökningsbalken (UB).Presumtionen är att du äger lös egendom i din besittning och då kan egendomen utmätasKronofogden får utmäta smycket om det framgår att egendomen faktiskt tillhör dig eller om du enligt 18 § eller 19 § ska anses vara ägare (4 kap. 17 § UB). Du anses vara ägaren om egendomen är i din besittning och det inte framgår att egendomen tillhör någon annan (4 kap. 18 § första stycket UB). Eftersom din systers smycke var i din besittning så är det första kravet uppfylld. För att bryta presumtionen om att du äger smycket måste du bevisa att smycket tillhör någon annan. Detta borde du exempelvis kunna göra med ett kvitto/faktura på att smycket är köpt med hennes bankkort eller i hennes namn, leta fram bilder där hon använder smycket osv. Tredjeman kan påstå bättre rätt om egendomen redan blivit utmättOm smycket redan har utmätts kan din syster påstå bättre rätt till egendomen och då ska Kronofogden, om skäl föreligger, förelägga henne att inom en månad väcka talan i saken mot sökanden (4 kap. 20 § första stycket UB). Sökanden är den som begär verkställighet hos Kronofogden, alltså den som vill driva in sina pengar (1 kap. 7 § första stycket UB). Din syster förlorar rätten till smycket om hon inte följer föreläggandet (4 kap. 20 § andra stycket UB)Mitt tips är att leta fram bevis på att det är din systers smycke och sedan kontakta Kronofogden!Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,