Fråga om utmätning

2020-09-21 i Utmätning
FRÅGA |Hej min bror bor i mitt hus o har kronofogdsskulder! Får då kronofogden komma o göra utmätning utan att meddela mig om det samt ta grejer dom ej vet vem som äger! Grejen e den att dom kommit o utmätt samt beslagtagit saker som han ej står som ägare på typ en snö slunga samt en bil som han ej är ägare av bilen är vår granne som äger fast den står på min tomt vilket jag godkänt att den får göra
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förhållandet till tredje man vid utmätning av lös egendomUtmätning av lös egendom får endast ske av egendom som tillhör eller på grund av presumtionsregler anses tillhöra gäldenären (din bror). I princip ska sökanden styrka gäldenärens äganderätt men alltför stora krav kan inte ställas på utredningen i utsökningsmål. Lös egendom som gäldenären har i sin besittning presumeras tillhöra gäldenären (4 kap. 18 § första stycket utsökningsbalken).Detsamma gäller egendom som makar och vissa andra samboende har i sin gemensamma besittning (4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken). I andra fall krävs stöd för att gäldenären är ägare (4 kap. 17 § utsökningsbalken) och (4 kap. 19 § andra stycket utsökningsbalken). Vid gemensam besittning mellan syskon krävs att det styrks att egendomen tillhör gäldenären. Om det inte kan visas att egendomen tillhör gäldenären kan den utmätas enligt (4 kap. 22 § utsökningsbalken) med förbehåll för tredje mans rätt. Besittningspresumtionen bryts om tredje man som gör anspråk på egendomen visar att den tillhör honom. Lyckas han inte med detta men visar skäl för sitt påstående kan egendomen utmätas med föreläggande för tredje mannen att väcka talan i saken (4 kap. 20 § utsökningsbalken).Utmätning av lös egendom vid gemensam besittning enligt (4 kap. 19 § andra stycket utsökningsbalken) får endast ske om det framgår att egendomen eller andel i denna tillhör gäldenären. För det fall att det inte med hänsyn till omständigheterna kan uteslutas att egendomen tillhör någon som tillsammans med gäldenären besitter egendomen innebär det i princip att gäldenärens rätt till egendomen ska styrkas för att utmätning ska få ske. Om gäldenärens rätt till egendomen inte kan styrkas och utmätning därför ej kan ske finns möjligheten att i stället utmäta egendomen enligt (4 kap. 22 § utsökningsbalken) med förbehåll för tredje mans rätt. Det krävs då att det föreligger sannolika skäl att egendomen tillhör gäldenären.Vid ställningstagandet till vad som ska krävas för att sannolika skäl ska föreligga bör beaktas de särskilda svårigheter som ofta föreligger när det gäller att i en utmätningssituation utreda vem av flera sambesittare som kan antas vara ägare till lös egendom. Hänsyn bör tas till att rättsskyddet för den som tillsammans med gäldenären besitter egendomen tillgodoses genom att utmätning utan förbehåll för dennes rätt får ske endast om det kan styrkas att egendomen tillhör gäldenären. Råder oklarhet bör utmätning med förbehåll för sambesittarens rätt få ske om det är troligare att egendomen tillhör gäldenären än att den tillhör sambesittaren. Hävande av utmätning och annan rättelseOm det genom rättegång eller på annat sätt blir utrett att egendomen tillhör tredje man ska utmätningen hävas förutsatt att inte tredje mannen efter föreläggande har förlorat sin rätt mot sökanden. Har egendomen sålts föreligger endast rätten till influtna medel (4 kap. 33 § utsökningsbalken). Vidare gäller att om kronofogdemyndigheten av annat skäl än vad stadgas ovan att viss egendom inte skulle ha utmätts (bilen och snöslungan), ska rättelse ske. Sådan rättelse får dock inte vidtas senare än två veckor från beslutet (4 kap. 34 § utsökningsbalken).ÖverklagandeKronofogdemyndighetens beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot. Sökanden eller svaranden får klaga även över att beslut gör intrång i tredje mans rätt (18 kap. 2 § första stycket utsökningsbalken). Ett överklagande ska ges in till kronofogdemyndigheten. Ett överklagande som inte kommit in i rätt tid ska avvisas av kronofogdemyndigheten (18 kap. 9 § första och andra stycket utsökningsbalken).Hoppas du fick svar på din fråga!

Misstagsbetalning - condictio indebiti

2020-07-11 i Fordringar
FRÅGA |Hej, min föredetta arbetsgivare kontaktade mig för en månad sedan för att de upptäckt att jag hade fått för mycket lön i oktober 2019. Anställningen var på 75% och jag hade fått lön som om jag jobbat 100%. 31 Oktober hade jag min sista anställningsdag. Vanligtvis hade jag en lön på 19000kr och i oktober fick jag 24000kr i lön. Varje månadslön bestod av grundlön för den aktuella månaden och OB tillägg som släpar från månaden innan. Jag trodde när jag fick lönen att jag fått semesterersättning eftersom att det var min sista månad som anställd. Jag upptäckte aldrig att jag fått för mycket grundlön, så jag anser att det går under god tro, och att jag redan har spenderat pengarna. När de då ringde för en månad sedan frågade de om jag visste att jag fått för mycket lön utbetald svarade jag då helt ärligt att jag inte visste det. Min mamma var även i samma rum när de ringde och hörde hela samtalet. Så hon är potentiellt vittne. Arbetsgivaren vill att jag ska betala tillbaka 6000kr senast 10 augusti. Men vad jag förstått så har de inget stöd i lagen för att kräva tillbaka den summan. Men jag vill bara dubbelkolla att det faktiskt är så, men om de verkligen vill ha tillbaka den måste de gå via domstol först eller kan de bara gå till kronofogd direkt då?MvhErik
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Felaktigt utbetald lönDen misstagsbetalning som skett mellan dig och din arbetsgivare kallas för condictio indebiti. Principen tar sikte på fall när en person betalar ett belopp till en annan i tro att han är skyldig denne beloppet och betalningsmottagaren uppbär beloppet i samma övertygelse. Efter någon tid visar det sig att någon skuld inte förelåg eller att skuldens beloppet var lägre än det som betalats. Som du säger finns det inget stöd i lag för denna princip men enligt huvudregeln har sedan gammalt ansetts gälla att den betalande har rätt att kräva tillbaka det för mycket erlagda. Samtidigt finns ett flertal undantag till denna huvudregeln vilket har att göra med att en betalningsmottagare inte ska behöva fundera på om varje utbetalning är korrekt eller inte. En arbetsgivare som av oaktsamhet felaktigt betalat ut för hög lön till en godtroende arbetstagare riskerar därför att få ta konsekvenserna för sin försumlighet.Som betalningsmottagare kan du under vissa omständigheter få behålla den felaktigt utbetald lönen. Det förutsätter att du haft god anledning att tro att du hade rätt till de 24,000 kronorna och att det sedan förflutit en tid sedan du erhöll pengarna. Ju längre tid arbetsgivaren dröjer med återkrav, desto större skäl har du som mottagare att tro att betalningen är definitiv. Vilket intresse som förtjänar företräde beror på många olika faktorer som kan skifta från fall till fall. Till sådana faktorer brukar räknas vilken av parterna som hade den största möjligheten att bedöma de förhållanden som inverkat på betalningen samt om någon av parterna har förfarit oaktsamt i samband med betalningen. Motivering till att du har rätt att behålla pengarna motiveras med att en återbetalningsskyldighet skulle innebära att du annars skulle få en skuld till din förra arbetsgivare. Denna motivering för din rätt att behålla den felaktiga summan hör samman med hänsynen till omsättningens intresse i samhället och säkerheten i rättslivet. Eftersom det förflutit mer än ett halvår sedan du erhöll pengarna skulle jag vilja påstå att du har rätt att behålla dessa.Hoppas du fick svar på din fråga!