Tvist kring skuldebrev

2012-09-20 i Skuldebrev
FRÅGA |Min före detta flickvän (F) har en skuld på 6000 kr som hon nu vägrar betala tillbaka. Till saken hör tyvärr att det enda jag (J) har i avtalsväg är en facebook-konversation. Jag krävde inte själv vid utlångingstillfället en återbetalning men blev lovad att jag skulle få tillbaka pengarna. Är det här ett giltigt avtal? Hur stor är möjligheten att driva igenom ärendet och få rätt? Jag har en vän som kan visa upp en kopia på konversationen och vittna om att den inte är modifierad. För att läget ska framgå så bifogar jag de viktigaste delarna av vår konversation nedan. Vid utlåningstillfället: F: du får självklart tillbaka dina pengar J: Hur mycket behöver du låna då? F: 6000 Efter uppbrottet: J: Hej! Om du någon gång skulle känna att du vill göra rätt för dig och betala tillbaka lånet på 6000 kr så gör det på konto: XXXXXXXXX F: ja de klart jag kommer betala tillbaka, jag vet att det var ett lån Senare: J: Hejsan! Jag ser att du inte betalat tillbaka skulden ännu, när du lånade pengarna sa du att du skulle få lön i slutet av juni, något nytt om det här? F: jag började 25e juni, alltså ingen lön i juni, ca 5000kr i lön i juli & full lön i augusti.... J: ok misstänkte det augusti då Ytterligare senare: J: ok då gör vi så här istället Avbetalningsplan: Du betalar minst 3000 kr i augusti och allt som återstår i september F: ja de kan jag gå med på Efter utg Aug J: Augusti är slut och du har inte betalat enligt överenskommen avbetalningsplan, trots påminnelse. Jag ger dig till onsdag. Ser jag inte minst 3000 kr från dig på mitt konto då så övergår ärendet till kronofogden för betalningsföreläggande, det kommer då att kosta dig 300 kr extra. Om du väljer att inte betala efter det kommer det kosta dig ytterligare 600 kr för verkställande av indrivning. F: Vi får väl se om du lyckas driva in några pengar från mig, de ska bli spännande att se ska du visa facebook-konversationer? jävligt seriöst och trovärdigt
|Vad som gäller för ett giltigt avtal regleras i Avtalslagen. Det finns inga formkrav på hur ett avtal ska ingås eller se ut, utan även muntliga avtal är giltiga i Avtalslagens mening. Det som blir problematiskt när man inte har ett skriftligt avtal är bevisfrågan. I ditt fall måste du bevisa att ni ingått ett avtal med innebörden att det är ett lån av pengarna som hon enligt avtalet lovat att betala tillbaka. Det är lite oklart om den här facebook-konversationen kan ses som ett avtal, men den visar i alla fall på att er gemensamma uppfattning (partsviljan) är att det är ett lån som ska återbetalas. Då det som sagt inte finns något formkrav på ett avtal skapar en gemensamma syn på pengarna som ett lån som ni nog kan sägas ha ett giltigt avtal. Ett betalningsföreläggande görs oftast om det inte finns oklarheter kring skuldens(fordringen) existens, vilket är problematiken här. Detta gör att du kan bli tvungen att gå till domstol för att få en dom(exekutionstitel) på att skulden verkligen finns innan KFM kan indriva den. Jag kan inte exakt svara på hur en domstol kommer värdera facebook-konversationen men kan du visa att det är en verklig konversation och att det verkligen var hon som skrev borde den ju tillmätas vikt. Och enligt min mening visar konversationen att ni båda såg lånet just som ett lån och var inställda på att återbetalning skulle ske. Detta innebär att er gemensamma partsvilja skapar ett avtal som hon är skyldig att följa.

Ska låntagaren eller långivaren skriva under ett skuldebrev?

2012-04-21 i Skuldebrev
FRÅGA |Vem måste signa en revers (mellan två privatpersoner)? I de mallar jag sett finns enbart "namnteckning", men det framgår inte om det är låntagaren eller långivaren som ska signera.
Mari-Helen Schöllin |Hej Ett skuldebrev, eller en revers som det också kallas, skrivs under av den som lånar något. I ett skuldebrev mellan två privatpersoner framgår det vem som är låntagare och ofta vem som är långivare, alltså till exempel: x är skyldig y en viss summa pengar som ska betalas enligt en viss avbetalningsplan. (Skuldebrevet kan även vara ett löpande skuldebrev och därmed vara ställt "till innehavaren", istället för till "y", vilket innebär att skuldebrevet kan överåtas till någon annan som sedan kan driva in pengarna.) Se mer om skuldebrev i Skuldebrevslagen: https://lagen.nu/1936:81. Att låntagaren skriver under är egentligen ganska logiskt eftersom låntagaren därmed bekräftar sin skuld. Skulle långivaren skriva under och därmed bekräfta låntagarens skuld skulle bevisningen försvåras eftersom det i ett sådant fall skulle kunna vara möjligt för någon att skriva ett skuldebrev med innebörden att någon annan är skyldig denne pengar utan att denna andra personen har godkänt skuldförhållandet. Finns det bara rum för en namnteckning är det alltså låntagaren som ska skriva under. Med vänliga hälsningar

Måste man betala innehavarskuldebrev även om man inte har fått varan?

2011-10-30 i Skuldebrev
FRÅGA |Direkt vid köpet fick A skriva på ett skuldebrev trots att han skulle vänta på leveransen av varan som ska ske inom en månad. Skuldebrevet löd enligt följande: ”Till innehavaren betalar undertecknad vid anfordran ett belopp om 25 000 kr.” En och en halv månad efter att köpeavtalet ingåtts söker en person vid namn M upp A och kräver honom på omedelbar betalning i enlighet med skuldebrevet som han visar upp för A.Måste A betala till M trots att han inte har fått filmsamlingen?
Jean Lo |Hej! Jag antar att A är näringsidkare? Om han är konsument så får leverantören inte ta emot ett löpande skuldebrev: 30 § konsumentkreditlag, se https://lagen.nu/2010:1846#P30S1 Som sagt handlar det här om ett så kallat löpande skuldebrev, närmare sagt ett innehavarskuldebrev enl. 2 kap 11 § skuldebrevslag: https://lagen.nu/1936:81#P11S1 Ett innehavarskuldebrev berättigar den som har skuldebrevet i sin besittning att kräva betalning enligt skuldebrevet: https://lagen.nu/1936:81#P13S1 Löpande skuldebrev har till syfte att vara omsättningsbara, att göra det enkelt att sälja fordringar. Det innebär att man som gäldenär inte kan invända "att betingat vederlag ej tillgodokommit" honom, denna invändning är "svag" och "faller bort": 15 § 3 st skuldebrevslag: https://lagen.nu/1936:81#P13S1 Det betyder att A inte kan invända mot M att han inte fått filmsamlingen - han ska betala till M. Det förutsätter dock god tro enl 15 § 5 st skuldebrevslag hos M när han köpte skuldebrevet, d.v.s. att han antingen visste att leveransen inte hade skett eller om hade borde ha vetat det - dessa frågor är dock bevisfrågor. Angående filmsamlingen kan A hos Kronofogdemyndigheten ansöka om handräckning. Om leverantören bestrider kravet går det vidare till domstolen, vilket innebär att A ska i målet kunna bevisa kravet med t.ex. ett skriftligt avtal därom. Jag hoppas att du har fått svar, hör av dig igen om något fortfarande är oklart! Med vänliga hälsningar

Skuldebrev för lägenhetsköp

2011-09-29 i Skuldebrev
FRÅGA |Hej! Jag och min flickvän har köpt en lägenhet tillsammans. Men eftersom inte hon hade några pengar sparade utan jag stod för kontantinsatsen, så undrar jag vad ni rekommenderar att vi skriver för kontrakt. Ifall det skulle bli någon tvist vid en eventuell separation. Vad heter ett sånt dokument och hur delar man upp bostaden, i procent? Mvh!
Maja Karlsson |Hej, Som jag förstår det står ni båda två på lägenhetens köpekontrakt, och har tagit ett gemensamt lån på lägenheten. Om ni vill dela på kontantinsatsen så kan ni helt enkelt göra ett skuldebrev. Ni finner lagen om skuldebrev här: https://lagen.nu/1936:81. Ni kan formulera det både som ett löpande eller enkelt skuldebrev, de skiljer sig dock åt på flera viktiga punkter. Ett enkelt skuldebrev är knutet till en fordran och är i sig ingen skuld, mer ett bevis på att ni har ett avbetalningsavtal. Ett löpande skuldebrev är ett dokument där värdet sitter i själva papperet. Detta betyder att ett löpande skuldebrev ger innehavaren av det en rätt att utkräva fordringen från den som står på skuldebrevet, denna kan du sälja eller ge bort till någon och den personen skulle då ha rätt att utkräva pengarna från din flickvän. Jag rekommenderar att ni skapar ett enkelt skuldebrev där det helt enkelt står vad som ska avbetalas, till vem, från vem och kanske eventuellt när skulden senast ska betalas. Din flickväns underskrift krävs självklart. För att det inte ska råda någon oenighet om vad som betalats av eller när bör ni skriva på låneavtalet eller på ett separat papper när amorteringar gjorts. Vänligen, Maja Karlsson

Beräkning av förfallodag

2012-08-23 i Skuldebrev
FRÅGA |Hejsan! Hittade via sökning på Google denna formidabla webbtjänst. En kort fråga: Som jag tolkar nedanstående paragraf skall t.ex. ett lån med förfallodag på fredagen den 31 december (=nyårsafton) vara betald måndagen den 3 januari. Rätt eller fel? Är lagen dispositiv – tror jag det heter – för ofta blir ju sista dag för betalning närmast föregående vardag, och inte efterkommande dito. Enligt andra stycket borde förfallodagen alltid bli nästkommande vardag men så upplever inte jag dat. --- 5 § Är förfallotid ej avtalad, vare gäldenären pliktig att infria skuldebrevet när borgenären det fordrar och äge rätt att betala så snart han själv vill. Räntebetalning varde, så länge huvudstolen ej är förfallen, fullgjord årligen å dag som efter kalendern motsvarar dagen för skuldebrevets utfärdande. Inträffar skuldebrevs förfallotid på söndag eller annan allmän helgdag, anses nästa söckendag såsom förfallodag. Detsamma gäller, när skuldebrev lyder på betalning inom viss tid, vars sista dag är allmän helgdag. Likställda med allmän helgdag äro enligt denna lag lördagar samt midsommarafton, julafton och nyårsafton. Lag (1974:759). --- En närbesläktad fråga: Om ett lån tas den 31:a i en månad och löptiden är en månad, vilken blir då sista dag om det inte finns 31 dagar i den månad lånet förfaller till betalning? Säg att lånet tas 2012-01-31 och löptiden är 1 månad, skall lånet då betalas 2012-02-29 (skottår) eller 2012-03-02? Hur blir det ett ”vanligt” år om lånet tas 201x-01-31? Blir det då 201x-02-28 eller 201x-03-03? Eller förenklat uttryckt – siste till den siste (om detta är en vardag).
|Hej! Den aktuella bestämmelsen, 5 § skuldebrevslagen (SkbrL, ska tolkas så att skulden ska betalas nästkommande vardag, dvs måndag-fredag (lördagar undantas uttryckligen). I ditt exempel ska skulden alltså vara betald måndagen den 3 januari. Det borde dock vara möjligt att på sätt och vis kringgå regeln genom upprätta en särskild klausul med innehållet att om den avtalade förfallodagen skulle råka vara en helgdag, närmast föregående vardag i stället ska anses vara förfallodag. I så fall skulle ju förfallodagen faktiskt infalla på en vardag, och 5 § SkbrL behöver inte tillämpas. Det går dock inte att avtala särskilt om att skulden ska betalas på en helgdag utan då blir i stället huvudregeln i 5 § tillämplig (skulden betalas nästkommande vardag). Vad gäller den andra frågan har jag inte kunnat hitta någon lagregel som direkt täcker in den situation du beskriver. Dock anges i 1§ lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid följande: _Då enligt lag eller särskild författning tid skall räknas efter vecka, månad eller år, varde den dag för slutdag ansedd, som genom sitt namn i veckan eller sitt tal i månaden motsvarar den, från vilken tidräkningen börjas. Finnes ej motsvarande dag i slutmånaden, varde den månadens sista dag ansedd för slutdag._ Enligt denna bestämmelse gäller alltså principen "siste till den siste" som du uttrycker det. Bestämmelsen gäller dock endast om en viss tid är angiven i "lag eller särskild författning", och således inte om det rör sig om ett avtal mellan två parter. Vad som gäller vid avtal kan jag alltså inte med säkerhet svara på, men en analog tillämpning av denna bestämmelse ligger enligt min uppfattning nära till hands om det inte kan visas att parterna avsett något annat. Ett lån som tas den 31 januari ett skottår ska i så fall betalas den 29 februari, och den 28 februari ett vanligt år. Hoppas att detta gav svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Innebörd av "exstingibel invändning"

2011-12-31 i Skuldebrev
FRÅGA |Hej, har stött på uttrycket "exstingibel invändning", vad är det?
Elin Sjörén |Hej, Uttrycket förekommer när man talar om skuldebrev. Att en invändning är "exstingibel" innebär att den ej är gällande gentemot förvärvaren av ett skuldebrev. Exempel på detta är att en person (A) mottagit ett skuldebrev, i vilket det utfästs att någon (B) ska betala en viss summa pengar till den som innehar skuldebrevet. A, som mottagit skuldebrevet, tror sig alltså kunna kräva B på den summa pengar som utfästs däri. Om B redan betalt denna summa till någon annan, innan det att A fick skuldebrevet i sina händer, kan B ändå inte komma undan sin betalningsskyldighet gentemot A. Det krävs dock att A var i så kallad "god tro" och inte insåg att B redan betalt den utfästa summan tidigare. B:s invändning om att han redan betalt summan till någon annan är således "exstingibel" - ej hållbar gentemot A. Exstingibla invändningar hittas i lag om skuldebrevs 15 § och lagen återfinns här: https://lagen.nu/1936:81 Med vänlig hälsning Elin Sjörén

Enkelt skuldebrev: Ny borgenär har inte bättre rätt än den gamla

2011-10-22 i Skuldebrev
FRÅGA |Hej! Jag har köpt en gräsklippare på kredit av min granne för 2000 kr och undertecknat ett skuldebrev på samma belopp. Skuldebrevet formulerades såhär: ”Till Namn Efternamn betalar jag…” (Alltså grannens namn) Jag blev dock tvungen att byta en reservdel på gräsklipparen för 300 kr. Med anledning av detta tänkte jag begära ett prisavdrag med 300 kr. Har jag kvar denna möjlighet om min granne överlåter skuldebrevet till någon annan? Vänligen
Mari-Helen Schöllin |Hej Regler kring prisavdrag och fel i varan finner du i Köplag (1990:931), KöpL. Anledningen till att jag hänvisar dig till denna lag är att, enligt vad jag har förstått, det är så är din granne en konsument, vilket även du är (Konsumentköplagen gäller endast när köpet skett mellan konsument och näringsidkare), se 30-48 §§ KöpL, https://lagen.nu/1990:931#P30S1. Har du rätt enligt dessa regler att kräva prisavdrag mot grannen blir då frågan om du har samma rätt gentemot en ny innehavare av skuldebrevet. Skuldebrevet ni har tecknat utgör ett enkelt skuldebrev, eftersom det är ställt till viss man, ”Namn Efternamn”, alltså din granne, och inte till innehavaren (vilket är vem som helst som har fått skuldebrevet i sin besittning). Detta förutsatt att du inte gett ditt medgivande till inteckning, i så fall är det reglerna som löpande skuldebrev som gäller, se 3 kap. 26 § Lag (1936:81) om skuldebrev, SkbrL, https://lagen.nu/1936:81#P26S1. Av 3 kap. 27 § SkbrL framgår att om ett enkelt skuldebrev överlåtits så har du som gäldenär samma rätt gentemot den nya borgenären att göra invändningar som du hade gentemot den gamla. En ny innehavare av skuldebrevet har alltså inte bättre rätt gentemot dig än den gamla hade. Hoppas att detta var svar på din fråga. Med vänliga hälsningar

Betalning enligt skuldebrev

2011-07-21 i Skuldebrev
FRÅGA |Hur makulerar man ett skuldebrev? Efter skilsmässa upprättades ett skuldebrev mellan mig och min fd make. Nu vill jag betala hela kvarvarande skulden och min fråga är hur detta på bästa sätt dokumenteras. Är det juridiskt säkert om han ger mig skuldebrevet (originalet) som jag sedan river? Det finns ett bodelningsbeslut där min skuld är uträknad och och jag tror att han har ett original. I bodelningsbeslutet står det "detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar", ska han ge mig sitt exemplar? Hur ska makuleringen av skuldebrevet registreras?
Alexander Wagner |Hej och tack för din fråga! Ett skuldebrev är, likt en aktie, ett värdepapper. För att din före detta make (borgenären) ska kunna göra din skuld till honom gällande, krävs att han kan visa att en sådan skuld existerar. Genom att han överlämnar skuldebrevet till dig så försvinner hans möjlighet att göra skulden gällande. Genom att du sedan river skuldebrevet så förhindrar du att skuldebrevet kommer i cirkulation igen. Betalning av skulden behöver inte registreras. Ett bodelningsbeslut utgör endast en förteckning över vad som ska tillfalla vem i en skilsmässa och du behöver inte ha hans exemplar. Med vänlig hälsning