Carl Jansson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att någon fått en person som är dement att köpa fastighet till underpris och om detta avtal då är giltigt. Detta skulle kunna röra sig om ocker. Ocker innebär att säljaren vinner oproportionerligt mycket på att avtala med någon som är i trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroendeställning. Det är svårt att säga om en person med demens kan klassas in i någon av dessa begreppen, det beror på graden av demens skulle jag säga. Har den här personen demens som innebär att omdömesförmågan är nedsatt eller att personen kanske är i beroendeställning till den som vill sälja på hen fastigheten, då skulle det kunna röra sig om ocker. Ett avtal som är skapat under ocker är ogiltigt (31 § Avtalslagen).Hoppas du fick svar på din fråga!

Malcolm Hamilton |Hej,Tack för att du hör av dig till oss på Lawline med din fråga. När du talar om en person som saknar rättslig handlingsförmåga så utgår jag från att det är fråga om en underårig person. Av 9 kap 1 § föräldrabalken framgår att en person under 18 saknar rättslig handlingsförmåga och kan därmed inte ingå avtal. Det innebär emellertid att ett avtal som ingås med en underårig inte är giltigt. Avtalet i nuvarande fall är därmed ogiltigt eftersom personen som ingick abonnemang saknade rättslig handlingsförmåga. Att sluta avtal med en underårig är i sig inte brottsligt. Är det dock så att avtalet har slutits till följd av säljarens lögner och vilseledande beteende skulle detta handlande kunna vara brottsligt i form av bedrägeri, se 9 kap 1 § brottsbalken. Bedrägeri kan vara svårt att bevisa och det är brottsoffret som ska bevisa att säljaren har handlat vilseledande samt att brottsoffret inte hade ingått avtalet om det inte vore för detta vilseledande beteende. Det ställs alltså krav på att de lögner som gavs var betydande att avtal skulle slutas. Hoppas du fick svar på din fråga!

Marcus Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Poker Till att börja med vill jag säga att det aldrig är olagligt att spela poker utan det som kan vara olagligt är att arrangera ett pokerspel. Generellt så krävs spellicens för att bl.a. anordna pokerspel eller annan spelverksamhet vilket framgår 3 kap. 3 § spellagen (SpelL). Vissa undantag finns dock till detta bl.a. i 3 kap. 4 § SpelL där det finns tre situationer där spel är lagligt. Den första är om ingen insats krävs (alltså att man spelar för att det är kul utan pengar involverade). Det andra undantaget är om det är privat, mellan nära vänner som inte har organiserad eller professionell prägel som inte sker online och om det är med låga belopp. Så ett vanligt kompisgäng vilka spelar om några hundralappar bör helt enkelt vara lagligt i de flesta fall. Det tredje undantaget är inte relevant i detta fall så det går jag inte in närmare på. Spellagen trädde i kraft 1 januari i år så exakt vad som avses med låga belopp kan jag inte svara säkert på. Eftersom du skriver i din fråga att personer spelar med sjukt stora summor så är det med största sannolikhet en olaglig verksamhet. Om man bryter mot detta och begår olovlig spelverksamhet kan det leda till böter eller fängelse i högst två år enligt 19 kap. 1 § SpelL eller i ringa fall (alltså små överträdelser av förbudet) slippa påföljd helt. Lån av privatpersoner Det finns inget förbud om att låna ut pengar mellan privatpersoner utan det är fullt lagligt. Inte heller finns det någon generell räntesats som anses vara för hög eller liknande utan det beror på från fall till fall. Tar man ut för mycket ränta kan avtalet jämkas (alltså att avtalet ändras så räntan sätts ner) eller att avtalet ogiltigförklaras beroende på vilken situation som föreligger enligt 30-36 § avtalslagen (AvtL). Vid höga räntor är det som ligger närmast till hands ocker enligt 31 § AvtL vilket kort kan beskrivas att man utnyttjar någon som inte vet bättre eller inte har några andra val och utnyttjas genom exempelvis höga räntor. Det ska dock mycket till för att det ska bli fråga om ocker mellan privatpersoner men det kan absolut bli fråga om det i den här frågan beroende på hur höga räntorna är och varför personerna har gått med på dessa höga lån. Det går alltså inte svara säkert på hur det skulle bli i detta fall då man behöver alla relevanta omständigheter för att kunna svara relativt säkert. Det finns också en straffrättslig motsvarighet till ocker, dvs man kan även få böter eller fängelse (vid allvarliga fall av ocker) enligt 9 kap. 5 § Brottsbalken. Sammanfattning Poker mellan kompisar kan absolut vara tillåtet under vissa förutsättningar. Det får dock inte röra sig om stora belopp. Rörande lån med höga räntor kan det bli fråga om ocker så att avtalet ogiltigförklaras men väldigt höga räntor plus att man utnyttjat någon i en dålig situation krävs med. Den som utnyttjar den andra parten kan då i värsta fall få fängelse.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hashim Mohammed Ritha |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Paragrafer om fullmakt hittar vi i 2 kap. lag(1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område(AvtL). Jag tolkar din fråga som att det rör sig om en skriftlig fullmakt.ÅterkallelseÅterkallelse av skriftlig fullmakt regleras i 16 § AvtL. Där stadgas att en skriftlig fullmakt återkallas genom att fullmaktsgivaren begär tillbaka fullmakten från fullmäktigen. I det andra stycket framgår också att fullmäktigen är skyldig att på fullmaktsgivarens begäran återlämna fullmaktshandlingen.Konsekvenserna av att sluta avtal med stöd av en felaktig fullmaktI 25§ AvtL framgår vad som händer i de fall fullmäktigen sluter avtal utan stöd av en fullmakt. Den som utger sig som fullmäktig utan erforderlig fullmakt, eller agerar utanför behörigheten för fullmakten, ska bära eget skadeståndsansvar. Om fullmäktigen således inte kan styrka sin behörighet eller fullmakt och ändå ingår ett avtal för huvudmannen, blir fullmäktigen skyldig att ersätta den ovetande parten all skada som denne åsamkats av att inte kunna göra avtalet gällande mot huvudmannen.Det förekommer dock några få undantag. Om fullmäktigen kan visa att huvudmannen varit passiv eller kanske accepterat avtalet i efterhand, kan han då undgå skadeståndsansvar. Ett ytterligare undantag uppstår om tredje part (dvs. den som ingår avtal med fullmäktigen) var i ond tro när avtalet med fullmäktigen ingicks. Om tredje part hade kännedom om att fullmaktshandlingen var ogiltig, blir inte fullmäktigen i detta fall skadeståndsskyldig.SammanfattningDu bör i första hand sända ett meddelande till elmäklaren där du förklarar att fullmakten är ogiltig då den inte är ställd till dem. Kräv att återfå originalhandlingen så att du kan förstöra den. De är skyldiga att återställa den till dig enligt lag, 16§ AvtL.Tänk också på att i det fall elmäklaren väljer att ingå avtal för din del, trots den ogiltiga fullmaktshandlingen, kommer denne själv att bli ansvarig gentemot tredje man. Du bör dock i de fall du får kännedom om att det har ingåtts ett avtal snabbt ta kontakt med tredje man och förklara att fullmakten är ogiltig, för att bättra dina chanser att inte bli ansvarig på grund av passivitet.Jag hoppas att jag kunnat svara på din fråga väl. Om du har några fler frågor är du välkommen att skriva i kommentatorsfältet eller skicka in en ny fråga.Ha det bra!

Oliver Friberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!GåvobrevetOm det är så att det kan styrkas att din mormor var dement under påskrivandet av gåvobrevet bör det här omfattas av lagen (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning vilket leder till att gåvobrevet ska ogiltigförklaras och de som gynnats av avtalet ska då lämna tillbaka det de fått. Det står i lagen att "ett avtal som någon ingått under påverkan av en psykisk störning är ogiltig". Begreppet under påverkan av psykisk störning tolkas väldigt brett och demens bör falla in här, det spelar inte heller någon roll hur länge hon var dement.Det är också du som menar att gåvobrevet är ogiltigt som ska bevisa detta.Är det så att din mormor inte själv kom på att hon skulle skriva gåvobrevet utan övertalades av någon i sin närhet kan gåvobrevet också ogiltigförklaras enligt ocker-bestämmelsen i 31 § lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. Viktigt att tänka på är att ocker i princip aldrig aktualiseras men hade kunnat vara tillämplig i ditt fall.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Binh Tran |Hejsan!Behöver du följa avtalet?Avtal som skrivs under tvång eller dylikt är ogiltiga. Dessa reglerna stadgas i avtalslagen 28-36§. Det finns olika grunder för när ett avtal kan förklaras ogiltigt och med tanke på de begränsade omständigheterna jag har fått från dig kan jag tyvärr inte redogöra för vad som exakt gäller i din situation. Men om du har blivit pressad till att skriva detta förefaller det aktuellt att titta på bestämmelserna som reglerar tvång, hot och dylikt i 28§ och 29§ avtalslagen. 28 och 29§ avtalslagen är riktad mot situationer där en person skriver under ett avtal som som ses som utpressning i brottsbalkens 9kap 4§, eller hot om våld. Avtalet är även ogiltigt om den personen insåg eller borde insett att du var tvungen att skriva på avtalet. Jag rekommenderar att, om du blivit tvungen på så sätt som jag har redogjort för ovan, att polisanmäla händelsen. Om det inte stämmer in kan du använda dig av 36§ avtalslagen som är en generell regel där det finns möjlighet att ändra på avtalet i din förmån om det anses vara orimligt. SekretessklausulenKlausulen kan inte anses vara orimlig i för sig utan det måste göras en bedömning kring hur din situation ser ut. Om det är ett sekretessavtal där du får information om väldigt känsliga saker så kan det vara grund för stämning. Om sekretessbestämmelsen gäller olagliga saker så kan de aldrig stämma dig för detta utan då har du rätt att polisanmäla eller göra gällande att avtalet är ogiltigt. Sekretessavtal används nästintill aldrig vid vanliga avtalsförhållanden (köp av egendom, fastighetsköp etc) utan det gäller mestadels rättsväsendet, medicinala förhållanden och stora företagsavtal. Med vänliga hälsningar.

Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad jag tror att du menar är att det är 24 månaders bindningstid, och inte uppsägningstid, eftersom det senare alternativet ter sig orimligt och osannolikt. I fråga om tv-abonnemang så är det enligt lag inte tillåtet med en längre bindningstid än 24 månader (5 kap. 15 a § LEK). En bindningstid på 24 månader är alltså tillåtet.För att kunna angripa bindningstiden krävs det således att man ändå kan anse att det rör sig om ett ett oskäligt avtalsvillkor enligt 3 kap. 36 § avtalslagen på grund av övriga omständigheter. När är en viss bindningstid ett oskäligt avtalsvillkor?Faktorer som är av betydelse om ett avtalsvillkor är oskäligt är bland annat avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Man tar även hänsyn till styrkeförhållandena avtalsparterna emellan, exempelvis att den ena är konsument (3 kap. 36 § avtalslagen).I ditt fall är det omständigheterna vid avtalets tillkomst som kan vara av intresse. Om avtalet presenterades som ett sätt att "prova på" vissa kanaler för ett lägre pris under en viss tid är det orimligt att i samma veva förena det med en bindningstid på 24 månader eftersom det då förfelar hela syftet med erbjudandet. Att presentera det som en möjlighet att "prova på" kanalerna innebär också att du som konsument har haft svårare att förutse att en bindningstid kan uppkomma. Eventuellt kan du även peka på att bindningstiden inte varit tydligt framhållen trots att omständigheterna var sådana att det var nödvändigt. Vad ska du göra?Säg upp avtalet skriftligen. Ta sedan kontakt med företaget och säg att du anser bindningstiden vara oskälig enligt det lagrum och de omständigheter jag nyss nämnt. Du ska vidare hota med att gå till ARN ifall de inte vill gå dig till mötes. Vägrar de säga upp abonnemanget ska du vända dig till ARN. ARNs beslut är inte bindande, men de flesta företag brukar följa deras utslag. I annat fall är din sista utväg att väcka talan i domstol om att avtalsvillkoret ska ändras eller undanröjas enligt 3 kap. 36 § avtalslagen. Om ARN däremot inte ställer sig på din sida skulle jag avråda dig från det sista alternativet eftersom jag inte tror att du i sådana fall kommer ha stora chanser att vinna en eventuell domstolsprocess. Vänligen

Alice Johannesson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I ditt fall är avtalslagen (AvtL) tillämplig. Felskrivningar är inte bindande om köparen är i ond troHuvudregeln när du ingår ett avtal är att det är bindande (1 § AvtL). Från denna huvudregel finns dock undantag, exempelvis när det gäller felskrivningar. Den som avgett en viljeförklaring som genom felskrivning eller annat misstag fått ett annat innehåll än vad som åsyftats, är inte bunden av viljeförklaringen om den till vilken denna är riktad insåg eller borde ha insett att det var ett misstag (32 § AvtL). I allmänhet föreligger ett förklaringsmisstag när en kund blir underdebiterad på grund av att en varas prisuppgift är felregistrerad. Vid bedömningen av om kunden borde ha insett förklaringsmisstaget ses särskilt till om varorna varit prismärkta eller inte, hur stor varumängden varit och underdebiteringens förhållande i förhållande till totalbeloppet. Det räcker dock med att kunden med ganska stor säkerhet borde ha insett att butikens viljeförklaring egentligen var en annan, för att denne ska anses ha handlat i ond tro. Därmed har jag svårt att tänka mig att du skulle nå framgång med att hålla fast vid priset om 0 kr. Vad behöver du betala?Av förklaringsmisstaget att avtalet blir ogiltigt och enligt huvudregeln ska prestationerna återgå. Huruvida det är möjligt att prestationerna återgår är svårt att svara på i detta fall, eftersom jag inte vet vad det är du har köpt. Var part ska även utge ersättning för vad denne kunnat tillgodogöra sig av den andra partens prestation, ex. om du förbrukat varan.I och med det förra avtalets ogiltighet innebär den nya fakturan att ett nytt avtal ingås. De kan därmed inte tvinga dig att betala just den fakturan utan här finns två möjligheter. Antingen att prestationerna återgår (om så är möjligt), dvs. att du skickar tillbaka varan och samtidigt ersätter säljaren motsvarande den nytta du haft för varan, eller att du betalar för varan. Mitt råd till dig är att höra av dig till säljaren och komma överens om hur ni ska göra. Jag har dock svårt att se någon möjlighet för dig att behålla varan till priset av 0 kr. Vänligen,