Ester Sandgren |Hej och tack för din fråga. Som jag uppfattar din fråga hade du och ditt chef ingått ett avtal där du beviljades tjänstledigt. Huvudregeln vid avtal är "pacta sunt servanda" och innebär att avtal ska hållas. Det framgår av 1 § Avtalslagen. Det innebär att din chef är bunden till det han har sagt. Det framgår inte av din fråga varför du vill vara tjänstledig. I vissa fall har arbetstagare lagstadgad rätt till ledighet. Sådan rätt gäller för studier,föräldraledighet, vård av närstående samt bildande av näringsverksamhet. Om ditt behov av ledighet rör någon sådan fråga finns särskilda bestämmelser. Återkom gärna med ytterligare funderingar om du har frågor kring detta. Länk till Avtalslagen: http://www.lagen.nu/1915:218 Med vänlig hälsning Ester Sandgren

Rikard Wahlström |Hej, Tack för din fråga. En hund betraktas rättsligt som lös egendom. Om inte äganderätten på något sätt, t.ex. genom en överlåtelse eller en gåva, har övergått från din farbror till dina föräldrar tillkommer äganderätten till hunden alltjämt din farbror. Vid ett sådant förhållande är din farbror alltså rättsligt sett ägare till hunden och har därmed rätt att ta tillbaka hunden. Av frågan framgår att din farbror motsatt sig att överlåta hunden till dina föräldrar. Detta talar också för att det rättsförhållande som funnits, och fortfarande verkar bestå, mellan honom och dina föräldrar har varit ett lån av något slag av hunden. Som redan sagts innebär detta att äganderätten fortfarande tillkommer din farbror och han har således rätt att, beroende på hur hyresavtalet ser ut, ta tillbaka hunden närhelst han så önskar. Besittningsskydd är ett begrepp som är hänförligt till hyresrättsliga frågor och regleras i 12 kap. 46 § jordabalken (JB). Någon "besittningsrätt" till lös egendom finns inte. Den enda möjligheten för dina föräldrar att lagligen kunna behålla hunden mot din farbrors vilja är att äganderätten genom den mångåriga skötseln av hunden, med tillhörande utgifter, kan anses ha övergått till dina föräldrar. Av den information som tillhandahållits i din fråga skulle dock ett sådant resonemang vara att föra för långt. Som tidigare framhållits ligger äganderätten med största sannolikhet hos din farbror. Jag hoppas detta besvarade dina funderingar. Annars är du välkommen att ställa ytterligare frågor till oss. Med vänlig hälsning,

Sara S |Hej, Vad jag förstår på din fråga så har ni upprättat ett skriftligt avtal där det står att du ska stå för kostnaderna om det kan bevisas att det uppkommer hälta i det ben som hon tidigare haft problem med och hänför sig till den tidigare skadan. Enligt principen pacta sund servanda ska avtal hållas. Av din fråga framgår att det måste bevisas att skadan är att hänföra från den tidigare skadan vilket, om jag förstår din fråga rätt, inte är bevisat. Således bör alltså fodervärden stå för kostnaderna enligt avtalet. Samma gäller i fall då det inte går att bevisa huruvida skadan är ny eller gammal. Om du vill stämma fodervärden kan du skicka in en stämningsansökan till tingsrätten. Bestämmer du dig för att gå till domstol med ärendet rekommenderar jag dig att ta kontakt med en jurist. Vänligen,

|Om jag uppfattat korrekt har skulden till inkassobolaget inte betalats. I Förmodligen kommmer ni hitta många svar i avtalet som skrevs på vid tecknande av gymkortet. Förmodligen finns en klausul att vid eventuell skuld spärras kortet. Att kortet spärras är då avtalsenligt. Det lutar åt att inkassokravet var riktigt grundat då pengar inte dragits pg.a av felaktigt konto. Borgenären har rätt att bestämma hur betalningen ska ske, i detta fall kontouppgiften i inkassobrevet. Det finns ingen skyldighet för inkassobolaget att skicka ut påminnelse. Inkassoverksamhet ska bedrivas enligt Inkassolag se https://lagen.nu/1974:182. Om det finns tydliga uppgifter på hur skulden kan betalas i inkassobrevet bör allt ha gått rätt till från deras håll. Det kan finnas möjlighet att få pengarna tillbaka om bestridandet visar sig vara riktigt. Ni har rätt att få besked från inkassobolaget om de anser bestridandet vara riktigt. Det finns möjligheter att föra frågan vidare till domstol om de anser bestridande vara ogrundandet, men det är inte rekommenderat i det här fallet. När det gäller de fortsatta betalningarna under tiden kortet är spärrat blir det mer problematiskt. Kanske finns även någon skrivelse i avtalet om fortsatta autogirobetalningar vid spärrat kort? Denna klausul är förmodligen utformad med ett krav på att uppfylla skyldigheterna (oftast ordningsregler och betalning) enligt avtal annars spärras kortet. Tillsammans med eventuella andra avtalsvillkor som stadgar att autogirobetalning dras under avtalstiden kan förfarandet bli riktigt enligt avtalet. Det kan vara möjligt att klausulen är oskälig med hänvisning till 3 kap 36 § avtalslagen ( https://lagen.nu/1915:218) se även avtalsvillkor i konsumentförhållenden https://lagen.nu/1994:1512 vilket ger konsumenter en bättre chans vid tolkning av avtalsvillkor.

|Hej! Vad jag kan förstå så har det gjorts en friskrivning efter att avtalet har ingåtts och skrivits under. Om så är fallet så gäller som utgångspunkt inte friskrivningen. När ett avtal ingås så har man accepterat de villkor som står i avtalet och om det är någonting som är viktigt så ska det stå med i avtalet. En friskrivning är ofta en betydande klausul som kan påverka innebörden av avtalet väldigt mycket och en friskrivning som inte finns med i avtalet gäller därför normalt sett inte. Det är mycket viktigt att känna till att avtal kan ingås både muntligt och skriftligt. Om det gäller fastigheter så måste det dock vara skriftligt. Om det är exempelvis en bil som har sålts så räcker det istället med ett muntligt avtal, vilket då kan vara gällande parallellt med ett skriftligt. Annorlunda uttryckt så fäster man stor vikt vid parternas avsikter med avtalet och vad man faktiskt har kommit överens om. I sådana fall kan en friskrivning vara giltig om den är överenskommen, men inte står i det skriftliga avtalet. Det är naturligtvis väldigt svårt att bevisa att man har kommit överens om en friskrivning i sådana fall. Läget kompliceras ytterligare av vilka som är avtalsparter. Då en konsument ingår ett avtal med en näringsidkare så ställs det högre krav på tydlighet och utformningen av avtal hos näringsidkaren. Det är normalt sett näringsidkaren som utformar avtalen. Står ingen friskrivning med i ett sådant avtal är det näst intill omöjligt att hävda att en sådan ska gälla efter att avtalet har ingåtts. En grundläggande princip inom avtalsrätten är att avtal ska hållas. Det innebär bland annat att avtalet inte kan ändras efter att det är ingått, förutsatt att inte båda parter går med på det. Om det är så att ni inte har kommit överens om någon friskrivning vid avtalets ingående och säljaren sedan kommer och lägger till en sådan friskrivning så är den inte giltig. Om det skulle bli en tvist i domstol så måste säljaren bevisa att ni hade kommit överens om en sådan friskrivning. Återkom gärna med fler detaljer om vad det är som har sålts och vem som har köpt vad och fått prisreduktion så kan en mer precis bedömning göras. Om det dock rör sig om en fastighetsförsäljning så kan jag säga med relativt stor säkerhet att friskrivningen inte kan göras gällande i efterhand, främst med tanke på det stränga kraven på avtalets skriftliga form vid sådana försäljningar. Vänliga hälsningar

Carin Annerén |Hej, tack för din fråga! I första hand är det avtalet mellan dig och Easylife som reglerar era mellanhavanden. En grundläggande kontraktsprincip är att för det fall den ena kontraktsparten inte levererar enligt avtalet, den andra parten inte är skyldig att erlägga betalning. En oförmåga att leverera, i detta fall att inte ställa träningsmöjligheter till ditt förfogande, kan utgöra ett kontraktsbrott och det finns då inte någon skyldighet att betala för träningen. Ett kontraktsbrott är inte ett brott ur straffrättsligt perspektiv, och kan därmed inte leda till straff, men däremot civilrättsliga sanktioner som exempelvis, prisavdrag, avtalets hävning och/eller skadestånd. Samtidigt kan det finnas bestämmelser i avtalet som reglerar förhållandet när en medlem uppträder inkorrekt och vilka påföljder som då kan inträda. Beroende på vad avtalet stipulerar härom kan det vara berättigat av dem att stänga av dig från fortsatt träning. Att de däremot samtidigt behåller dina inbetalade pengar skulle kunna ses som ett oskäligt avtalsvillkor eftersom det är onödigt betungande för dig som konsument. Något definitivt svar på frågan är emellertid inte möjligt att ge då avtalets innehåll samt detaljerna kring dispyten är okända. Med vänliga hälsningar,

Thomas Hefner |Hej, Rätten till literära verk och liknande, där datorprogram räknas in, regleras av Lag om Upphovsrätt till Literrära och konstnärliga verk (se 1 §, punkt 2). Lagen hittar du här: https://lagen.nu/1960:729 Enligt lagen innebär upphovsrätten en rätt att framställa exemplar av ett verk, att överföra verket till allmänheten, samt rätten att angivas som upphovsman då verket överförs till allmänheten. Se 2:a och 3:e paragraferna. Svar 1: När du väl har framställt ett exemeplar, i enlighet med din upphovsrätt, och sedan överlåtit exemplaret till en juridisk person, vilket en förening är, så äger du inte längre förfoga över exemplar. Föreningen har inte rätt att framställa fler exemplar, men exemplaret som du har överlåtit äger den helt och hållet. Om det inte ursprungligen var avtalat att du skulle kunna ta tillbaka exemplaret under särskilda omständigheter så finns det inget juridiskt stöd för att du skall kunna gör det nu. Svar 2: Om ni har kommit överrens om att du skall arbeta ideelt så har du inte rätt att sedan kräva betalning. Inom arbetsrätten har man rätt att få betalt för utfört arbete, men då förrutsätt att det varit kvalificerat arbete för en verklig arbetstagare och inte ideelt arbete i en förening.

Sebastian Fahlgren |Hej och tack för din fråga. Det förefaller mycket tveksamt att butiksföreståndaren har rätt att dra in det lån som din man har tillhandahållits vid köpet av kylskåp. En förutsättning för att det skall vara möjligt är att det framgår av avtalet. Så länge som din man följer och betalar efter den avbetalningsplan som följer av avtalet samt att det i avtalet inte föreskrivs i butiksföreståndaren har rätt att häva avtalet om kylskåpet förvaras utomhus (eller något liknande), torde han inte ha rätt att dra in lånet. Vänligen