Måste en kommunal bostadsstiftelse besvara frågor från sina hyresgäster

2019-03-03 i Stiftelser
FRÅGA |Måste en kommunal bostadsstiftelse besvara frågor från sina hyresgäster
Daniel Sandström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag att gå in i lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och stiftelselagen.Ett allmännyttigt bostadsföretag kan vara antingen ett kommunalt aktiebolag eller en stiftelse. Då jag inte känner till något om stadgarna i stiftelsen kan jag endast svara utifrån vad som krävs lagmässigt. För kommunala bostadsaktiebolag finns krav om inflytandeFör aktiebolagen finns en regel att bolaget ska erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget(lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag 1 § 3p). Att hyresgästerna får ställa frågor omfattas rimligtvis av detta ansvar. Stiftelser ska följa stiftelseförordnandetFör stiftelser finns ingen speciallagstiftning. Utgångspunkten för en stiftelse är att följa stiftelseförordnandet(stiftelselagen 2:1). Det finns ingen liknande regel gällande stiftelser som det finns för allmännyttiga kommunala aktiebolag. Ser man dock till motiven för den regeln så är tanken att inflytande främjar ansvarstagande och bidrar till en ökad gemenskap i bostadsområdet. SammanfattningDet finns inte någon lag om att en kommunal bostadsstiftelse måste svara på frågor från sina hyresgäster. Det kan däremot finnas stadgande om detta i stiftelseförordnandet. Dessutom så borde kommunen i min mening även här beakta fördelarna med att låta sina hyresgäster vara delaktiga i beslutandet så att en positiv gemenskap skapas. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Du är välkommen att höra av dig igen om du har ytterligare frågor eller vill ha något i svaret förtydligat.Vänligen,

Styrelseansvar i stiftelse

2018-12-18 i Stiftelser
FRÅGA |VILKET PERSONLIGT ANSVAR HAR STYRELSELEDAMÖTER I EN STIFTELSE MED IDEELL VERKSAMHET ?
Felicia Johansson |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Reglerna som rör stiftelser och dess verksamhet finns i stiftelselagen. I 2 kap stiftelselagen regleras styrelsens uppdrag. Där anges att styrelseledamöter ska se till att föreskrifterna i stiftelseförordnandet följd. Styrelsen ska även se till att stiftelsens förmögenhet förvaltas på ett godtagbart sätt. En styrelseledamot har även en omsorgs- och vårdplikt på grund av sin ställning som syssloman i förhållande till stiftelsen. Det innebär att styrelseledamöter har ett ansvar för att sköta sina uppgifter på ett godtagbart sätt. Under vissa förutsättningar kan en styrelseledamot agera på ett sådant sätt att personligt skadeståndsansvar aktualiseras. Styrelseledamöters skadeståndsansvar finns stadgat i 5 kap stiftelselagen. I 5 kap. 1 § stiftelselagen anges att: "En styrelseledamot eller förvaltare som vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar skada för stiftelsen ska ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas någon annan genom åsidosättande av föreskrifterna i stiftelseförordnandet, denna lag eller årsredovisningslagen"Stadgandet innebär att en styrelseledamot i en stiftelse kan bli skadeståndsansvarig under vissa förutsättningar. Vid skadeståndsansvar gentemot stiftelsen ska skadan ha uppkommit vid fullgörande av uppdraget som styrelseledamot. Det ska även ha skett uppsåtligen eller på grund av oaktsamhet. En styrelseledamot kan också bli skadeståndsskyldig för skada som åsamkats en utomstående, om styrelseledamoten har åsidosatt föreskrifterna i stiftelseförordnandet, denna lag eller årsredovisningslagen. Skadeståndsansvaret gentemot en utomstående är därmed mer begränsat än skadeståndsansvaret gentemot stiftelsen. Styrelseledamöter kan inte bli skadeståndsansvariga endast på grund av skada till följd av ett avtalsbrott från stiftelsens sida. Om stiftelsen behöver betala skadestånd på grund av det kan styrelseledamoten bli ansvarig för den ekonomiska skada stiftelsen lider på grund av det. Det skadeståndsansvar som stadgas i 5 kap 1 § stiftelselagen är personligt. Ett skadestånd kan dock jämkas med stöd av 5 kap 3 § stiftelselagen. Vid bedömning av eventuell jämkning kan styrelseledamotens arvode vara av vikt. Jämkning sker dock inte om skadeståndsansvaret följer av ett brottsligt handlande. Du har beställt ett uppföljande telefonsamtal. Jag har tid i eftermiddag klockan 14:30 och kommer att ringa dig då. Om tiden inte passar är du välkommen att kontakta mig på felicia.johansson@lawline.se.

Konsekvenser av brott mot stiftelseförordnande

2018-03-25 i Stiftelser
FRÅGA |Jag är vice ordförande i styrelsen för en familjestiftelse. I stiftelsens stadgar står att styrelsen ska sammanträda minst 2 gånger per år. Styrelsen består av mig, min sambo och min son (ordförande). Sedan stiftelsens bildande 2014 har den inte haft någon aktivitet annat än "förvaring av pengar på banken". Jag har under tiden skött årsbokslut och skattedeklarationer och i viss mån placering av kapital.Vi har tyvärr glömt bort det här med styrelsemöten. Ett konstituerande sammanträde hölls i november 2013. Nästa möte blev nu i mars 2018. Enda orsaken till uteblivna styrelsemöten är förbiseenden av oss alla i styrelsen, antagligen beroende på ovana vid styrelsearbete. Vad innebär ett sådant här stadgebrott juridiskt ?Vilka konsekvenser kan det få ?
Elias Olsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline! En familjestiftelse där det på förhand är klart vilka som är stiftelsens destinatärer är en särskild typ av stiftelse. Stiftelselagen beskriver dem såhär: stiftelser, "vilkas tillgångar enligt stiftelseförordnandet endast får användas endast till förmån för bestämda fysiska personer". I min mejlkorrespondens med er framgick att er stiftelse har en bestämt destinatär. För sådan typ av stiftelse gäller endast en fraktion av stiftelselagen – dess bestämmelser om hur stiftelsen ska bildas och att stiftelsen är en juridisk person, se 1 kap. 7 § stiftelselag. Stiftelselagens reglering om placering, låneförbud, registrering, redovisning, revision och förvaltning gäller alltså inte.Därför blir stiftelseförordnandet – också känt som stadgarna – ensamt ledande för hur stiftelsen ska förvaltas och hur styrelsen ska arbeta. För att förstå stadgar som rättsfigur kan man se till lagen om ekonomiska föreningar och aktiebolagslagen. 2 kap. 2 § LEF uppställer långtgående krav på vad stadgarna ska innehålla medan stiftelselagens motsvarighet i 1 kap. 2 § i princip bara kräver ett tydligt, exekverbart verksamhetsmål. Det är naturligt att det i större ekonomiska föreningar, där styrelsen är tillsatt att representera avvikande åsikter, krävs mer precisa bestämmelser om vad den är tillåten att göra och inte; med vem den får sluta vilka avtal med, hur bolagsordningen ska ändras, hur vinst ska fördelas och så vidare. Överträdelser av stadgar eller en bolagsordning kan rendera skadeståndsansvar och sådana rättshandlingar kan i vissa fall ogiltigförklaras, se b.la. 29 kap. aktiebolagslagen, 5 kap. stiftelselag och 13 kap. LEF. Er stiftelse har emellertid undantagits från stiftelselagens bestämmelser om skadestånd, se 1 kap. 7 § stiftelselag. Inte heller har det i ert stiftelseförordnande införts sanktioner mot att underlåta att hålla regelbundna styrelsemöten. Dessutom består er styrelse av stiftelseförordnarna och destinatären – alltså de som kan tänkas invända mot att förordnandet kränks. Det finns ingen "förfelad" part här. Avslutningsvis ska också sägas att stiftelseförordnandet ska tolkas mot bakgrund av dess syfte. Syftet med att hålla regelbundna möten får antas vara att alla inblandade ska delges uppdaterad information. Eftersom ni är nära släkt kanske det målet uppnås på andra, mer informella vis. Om endera styrelseledamoten ansåg att styrelsen behövde sammanträda, hade denne möjlighet att enligt 4 § ert stiftelseförordnande påkalla ett sådant möte. Den möjligheten gör "två gånger per år"-kravet aningen överflödigt. Istället får det betraktas som en "mjuk" bestämmelse - en slags riktlinje. Sammanfattningsvis kan säga att ingen konsekvens kan bli aktuell i ert fall. Oavsett hur jag vrider och vänder på saken, och oavsett hur långsökta infallsvinklar jag anlägger, kommer jag till slutsatsen att underlåtelsen att följa förordnandet i den aktuella frågan inte kan leda till oönskade följder. Om du har följdfrågor eller funderingar är du hjärtligt välkommen att kontakta mig på Elias.Olsson@Lawline.se så återkommer jag så fort jag kan!

Finns det en ekonomisk risk som styrelseledamot i en stiftelse?

2018-01-20 i Stiftelser
FRÅGA |Hej.Jag undrar om det innebär någon ekonomisk risk att vara med i styrelsen i en stiftelse?
Alexia Kavaleff |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lagen som är tillämplig i detta fall är stiftelselagen. Inledningsvis kan sägas att styrelsen svarar för att föreskrifterna i stiftelseförordnandet följs (2 kap 3 § stiftelselag). En styrelseledamot som när denne fullgör sitt uppdrag uppsåtligen eller oaktsamhet orsakar skada för stiftelsen ska ersätta den (5 kap 1 § stiftelselag). Detta innebär för dig att du kan bli ekonomiskt ersättningsskyldig ifall du skadar stiftelsen i ditt uppdrag som styrelseledamot.Ifall stiftelsen utövar näringsverksamhet har styrelsen en skyldighet att upprätta en särskild balansräkning så snart det finns skäl att anta att värdet av stiftelsens tillgångar understiger summan av stiftelsens skulder (7 kap 1 § stiftelselag). Om en styrelseledamot underlåter att göra detta kan hen bli ansvarig för de för de förpliktelser som uppkommer för stiftelsen under den tiden. Om styrelseledamoten visar att underlåtenheten inte beror på dennes försummelse kan ansvar undgås(7 kap 3 § stiftelselag). Om du vill ha mer rådgivning eller boka tid med en jurist så kan du ringa oss på 08-533 300 04.Med vänlig hälsning,

Kan en stiftelse ge en styrelseledamot en minnesgåva skattefritt?

2019-01-08 i Stiftelser
FRÅGA |HejFår en stiftelse ge en födelsedagsgåva/minnesgåva (för 80 år i livet) till stiftaren, som varit styrelseledamot i nästan 40 år?Skattefritt? något maxbelopp?Tack på förhand för svar och råd.
Vega Schortz |Hej, kul att du har valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!Regler om skattefria minnesgåvor till anställda finns i inkomstskattelagen (IL). På Skatteverket har det uppkommit frågor om också uppdragstagare hos en arbetsgivare ska likställas med "anställd" och ifall detsamma ska gälla för förtroendevalda med politiska uppdrag inom en kommun. Skatteverket har i sina rekommendationer inte gett något klart besked gällande de ovanstående frågorna. Skatteverket har framhållit att det utifrån olika lagförarbeten går att finna stöd för att skattefria minnesgåvor också kan ges till uppdragstagare hos en arbetsgivare samt att detsamma kan gälla för förtroendevalda i en kommun. Enligt Skatteverket måste en bedömning göras i varje enskilt fall. Situationen du nämner är inte exakt densamma. Troligt är att Skatteverket skulle anse samma sak gälla angående en minnesgåva till en styrelseledamot i en stiftelse. Det innebär att minnesgåvan är skattefri för styrelseledamoten om uppdraget som styrelseledamot har pågått under minst sex år. Ytterligare förutsättningar för att minnesgåvan ska vara skattefri är att gåvan lämnas på en särskild högtidsdag (t.ex. 80-årsdag), efter en längre tids engagemang (20 år, 25 år eller mer – i ert fall 40 år) eller vid uppdragets upphörande. Gåvan ska vara en gåva som inte är i pengar, värdet ska inte överstiga 15 000 kr (inkl. moms) och inte ges vid mer än ett tillfälle. Skulle gåvans värde överstiga gränsen ska hela gåvan beskattas, se 11 kap. 14 § IL. En annan sak att ta hänsyn till är stiftelsens ändamål i sig. Styrelsen ska alltid fatta beslut i enlighet med stiftelseförordnandet – så länge som förordnandet inte strider mot stiftelselagen, se 2 kap. 1 § stiftelselagen (STL). Syftet med en stiftelse är att en självständig förmögenhet ska förvaltas för att varaktigt tjäna till ett bestämt ändamål, se 1 kap. 2 § STL. Kammarkollegiets godkännande krävs för att styrelsen eller förvaltaren ska få ändra vissa bestämmelser i stiftelseförordnandet t.ex. för vilket ändamål stiftelsen är uppförd, se 6 kap. 1 § STL. Av 2 kap. 17 § STL framkommer att om styrelsen, eller någon annan företrädare för stiftelsen, har företagit en rättshandling och därmed överskridit sin befogenhet gäller inte rättshandlingen mot stiftelsen så länge som den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett överträdelsen. I andra sammanhang, när aktiebolag ger minnesgåvor till sina anställda, har det vanligtvis inte ansetts strida mot verksamhetsföremålet. Detsamma torde gälla i ditt fall. Sammanfattningsvis tror jag inte att det är några konstigheter med att en stiftelse ger en styrelseledamot en minnesgåva så länge som gåvan ges inom de ramar som ställs upp av 11 kap. 14 § IL. Lycka till! Önskas ytterligare juridisk rådgivning få du vänligen boka tid med en av våra jurister: vega.schortz@lawline.se

Förhindra försäljning av fastighet genom stiftelse

2018-10-31 i Stiftelser
FRÅGA |En ideell förening förvaltar en stiftelse, och ideella föreningen äger en fastighet. Om föreningen bestämmer sig för att sälja fastigheten, kan de det? Har stiftelsen (vars syfte var att förvalta fastigheten) ingen rätt att säga nej?Min fråga gällde säkerheten för fastigheten, ska man låta föreningen vara ägare eller stiftelsen om man vill säkra att den inte säljs?
Patrik Olsson |Hej!Tack för din fråga.I ditt exempel äger en ideell förening en fastigheten och förvaltar en stiftelse som i sin tur förvaltar fastigheten. Äganderätten ligger alltså hos föreningen och föreningen kan sälja fastigheten. Även ifall stiftelsen äger fastigheten i ditt exempel så innebär det att föreningen kontrollerar fastigheten indirekt och kan sälja den genom sin makt i stiftelsen, genom att tex ändra i stadgarna. Därför anser jag att det säkraste skulle vara att skapa en oberoende stiftelse som har syfte att förvalta fastigheten, det blir väldigt svårt att sälja fastigheten då stiftelsens ändamål kretsar kring fastigheten och ingen annan har äganderätten.MVH Patrik Olsson

Var kan man förvara stiftelses handlingar?

2018-03-07 i Stiftelser
FRÅGA |Förvaring an handlingar Var kan man förvara stiftelsers handlingar
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns ingen lagstadgad skyldighet att förvara stiftelses handlingar på visst sätt. Ett förslag är emellertid att de förvaras i kopior på olika ställen, i det fall något skulle hända. Handlingarna kan även förvaras på exempelvis en juristbyrå eller i ett bankfack. Detta mot en kostnad.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Preskription vid ansvar för styrelseledamöter

2017-05-31 i Stiftelser
FRÅGA |ABL har ändrats så att preskriptionstiden för det personliga ansvaret för styrelseledamöter som till exempel missat kontrollsbalansräkning sänkts till tre år. Kan man anta att preskriptionstiden för styrelseledamöter i en näringsdrivande stiftelse också skulle bedömas vara tre år vid en rättslig prövning av ansvar gentemot tredje person, till exempel en leverantör, under samma förhållanden?
Jakob Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Den preskriptionstid du beskriver behandlar särskilda fall där styrelsen i ett AB måste vidta åtgärder på grund av kapitalbrist. Reglerna aktualiseras om styrelsen inte upprättar en kontrollbalansräkning, håller kontrollstämmor eller ansöker om likvidation av bolaget i tid. Underlåter styrelsen att vidta sådana åtgärder blir de personligt betalningsansvariga för förpliktelser som uppkommer under tiden för underlåtenheten, enligt 25:18 aktiebolagslagen (ABL). Borgenärer kan således inte göra gällande att en styrelseledamot är förpliktigad att fullgöra ett åtagande efter tre år.När det gäller preskriptionstid för styrelseledamöters ansvar i allmänhet är den 10 år mot tredje man, så länge skadeståndet inte grundas på brott. Det följer av den allmänna preskriptionsregeln i 2§ preskriptionslagen. Ingen av de särskilda preskriptionstider som anges i 29 kap ABL är tillämpliga mot tredje man. När det gäller stiftelser är skadeståndsansvaret i 5 kap stiftelselagen utformat på liknande sätt som 29 kap ABL. Det finns inte heller här någon regel om särskild preskriptionstid, varför den allmänna preskriptionstiden om 10 år i preskriptionslagen måste anses gälla. Några liknande kapitalbristregler som finns i 25 kap ABL finns inte för stiftelser och anledningen till det är att samma skyddsbehov som finns för utomstående mot aktiebolag inte finns gentemot stiftelser.Svaret på din fråga är därför att den treårspreskription som i specialfall finns i 25 kap ABL inte gäller för styrelseledamöter i stiftelser, utan att den allmänna preskriptionstiden om 10 år gäller.