Registrerade bolag i USA

2007-02-20 i Bolag
FRÅGA |Hur kan jag kolla om ett bolag är registrerat i USA?Finns det någon hemsida?
Gabriel Westin |I USA registreras bolag individuellt i varje stat och inte federalt. Därför finns det, mig veterligen, inget komplett register som täcker alla stater. Den stat som de allra flesta bolag är registrerade i heter Delaware och det beror på att det är den stat i USA som har de mest förmånliga villkoren. För att söka efter registrerade företag navigerar du dig till ”Department of State: Division of Corporations” i varje stat.I Delaware kan du söka efter registrerade företag på adressen https://sos-res.state.de.us/tin/EntitySearch.jspMed vänlig hälsning,

Kan privatekonomin påverka vårt aktiebolag?

2006-11-09 i Bolag
FRÅGA |Jag har startat ett aktiebolag tillsammans med särbo. Vi äger 50/50 i bolaget. Nu visar det sig att min sambo har fått en betalningsanmärkning. Kan hans privatekonomi påverka vårt gemensamma aktiebolag, och i såfall hur?
Cornelia Svensson |Hej,Ett aktiebolag är en egen juridisk person där ägarna inte har något personligt ekonomiskt ansvar. Alla lån, krediter mm står bolaget således självt för. Detta innebär att din sambos betalningsanmärkning inte påverkar aktiebolaget. Däremot kan det påverka hans möjligheter att till exempel gå i borgen för lån som bolaget tar.Med vänliga hälsningar

Nyemission

2005-12-10 i Bolag
FRÅGA |Kan en aktieägare i ett bolag med två delägare som har 60% av aktierna bestämma att en utomstående ska skjuta in pengar genom nyemission utan den andra dellägarens samtycke?
Sofia Fjelland |Hej!En förutsättning för nyemission är att bolagsordningen tillåter det. Ett beslut om ändring av bolagsordningen kräver kvalificerad majoritet, 9:30 aktiebolagslagen (ABL), se http://www.lagen.nu/1975:1385. Det innebär att beslutet måste biträdas av 2/3 av de avgivna rösterna och 2/3 av de på stämman företrädda aktierna. Om nyemission är möjligt enligt bolagsordningen har de gamla aktieägarna företrädesrätt att teckna nya aktier i förhållande till det antal aktier de förut äger, 4:2 ABL. Denna företrädesrätt kan dock sättas ur spel genom bestämmelse i emissionsbeslutet. Bestämmelsen kan innnehålla att företrädesrätten ska tillkomma någon utomstående. Ett sådant beslut kräver dock kvalificerad majoritet, dvs 2/3 av de avgivna rösterna och 2/3 av de på stämman företrädda aktierna, 4:14 st 2 ABL. Således ser jag ingen möjlighet att i detta fall rikta emissionen till en utomstående eftersom ett sådant beslut kräver mer än 60% av rösterna.

Minoritetsregler i aktiebolag?

2005-11-15 i Bolag
FRÅGA |Var kan jag finna regler och bestämmelser vad gäller skydd mot minoritetsägare i ett aktiebolag?
Andreas Törnblad |Det hittar du enkelt i aktiebolagslagen och den finner du http://lagen.nu/1975:1385

Bolagsmans rätt/skyldighet i handelsbolag

2006-12-11 i Bolag
FRÅGA |Om man har ett handelsbolag med två ägare kan då den ena av ägarna sälja aktier som är köpta i handlesbolaget utan att bägge ägarna är med på denna försäljning.?Vidare omständigheter så har denne ägare som sålt aktier flyttat över färsäljningssumman från bolagets konto till ett eget privat konto.De rör sig om en summa på 198.000krTacksam för svarMvh
Kimmie Johansson |Hej!Alla bolagsmän i ett handelsbolag har rätt att företräda bolaget och varje bolagsman kanvidta åtgärder för förvaltningen av bolaget såvitt bolagsmannen inte blivit förbjuden att göra detta av de övriga. Enighet bland ägarna för viss åtgärd krävs endast om åtgärden är av sådant slag att den är främmande för verksamhetens ändamål eller om den åtgärden strider mot likhetsprincipen. Inom bolagsrätten finns en allmän rättsprincip enligt vilken bolagsmän har lika rättigheter och skyldigheter, det innebär även att ingen bolagsman ska gynnas framför någon annan.En bolagsman har en lojalitetsplikt mot bolaget och i sin roll som bolagsman ska denne agera troget bolagets intressen. Genom att överföra pengar från aktieförsäljningen så gynnas den bolagsmannen framför övriga. Detta kräver de övrigas samtycke.Reglering av handelsbolagets förvaltning och förpliktelser mot varandra och bolaget kan regleras i avtal och då gäller det som man enats om.Om aktierna tillhört handelsbolaget så tillhör också försäljningssumman handelsbolaget. Genom att överföra summan från aktieförsäljningen till ett privatkonto så kan bolaget sägas lida skada. En bolagsman som med uppsåt eller av oaktsamhet skadar bolaget är skadeståndsskyldig, § 14 BL. Ett bolag har i regel som ändamål att förtjäna en vinst, en åtgärd genom vilken pengar flyter ut ur bolaget utan motprestation på detta sätt är inte förenlig med vinstsyfte.Skadeståndstalan kan föras både i bolagets namn och i en annan bolagsmans namn (men för bolagets räkning s k actio pro socio), detta ska göras inom ett år efter det att årsredovisning eller årsbokslut blev tillgängligt för samtliga bolagsmän respektive för den bolagsman som vill väcka talan. Om det gått över ett år eller om årsredovisning eller årsbokslut inte upprättats så kan man ändå väcka talan om det inte i årsredovisningen, årsbokslutet eller på annat sätt har lämnats i väsentliga hänseenden riktiga och fullständiga uppgifter till de andra bolagsmännen om det beslut eller den åtgärd som ligger till grund för talan. Talan ska då väckas inom tre år från det räkenskapsår beslutet fattades eller åtgärden i fråga vidtogs. I detta fall alltså tre år från det räkenskapsår under vilket bolagsmannen överfört pengar till sitt eget konto, § 15 BLMed vänlig hälsning,

Frivillig likvidation av aktiebolag och insolvens

2006-07-28 i Bolag
FRÅGA |Jag har en tvist med ett AB som har varit säljagent för mitt hus och totalentrepenör för bygget. AB har även sålt tomten och därvid tagit betalt för tjänster som inte levererats. Jag har nu ställt krav på återbetalning av det jag tidigare betalat. AB har nu meddelat att de kommer att gå i frivillig likvidation i augusti. AB har under våren sålt en del tomter. Får de fortsätta att avyttra tillgångar fram till bolagsstämman och det de avyttrat under tiden de har känt till mitt krav, kan det återkrävas till AB om det delats ut till ägarna?
Cornelia Svensson |Hej,Det är svårt för mig att avgöra på vilka grunder bolaget är återbetalningsskyldigt i ditt fall då det inte framgår vilken typ av tjänster som inte levererats. Generellt kan sägas att om du har betalt för tjänster som inte levererats har du naturligtvis rätt att få pengarna tillbaka. Grunderna för kravet blir dock olika beroende på vilken typ av tjänst det är fråga om (t.ex. om det är byggnadsarbete som skulle utföras eller om det var en rådgivande tjänst etc.). Om du vill ha ytterliggare råd i denna fråga får du återkomma med mer omständigheter kring situationen. Tilläggas bör även att om bolaget inte medger att de är betalningsskyldigt är din fordran tvistig vilket innebär att du kan behöva stämma bolaget eller begära handräckning av kronofogdemyndigheten för att få ut dina pengar, se Lag om betalningsföreläggande och handräckning http://lagen.nu/1990:746.Likvidation av Aktiebolag regleras i Aktiebolagslagen (ABL) se hela lagen http://lagen.nu/2005:551. Enligt ABL 25 Kap 1 § skall bolagsstämman fatta beslut om frivillig likvidation. Beslutet gäller omedelbart eller från den dag bolagsstämman beslutar, 25 Kap 9 § ABL. I ditt fall verkar det som att bolagsstämman bestämt att likvidationen skall gälla från augusti alternativt att den avgörande stämman skall hållas då. En likvidator skall enligt 25 Kap 28 § ABL utses. Likvidatorn ansvarar för att rörelsen avvecklas, att bolagets tillgångar omsätts till pengar och att bolagets skulder betalas, 25 Kap 35 § ABL. Först därefter delas återstoden av tillgångar och pengar ut till aktieägarna. Således skall du få dina pengar innan aktieägarna plockar ut bolagets sista tillgångar. Såvida bolaget har tillräckligt med medel för att betala sina skulder är det här i detta skede du kan räkna med att få betalt. Om bolaget inte har tillräckligt med medel för att betala sina skulder är det insolvent och likvidatorn skall då begära att bolaget försätts i konkurs, ABL 25 kap 36 §. Hur det därefter går till regleras av konkurslagen (KL) se hela lagen http://lagen.nu/1987:672 . I princip all egendom som tillhör bolaget vid konkursbeslutet skall ingå i konkursen 3 kap 1 & 3 §§ KL (observera att undantag finns för vissa personliga tillhörigheter). Dessutom kan viss egendom som tagits ut ur bolaget under vissa omständigheter återvinnas och tillfalla konkursboet. I ditt aktuella fall verkar det röra två situationer, dels tomterna och dels en förmögenhetsöverföring till aktieägarna. Vad gäller tomterna skall först sägas att om de säljs till marknadspris är det tillåtet oavsett vem som köper dem. Detta då bolaget får betalt och endast har omvandlat en tillgång till pengar. Däremot kan det återvinnas om de säljs till ett lägre pris och en eller flera borgenärer (dvs. någon som har en fordran på bolaget) otillbörligen gynnats därigenom. Sägas kan härvid att om den borgenär som har bäst rätt i en konkurs (enligt förmånsrättslagen) får ”betalt” genom att få köpa en tomt billigt så gynnar detta visserligen en borgenär men det är inte otillbörligt.Det kan även vara så att tomterna överlåts billigt och att tillgångar på detta sätt undandras bolaget. De här situationerna är otillåtna om bolaget genom denna handling blev insolvent eller om det redan var insolvent (dvs. oförmögen att betala sina skulder). För att egendomen då skall kunna krävas tillbaka från köparen krävs att denne känt till dels bolagets insolvens och dels de omständigheter som gjorde överlåtelsen otillbörlig. En närstående till gäldenären (bolaget) presumeras ha sådan kännedom och måste själv bevisa motsatsen. Som sådan anses till exempel ägare av företaget och nära släktingar till denne eller står denne nära. Detta enligt 4 kap 3 & 5 §§ KL. Vad gäller utbetalning till aktieägarna kan detta vara undandragande av egendom och eftersom det utbetalats till aktieägare (det vill säga närstående) kan detta återkrävas om inte dessa kan visa att de inte kände till insolvenssituationen och det otillbörliga i överföringen. 4 kap 3 & 5§§ KL. Om bolaget har försatts i konkurs kommer du att få en oprioriterad fordran vilket innebär att du är en av de sista som får betalt varför det i detta fall kan innebära att du inte får ut alla dina pengar enligt förmånsrättslagen som du kan se http://lagen.nu/1970:979.Nämnas bör också att det även enligt ABL finns möjlighet att återkräva utbetalda pengar till aktieägare. Om utbetalningar skett i strid med ABL kan de återkrävas även om bolaget inte är insolvent, se 17 kap ABL Med vänliga hälsningar

Aktiebolags firma

2006-02-17 i Bolag
FRÅGA |Är det fel att ange namnet på ett aktiebolag utan ordet "aktiebolag" eller "AB" i löpande text (det gäller alltså inte firmateckning, inte brevhuveden utan löpande text i brev eller annonser t.ex.). Bryter man mot lagen om man gör så?Och samma fråga om bolaget är publikt. Måste tillägget "(publ)" finnas med i löpande texter av olika slag, t.ex. annonser?
Dain Nevonen |Bestämmelser rörande aktiebolags firma behandlas i 28 kap aktiebolagslagen (notera att aktiebolagslagen (2005:551) trädde i kraft 1 januari-06, emellertid har bestämmelserna från den tidigare aktiebolagslagen som avser aktiebolags firma utan ändring förts in i den nya aktiebolagslagen).Av 28 kap ABL följer att ett aktiebolags firma skall innehålla ordet aktiebolag eller förkortningen AB. Vidare skall ett publikt aktiebolags firma åtföljas av beteckningen (publ) om det inte annars framgår av aktiebolagets firma att det är publikt. Brev, fakturor och orderblanketter skall ange bolagets firma. Skriftliga handlingar som utfärdas av ett aktiebolag skall också undertecknas med aktiebolagets firma om inte firman uttrycks på annat sätt. I de fall aktiebolagets styrelse eller ställföreträdare utfärdat en handling utan firmateckning är de som undertecknat handlingen solidariskt ansvariga för förpliktelserna som för egen skuld. Undantag föreligger om det av handlingarnas utformning framgår att den utfärdats på bolagets vägnar eller det av omständigheterna vid handlingens tillkomst framgick att den utfärdats för bolagets räkning och mottagaren av handlingen får ett behörigt undertecknat godkännande av handlingen så snart som möjligt efter det att han eller hon begärt det eller gjort personlig ansvarighet gällande mot undertecknarna av handlingen.Av ovanstående redogörelse för aktuella regler avseende aktiebolags firma följer således att brev måste ge uttryck för aktiebolagets firma. När det gäller annonser är det möjligt att de kan sägas vara skriftliga handlingar och skall då också ge uttryck för bolagets firma. Annonser är dock lite mer osäkert, utgör de anbud till en bestämd krets skall de helt klart inneha firman men om de är utbud (såsom annonser vanligtvis är) är frågan mer osäker. Oavsett skall vid en senare transaktion (aktualiserad p.g.a. annonsen) aktiebolagets firma uppges. För publika bolag skall förkortningen (publ) förekomma medan för privata aktiebolag är förkortningen (AB) tillräckligt.Bästa hälsningar

Minoritetsskydd i AB

2005-11-21 i Bolag
FRÅGA |Var kan jag hitta regler som gäller skydd för minoritetsägare i ett AB?
Eva Olofsson |Först och främst ska påpekas att en ny aktiebolagslag (SFS 2005:551) gäller fr o m 1 januari 2006, skillnaderna i innehåll är dock inte så stora utan uppdateringen är mestadels språklig. Mina paragrafhänvisningar utgår från den nya lagen - vill du läsa den nuvarande så finns den http://www.lagen.nu/1975:1385 . I nya aktiebolagslagen finns en mängd olika bestämmelser för minoritetsskydd och mitt svar kommer därför inte att bli fullständigt heltäckande. I 7 kap 43-44 §§ finns bestämmelser om röstregler för ändring av bolagsordning som ger minoriteter ett visst skydd. 7 kap 14 § kring sk. fortsatt stämma, eller bordläggning, ger en möjlighet för en minoritet (1/10 av aktierna) att skjuta upp en fråga på en bolagsstämma till senare dag. Reglerna i 9 kap 9 § kring minoritetsrevisor och i 9 kap 21-22 §§ kring särskild granskning är också exempel på skydd för minoritetsägare. Dessutom får en enskild aktieägare enligt 7 kap 50 § klandra beslut som tagits på bolagsstämma genom att väcka talan mot bolaget vid allmän domstol. Den generella likhetsprincipen i 4 kap 1 § som stadgar att alla aktier ska ha lika rätt gör också att bolagsstämman inte får fatta beslut som ger otillbörlig fördel till någon aktieägare eller annan och nackdel för någon annan aktieägare (7 kap 47 §). Detta var några exempel på minoritetsskydd och vill du ha närmare förklaringar är du välkommen att återkomma.