Rätt till försvarare

2018-12-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, i September förra året så omhändertog en polis mig och satte mig i en polisbil (LOB),Jag satt i bilen och spela in en video på snapchat i baksätet och vi fick ögonkontakt,han hoppar in i polisbilen och börjar armbåga mig i revbenen och då försöker jag hålla honom borta från mig för att det gör ont.jag blev polisanmäld för våld mot tjänsteman och våldsamt motstånd, han påstår att jag ska ha sparkat honom i magen när han hoppa in i bilen .Anledningen till att han hoppar in i bilen är att jag ska ha försökt att klättra fram i förar sätet jag är 185 cm lång och väger 90 kg och ska tydligen varit igenom med halva kroppen till förarsätet. helt omöjligt då hålet emellan näten inte är så stora.Det var kolsvart, fanns inga kameror i bilen eller något som helst vittne.han kräver även 10000 i skadestånd.efter det i polisbilen så slet dem ut mig ur bilen ca 6 st en av poliserna stod med sin fot på mitt huvud så jag fick skrapsår över hela ansiktet samt att när dem skull lägga mig i fyllecellen så hade de mina armar bojade och så räknade dem till tre och kastade in mig i fyllecellen.ska på rättegång nu i Januari och har inte träffat någon advokat än.
Lovisa Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över din rätt till en försvarsadvokat. Som misstänkt har man alltid rätt att biträdas av en försvarare men det är inte alltid man har rätt till en offentlig försvarare (som staten helt eller delvis kan få stå kostnaden för). Privat försvarare står man själv kostnaden för. Offentlig försvarare regleras i 21 kap. 3 a § rättegångsbalken (RB). Enligt bestämmelsens första stycke har man rätt till en offentlig försvarare om man begär det och man antingen är anhållen eller häktad eller om det är fråga om ett brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än sex månaders fängelse. För våldsamt motstånd (17 kap. 4 § brottsbalken, BrB) och våld mot tjänsteman av normalgraden (17 kap. 1 § BrB) är dock det lägsta föreskrivna straffet böter. Är det dessa brott du är åtalad för har du inte rätt till offentlig försvarare till följd av denna regel.Andra stycket i 21 kap. 3 a § RB anger tre andra situationer då man kan ha rätt till offentlig försvarare, nämligen om: 1) den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet, 2) om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, 3) om det i övrig föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör.Domstolen gör en bedömning utifrån omständigheterna i varje enskilt fall, både utifrån den misstänktes personliga förutsättningar och målets beskaffenhet. Om domstolen inte har förordnat en offentlig försvarare till dig har bedömningen troligtvis landat i att man har ansett att du inte har rätt till en offentlig försvarare utifrån andra stycket.Om du inte har några argument för att du skulle ha rätt till en offentlig försvarare som du tror att domstolen kan ha missat så kan du alltså välja en privat försvarare som du betalar för själv.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen.Vänligen,

Stoppad i trafiken - kan man neka till att lämna urinprov/blodprov?

2018-11-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej,Vilka rättigheter har man om man skulle bli stoppad av polisen i trafiken, och de begär urinprov/blodprov? Kan man neka dessa?
Lovisa Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Urin- och blodprov ingår i tvångsmedlet kroppsbesiktning som regleras i 28 kap. 12 § rättegångsbalken. Det är en åtgärd som innebär en form av lagligt tvång mot personen som utsätts för det, i syfte att t.ex. utreda omständigheterna kring ett brott.Kroppsbesiktning får användas vid misstanke om brotten bruk av narkotika (1 § sjätte punkten och 2 § narkotikastrafflagen) eller drograttfylleri (4 § andra stycket lagen om straff för vissa trafikbrott). Den som skäligen kan misstänkas (då det finns yttre omständigheter som talar för att personen kan vara skyldig till visst brott) för ett brott som kan ge fängelse kan inte välja om denne vill lämna proverna eller inte (28 kap. 12 § rättegångsbalken). Fängelse kan följa på både bruk av narkotika och drograttfylleri. Kör man bil eller annat motordrivet fordon är det främst drograttfylleri som blir aktuellt.Svaret i korthetSvaret på din fråga är alltså att man inte kan neka till att lämna urinprov eller blodprov om polisen misstänker att man gjort sig skyldig till bruk av narkotika eller drograttfylleri och kravet på skälig misstanke är uppfyllt.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen. Med vänliga hälsning,

Beslag av föremål

2018-11-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Polisen tog min telefon för 6 veckor sedan. När dem tog den sa dem att jag skulle få tillbaka den om senast 3 veckor tidigast tre dagar. Dem misstänker mig för narkotikasmuggling vilket jag nekar till. Vad kan jag göra för att få tillbaka min telefon?
Lovisa Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att beslaget av telefonen har skett med anledning av den narkotikasmuggling som du är misstänkt för. Regler om beslag finns i 27 kap. rättegångsbalken (RB).Polisen har rätt att beslagta föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott (27 kap. 1 § RB). Om du är misstänkt för narkotikasmuggling har beslaget förmodligen skett helt enligt lag. Så länge telefonen är relevant för utredningen finns ingen bestämd tidsgräns för hur länge beslaget får vara. Du kan dock begära att rätten (domstolen) ska pröva lagligheten av beslagsåtgärden, om detta inte redan har gjorts (27 kap. 6 § RB). Om rätten vid en sådan prövning fastställer beslaget, ska den även bestämma en tid inom vilken åtal för det misstänkta brottet, som beslaget grundar sig på, ska väckas (27 kap. 7 § första stycket RB). Väcks inte åtal inom denna tid ska beslaget hävas, alltså sluta att gälla (27 kap. 8 § RB). Rätten får dock förlänga tiden för beslaget, så länge telefonen behövs i utredningen (27 kap. 7 § andra stycket RB).Sammanfattning av svaretPolisen får behålla telefonen så länge den är relevant för utredningen om brottet som du misstänks för. Om beslagsåtgärden inte har prövats av rätten kan du begära att detta ska göras.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen. Med vänliga hälsning,