Hyresvärds rätt att tillträda hyresgästs bostad

2019-11-22 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |I vilka omständigheter en värd kan ha rätt att tillträda i min lägenhet.
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förutsätter att din fråga gäller en hyresvärds rätt att gå in i en hyresgästs lägenhet. Svaret på frågan hittas då i Jordbalkens 12 kap (JB).När hyresvärden får gå in utan hyresgästens samtyckeDet är bara under väldigt speciella omständigheter som hyresvärden har rätt att gå in i en hyresgästs lägenhet utan godkännande från den boende. Dessa situationer är:- I brådskande ärende, till exempel nödsituationer som brand, vattenläckage eller liknande. Det krävs då att tillträdet inte kan vänta utan att det skulle innebära en skada - När Kronofogden behöver komma in i lägenheten (12 kap 26 § JB). När hyresvärden får gå in med hyresgästens samtyckeDet finns också tillfällen då hyresvärden efter att ha fått hyresgästens godkännande får gå in i lägenheten. Dessa är:- När reparationer och förbättringsarbete ska utföras. Hyresvärden måste då fråga hyresgästen minst en månad innan - Vid visning av lägenheten (12 kap 26 § JB).Viktigt att poängtera är att dessa regler är tvingande och alltså gäller oavsett om det skulle stå något annat i hyresavtalet (12 kap 1 § JB). Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Krav på att en tomt ska hållas i vårdat skick - Måste en fastighetsägare räfsa upp löv som ligger på tomten?

2019-11-03 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej!Min åldriga mor bor i en villa i ett tätbebyggt samhälle. Hennes hus ligger några meter högre upp än grannens. Nu har jag, dottern, fått ett mail från grannen om att de är trötta på att räfsa upp löv som blåser in från mors tomt. De hävdar att mors tomt inte sköts dvs att hon inte räfsa upp sina löv. Mor är 90 år och har daglig hjälp av hemtjänst. De stöder sig på plan och bygglagstiftningen att en tomt skall vara i vårdat skick så att inte oangelägenheter för omgivningen uppkommer. Finns det lagstadgat att man som villaägare måste räfsa sina löv och i så fall måste detta göras på hösten?
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att du ska kunna tillgodogöra dig mitt svar börjar jag med att förklara hur jag uppfattar din fråga:Du har fått ett meddelande från din mors granne. Grannen tycker att det blåser över löv från din mors fastighet, till grannens egen fastighet, och hävdar att du måste räfsa upp löven. Löven innebär en olägenhet för grannen, som hänvisar till plan- och bygglagens bestämmelse om att en fastighet ska hållas i vårdat skick. Du vill nu veta om grannen kan kräva att ni räfsar upp löven som faller ner på din mors fastighet, och om ni isåfall måste göra det genast? Kort svarEtt kort svar på din fråga är Nej, grannen har inte rätt att kräva att ni räfsar upp löven. För att förklara varför, kommer jag nedan att beskriva några bestämmelser som kan bli aktuella när det gäller rättsförhållandet mellan grannar. Jag kommer att hänvisa till bestämmelser i jordabalken (JB) och plan- och bygglagen (PBL). Skälig hänsyn ska visas till omgivningenDet finns en generell bestämmelse som säger att skälig hänsyn ska visas till omgivningen vid nyttjande av en fastighet, JB 3 kap. 1 §. Bestämmelsen ger uttryck för den allmänna hänsynsprincip som ska gälla mellan grannar. Man brukar dock förklara det som så att en granne måste vidta försiktighet för att visa hänsyn till sina grannar. Men även det omvända, att en granne får lov att tåla vissa vardagliga störningar - till en högre grad än om de kom från en utomstående. Den nämnda bestämmelsen är dock främst användbar i fall då en granne bedriver en störande verksamhet.Att det faller ner, eller blåser över löv, mellan fastigheter - är inte en störande verksamhet. Grannar kan få lov att ta bort rot eller gren som inkräktar på fastighetenEn annan grannelagsrättslig bestämmelse är JB 3 kap. 2 §. Lagen ger en granne viss rätt att ta bort grenar eller rötter som tränger in på grannens fastighet. Bestämmelsen gäller endast rot och gren, och är därför inte användbar om det är löv som tar sig in till grannen. En tomt ska hållas i vårdat skick Den bestämmelse som grannen försöker stödja sitt resonemang på är sannolikt PBL 8 kap. 15 §. Bestämmelsen säger följande i första stycket: - En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas- så att risken för olycksfall begränsas- och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer. Kravet på att en tomt ska hållas i vårdat skick hänger ihop med att kommunens byggnadsnämnd kan göra tillsyn hos en fastighetsägare, och i vissa fall meddela beslut eller föreläggande, PBL 11 kap. 5 §. Ett sådant ärende kan initieras genom en anmälan om att en tomt är ovårdad. Exempelvis kan anmälan komma från en granne. Vad kan vara en betydande olägenhet? Någon exakt beskrivning finns inte, och jag vill påpeka om att det rör sig om en bedömning från fall till fall. Domstolen har dock tidigare bedömt enligt följande: -Ett antal björkar, 13-15 meter höga, som skuggade grannens tomt, tyckte domstolen inte var en betydande olägenhet. -Ett annat exempel rör också skuggning, där en tujahäck, ca 4-5 meter hög, inte utgjorde en betydande olägenhet. -Ett tredje exempel, är då en granne klagat på att grannfastighetens björkar fällde löv och skräpade ner grannens fastighet, samt att grenar och rötter växte in som kunde skada fastigheten. Domstolen tyckte inte att det utgjorde en betydande olägenhet. Det jag vill belysa här är att löv som faller ned från en grannes träd, och därefter blåser in på en närliggande fastighet, inte är tillräckligt störande för att utgöra en betydande olägenhet enligt den här bestämmelsen. Sammanfattning Grannar är skyldiga att både visa hänsyn och tolerans gentemot varandra. Den som äger eller nyttjar en fastighet är skyldig att hålla sin tomt vårdad, för att förhindra olyckor eller annan betydande olägenhet. Vad som är en betydande olägenhet är något som domstolen i sina avgöranden sett på med restriktivitet. I ert fall har grannen inte fel i att löven säkert utgör en olägenhet. Det är dock sannolikt inte att bedöma som en betydande olägenhet. Grannen skulle därför förmodligen inte ha någon framgång, om de exempelvis planerar att blanda in kommunen. Jag vill dock förtydliga att det alltid är enskild bedömning som ska göras. Svaret på frågan är därför: Nej, grannen kan inte tvinga er att räfsa bort löven från din mors fastighet. Förhoppningsvis kan ni lösa detta med grannen. Skulle det bli en konflikt är det bra att veta att vissa kommuner ställer upp och agerar som medlare mellan grannar. Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga. Du är alltid välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline! Lycka till!Med vänlig hälsning,

Vad gäller vid otympliga förvaringsutrymmen - hyreshus

2019-10-30 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Vår hyresvärd vill att vi ställer barnvagnen i ett cykelförråd en trappa ner. Problemet är att det är alldeles för brant och vagnen fastnar i dörrhålet. Jag har redan ramlat där en gång. Alternativet är att ta upp vagnen för två trappor men båda alternativen är omöjliga då jag är ensam hela dagarna. Hur kan vi göra?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Denna fråga har inte en typiskt juridisk dimension och det saknas således lagrum som kan användas i detta fallet. Det bästa du kan göra är att kontakta din hyresvärd och förklara din situation och försöka arbeta fram en lösning gemensamt. Hyresvärden har inga juridiska förpliktelser i detta avseendet. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Vad kan man som delägare i en fastighet bestämma över?

2019-10-26 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Vad kan en del ägare bestämma om som har 25% av fastighet . Typ renoveringar ,avstyckning av tomt
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När flera personer är delägare i en fastighet är det lagen om samäganderätt (här) som gäller, men lagen gäller endast om delägarna inte har skrivit ett avtal om hur samägandet ska regleras. Det betyder alltså att man kan avtala om egna villkor som man vill ska gälla istället för det som står i lagen. När jag svarar på frågan kommer jag utgå från att det inte finns något avtal mellan delägarna.För renoveringar krävs i regel samtyckeI 1 § samäganderättslagen (här) förutsätter man att varje delägare äger lika stor del av fastigheten, om det inte är så att det finns uppgifter om att det ska vara på något annat sätt. Enligt 2 § samäganderättslagen (här) är huvudregeln att en delägare behöver samtycke från samtliga av de övriga delägarna för att man ska få vidta förvaltningsåtgärder för fastigheten i helhet. En förvaltningsåtgärd kan bland annat vara åtgärdar för fastighetens vård och bevarande, det vill säga renoveringar och underhåll. Alla delägare behöver inte vara överens om det är så att renoveringen eller underhållet är brådskande och nödvändigt enligt lag eller föreskrift. Klyvning eller avstyckningVid både klyvning och avstyckning delas en fastighet i två eller flera delar. Skillnaden mellan förfarandena är att det vid klyvning krävs att flera personer samäger fastigheten med bestämda andelar. Jag tolkar därför frågan som att det är möjligheten att klyva en del av tomten som avses. Klyvning regleras i 11 kap fastighetsbildningslagen, FBL (här). Som jag skrivit tidigare är huvudregeln att alla delägare ska vara överens vid förvaltning av fastigheten, men när det gäller klyvning finns det inget krav på att samtliga delägare ska vara överens för att en klyvning ska ske, se 11 kap 1 § FBL (här). Om det däremot skulle vara fråga av en jordbruksfastighet finns det särskilda regler man behöver ta hänsyn till. Enligt 3 kap 5-6 §§ (här) får klyvning av en jordbruksfastighet inte ske om det bland annat skulle medföra någon olägenhet av betydelse för möjligheten att bruka jorden.Vänligen,

Gåvoöverlåtelse av fastighet med hembudsklausul

2019-11-19 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Jag avser upprätta ett gåvobrev och ge bort mina två fastigheter. Ett till vardera barn. Jag ska ha med hembudsklausul, så fastigheterna stannar inom släkten. Kan jag i gåvobrevet skriva till vilket pris fastigheterna ska säljas för. Exempelvis taxeringsvärde plus 30%?
Carl Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om du i ditt gåvobrev kan bestämma vilket återköpspris som ska gälla vid ett eventuellt utnyttjande av hembudsklausulen som du avser att upprätta. För att besvara din fråga kommer jag använda mig av Jordabalkens (JB) regler som bland annat reglerar olika typer av överlåtelser av fastigheter. Jag kommer först redogöra för formkraven som uppställs vid gåvoöverlåtelse av fastighet och sedan kommer jag besvara din primära fråga. Formkrav vid gåva av fastighetÖverlåtelse av fastigheter omgärdas av en rad tvingande regler sett till form och tillvägagångssätt. Vad som gäller för att en överlåtelse ska vara bindande vid försäljning av fast egendom gäller också i stor utsträckning vid gåva, varför jag kommer gå igenom kraven försäljning för att förklara hur bundenhet uppstår (4 kap. 29 § JB).För det första ska avtalet vara skriftligen upprättat. För det andra ska det vara underskrivet av alla berörda parter. Det ska även framgå genom avtalet tydligt vilken fastighet som avses, samt en viljeförklaring att den ska överlåtas. Om detta inte finns med i avtalet, eller gåvobrevet i ditt fall, är överlåtelsen ogiltig och därmed inte bindande för parterna (4 kap. 1 § JB).Vidare framgår att ett avtalsvillkor som inskränker köparens/gåvotagarens rättighet att överlåta fastigheten måste finnas med i köpehandlingen/gåvobrevet för att förbehållet inte ska ogiltigförklaras (4 kap. 3 § JB). I och med detta måste du vara noga med att tydligt ange villkoren för hembudsklausulen för att den ska vara bindande. Är dessa krav uppfyllda som jag redogjort för så är överlåtelsen bindande mellan gåvogivare och gåvotagare. För att se till att hembudsklausulen även gäller för utomstående så ska klausulen antecknas när gåvotagaren söker lagfart (20 kap. 14 § JB). Lagfart förklaras vilande om signeringen av gåvobrevet inte bevittnats av två personer (20 kap. 7 § JB). Detta innebär dock bara att inskrivningen tar längre tid då överlåtaren kommer ges tid att väcka talan i domstol, då överlåtelsen kan ha gått till på fel sätt. Om överlåtaren inte väcker talan inom utsatt tid kommer lagfarten att tas upp igen för prövning (20 kap. 8 § JB). Om ni vill att lagfart ska gå igenom snabbare, så får ni se till att be två personer vittna vid undertecknandet helt enkelt. När lagfart har godkänts är gåvogivaren skyddad mot utomstående som därmed inte kan vara i god tro om att fastigheten inte får överlåtas, vilket såklart är ett bra skydd som bör tas på beaktas. Hembudsförbehåll tillåtet vid gåvaEnligt praxis har hembudsförbehåll ingen verkan vid försäljning av en fastighet. Annorlunda är det däremot vid en gåvoöverlåtelse där hembudsförbehåll har accepterats av Högsta domstolen (NJA 1981 s. 897).Pris i hembudsklausulGenerellt så är ett införande av en hembudsklausul ett slags erbjudande som sedan ska undertecknas och därmed godkännas av alla parter. Man skulle därmed kunna säga att det som accepteras av parterna sedan ska följas. Det uppställs med andra ord inga klara krav på vilket pris som ska gälla vid aktiveringen av en hembudsklausul. Det vanligaste är dock att det görs så lågt som möjligt, t.ex. till taxeringsvärdet, för att de som berörs av klausulen enligt gåvobrevet ska kunna ha möjligheten att köpa tillbaka fastigheten.SammanfattningSammanfattningsvis uppställs en rad krav för att en hembudsklausul ska vara giltig vid en överlåtelse av fastighet genom gåva. Följs dessa krav är såväl hembudsklausulen som gåvan giltig och bindande. För att göra hembudsklausulen bindande även för utomstående ska villkoren antecknas i lagfartsansökan. På så vis försätter man en potentiell utomstående köpare i ond tro. Vad gäller priset i hembudsklausulen, så bestäms detta av parterna.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Gåva av fast egendom - bindande?

2019-10-30 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag delar en skogsfastighet med mina två syskon. Vi har fått den i gåva av våra föräldrar som enskild egendom och med hembudsskyldighet.Så långt är allt ok men det finns en rad till som säger att prislappen på hembudet skall vara taxeringsvärdet på fastigheten. Detta skrevs för 40 år sedan. Min fundering är ifall denna text är juridiskt bindande? Den dag då jag vill sälja min andel av fastigheten, måste jag då göra det till taxeringsvärdet av fastigheten?Jag skulle vilja att min andel fick värderas av oberoende värderingsmän och att priset i hembudet sätts efter värderingsmännens utlåtande.
Carl Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om kravet på att fastigheten ska säljas till taxeringsvärdet är bindande genom gåvobrevet eller om det kan åsidosättas på något sätt. Tillämplig lagFast egendom är indelade i fastigheter (1 kap. 1 § Jordabalken). Detta innebär att jag kommer utgå från reglerna i Jordabalken (JB) för att besvara din fråga, i synnerhet det fjärde kapitlet som avhandlar gåva av fastighet.Formkrav för gåvaÖverlåtelse av fastigheter omgärdas av en rad tvingande regler sett till form och tillvägagångssätt. Vad som gäller vid försäljning av fast egendom gäller också i stor utsträckning vid gåva (4 kap. 29 § JB). Detta innebär att jag kommer redogöra för vad som ska vara uppfyllt för att ett försäljningsavtal ska anses bindande (indirekt detsamma som gäller för gåva).Formkrav för gåvobrevAvtalet ska vara skriftligt, underskrivet av alla berörda parter, det ska framgå vilken fastighet som avses, samt en viljeförklaring om att den ska överlåtas. Om detta inte finns med i avtalet, eller gåvobrevet i ditt fall, är överlåtelsen ogiltig och därmed inte bindande för parterna (4 kap. 1 § tredje stycket JB). Utifrån vad jag ovan skrev ska dessa punkter även vara uppfyllda vid ett gåvobrev.Gåvobrev villkorar gåvan Överlåtelser genom gåva får villkoras av gåvogivaren. Dessa villkor får sedan inte ensidigt ändras av gåvogivaren. Är det däremot så att givaren vill ändra ett villkor i gåvobrevet, som enbart existerar för givarens intresse, så har det visat sig vara godkänt av domstolen (NJA 2000 s. 262). Svaret på din fråga Vad jag förstår utifrån din fråga så har villkoret om att försäljningspriset ska uppgå till taxeringsvärdet funnits i gåvobrevet hela tiden. Gåvobrev är bindande och syftar till att skydda gåvogivarens intressen som denne haft då gåvan fullbordades. Detta innebär att såvida någon ändring inte gjorts ensidigt av gåvogivaren utan att denne har rätt till det, så ser jag dessvärre ingen väg att ändra innebörden av gåvobrevet. Istället är det så att gåvotagare, likt gåvogivaren, inte ensidigt kan ändra villkoren i gåvobrevet. För dig innebär detta att du vid en försäljning kommer vara bunden av ett försäljningsbelopp uppstigande till taxeringsvärdet av fastigheten till de som omfattas av hembudsförbehållet. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Ge bort fastighet som gåva

2019-10-30 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej!Min mamma köpte en fastighet för 1,5msek varpå Jag har renoverat den åt henne och den har idag ett värdering på drygt 3msek. Nu är tanken att jag ska ta över lån och ägande av fastigheten.Hur kan man i bästa möjliga mån hålla ned skatten. Kan vi skriva ett avtal mellan oss om att jag köper huset för 3msek, tar över lånet som finns på huset och upprättar en avbetalning på allt utöver lånet? Min mamma är inte intresserad av att få några ytterligare pengar utöver att jag tar över lånet, men jag tänker rent formellt.Tacksam för era tankar och idéer i frågan!
Alexander Hedblom |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Innan jag börjar svara på din fråga vill jag bara säga att gåvoskatten är avskaffad i Sverige. Det spelar alltså ingen roll vad gåvan är värd. Vad som måste göras när en fastighet byter ägare är att lagfarts ska sökas. Detta görs hos lantmäteriet och de har vissa krav för att det ska gå att söka lagfart. Det krävs att du skriver och undertecknar ett gåvobrev. Dessutom måste ni ansöka om lagfart senast tre månader efter ni upprättat gåvobrevet enligt 20 kap. 2 § jordabalken.Förutom att lagfart ska sökas så är det inte så mycket annat som ska göras. Finns ett lån på fastigheten som överstiger 85% av taxeringsvärdet så anses det inte längre vara en gåva utan blir då ett köp och då kan mottagaren behöva betala stämpelskatt, fast än det är tänkt att vara en gåva.Hoppas du fått svar på din fråga, om inte, tveka inte på att skicka in en ny!

Är det möjligt att kringgå ett förköpsvillkor genom att ge bort en fastighet i gåva?

2019-10-14 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Jag har vid bodelning tillskiftat fastighet till FD maka, 1996mot att:Vid försäljning jag ska dela på eventuell vinst utöver bottenlån övertagna av maka (topplån övertagna av mig)Jag har förköpsrätt på hela eller delar av fastigheten.Det har nu kommit till min kännedom att fastigheten givits i Gåva till ny Make 100% och att senare 50% återgivits till min FD maka, 2007.Jag känner att avsikten med detta är att inte ersätta mig vid eventuell försäljning, då förbehållet i lagfarten gällde försäljning och inte Gåva
Natalie Accord |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar om din hustrus gåva till sin make är giltig, med hänsyn till att ni i samband med er bodelning införde ett förbehåll om förköp som registrerats i fastighetsregistret. Regler om fastigheter finns huvudsakligen i Jordabalken (JB).Det framgår inte av din fråga om ditt ex man lyckats få lagfart på fastigheten. Om överlåtaren, i det här fallet din fru, har inskränkningar i sin förfoganderätt som finns med i fastighetsregistrets inskrivningsdel så ska ansökan om lagfart avslås (JB 20:6 5 p). Huruvida han har lagfart på fastigheten får betydelse för om han och ditt ex sedan kan sälja fastigheten. Köparen kan nämligen inte få någon lagfart förrän säljaren har lagfart (JB 20:7 2 p). Är en hembudsklausul vid bodelning giltig?En allmän princip inom svensk rätt är att förköpsvillkor, så kallade hembudsklausuler, inte är giltiga vad gäller fastighetsförvärv (se NJA 1984 s. 673). Anledningen till denna syn på förköpsklausuler har varit att det skapar osäkerheter i äganderätten och binder upp ägarens handlingsfrihet med egendomen. Förköpsklausuler har dock godkänts när en fastighet övergått till en ny ägare som gåva (NJA 1981 s. 897). Det benefika inslaget i förvärvet gör här att givarens avsikter har bedömts väga tyngre. Vad gäller familjerättsliga förvärv, genom bodelning, arv eller testamente, så har samma bedömning gjorts då de har samma benefika inslag som gåvor (NJA 1990 s. 18). Denna praxis är bakgrunden till att en förköpsklausul kan registreras i fastighetsregistret, precis som du och ditt ex gjort (JB 20:14). Konsekvensen av att villkoret antecknas i fastighetsregistret är att det inte är möjligt för en köpare att förvärva fastigheten i god tro (JB 18:8). Är gåvan giltig?För att en gåva av en fastighet ska vara giltig ställs vissa formkrav upp (JB 4:3 och 4:29). Det krävs att:1. Om förvärvet är beroende av villkor, så måste dessa föras in i gåvohandlingen.2. Givaren är den rätte ägaren av fastigheten, och att gåvomottagaren inte gjort något godtrosförvärv (som jag nämnde ovan är det dock inte möjligt att göra godtrosförvärv om villkor tagits in i fastighetsregistret, den som mottar en gåva förväntas nämligen kontrollera detta). 3. Gåvomottagarens rätt att själv överlåta fastigheten, söka inteckning för den eller att upplåta exempelvis nyttjanderätt inte begränsas utan att sådana villkor tas med i gåvohandlingen.Din fru äger fastigheten, vilket gör att hon är rätt ägare, så gåvan kan inte förklaras ogiltig på den grunden. De andra grunderna kan jag inte göra någon bedömning av utan att veta hur deras gåvohandling ser ut, men det finns goda förutsättningar för att gåvohandlingen i sig kan ses som giltig.Kan en hembudsklausul kringgås genom gåva?På den här punkten ger dock inte rättskällorna något tydligt svar. Varken praxis eller lagtext säger någonting om vad som gäller om en fastighet överlåts genom gåva när det finns en hembudsklausul om överlåtelse genom försäljning. Jag skulle säga att det finns utrymme för att argumentation här i vilket fall som helst, eftersom avsikten med er överenskommelse var att du skulle ha rätt att köpa fastigheten innan den överläts till en utomstående, alternativt haft rätt till hälften av vinsten. Det kan anses vara ett alldeles för enkelt sätt att kringgå överenskommelsen om hembudsklausulen kan undkommas genom gåva. Å andra sidan så står det klart och tydligt "försäljning" i ert bodelningsavtal, så enligt en bokstavstolkning av ert avtal så har ditt ex inte gjort något fel. Något som kan vara relevant är dock ett uttalande från HD i ny praxis från 2017 (NJA 2017 s. 289). Här uttalar HD att ett villkor som ställts upp vid gåva av en fastighet inte nödvändigtvis gäller mot den som förvärvar fastigheten, inte ens om denne är i ond tro, det vill säga visste om att villkoret fanns. Villkoret om gåvan är alltså bindande mellan parterna, men det är inte säkert att tredje man kan anses vara bunden av detta. Med detta vill jag belysa att ditt ex man, som tredje man i det här scenariot, inte behöver ha gjort ett ogiltigt förvärv eller ens förhålla sig till er överenskommelse. Den som lider skada av att villkoret sätts åt sidan, i det här fallet du, ska dock i sådana fall ha rätt till ersättning av den som satt villkoret ur spel. Med stöd i detta menar jag att det minsta du kan begära om fastighetens säljs och du inte har någon rätt till vinsten, är att ditt ex ska ersätta dig för den skada hon åsamkat dig i och med att hon satte ert avtal ur spel på det här viset. Observera dock att det här rättsfallet rör gåva av fastighet, och ditt fall handlar om en bodelning, vilket kan innebära att situationerna bedöms olika. Hur kan du gå vidare?Detta är en knivig juridisk fråga som inte verkar ha något klart och tydligt svar, vare sig i lagtext eller i praxis. Att du behandlats illa bedömer jag dock som ganska klart, och bara för att jag inte hittar något tydligt rättsligt stöd betyder det inte att saken är förlorad. Jag skulle säga att du har grund för att ställa krav på ditt ex, då hon kringgick ert avtal genom att ge bort fastigheten. Trots att det framgår av avtalet att förköpsrätten gäller vid försäljning av fastighet bör det vara möjligt att hävda att hennes agerande är ett rent kringgående av villkoret och att avsikten är densamma som om hon hade sålt fastigheten utan att hålla sig till avtalet. Gåvan är sannolikt giltig och inte angripbar. Däremot bör du kunna ställa krav på ersättning från ditt ex för att hon gick runt ert avtal.Du kan vända dig till ditt ex och påpeka detta, och att du har för avsikt att framställa krav på ersättning. Min rekommendation är dock att du anlitar en professionell jurist som kan hjälpa dig framåt med detta. Om du är intresserad av att anlita någon av Lawlines duktiga jurister för detta kan du kontakta mig på natalie.accord@lawline.se, så kan de återkomma med ett prisförslag.Med detta hoppas jag att du fått svar på din fråga och önskar dig lycka till!Vänliga hälsningar,