Isabelle Emanuelsson |Hej,Tack för din fråga.Kronofogdemyndigheten (nedan Kfm) har rätt att utmäta egendom som tillhör gäldenären. Detta framgår av 4 kap 17§ Utsökningsbalken. Detta innebär att ett belopp som gäldenären ärvt kan utmätas.Kfm kan i väntan på lön avvakta med att utmäta belopp som gäldenären behöver för sitt underhåll, men inte längre än 1 månad om inte synnerliga skäl föreligger (UB 5:1 p 7).Detta är dock inte aktuellt vid så stora belopp som du nämnde. Genom att bouppteckningen är en offentlig handling har Kfm rätt att ta del av denna, och får de reda på att du är delägare i ett dödsbo och skall mottaga ett arv är risken tyvärr stor att de utmäter beloppet.Med vänlig hälsning

Emelie Brorström |Hej!Allt det uppräknade är lösöre, med undantag för pengarna. Detta finns att läsa i Juridikens termer (Liber, 9 uppl. 2002):"Lösöre, sådan lös egendom som inte utgörs av pengar; värdepapper, olika slags rättigheter, byggnad på ofri grund m.m. Till L. räknas främst möbler, husgeråd, transportmedel, varor o.d."."Lös egendom, all egendom som inte är fast egendom, ss lösören, värdepapper, pengar och olika slags rättigheter".Vänligen,

Albert Roos |Hej,Det framgår inte av din fråga om arvskifte har skett. Om inte arvskifte har skett kan det vara lämpligt att lösa frågan i bouppteckningen. Annars finns det ingen tidsgräns för när fastigheten kan säljas. Fastigheter har alltid ett ingångsvärde och vid arv gäller något som kallas kontinuitetsprincipen vilken innebär att ni får dela på det ingångsvärde som den ni ärvde fastigheten av hade. Vem som skall betala en värdering blir bara aktuellt om ni köper ut syskonet som vill sälja. Mest lämpligt är kanske att köpare och säljare delar på kostnaden. Detta är ej reglerat i lag och det är upp till er att avtala hur ni vill fördela kostnaderna. Men om ert syskon säljer till någon utomstående och ni accepterar detta är det orimligt att ni skall stå för kostnaden för värdering. Ni kommer dock antagligen behöva en värdering vid bouppteckningen om denna ej skett.Om ni köper ert syskons del för under dennes del av taxeringsvärdet räknas hela förvärvet som en gåva. Därför utlöses ingen reavinstskatt. Är köpeskillingen lika eller större än taxeringsvärdet rör det sig inte längre om en gåva och ev reavinst skall beskattas. Om bouppteckning och arvskifte skett och ert syskon vill ha marknadsmässig betalning blir reavinstbeskattning trolig aktuell. När det finns flera ägare till en fastighet så blir Lagen om samägande tillämplig http://www.lagen.nu/1904:48_s.1 . Om en av er vill sälja kan han/hon ansöka hos tingsrätten om att fastigheten skall säljas på offentlig auktion. Samtliga ägare kan sedan ansöka om att domstolen skall fastställa ett lägsta pris på fastigheten. Förfarandet ovan gäller förutsatt att ni inte avtalat om att använda ett annat förfarande vid försäljning. Förutsatt att ni inte reglerat detta tidigare så är lösningen att ni säljer fastigheten eller når en lösning ni alla är överens om.Förhoppningsvis har ni inte skiftat arvet än försök i så fall att dela arvet så att syskonet som inte vill ha huset får något annat istället. Gamla köpeskillingar för fastigheten kan ni troligen annars få tag på hos inskrivningsmyndigheten.Hälsningar

Andreas Vinqvist |Hej,En dödsbodelägare kan inte med rättslig hjälp kräva att få förköpsrätt till en fastighet som ingår i dödsboet, däremot är det inget som hindrar att dödsbodelägarna gemensamt överenskommer om detta.Vänligen

Kimmie Johansson |Hej!Jag är tveksam till om du kan förfoga över pensionsförsäkringen genom testamente. Jag tycker att du bör höra med det företag som har hand om din pensionsförsäkring. Beroende på vilka val man har gjort eller inte gjort när det gäller försäkringar av det slaget kan det finnas återbetalningsskydd till i första hand make/sambo och i andra hand barn, som gäller enligt försäkringsbolagens egna villkor. Med vänliga hälsningar

Michael Witting |Det finns ingen uttömmande uppräkning i 6 § samäganderättslagen på sådana synnerliga skäl som kan leda till uppskov med en tvångsförsäljning, se http://www.lagen.nu/1904:48_s.1, utan detta är något som domstolen avgör från fall till fall. I rättsfallet NJA 1979 s 562 slog HD fast att sociala förhållanden kan tänkas föranleda uppskov med tvångsförsäljning. Höga krav ställs dock även på att de är av sådan beskaffenhet att de innefattar synnerliga skäl. Rättsfallet finns inte tillgängligt på internet. Om du vill du ta del av det får du uppsöka ett juridiskt bibliotek eller beställa det från HD (http://www.hogstadomstolen.se).Eftersom domstolen avgör från fall till fall vad som anses vara synnerliga skäl kan jag tyvärr inte uttala mig huruvida giltig skäl föreligger i detta fall. Med vänlig hälsning