Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Eftersom kostnader för el, sopor, fiber och så vidare är löpande kostnader som tillförs huset som din ex-sambo inte bor kvar i kan man säga att du bör stå för dessa kostnader själv, det är ju endast du som får ut något av dessa kostnader. Men står han, eller ni tillsammans, på exempelvis elavtalet eller försäkringar upphör inte hans betalningsskyldighet automatiskt eftersom han fortfarande är bunden av dessa avtal. Eftersom han är delägare i huset ansvarar han även för att huset vårdas och inte tappar i värde, varför han inte kan underlåta att betala driftskostnader. Detta innebär alltså att din ex-sambo fortfarande är betalningsskyldig. Hoppas du fått svar på din fråga!

Amanda Alwall |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Nu vet ju inte jag om jag är gifta eller inte men är ni det så regleras dessa frågor i äktenskapsbalken (ÄktB), som du hittar HÄR. Vardera make äger sin egendom och svarar för sina skulder. Äganderättsförhållandena liksom ansvaret för skulder påverkas inte av om egendomen är giftorättsgods eller enskild egendom. Kännetecknande för giftorättssystemet i den nordiska lagstiftningen är å ena sidan att äktenskapet inte påverkar en makes äganderätt till sin egendom. Å andra sidan finns den andra makens giftorättsanspråk i samma egendom som ett latent anspråk på delning av egendomens värde vid en framtida bodelning.Egendomen som omfattas av giftorätt kallas enligt lagen för vardera makens giftorättsgods.Rättsverkan av att egendom är giftorättsgods är att den ska ingå i bodelning enligt 10 kap. 1 § ÄktB. Eventuell annan egendom som någon av makarna äger är vederbörandes enskilda egendom enligt 7 kap. 1 § ÄktB.Genom äktenskapsförord kan makar enligt 7 kap. 3 § 1 st. ÄktB bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller någon av dem ska vara dennes enskilda egendom.Som jag nämnt så råder varje make över sin egendom och svarar för sina skulder enligt 1 kap. 3 § ÄktB, vilket är utgångspunkten för hela giftorätten.Makar kan inneha egendom med samäganderätt, t.ex. genom gemensamma köp. Huvudprincipen vid en makes förvärv av egendom är att den som faktiskt köpt och bekostat egendomen också blir dess ägare.DOLD samäganderätt kan dock även föreligga. De rekvisit som fastställts i rättspraxis för att dold samäganderätt ska anses föreligga är att: (1) egendomen förvärvats i en makes eller sambos namn (den öppna ägaren) för parets gemensamma bruk, (2) den andra maken eller sambon (den dolda ägaren) underlättat eller möjliggjort köpet genom ett ekonomiskt bidrag, samt att (3) parternas avsikt är att äga egendomen tillsammans.Så svaret på din fråga beror lite på hur köpet har gått till och varför bilen har köpts, och om den andra parten på något sätt bidragit till bilköpet.Är ni INTE gifta gäller i de flesta fall generellt sätt att den som betalar köpet också är egendomens ägare. Är ni sambos gäller reglerna om samboegendom som regleras i sambolagen (SamboL) som du hittar HÄR. Enligt 3 § SamboL utgör sambors gemensamma bostad och bohag samboegendom, om egendomen förvärvats för gemensam användning och inte annat följer av 4 eller 9 §.Är ni varken gifta eller sambos så regleras dessa frågor i samäganderättslagen som du hittar HÄR. När två eller flera parter köper egendom tillsammans, det kan t ex vara vänner så blir de samägare till egendomen enligt lagen om samäganderätt. Om inte annat kan visas förutsätter lagen att parterna äger den samägda egendomen med lika stora andelar. Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett barn med minst en svensk förälder får svenskt medborgarskap vid födseln oavsett var i världen födseln sker. Detta framgår av 2 § lagen om svenskt medborgarskap. Hur andra länder ser på saken får utländska jurister svara på. Det kan finnas andra konsekvenser knutna till att vara född utomlands, som exempelvis risken att så småningom bli av med sitt medborgarskap enligt 14 § samma lag, men med tanke på hur frågan är formulerad antar jag att det endast är medborgarskapsfrågan vid själva födseln som är intressant för dig.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!

Ebba Alkehag |Hej och tack för du vänt dig till Lawline med din fråga.Inom Norden gäller passfrihet, vilket innebär att man får resa mellan exempelvis Sverige och Danmark utan att ta med sig och uppvisa pass. Dock innebär detta inte att du inte behöver legitimera dig. Man ska därför ta med sig någon form av ID-handling. Om du har körkort räcker det och det ID-kort ditt ena barn har fungerar också utmärkt. ID-kontroller görs på färjor eftersom det handlar om sjösäkerhet, men det gäller också vid gränsen när man kör tillbaka in i Sverige. Vad gäller ert yngsta barn som är 5 år är det så att alla barn under 18 år, som reser med sina vårdnadshavare, kan resa utan att ha med sig ID-handling. Det som krävs dock är att ni som vårdnadshavare på något vis kan uppvisa att ni är barnets vårdnadshavare, vilket kan göras med uppvisande av födelseattest eller liknande.Så som svar på din fråga: om ert yngsta barn inte har ett pass att visa upp så måste ni som vårdnadshavare på något vis kunna styrka detta vid en eventuell kontroll. Hoppas ni fick svar på frågan och ha så kul i Danmark! Om ni vill veta mer kan ni läsa om detta antingen på Polisen hemsida eller den svenska ambassadens hemsida. Allt gott,

Evelina Karhu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Till att börja med vill jag bara skriva starkt jobbat!Inledningsvis är det lite oklart huruvida du är gift eller sambo – men detta har ingen stor betydelse för mitt svar, bara det att man ibland hamnar i lite olika lagar som är lite olika men som har många likheter.Huvudregeln är att man ska betala gemensamma utgifter till dess att ni juridiskt inte är gifta eller sambo längre. Här kan man dock diskutera de olika utgifterna: HyreskontraktetEftersom ni båda står på hyreskontraktet skulle jag råda dig att betala denna med hälften.Låntagare på banklån, billån och husvagnslånEftersom du står på dessa lån skulle jag råda dig att även betala dessa lån med hälften.Det som däremot kan diskuteras är att det är rimligt att betala hälften av elen under den tid du bott där, men att det eventuellt inte är rimligt under den tid du inte bott där.Här kan det få betydelse för om du är gift eller sambo eftersom det krävs äktenskapsskillnad för att upphäva ett giftermål (5 kap. 1§ äktenskapsbalken, ÄktB), medan det för samboskapets upplösande endast krävs att samborna flyttar isär. I ett sådant läge spelar det roll att du flyttat, men även starkare bevisning om du även adressändrar och tar bort dig från hyreskontraktet. Oavsett om du är gift eller sambo så rekommenderar jag att så snart som möjligt inleda äktenskapsskillnad och därmed göra en bodelning eller en sambodelning för att kunna få ett definitivt juridiskt avslut – om än detta kan ta ett tag, men också varför det kan vara bra att inleda så snart som möjligt. Här är det oklart om ni t.ex. har barn tillsammans eller inte eftersom att om man har barn så brukar uppbrott föregås av en betänketid.Sammanfattningsvis skulle jag råda dig att betala gemensamma utgifter till dess relationen juridiskt sett är avslutad, samt vidta andra åtgärder (att du adressändrar och inte står på hyreskontraktet skulle även tala för att du inte skulle behöva betala hyra – däremot bör du fortfarande betala om ni är gifta och vänta med att sluta betala till dess skilsmässan gått igenom).Hjälp med pengar till t.ex. läkarbesök, kläder m.m. samt praktiska saker såsom adressändring iom att du bor på hemlig ort samt hur och när riktigt detta bör göras (för att inte skada din pågående boende gällande hemlig ort) kan du vända dig till din lokala/närmsta kvinnojour och/eller kommun för att få mer praktisk hjälp och mer information. Kvinnojourerna har mångårig erfarenhet.Hoppas att du fått svar på din fråga! Vänliga Hälsningar

Amanda Keith |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Då jag inte vet vad medgivandet gäller kan jag bara ge ett mer generellt svar om vad som gäller i frågor om vårdnad. Frågor gällande vårdnad regleras i Föräldrabalken (FB). Gemensam vårdnad Av 6 kap 13 § 1 st FB framgår det att vårdnadshavare, vid gemensam vårdnad, ska fatta beslut i frågor som rör barnets personliga angelägenheter gemensamt. Den ena vårdnadshavaren har dock rätt att fatta beslut ensam om den andra vårdnadshavaren exempelvis är sjuk eller frånvarande och beslutet inte kan skjutas upp utan olägenhet, 6 kap 13 § 2 st FB. Den ena vårdnadshavaren får dock inte fatta ett sådant beslut ensam om det är av ingripande betydelse för barnets framtid, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det. Ju betydelsefullare beslutet är, desto viktigare är det att båda vårdnadshavarna tar del i beslutet.Exempel på beslut som är av mer ingripande karaktär är de som rör barnets skolgång eller bosättning. Den vårdnadshavare som bor med barnet kan alltså ha en rätt att ensam fatta beslut som rör den dagliga omsorgen. "Vardagliga beslut" som rör barnet behöver alltså inte alltid kräva att båda vårdnadshavare har fattat dessa gemensamt. Den vårdnadshavare som barnet bor hos har, till exempel, rätt att bestämma om var barnet ska vistas på sin fritid. Detta kan innefatta kortare resor utomlands, under förutsättning att det inte inkräktar på den andre vårdnadshavarens rätt till umgänge. Sammanfattning Huvudregeln är att båda vårdnadshavare tar del i beslut rörande barnets personliga angelägenheter vid gemensam vårdnad. Det finns dock inget rättsligt krav på att den förälder som bor med barnet, till exempel, måste underrätta den andre vårdnadshavaren om sådant som faller in under den dagliga omsorgen, till exempel var barnet vistas på sin fritid. Jag hoppas att detta svar är till hjälp och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tänkte besvara frågorna i tur och ordning. Regler om vårdnadshavare hittas i 6 kap föräldrabalken.Vilka rättigheter har vårdnadshavare?Jag tolkar denna fråga som att du undrar vad en vårdnadshavare har rätt att bestämma.Först ska sägas att din vårdnadshavare är ansvarig över dig tills du har fyllt 18 år. Vårdnadshavare har en rätt och en skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Barnets personliga angelägenheter innebär i princip att vårdnadshavaren får bestämma i alla frågor som har med barnet att göra. I vårdnadshavarens rättigheter och skyldigheter ingår bland annat:- Att se till att du går klart grundskolan - Att se till att du får sjukvård när det behövs - Att bestämma vart du ska bo vid till exempel en skilsmässa. - En rättighet att få veta hur det går för dig i skolanEftersom att vårdnadshavaren har skyldigheter gentemot barnet så innebär det att du som barn har rättigheter. Som barn har du rätt till flera saker som till exempel att få mat och att gå i skolan.Det barn har rätt till utan att vårdnadshavarens godkännande krävs är till exempel rätt till ett eget privatliv (vårdnadshavare får inte läsa dina meddelanden eller liknande), egna åsikter och för det mesta vara med och bestämma om saker som handlar om än själv.Kan man göra sig själv till sin vårdnadshavare? och kan man göra det utan att ens vårdnadshavare får reda på det?Det går inte att göra sig själv till sin egen vårdnadshavare. Det är först när man blir 18 år och myndig som man slutar att ha en vårdnadshavare. När man blir 18 år så får vårdnadshavaren inte längre hem brev från skolan osv.Du kan inte bli din egen vårdnadshavare utan de som kan hända om din nuvarande vårdnadshavare gör sig skyldig till missbruk, försummelse eller brister i omsorgen på så sätt att det medför bestående fara för din hälsa eller utveckling så kan domstolen välja att flytta över vårdnaden till en eller två utvalda vuxna. Då krävs en utredning av socialtjänsten och sedan att man går till domstol. Så detta kan inte göras utan att ens vårdnadshavare får reda på det.Hoppas du fått svar på din fråga!

Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler som rör vårdnad finns i föräldrabalken (FB). Vårdnadsansvaret innebär att dina föräldrar är ansvariga för att tillgodose dina behov samt ansvara för dina personliga förhållanden. Föräldrarnas vårdnadsansvar gäller dock bara till dess att du fyller 18 år, FB 6 kap 2 §. Om du är myndig har föräldrarna inte längre något juridiskt vårdnadsansvar och du har i och med det möjlighet att avgöra helt själv hur din boendesituation ska se ut. Utifrån vad du skriver i din fråga verkar det dock redan som att du bor enbart hos den förälder som du vill bo hos och därmed finns inte något ytterligare du kan göra.Vad som dock kvarstår även efter du fyllt 18 år är föräldrarnas underhållsskyldighet. Denna skyldighet innebär att dina föräldrar har en plikt att försörja dig och finns kvar tills dess att du gått ut gymnasiet, FB 7 kap 1 §. Om föräldern även skulle missköta detta har du möjlighet att kräva ut underhåll från henom genom att exempelvis gå till domstol.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad! Om du har ytterligare frågor om vårdnad eller underhållsbidrag får du gärna vända dig till oss på Lawline med en ny fråga.Vänliga hälsningar,