Borgen och kreditprövning

2019-04-28 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej, Jag funderar på att gå i enkel borgen för min ensamstående syster som är långtidssjukskriven, men arbetstränar. Med min hjälp skulle hon eventuellt kunna kan få ett förstahandskontrakt för en hyresrätt hon egentligen har för låg årsinkomst för. Är själv gift och bor i hyresrätt, men sparar till kontantinsatsen för ett husköp inom ett par år. Har själv studieskulder och det har även min man. Om jag blir borgensman, kan det då försvåra för mig och min make när vi vill ta ett bolån?Mvh, Storasystern
Carl Trolle Olson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om du skulle vilja gå i borgen för din syster, upprättas ett borgenavtal mellan dig och din systers hyresvärd. Ett sådant avtal behöver inte registreras eller godkännas av din bank. Det betyder att din bank inte har någon möjlighet att få reda på att du har gått i borgen för din syster om du inte själv berättar det. Om du däremot berättar om borgenavtalet för banken, är risken stor att det kan påverka bankens kreditprövning av dig, vilket kan leda till t.ex. högre ränta. Hoppas att du fick svar på din fråga. Tveka inte på att höra av dig om du har fler frågor.

Kan jag häva ett borgensåtagande?

2019-04-01 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej.Är borgenär åt min dotter på lägenhet som hon har misskött. Jag har pratat med fastighetsägare om att få bryta borgensskap men de hänvisar till 2 år. Jag har googlat lite om vad som krävs och då stod det att man behövde ha bra inkomst, minst 4 ggr hyra. Jag är förtidspensionärer med ca 115000/år.Min undran är om det är en lag att man ska ha hög inkomst så jag skulle kunna häva borgenskapet pga för låg inkomst. Orolig mamma.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det finns tyvärr inte lagreglerat att det krävs en viss inkomst för att man ska gå i borgen för någon och inte heller några bestämmelser som ger dig rätt att häva borgensåtagandet. Att du gått i borgen för din dotter är en säkerhet för kreditgivaren och väldigt svårt att ta sig ur. Givetvis kan du avtala med kreditgivaren och denne kan låta dig häva det (det finns inget förbud mot att låta någon häva sådant), däremot har du ingått ett avtal med kreditgivaren genom att du gick i borgen för din dotter. Utgångspunkten är att avtal ska följas och du har därmed inte heller rätt att häva åtagandet.Med vänliga hälsningar,

För mycket i lön - condictio indebiti

2019-03-30 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |För ca 1 år sedan så arbetade jag som konsult på ett bemanningsföretag. Varje vecka så rapporterade vi in våra tider och lönen var alltid skjuten en månad framåt. En av månaderna fick jag 8000kr för lite i lön, de hade då missat hel veckas arbete. Jag ringde först lönekontoret och dessa sa att pengarna som saknas kommer att betalas ut med nästa lön, men då skulle jag få vänta en månad för det. De vägrade betala ut mina pengar även fast jag krävde det av de.Jag kontaktade då min konsultchef och förklarade läget, efter 2-3 arbetsdagar så var pengarna på mitt konto. Problemet var då att lönekontoret tydligen redan lagt in att jag ska få 8000 kr på nästa lön, därför betalades även den ut till mig. Jag hade jobbat över väldigt mycket även denna fredag (extra natt pass + extra helgdagar) så jag märkte inte något utomordentligt och trodde att lönen var korrekt helt enkelt.Ungefär 1.6 år senare så är jag numera anställd av själva företaget istället för inhyrd som bemanning, och då skickar de hem ett brev till mig där de nu gett mig 26 dagar att betala 7733 ;- på en AVI. Hur kan jag bestrida detta? Det var ju deras egna lönekontor som har sabbat till det? Jag ville ju endast ha mina pengar som jag jobbat för. Kan de göra såhär? Kan jag bestrida det? Hur blir det med skatten? Det står på brevet att de kan skicka vidare ärendet till Inkasso. Vad kan hända då? Tacksam för all hjälpAD 2006 nr 105Mvh
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!För mycket i lön – AD 2006 nr 105I Sverige har vi inga lagregler som reglerar området kring utbetalningar som har skett felaktigt eller rent av misstag. Däremot har vi en princip som kallas för condictio indebiti som betyder att en felaktig betalning ska betalas tillbaka. Detta är huvudregeln. Självklart finns det undantag från huvudregler, det betyder alltså att det finns situationer där man inte anses vara återbetalningsskyldig. I avgörandet från AD 2006 nr 105 kom domstolen fram till att om arbetstagaren är i god tro om ett felaktigt utbetalt lönebelopp så kan inte arbetsgivaren kräva tillbaka detta belopp. Det betyder alltså att återbetalningsskyldigheten för dig som arbetstagare för en felaktigt utbetalad lön beror på om du som arbetstagare har mottagit och förbrukat lönebeloppet i god tro, det betyder alltså att arbetstagaren ska varken ha insett eller borde ha insett att denna löneutbetalning var felaktig. Arbetstagaren får därmed inte vara i ond tro, det vill säga insett eller haft en anledning att misstänka att man kan ha fått för mycket i lön. Om man är i ond tro har arbetsgivaren rätt att återkräva beloppet.God tro Så vad anses vara god tro blir då frågan och svaret är alltså helt beroende av om du är i god tro eller inte. Ett första exempel på som kan vara avgörande för om du kan ha varit i god tro är hur lönebeskedet ser ut, lönespecifikationen. Det vill säga om du hade granskat eller läst lönespecifikationen, framkom det att det stod att du fått mer lön. Exempelvis om du arbetar med en fast lön och får samma lön varje månad kan detta vara en indikation på att du borde förstått att något var fel. Men i ditt fall verkar du inte ha en fast lön utan den verkar variera från månad till månad, då blir det svårare att veta exakt vad din lön är. I sådana fall kan du anses vara i god tro om det inte är något som framgår på lönespecifikationen. Dock beror detta på hur stort beloppet är som anses vara fel, om det är ett stort belopp som utbetalats felaktigt talar det starkt för att man inte är i god tro och vid mindre belopp kan det ibland vara lättare att hävda att mottagaren är i god tro. Men som jag nämnt ovan är detta svårare när det gäller arbetstagare som har varierande lön varje månad. En arbetstagare som har olika lön varje månad kan man säga har en fördel eftersom man inte kanske behövt granska lönespecifikationen större en vanligt, eftersom den ofta varierar. En annan faktor som man kan lägga vikt vid är hur lång tid från det att utbetalningen skedde till att ett krav om återbetalning framförs – desto längre tid som gått, desto större skäl är det att vägra en återbetalning. Detta grundas i att man ska känna sig trygg efter det gått en viss tid sedan den felaktiga utbetalningen gjordes, man ska helt enkelt kunna känna sig trygg i att de utbetalningar som sker är rätt. Hur lång tid som ska ha gått beror olika omständigheter och bedöms från fall till fall. SammanfattningJag kan tyvärr inte svara på om det är så att du är i god tro eller inte, men kan jag tycka att det talar för att du varit i god tro vid utbetalningstillfället. Det som skulle kunna vara emot är att du varit i kontakt med både chefen och lönekontoret och kanske borde anat att något var fel. Men samtidigt är det svårt eftersom din lön varierar varje månad och det skulle kunna stämma eftersom du jobbat natt osv. Det ska även sägas att det tog lång tid innan de krävde tillbaka pengarna, vilket även talar starkt för din sak. Jag skulle säga att det finns saker som talar för din sak men även saker som talar emot din sak. Oavsett så är huvudregeln att felaktig utbetalning ska gå åter. Jag hoppas du fått svar på din fråga, men om du vill ha mer hjälp till hur du ska gå till väga kan du kontakta våra jurister eller om du är med i facket kontakta dem så de kan hjälpa dig. De kan hjälpa dig hur du ska bestrida deras återkrav. Boka tid med en jurist för 1699 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1. Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2. Vänligen,

Rätt att få pengar tillbaka vid felbetalning

2019-03-10 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Jag råkade fylla i fel månadslön till förskolan och debiterats fel summa, jag skrev in min årsinkomst där dom frågade om månadsinkomst.Har jag enligt lag rätt av få retroaktivt tillbaka pengar eller kan dom vägra?
Therese Axén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Situationen i ditt fall rör en så kallade condictio indebiti situation. Detta är en återkravsrätt vid misstagsbetalningar. Genom att du skrivit in din årsinkomst istället för månadsinkomst, så har du debiterats för mycket. Därför är det fråga om en slags misstagsbetalning. Det finns ingen lagreglering om condictio indebiti i svensk rätt. Ledning för hur ett fall ska bedömas avgörs genom praxis på området. Huvudregeln är att betalningar som skett av misstag skall betalas tillbaka. (se bland annat NJA 1999 s. 575). Dock finns det undantag och högsta domstolen har uttalat att man skall bedöma varje fall för sig (NJA 1933 s. 25). Ett undantag är när mottagaren är i god tro, inrättat sig eller konsumerat beloppet. Med god tro menas att personen mottagit en betalning utan att ha förstått eller upptäckt att betalningen är felaktig eller ha skäl att tro det. Ytterligare undantag att mottagaren trott att pengarna varit en frivillig disposition från betalaren. Hur bedömningen ska göras i ditt specifika fall är svårt för mig att avgöra med säkerhet. Om mottagaren var i ond tro om att betalningen är felaktig och inte inrättat sig eller konsumerat beloppet så föreligger rätt till återkrav enligt huvudregeln (condictio indebiti). Eftersom det är en stor skillnad på månadsinkomst och årsinkomst bör peka på att mottagaren borde vara i ond tro, dvs medveten om att det skett ett fel. Att månadsinkomst efterfrågas är också en indikation på att mottagaren borde sättas i ond tro. Men eftersom praxis spretar åt olika håll och varje situation skall bedömas för sig kan jag inte ge dig något exakt svar. Om du behöver hjälp av en jurist med att få tillbaka pengarna är du välkommen att kontakta oss här, så hjälper vi dig i ärendet. För mer gratis rådgivning är du också välkommen att ringa till vår telefonrådgivning på 08-533 300 04vänligen

Har jag rätt att få tillbaka felaktiga utbetalda belopp?

2019-04-27 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag är något av en ekonomisk idiot. För övrigt tämligen välutrustad, men det gick fel vad det gäller papper och pengar för mig!Mitt dilemma: Jag har en bil med handikapptillstånd, eftersom jag är rörelsehindrad.Jag lånade en garageplats av en god vän när jag flyttade in här. Den kostade 1500:_/mån, som jag betalade till henne och hon betalade parkeringsbolaget. Jag satte utgiften på autogiro och det skötte sig självt. Tyvärr även efter att hon hade flyttat härifrån och sagt upp garageplatsen och jag hade fått en egen plats. Jag märkte helt enkelt inte att det gick ut 1500:-/mån från mitt konto som hon inte skulle ha haft!!!!Jag har alla datumen och summorna nu. Det blev ca 54.000:- sammanlagt som hon har mottagit från mitt konto, efter att hon flyttat utan att säga något om det! Och nu vägrar hon att betala tillbaks ett öre. Jag har erbjudit henne avbetalning. Jag har ju felat, som betalat henne pengarna, men tycker också att hon som arbetar och tjänar 600.000:-/år, äger 3 fastigheter osv. kunde betala tillbaka pengar, som hon har tagit emot för en garageplats hon inte har!Jag har inte gjort något åt detta, så länge jag har klarat mig, men jag har en dotter med två neurologiska handikapp, som blir allt sämre. Och jag måste hjälpa henne även ekonomiskt. Och börjar få det svårt!Tror ni att jag har en möjlighet att få tillbaka mina pengar?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDen situation du beskriver hanteras enligt principen om condictio indebiti och innebär kortfattat att den som av misstag utbetalt ett belopp till någon har rätt att få beloppet återbetalt.Principen om condicitio indebiti finns inte lagstadgad utan är en allmän rättsprincip, vars utveckling över tid utvecklats genom rättspraxis. Utvecklingen innebär att det finns undantag till principen. Utgångspunkten är att du har rätt att få tillbaka pengarna, däremot måste det göras en helhetsbedömning i varje enskilt fall. Det finns en del övergripande riktlinjer till ledning för hur domstolarna kan resonera i bedömningen för att du inte ska ha rätt att få tillbaka de utbetalda pengarna. För att mottagaren inte ska bli återbetalningsskyldig krävs det att hon:- Varit i god tro, dvs. hon måste varit omedveten om att betalningen varit felaktig. - Det krävs även att mottagaren inrättat sig efter betalningen. Med det menas att hon i princip även måste ha förbrukat pengarna för att inte bli återbetalningsskyldig.I bedömningen tittas även på partsförhållandet, t.ex. kan en bank som betalar ut pengar felaktigt ha strängare krav på sig än en privatperson. Slutligen tittar man på passivitet från betalaren, vilket är det som främst kan ligga dig till last. Med passivitet avses att en längre period passerar utan att betalaren reagerar. I ditt fall har det enligt mina beräkningar skett felaktiga utbetalning under en tidsperiod om tre år.Sammanfattning och rådUtgångspunkten enligt principen om condictio indebiti är att du har rätt att få tillbaka det du betalt ut felaktigt. Däremot kommer det, för det fall att ni löser tvisten i domstol, göras en helhetsbedömning. För att din motpart inte ska vara skyldig att återbetala beloppet krävs det dels att hon varit i god tro, dels att hon förbrukat pengarna. I bedömningen kan det ligga dig till last att utbetalningarna skett felaktigt under lång tid utan att du reagerat.Min rekommendation är att du kontaktar den du utbetalt summan till felaktigt och informerar henne om att du har rätt till att få återbetalt det du felaktigt betalt henne. Om hon vägrar att återbetala henne kan en jurist på Lawlines juristbyrå hjälpa dig vidare. Juristen kan då å dina vägnar tillsända henne ett krav, och om hon vägrar kan juristen å dina vägnar lämna in en stämningsansökan för att få tvisten prövad i domstol. Givetvis kan juristen företräda dig i tvisten om du så önskar. Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,

Personligt borgensåtagande i bolag

2019-03-31 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Om ett bolag (VD)skriver ett borgensåtagande för få hyra kontor vad händer om företaget gå i konkurs? blir styrelsen betalningsansvarig, en (1) ledamot är ej aktieägare
Johan Heiman |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Utifrån din frågeställning tolkar jag omständigheterna som så att VD:n själv har gått i personlig borgen för det fall att bolaget självt inte skulle klara av att betala hyran för kontoret. Reglerna om borgenärsförbindelser regleras i 10 kap. handelsbalken (HB), den hittar du här!Det korta svaret på din fråga är nej. Det är enbart den/de person/er som undertecknat borgensförbindelsen som kan utkrävas att betala skulden för det fall att gäldenären (här företaget) inte kan prestera. Värt att notera är att det inte ens behöver vara så att bolaget är försatt i konkurs för att en borgensman (här VD:n) ska vara skyldig att prestera å gäldenärens (här bolaget) vägnar. Nedan följer kort information kring de två vanligaste formerna av borgensförbindelser.Det finns olika typer av borgensförbindelser, de två vanligaste formerna är enkel borgen och proprieborgen. Proprieborgen regleras i 10 kap. 9 § HB och innebär att borgensmannen (dvs din kompis i det här fallet) åtagit sig att svara för en annans skuld såsom för sin egen. Borgenären har vid proprieborgen rätt att vända sig direkt mot borgensmannen och behöver därför inte först kräva betalt av huvudgäldenären. Enkel borgen regleras i 10 kap. 8 § HB och innebär att borgensmannen ansvarar subsidiärt. Att borgensmannen ansvarar subsidiärt innebär borgenären först måste kräva betalt av gäldenären innan han kan rikta krav mot borgensmannen. Det måste alltså stå klart att gäldenären inte kan betala föra några anspråk kan göras gentemot borgensmannen.Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad gör jag när jag blivit utsatt för kreditkortsbedrägeri?

2019-03-21 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Mitt betalkort (AMEX) har debiterats drygt 50 000 kr på en hotellbar i Gdansk.Jag vet inte hur detta har skett, men tror att någon anställd kommit över mitt kort och tidigare noterat pin-koden.Jag anser att det är en obehörig transaktion "som genomförs utan samtycke från kontohavaren eller någon annan som enligt kontoavtalet är behörig att använda betalningsinstrumentet" (Lag om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument 23 juni 2010).AMEX hävdar, att eftersom mitt kort använts och korrekt pin använts är det bevis för att jag knappat in den och således är det inte en obehörig transaktion.I detta fall gäller omvänd bevisföring, d v s det är upp till mig att visa att "jag är oskyldig" d v s att debiteringen varit obehörig.Det kan jag inte eftersom jag inte märkte när det skedde, men vad innebär det att i lagens förarbeten (SOU 2005:108) konstateras: "Inknappning av korrekt PIN-kod bevisar dock inte att det är kortinnehavaren själv som har genomfört transaktionen. Olika alternativ till PIN-kod har därför diskuterats, främst s.k. biometriska metoder. Som exempel kan nämnas automatiserad identifiering av röst, ögonkaraktär eller fingeravtryck. Ingen av dessa metoder har hittills visat sig vara förenad med tillräckligt hög säkerhetsnivå." (3.6.2)Här hävdas ju motsatsen, d v s att inknappning av korrekt PIN-kod inte bevisar att det är kortinnehavaren själv som har genomfört transaktionen.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelserna om obehöriga transaktioner fanns tidigare i lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument, men infördes år 2018 i 5 a kap. lagen om betaltjänster. Införandet medförde vissa ändringar av reglerna och genomförde till viss del EU:s betaltjänstdirektiv. Reglerna påminner dock i mångt och mycket fortfarande om de gamla reglerna; förarbetena till de nya lagbestämmelserna hänvisar i stort till äldre förarbeten. Likaledes torde äldre praxis till stor del fortfarande vara tillämplig.Det som är avgörande i ditt fall är bevisbördeplaceringen och huruvida den är omvänd eller ej. Enligt praxis vid påstående om obehörig transaktion har betaltjänstleverantören, i detta fall Amex, bevisbördan för att transaktionen har godkänts, registrerats korrekt, kontoförts och inte påverkats av ett tekniskt fel eller någon annan bristfällighet. Bevisbördekravet överensstämmer såväl med äldre förarbeten som betaltjänstdirektivet (jfr art 72.1 Betaltjänstdirektivet 2015/2366). För dig innebär det att Amex i första hand har bevisbördan för att betalningen gått rätt till. Den som påstår att en transaktion skett obehörigen (du) har bevisbördan för att så skett. Enligt äldre praxis krävs det att det presenteras bevisning som i vart fall gör det antagligt att transaktionen varit obehörig, vilket är ett ganska lågt ställt krav. Enligt betaltjänstdirektivet som bestämmelserna bygger på ska det, om en betaltjänstanvändare nekar till att ha auktoriserat en genomförd betalningstransaktion inte nödvändigtvis räcka som bevis att betalaren auktoriserat betalningstransaktionen eller att betalaren handlat bedrägligt. Betaltjänstleverantören ska i ett sådant fall lägga fram styrkande handlingar för att bevisa bedrägeri eller grov vårdslöshet från betaltjänstanvändarens sida (jfr art 72.2 Betaltjänstdirektivet).Exakt vilken bevisning Amex har att åberopa till att styrka att det inte skett ett bedrägeri (utan snarare att du begått ett bedrägeri eller varit grov vårdslös) vet jag dessvärre inte utifrån beskrivningen av din fråga.Sammanfattning och rådI ditt fall rör det sig om vem som ska bevisa och vad som ska bevisas. Initialt har Amex att bevisa att transaktionen verkligen ägt rum och att den skett korrekt och inte påverkats av något tekniskt fel. Du ska sedan göra det antagligt att transaktionen varit obehörig. Enligt betaltjänstdirektivet ska Amex då lägga fram styrkande handlingar för att bevisa antingen att du begått ett bedrägeri eller att du förfarit grovt vårdslöst. I ditt fall vet jag inte vilken eventuell bevisning Amex har att åberopa.I förarbetena till den äldre lagen som du hänvisar till är det riktigt att det står som du citerat. Förarbeten är dock ingen bindande rättskälla, utan något som kan användas för hur lagen ska tolkas. Det kan således eventuellt användas för att argumentera till din fördel. Dock torde det i ditt fall vara avgörande om Amex kan lägga fram styrkande bevisning för att du handlat bedrägligt eller åtminstone grovt vårdslöst. Någon närmre utredning går tyvärr inte att göra utan närmre insyn i ditt ärende och vilken bevisning Amex hänvisar till.Min rekommendation är att du om du är privatperson lämnar in en anmälan till Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Beslut från ARN är inte bindande, dock brukar seriösa företag följa vad ARN rekommenderar. Om det inte är aktuellt, antingen för att du är näringsidkare eller för att du inte vill vänta på handläggningstiden blir det i slutändan att avgöra ärendet i domstol. Är ditt kort ett kreditkort så du fått en faktura på beloppet kan du välja att bestrida fakturan från Amex (och sedan från eventuellt inkassobolag). Då kan Amex välja att stämma dig till domstol för att få betalt. Har pengarna dragits från ditt konto får du istället utfärda en stämning mot Amex för att i domstol eventuellt få rätt. Om du överväger att ärendet ska gå till domstol är min rekommendation att du konsulterar en jurist på Lawlines juritsbyrå. Juristen kan dels gå igenom ditt ärende närmre, dels rekommendera dig om det är värt att gå till domstol eller ej. Givetvis kan juristen även föra din talan i domstol.Är du intresserad av kontakt med en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,

Condictio indebiti- Lön utbetalad under tjänstledighet

2019-02-27 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag har fått löneutbetalning ca. 17000 Sek under min tjänstledighet.Jag var inte medveten om utbetalning innan min chef informerade mig per sms om detta, vilket var ca 15 dagar efter utbetalningen.Nu vill företaget dra av hela beloppet från min nästa lön.Kan företaget göra det utan min tillåtelse?Är jag över huvudtaget återbetalningsskuldig?Återbetala beloppet i delbetalning är enligt medarbetare från lönekontoret inte möjligt.
Elin Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Den juridiska benämningen på det som hänt är condictio indebiti. Det finns ingen lagreglering som gäller för detta område. Däremot finns gott om rättspraxis (rättsfall) ur vilka det går att hämta ledning. Huvudregeln är att en felaktigt utbetald summa pengar, t.ex. lön, ska betalas tillbaka till den som betalat ut pengarna (t.ex. NJA 1999 s. 575). Från denna regel finns vissa undatag (t.ex NJA 2001 s. 353. Ett centralt sådant undantag är när personen var i god tro om förhållandet och har hunnit inrätta sig efter utbetalningen. Att vara i god tro innebär att den som tagit emot utbetalningen inte ska ha upptäckt, eller haft skäl att upptäcka att utbetalningen varit felaktig. Att inrätta sig efter betalningen innebär i princip att betalningsmottagaren har hunnit planera sin ekonomi efter utbetalningen eller hunnit förbruka pengarna. I ditt fall blir det aktuellt att titta på huruvida du var i god tro om att utbetalningen inte var korrekt. Det är möjligt att din arbetsgivare skulle hävda att det inte fanns någon anledning för dig att tro att utbetalningen var korrekt eftersom den skedde under din tjänstledighet. Det lär här inte spela någon roll att du faktiskt inte märkt att du fått en utbetalning. Det rör sig dessutom om en relativt stor summa pengar som förmodligen varit ganska lätt att uppmärksamma. I och för sig kan det finnas särskilda omständigheter som påverkar god tros-bedömningen till din fördel. Det kan vara fråga om otydliga utbetalningsrutiner eller oklara regler kring när lön utbetalas vid tjänstledighet som gör det svårt att veta om utbetalningen varit riktig (Jämför AD 2006 nr 105). Jag vet inget om hur rutinerna sett ut i det fallet du beskriver. Omständigheten att du inte märkt att du fått en utbetalning kan även tala emot att du har inrättat dig efter de pengar du fått eftersom du inte hunnit anpassa din ekonomi efter dessa. I praxis från arbetsdomstolen har man inte tagit någon hänsyn till att pengarna förbrukats vid sin bedömning om återbetalningsskyldighet föreligger. Har löntagaren inte varit i god tro har arbetsdomstolen regelmässigt sagt att löntagaren ska betala tillbaka pengarna trots att de förbrukats (Se AD 1989 nr 55 och AD 1989 nr 57).Det är svårt att göra en fullständig bedömning i ditt fall eftersom jag inte har all fakta. Åtminstone kan sägas att du bör ha möjlighet att avtala om en avbetalningsplan med din arbetsgivare om du anses återbetalningsskyldig. Om arbetsgivaren inte går med på detta bör du ta kontakt med ett fackförbund om du är ansluten till ett sådant för råd och hjälp. Om det inte finns möjlighet att ta hjälp av ditt fackförbund så kan Lawlines jurister hjälpa dig med att gå vidare. Du kontaktar oss här.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar