Betalning av misstag - condictio indebiti

2019-02-26 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Jag har fått in en summa på närmare 10000kr på mitt konto från min förra arbetsgivare. Hon gjorde vid flera tillfällen fel med min lön under min anställning, bla betalade hon ut för lite lön varje månad, ville inte betala semesterlön eller ersättning. Efter att facket varit inkopplade fick ja tillslut mina pengar. Nu när ja fick in den här summan trodde ja att de va till mig eftersom hon gjort fel tidigare. Nu hörde hon av sig och ville ha tillbaka pengarna då de va en felutbetalning enligt henne.Är ja skyldig att betala tillbaka?
Ida Hellsten |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Problemet du beskriver rör huruvida din fd arbetsgivare har rätt att få tillbaka pengar som har betalats av misstag, även kallat condictio indebiti. Det finns inte någon reglering i lag om detta, utan det framgår av rättspraxis hur en ska gå till väga. Huvudregeln är att pengar som har betalats av misstag ska återgå. Detta framgår av b.la rättsfallet NJA 1989 s. 224. Dock finns undantag till detta. I rättsfallet NJA 2001 s. 353 så ställer domstolen upp två förutsättningar för att undantag ska göras från condictio indebiti. Dessa förutsättningar är: god tro och parten har inrättat sig efter betalningen. I ditt fall skulle det absolut kunna resoneras för att du har tagit emot pengarna i god tro, då du antog att betalningen inte hade gjorts av misstag (tidigare krångel med löneutbetalning etc.). Det framgår inte om du har inrättat dig efter betalningen eller inte, men kortfattat kan sägas att det innebär att du har har infunnit dig i och anpassat dig till beloppet. Exempel på detta är att pengarna är förbrukade. Om pengarna ligger på ett sparkonto är det troligtvis inte att se som att du har inrättat dig efter betalningen. Vad som också ska nämnas är att domstolen också kan lägga vikt vid partsförhållandet och vem av parterna som har haft störst chans att överblicka förhållandet. Detta framgår bl.a av rättsfallet NJA 1994 s. 177. I ditt fall rör det sig om en arbetsgivar- och arbetstagarsituation, vilket betyder att du ses som den svagare parten. Det är något som också ska tas i beaktande. För att sammanfatta det hela skulle jag jag påstå att det inte står helt klart om du är skyldig att betala tillbaka summan till din arbetsgivare eller inte. Det beror bl.a på om du har inrättat dig efter betalningen eller inte. Om du har inrättat dig efter betalningen skulle jag råda till till att, i första hand, ta kontakt med din fd arbetsgivare och diskutera saken. I andra hand kan du ta kontakt med facket igen och be dem att hjälpa dig i ärendet. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Kan vi nå framgång i överklagande om ägarbyte av bil?

2019-02-10 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |HejJag förlorade ägandet på vår bil efter att en fordonsförmedlare registrerat över ägandet på sin firma efter att ha förfalskat min namnteckning. Sedan har firman sålt bilen vidare till en bilhandlare och ingen överenskommen betalning till mig har skett. Urkundsförfalskningen är polisanmäld och utredningen om grovt bedrägeri pågår.Vi har begärt att Transportstyrelsen utreder ägarbytet och efter den utredningen då alla tre parter inblandade uttalat sig beslutar TS att bilens registrerade ägare idag, bilfirman får fortsättningsvis vara registrerad ägare i fordonsregistret. TS har aldrig bett mig yttra mig (10kap 1§ tredje och fjärde raden) om anmälan av ägarbytet var initierat av mig och till min kännedom vilket det inte var.Vi har polisanmälan, brev till TS om utredning av ägarbytet, beslutet från TS samt andra dokument bl.a. kopia på det förfalskade registreringsbeviset som TS skickat till oss efter att vi begärt det. Övriga dokument som finns med i pågående polisutredning.Beslutet från TS om ägarförhållandet kan överklagas inom tre veckor efter kvitterad delgivning till Förvaltningsrätten. Nu är min fråga om detta är något som överhuvudtaget har chans att vinna i en domstol och ifall ni kan åta er detta. Vi kan skicka all dokumentation med mail. Dessa ryms inte här.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom du själv anför i din fråga finns det möjlighet att överklaga Transportstyrelsens beslut inom tre veckor efter kvitterad delgivning. En överklagan kommer i sådana fall att prövas av förvaltningsrätten som första instans. Det går tyvärr inte utan någon vidare bakgrundsinformation ge besked om vilken chans ni har att nå framgång i en sådan process.I sammanhanget bör nämnas att det finns en risk att förvärvaren (bilhandlaren som numera står som ägare) gjort ett godtrosförvärv av bilen och har bättre rätt till den. Ett godtrosförvärv innebär att godtroende förvärvare kan få äganderätt till egendom som vederbörande fått i sin besittning, trots att den förvärvats från någon som hade egendomen i sin besittning men varken var ägare till eller behörig att förfoga över den på det sätt som skett (2 § lag om godtrosförvärv av lösöre, GFL). Om ett godtrosförvärv har skett och du därför har förlorat äganderätten har du rätt att få tillbaka den mot lösen. Att kräva tillbaka egendomen genom lösen måste ske inom sex månader från att du fick kännedom om innehavet (5 § GFL). Lösen innebär att du kan få tillbaka bilen, men att du måste betala den godtroende förvärvaren för det. Kompensationen ska motsvara det lägre av marknadspriset eller det pris den nuvarande ägaren betalde för bilen (6 § GFL). Du har i sådana fall även möjlighet att kräva ekonomisk kompensation av fordonsförmedlaren som olovligen sålde bilen vidare. Den nye ägaren kan visserligen göra ett godtrosförvärv och bli ägare till bilen, men fordonsförmedlaren som sålde den vidare har kränkt din äganderätt och ska i sådana fall kompensera dig.HandlingsplanMin rekommendation är att ni bokar en tid med en jurist på Lawlines juristbyrå. Våra jurister erbjuder möten i våra lokaler i Stockholm, men även per telefon, e-post och Skype; det som passar dig bäst. Lawlines jurister arbetar inom alla rättsområden utom straffrätt och skatterätt. Givetvis kan vi hjälpa till med att överklaga Transportstyrelsens beslut. Juristen kan dels gå igenom den dokumentation som finns och lämna in en överklagan avseende beslutet om ägarbyte, dels undersöka möjligheterna att utfärda en stämningsansökan och begära kompensation av förmedlaren som olovligen sålde bilen vidare.Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att kontakta mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,

Vilket lagrum reglerar obeståndsrätt?

2019-01-31 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Vilket lagrum reglerar obeståndsrätt?
Jakob Hambert |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!ObeståndsrättObeståndsrätt är namnet på den juridik som har att göra med när fysiska personer, företag eller organisationer inte längre kan betala sina skulder. När en person inte kan betala sina skulder anses den vara på obestånd. Själva det juridiska området syftar främst till att reglera vilka åtgärder som kan vidtas i förhållande till de som är på obestånd. Exempelvis vilken möjlighet man har att få tillbaka pengar från ett företag som gått i konkurs när man betalat för en vara som man ännu inte fått levererat till sig. Eller vilken möjlighet man har att få ersättning för det man lånat ut till en person som inte längre kan betala tillbaka.LagrumObeståndsrätten är ett stort juridiskt begrepp vars regler finns i flertalet lagar. Jag kommer här nämna de lagar jag anser är viktigast för obeståndsrätten. I konkurslagen finns regler om när en persons samtliga tillgångar, alltså det personen äger, behöver tas hand om för att dessa tillgångar sedan på ett rättvist och ordnat sätt ska kunna delas ut till de som inte fått betalt hos personen. Lagen gäller både för fysiska personer och exempelvis företag och förutsätter att dessa inte kommer kunna betala sina skulder under en längre tid. I förmånsrättslagen finns särskilda regler om i vilken ordning olika personers skulder ska betalas.I utsökningsbalken finns regler om när en enskild persons egendom får tas omhand mot personens vilja för att kunna betala personens skulder, så kallad utmätning. Till skillnad från konkurser handlar utmätning främst om att specifik egendom tas omhand för att betala tillbaka det personen är skyldig en särskild person. I lagen finns exempelvis regler om vilken egendom som får tas och hur detta ska gå till. Avslutningsvis finns även skuldsaneringslagen och lagen om skuldsanering för företagare som bestämmer när personer med väldigt många skulder kan befrias från skyldigheten att betala alla skulder, så kallad skuldsanering. Hoppas du fick svar på din fråga!

Lönegaranti för närstående till konkursgäldenär

2019-01-19 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Min man är sedan ett par år anställd i mitt AB. Vid en eventuell konkurs ingår han då i den statliga lönegarantin som de övriga ställda?
Anja Bartholdsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vem som har förmånsrätt till att få utbetald lönegaranti vid en eventuell konkurs framgår av Förmånsrättslagen 12-13§ (se även Lönegarantilagen 7§). Då konkursgäldenären är en näringsidkare så ska en arbetstagare som själv eller tillsammans med nära anförvanter senare än sex månader före konkursansökningar har ägt en väsentlig andel av företaget och som har haft ett betydande inflytande över dess verksamhet inte ha förmånsrätt för lön (se Förmånsrättslagen 12§ 6 st.). Till nära anförvant räknas exempelvis make/maka. Jag uppfattar det som att du själv äger hela AB och därför är första kriteriet uppfyllt, dvs. "själv eller tillsammans med nära anförvanter... ägt en väsentlig andel av företaget". Men för att din man ska undantas krävs även att han själv har haft ett betydande inflytande över bolaget. Den avgörande frågan för din mans rätt till lönegaranti är därför om omständigheterna varit sådana att han själv haft ett betydande inflytande över bolagets verksamhet. En sådan bedömning måste alltid göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet men faktorer som vägs in är exempelvis ägande av aktier samt hur arbetet med företagets ledning är organiserat. Sitter din man exempelvis i styrelsen eller är VD så kan det vara något som talar för att han ska kunna undantas från lönegaranti vid en konkurs (se exempelvis NJA 2007 s. 131). Hoppas du har fått viss vägledning av mitt svar! Vänligen,

Maxbelopp gällande felparkeringsavgifter på privat mark

2019-02-12 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hejsan, Vad jag kan läsa mig till här på Lawline gällande felparkeringsavgifter på privat mark är att maxbeloppet på kontrollavgiften bestäms av vad kommunen som fastigheten ligger i har för maxbelopp. Vad gäller om kommunen ej har någon felparkeringsavgift? Vad är då maxbeloppet?
Galina Krasteva |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering (LKOP) finns regler för ägare av privat mark. Av 1 § i LKOP framgår att markägare som upplåter parkeringsplats får ta ut en kontrollavgift om du parkerar fel. Markägaren är skyldig att genom tydlig skyltning med vägmärken ange vilka parkeringsvillkor som gäller på platsen (3 § LKOP). Enligt 4 § 1 st. LKOP får kontrollavgiften inte överstiga den felparkeringsavgift som fastställts inom kommunen enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift. I 3 § i lagen om felparkeringsavgift föreskrivs att regeringen får ange det högsta och det lägsta belopp som felparkeringsavgifter får fastställas till. Beloppen får därvid varieras med hänsyn till skilda slag av parkeringsöverträdelser. Avgiftens belopp fastställs av regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer. I förordningen om felparkeringsavgift (1976:1128) anges att kommunen fastställer felparkeringsavgiftens belopp. Den 1 mars 2017 trädde en förordningsändring i kraft som innebär att en kommun kan fastställa felparkeringsavgiftens belopp till högst 1 300 kronor. Parkeringsavgiftens storlek bestäms alltså av varje enskild kommun men får vara lägst 75 kr och högst 1300 kr. (2a § förordningen (1976:1128) om felparkeringsavgift). Det innebär alltså att kontrollavgiften inte får överstiga den felparkeringsavgift som fastställts inom kommunen, nämligen 1300 kr.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Behöver en jurist för frågor om privat banklån som annan nyttjat

2019-02-05 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Jag undrar om ni kan rekommendera en jurist för frågor som gäller privat banklån taget i en persons namn men som även en annan nyttjat? Går det att skicka er en sammanfattning och få en bedömning om ni tror att det kan vara värt att gå vidare med en juridisk fråga?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Lawlines jurister arbetar inom alla rättsområden utom straffrätt och skatterätt, varför vi kan erbjuda dig rådgivning i ditt ärende samt även företräda dig för det fall att du vill gå vidare med det. Jag kan dessvärre utifrån den fråga du ställer inte ge något närmre svar. Om du är intresserad av att anlita en av våra jurister som går igenom ärendet och eventuellt företräder dig, är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert.Med vänliga hälsningar,

Återkravsrätt vid felaktig betalning

2019-01-21 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag har råkat betala en domstol avgift som va 800 kronor 2 gånger så totalt 1600 kr undrar hur jag kan få 800 tillbaka?
Melica Djahani |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du har råkat betala en faktura två gånger och att andra betalningen var en felaktig utbetalning.Detta benämns inom juridiken som solutio indebiti (felaktig utbetalning) och finns inte skrivet i någon lag utan framgår av praxis. Kopplat till solutio indebiti finns något som benäms som condictio indebiti (en återkravsrätt), även det framgår av praxis och inte någon lag. Huvudregeln är att en felaktig utbetalning ska återgå och det du kan göra nu är att höra av dig till domstolen och tala om för de att du har betalat avgiften två gånger så hjälper de dig vidare.Lycka till!Vänligen,

Pantsättarens tillgång till panten vid pantsättning av bilar

2018-12-23 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej!Vad gäller om bilar på en parkeringsplats är pantsatta till 2,9 miljoner kronor medan borgenären har en fordran som uppgår till tre miljoner kronor. Bilarna ligger på gäldenärens parkeringsplats som tillhör dens firma, men borgenären har fått tillgång till nycklarna. gäldenären har lovat att inte förfoga över bilarna skriftligt utan borgenärens medgivande. Däremot har gäldenären fått lov att ge en annan firma tillgång till parkeringsplatsen och bilarna för att hålla dom fräscha. Vad är borgenärens skydd?
Lovisa Stenbacka |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga gäller pantsättning av lös egendom. Detta är ett rättsområde där det mesta är baserat på praxis. Ledning finns därmed i rättsfall från Högsta Domstolen (HD) som kommer anges nedan. TraditionskravetPantsättning av lös egendom liknar regleringen kring överlåtelse av lös egendom. I svensk rätt tillämpas något som kallas traditionsprincipen. Denna princip har fastslagits i praxis och innebär att egendomen måste ha traderats, dvs överlåtits till mottagaren för att den ska anses vara skyddad mot överlåtarens borgenärer. (Se bl a NJA 1949 s 64 och NJA 1997 s 660). Likställt med tradition har ansetts vara att överlåtaren fått sin rådighet avskuren, dvs begränsad tillgång till egendomen. Detta kan ske t ex genom registrering enligt Lösöresköpslagen (LkL), fysiskt rådighetsavskärande så som ett kassaskåp dit endast borgenären har åtkomst (NJA 1956 s 485), alternativt denuntiation, dvs överlåtaren underrättar tredje man om att överlåtelse skett (NJA 1995 s 367).Panthavarens tillgång till den pantsatta egendomenEn giltig pantsättning av lös egendom enligt svensk rätt kräver precis som vid överlåtelse, att egendomen inte längre får finnas kvar hos pantsättaren. I flera rättsfall från HD har det konstaterats att pantsatt egendom som en pantsättare har fortsatt rådighet över inte är skyddad mot pantsättarens borgenärer (1986 s 409). Detta innebär att pantsättaren inte får ha möjlighet att använda bilarna på samma sätt som tidigare. Samma alternativ till tradition tillämpas även för pantsättning. Frågan som uppstår blir därmed om det räcker att panthavaren har fått tillgång till nycklarna, för att rådigheten ska anses vara avskuren.Föreligger en giltig pantsättning?Här kan ledning sökas i NJA 1986 s 485, det s k Silofallet; En spannmålshandlare hade pantförskrivit spannmål som förvarades i lagerbehållare, siloceller. Pantsättaren var avskuren rådigheten genom att panthavaren försatte silocellerna med lås och nyckel som endast panthavaren hade tillgång till. Endast panthavaren kunde öppna och stänga silocellerna och ta ut spannmålen på ett normalt sätt. Normal användning av bil förutsätter att man har tillgång till bilnycklar. Som jag förstår det är det endast panthavaren som har tillgång till bilnycklarna.Rådigheten bör därmed vara tillräckligt avskuren på så sätt att bilarna kan förvaras på pantsättarens parkering. Det som dock kan bli problematiskt är om pantsättaren kan få tillgång till bilarna genom firman som ska underhålla dem och därmed får möjlighet att använda dem på ett normalt sätt.Enligt min mening bör pantsättningen på denna grund vara giltig, så länge pantsättaren inte har tillgång till bilnycklarna och kan fortsätta råda över bilarna.Vänliga hälsningar,