Namngivelserätten för ett litterärt verk

2021-07-01 i PUL/GDPR
FRÅGA |HejOm författaren till ett litterärt verk (låt säga en visa, ordbok eller ett tal) är död sedan 75 år, kan man då göra ändringar av det verket på ett sätt så att det fortfarande uppenbarligen härstammar från originialet men är omskrivet i stora delar, och ge ut detta, och får/bör man isåfall ge ut det i originalförfattarens namn, ens eget namn eller bådas?
Frida Nygren Björk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett litterära verk är upphovsrättsskyddat och lagen för detta skydd är lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Den typen av verk du nämner ingår alla i det skyddet. Vad innebär ett upphovsrättsligt skydd?Så fort verket blir tillgängligt för allmänheten, d.v.s. framförs, visas upp, delas eller säljs, får det också ett upphovsrättsligt skydd. Skyddet ger skaparen rätt att bli namngiven (namngivelserätt) när exemplar av verket framställs på något sätt och vid bearbetning av ett verk får den som gjort bearbetningen får upphovsrätt till sitt verk. Det är inte tillåtet att framställa ett verk på ett sätt som kan anses vara kränkande för skaparen eller att sprida verket vidare utan tillåtelse (3 § upphovsrättslagen).Hur lång tid kan ett verk skyddas?Det skyddet gäller i 70 år efter skaparens död (43 § upphovsrättslagen). Efter det är det fritt fram för alla att använda sig av verket, inklusive ändringar, utan några juridiska påföljder. Däremot anses det vara god sed att namnge den ursprungliga skaparen. Kan din bearbetning få upphovsrättsligt skydd?Ifall att du gör en bearbetning av det aktuella verket får du som sagt ett upphovsrättsligt skydd för din bearbetning. Du får däremot inte använda dig av verket som på något sätt strider mot den ursprungliga skaparens rättigheter, men i ditt fall har dennes rättigheter upphört. SammanfattningDet är alltså okej för dig att göra bearbetningar av andras litterära verk så länge bearbetningen inte framställer den ursprungliga skaparens verk på ett kränkande sätt eller bryter mot skaparens rätt att bli namngiven. Eftersom det upphovsrättsliga skyddet i det här fallet har gått ut är det fritt fram för dig att göra ändringar av verket. Det finns inget krav på att du ska namnge den ursprungliga skaparen, men det anses vara god sed, så du kan publicera verket i både dennes och ditt eget namn. Om du vill ha mer ingående hjälp med problemet föreslår jag att du bokar tid för fortsatt juridisk rådgivning genom att skicka en kostnadsfri bokningsförfrågan till Lawlines Juristbyrå till mailadressen: bokning@lawline.se. Våra jurister på Lawline Juristbyrå erbjuder rådgivning inom en rad olika områden och hjälper er i ert specifika ärende utifrån ert behov.

Hur förhåller sig den svenska offentlighetsprincipen till GDPR?

2021-05-24 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hej! Jag har hört att många tycker inte att Sverige lever upp till EU:s GDPR lag eftersom människors integritet och privatliv är offentlig handling. Exempelvis folkbokföringsadress, namnbyten, inkomst etc. Och inte tala om alla offentliga hemsidor som mrkoll som lägger ut information om människor. Hur rimmar detta med GDPR? Finns det ingen lagförslag om att göra dessa handlingar sekretessbelagda? Stämmer det att Sverige har fått tagit emot mycket kritik från EU pga våran offentlighetsprincip?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar hur den svenska offentlighetsprincipen förhåller sig till dataskyddsförordningen (GDPR), om offentlighetsprincipen är föremål för kritik i detta hänseende, samt om det finns något lagförslag om att sekretessbelägga folkbokföringsadress, inkomst m.m. Hur förhåller sig offentlighetsprincipen till GDPR?Offentlighetsprincipen är en grundläggande princip för Sveriges statsskick. Principen finns uttryckt i 2 kap. 1 § Tryckfrihetsförordningen (TF) som är en av våra grundlagar, där stadgas det bland annat att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar. Av 2 kap. 2 § TF framgår det att denna rätt att ta del av allmänna handlingar kan begränsas med hänsyn till bland annat skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Det framgår vidare att en sådan begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar ska anges noga i en bestämmelse i särskild lag, denna särskilda lag är offentlighets- och sekretesslagen (OSL). EU:s dataskyddsförordning (GDPR) är implementerad i svensk lag genom lagen med kompletterande bestämmelser om till EU:s dataskyddsförordning, även kallad dataskyddslagen (DSL). Förhållandet mellan offentlighetsprincipen och GDPR tar sig bland annat i uttryck genom att det i 1 kap. 7 § DSL sägs att EU:s dataskyddsförordning inte får tillämpas i den utsträckning som den skulle strida mot Tryckfrihetsförordningen. Som nämnt finns begränsningar av offentlighetsprincipen vilka framgår av offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Av 21 kap. 7 § OSL framgår att sekretess gäller för en personuppgift om det kan antas att uppgiften efter ett utlämnande kommer att behandlas i strid med GDPR. Detta innebär en skyldighet att genomföra en sekretessprövning innan handlingen eller uppgiften kan lämnas ut. I Sverige anser vi alltså generellt sett att en personuppgift som ingår i en allmän handling kan vägras att lämnas ut endast om den är sekretessbelagd. Får Sverige ta emot kritik för offentlighetsprincipen?Offentlighetsprincipen har en stark ställning i svensk rätt och Sverige kan sägas ha en långtgående rätt att ta del av allmänna handlingar i jämförelse med många andra länder. I vissa fall kan detta leda till att Sverige kan hamna i konflikt med EU-rätten därför att vi ger ut mer information än vad många andra länder gör. Till exempel stadgar artikel 8 i EU:s rättighetsstadga att var och en har rätt till skydd av de personuppgifter som rör honom eller henne, vilket inte alltid går ihop med den starka ställning som offentlighetsprincipen har i Sverige. Finns det något lagförslag om att sekretessbelägga vissa personliga uppgifter?Som nämnt finns idag offentlighets- och sekretesslagen som syftar till att sekretessbelägga bland annat vissa personliga uppgifter, vilket sker efter sekretessprövningar i varje enskilt fall. Vidare trädde GDPR i kraft den 25 maj 2018 och innebar bland annat hårdare krav på hantering av personuppgifter samt ersatte den tidigare svenska personuppgiftslagen (PUL). SammanfattningSammanfattningsvis gäller sekretess för en personlig uppgift om uppgiften efter ett utlämnande skulle komma att behandlas i strid med GDPR. Detta är alltså Sveriges sätt att leva upp till GDPR och man kan säga att det ska ske en balansering av behovet av handlingsoffentlighet och behovet av sekretess för den personliga integriteten. Offentlighetsprincipen har en stark ställning i Sverige i jämförelse med många andra länder och vår hantering av personuppgifter kan därför hamna i konflikt med EU-rätten. Vi har idag offentlighets- och sekretesslagen som syftar till att sekretessbelägga bland annat personliga uppgifter samt GDPR som trädde i kraft år 2018 och innebär generellt hårdare krav på hantering av personuppgifter. Om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt! Vänliga Hälsningar,

Granska hållbarhetsreklam och publicera skärmdumpar i sociala medier, är det tillåtet?

2021-04-01 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hej!Vi vill granska hållbarhetsreklam och publicera skärmdumpar i sociala medier. Är det tillåtet? I många fall är det reklam där foton ingår. / x
Ranya Eliassi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan inlägg på sociala medier bli upphovsrättsskyddat?Enligt 1 § upphovsrättslagen uppstår upphovsrätt för litterära och konstnärliga verk. Enligt rättspraxis från EU-domstolen ska ett verk ha en viss originalitet för att kunna skyddas av upphovsrätt, det ska ha verkshöjd, vilket du redan varit inne på. Även inlägg på sociala medier kan vara skyddade av upphovsrättslagen men då ska inlägget vara väldigt originellt. Man brukar säga att ett verk har en verkshöjd om det är så unikt och har en sådan individuell särprägel att två personer, oberoende av varandra, rimligen inte skulle kunna prestera exakt samma resultat.Om nu inlägget skulle kunna tänkas ha verkshöjd och därmed är skyddad av Upphovsrättslagen, krävs en tillåtelse av upphovsmannen för att få publicera inlägget på andra sidor. Om inlägget redan har publicerats för allmänheten får annan citera ur inlägget om detta sker enligt "god sed", dvs att det inte används i felaktigt syfte och inte förvrängs eller tas ur sitt sammanhang samt givetvis att det inte är kränkande och därmed strider mot PuL-lagen. I sådana fall krävs inget tillstånd för att publicera inlägget/citatet. Om inlägget inte är offentligt, dvs bara är privat eller kanske bara kan ses av begränsat antal personer så gäller inte citaträtten.Ifall du kopierar upphovsrättsligt skyddat material utan tillstånd från upphovsmannen, gör du dig skyldig till ett intrång som kan bestraffas med böter. Regler om ersättningsskyldighet finner du i 7 kap upphovsrättslagen.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Du är välkommen att höra av dig igen om du har ytterligare frågor eller om du vill ha något i svaret förtydligat.Hälsningar,

Vad för information får finnas på nätet?

2021-03-31 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hej! Jag håller på med ett skolarbete om hur viktigt det är att inte dela privata uppgifter på internet då man kan hitta mycket information om andra bara man har en persons namn och ålder. Jag har på grund av detta diskuterat med klasskamrater och vänner online angående detta, och att vem som helst kan kolla upp dig som individ. Några av mina vänner har sagt att det låter konstigt då dem anser att det borde vara olagligt, dvs gå in på biluppgifter.se och söka på registreringsnummer och få fram vem som äger fordonet, vart dem bor osv. Jag har dock försökt leta upp vart det eventuellt kan regleras i lagtext men hittar inte något. Jag skriver därför till er för att se om ni har något svar på detta.För att sammanfatta detta så är mina frågor följande:1. Är det lagligt att i "nöjes syfte" leta upp information om en annan person som är tillgängligt på internet utan individens godkännande?2. Är det lagligt att leta fram information om en okänd individ om man har misstankar att personen är en fara för sig själv eller annan och sedan ringa 112 när man har den informationen?
Lucas Rasmusson |Hej! Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga handlar om personuppgifter på nätet och vad som får publiceras eller inte på nätet och vad för regler det finns. OffentlighetsprincipenI Sverige har vi något som heter offentlighetsprincipen och den handlar om att all information som kommer in till myndigheter, som exempel myndighet så har vi skolan, där informationen blir offentliga handlingar som samhället kan få ta del av. Ett exempel på det är att man har rätt att begära ut en annan persons betyg av skolan. Det finns ett undantag där viss information inte omfattas av offentlighetsprincipen och det är när informationen är sekretessbelagd och det kan betyda att det är känslig information. Om du vill läsa mer information hittar du det här.Tryckfrihetsförordningen (TF)Offentlighetsprincipen regleras på flera ställen men det mest centrala stället är TF som är svensk grundlag. Kapitel 2 i TF kommer offentlighetsprincipen i uttryck och syftet med bland annat med kapitel 2 TF är främja ett demokratiskt samhälle där allmänheten har rätt att se vad myndigheterna gör och granska deras arbete.Dataskyddsförordningen (GDPR, The General Data Protection Regulation)Det är en förordning som fungerar på ett ungefär som en lag och GDPR är till för att skydda personer personuppgifter på nätet. GDPR kan vara lite svårt att förstå så kommer inte gå in på det mer men om du vill ha mer information så hittar du mer information av en annan studentrådgivare här.Får hemsidor publicera information Som du skriver så finns det sidor som samlar information som både du och jag kan använda för att söka upp olika personer och det är lagligt. Sidorna får göra det då de har tillstånd att göra det från myndigheterna. Ett sådant tillstånd kallas för utgivningsbevis och ett sådant bevis gäller i tio år enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen.Vad ska man göra om man inte vill att ens information ska finnas på nätet? Det man kan göra är att kontakta den hemsida där informationen finns och be dem att ta bort det. Det finns massor av hjälp på nätet att hitta hur man får bort personuppgifter. Svar på dina frågorSvaret bör vara ja på dina frågor då om informationen oftast innefattas av offentlighetsprincipen, dock finns det alltid undantag som exempel om uppgifterna är sekretessbelagda. Det är lagligt att leta fram ens persons uppgifter och ringa 112 om man tror personen är i fara. Men man får inte "busringa" och säga att personen är i fara för är ett falsklarm och är brottsligt enligt 16 kap. 15 § första stycket Brottsbalken.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Med vänliga hälsningar,

Får man lägga ut registreringsnummer på sociala medier?

2021-05-31 i PUL/GDPR
FRÅGA |Om man tar en bild på en bil och får med registreringsnummer och lägger ut bilden på sociala medier. Vad kan då hända den personen som lägger ut bilden? Att man lägger ut en bild utan ägarens tillstånd
Lucas Rasmusson |Hej! Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Dataskyddsförordningen (GDPR)GDPR är ett juridiskt skydd för personuppgifter inom EU. Det handlar om att skydda personuppgifter där det ställs högre krav på hanteringen av personuppgifter. Registreringsnummer kan falla inom GDPR om det identifiera en person med hjälp av registreringsnumret.Brottsbalken (BrB)Privatpersoner omfattas oftast inte av GDPR (artikel 2.2.c GDPR) och därmed kan inte bli skyldig att betala skadestånd eller sanktionsavgifter enligt GDPR. Dock skulle en privatperson göra sig skyldig bl.a. för olaga integritetsintrång enligt 4 kap. 6 c BrB. Så det som skulle eventuellt kunna hända är att personen anmäler den som publicerar bilden.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Med vänliga hälsningar,

Kan en kund begära ut inspelat telefonsamtal vid kontakt med kundtjänst?

2021-04-30 i PUL/GDPR
FRÅGA |HejJag undrar om en kund har rätt att ta del av inspelat telefonsamtal som ägt rum vid kontakt med kundtjänst.
Nathalie Chahine |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Trots att privata företag inte omfattas inte av offentlighetsprincipen, så har en enskild kund rätt att begära ut sin egna ljudfil som kan innehålla ett samtal i kontakt med kundtjänst enligt bestämmelserna i dataskyddsförordningen (GDPR). En kund kan begära ut all information som företaget har på den personen med hänvisning till förordningen. En kund kan alltså begära ut det inspelade samtalet och det ska göras genom en skriftlig begäran till företaget.

Personuppgifter GDPR

2021-03-31 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hej, Kan typ ett bolag hindra mig från att ta bort mitt konto helt?
Lucas Rasmusson |Hej! Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du undrar om ett företag kan spara dina personuppgifter fast du har valt att ta bort kontot och det regleras i Dataskyddsförordningen (GDPR, The General Data Protection Regulation)Svaret är nej. De får inte ha kvar dina personuppgifter än det som anses vara nödvändigt enligt artikel 5.1 e GDPR. Därmed måste de radera ditt konto när du inte vill ha kvar det längre då de inte längre får behålla dina personuppgifter Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Med vänliga hälsningar,

Är det olagligt att ha bild på barns namn på Facebook?

2021-02-28 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hej!Är det olagligt att ha en offentlig bild på Facebook där man kan se ett papper i bakgrunden där barns förnamn syns? Alltså endast förnamnet!
Jessica Sarhede |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av din fråga är det svårt att förstå om det gäller ett eller flera barn. Är det bara förnamnen som syns ska det ur rättslig synpunkt inte olagligt att ha en bild med ett barn/flera barns namn utifrån offentlighetsprincipen. Dock kan det vara av betydelse i vilket sammanhang och att inget av barnens namn skulle vara skyddat genom sekretess eller liknande genom dataskyddsförordningen. Dock eftersom det bara är förnamnet och inte mer kan jag inte se att det skulle vara olagligt att dela en bild på facebook men barnnamn.Du kan ju tex. vända dig till en kommun och begära ut personuppgifter och då kommer det ske en prövning för att se så att det inte någon sekretess för uppgifterna, annars lämnas de ut i enlighet med offentlighetsprincipen vilket kan ses som stöd för att det inte skulle vara något olagligt med att ha en bild på barns namn i bakgrunden.Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,