Förälders skadeståndsskyldighet för barns brott?

2019-09-23 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Hej! Min bror har dömts till böter 115.000:- för våldtäkt. 100.000:- plus 15.000:- enligt de schablonersättningar som finns. Nu 9 månader efter att domen vunnit kraft och kronofogden betalat böterna och satt min bror på utmätning kräver B.O.:s mor ersättning från min mor enligt Kapitel 3 Paragraf 5 i skadeståndsbalken. Hon har skickat ett handskrivet brev där hon kräver att få en summa om 9100:- insatt på sitt konto från min mor. Är det verkligen så den lagen funkar? Kan hon kräva det på detta sätt utan att en tingsrätt dömt min mor till solidariskt ansvar?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga regleras i skadeståndslagen (skl) samt föräldrabalken (FB). Till att börja med krävs det i 3 kap. 5 § skl att föräldern fortfarande har vårdnad över barnet för att bli skadeståndsskyldig. Vårdnaden upphör för föräldern när barnet fyllt 18 år (6 kap. 2 § första stycket FB). Förälder som har vårdnad kan bli skadeståndsskyldig för brott som dera barn begår. Således kan B.O:s mor föra en talan gentemot er mor som kan utdömas i en rättegång. Att enbart framställa ett krav på detta viset som du beskriver tjänar inget syfte rent juridiskt. Hoppas det var svar på din fråga,MVH

Sakskada orsakad av tvååring

2019-09-11 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Hej min 2 åring har slagit sönder grannens 2l saltglaserat krus från Höganäs när han och hans bror lekte. Jag var inne på toaletten när detta skedde. Kruset stod på hennes nedersta trappsteg. Vilken skyldighet har jag att ersätta detta krus? Och då kruset inte längre tillverkas är det svårt med värdet. Hittar olika pris på nätet allt mellan 90kr upp till 500 kr. Hon begär 800kr.
Johannes Weister |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kort svarDin son kan inte anses vara skadeståndsskyldig. Beroende på omständigheterna skulle dock du kunna anses vara det, se nedan. Skadeståndet ska i så fall kompensera din granne så hon försätts i samma situation som innan skadan och inte överkompensera, vilket hon verkar begära. Marknadsvärdet för ett likvärdigt krus får avgöra. Sannolikheten för att jämka skadeståndet bedömer jag vara liten, men inte obefintlig, beroende på omständigheterna.Allmänna förutsättningarI svaret förutsätter jag att du är vårdnadshavare för ditt barn.Situationen du beskriver skulle kunna aktualisera ett s.k. utomobligatoriskt skadestånd (en skadesituation som inte redan reglerats i ett avtal mellan två parter) och regleras primärt av skadeståndslagen (1972:207) (SkL). 2 kap 1 § SkL stadgar att den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar sakskada ska ersätta skadan. 2 kap 4 § stadgar att skadevållare som inte fyllt 18 år ska ersätta skada i den mån det är skäligt med hänsyn till hans ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra ekonomiska förhållanden. Skadeståndets eventuella omfattning vid sakskada beskrivs i 5 kap. 7 § och jämkningsmöjligheter i 6 kap. 1-2 §§.En skadeståndsprövning kan alltså brytas ned i tre huvudfrågor:1. Är någon skadeståndsskyldig?2. Om ja ovan; med vilket belopp?3. Finns det möjlighet att jämka beloppet?Hur kan skadeståndsskyldighet uppkomma i ditt fall?För att ålägga någon skadeståndsskyldighet vid sakskada krävs att personen varit oaktsam eller agerat med uppsåt. I fallet du beskriver skulle både din son och du kunna vara skadeståndsskyldiga; din son då han företog den skadevållande handlingen, men även du då föräldrar förväntas ha uppsyn över sina barn och se till att de inte orsakar skada. Detta tillsynsansvar har skärpts och förtydligats i 6 kap. 2 § 2 st. 3 m. föräldrabalken (1949:381) (FB).Är din son skadeståndsskyldig?Till skillnad från straffrätten medför lagen ingen nedre gräns för när en person kan bli skadeståndsskyldig. Därför får man se till rättspraxis för att avgöra när ett barn kan anses skadeståndsrättsligt ansvarig för sina handlingar. I NJA 1977 s 186 ansågs en treåring inte mogen nog att ansvara för en allvarlig personskada han orsakat en vän under lek. Omständigheterna är visserligen olika i och med att det i ditt fall rör sig om en annan skadetyp, men jag gör bedömningen att din tvååring inte kan anses ansvara för skadan i ditt fall.Är du skadeståndsskyldig?Huruvida du är skadeståndsskyldig är svårare att bedöma. I ovan nämnda rättsfall hade barnets förälder uppsikt över leken ungefär var 10:e minut och friades därmed från ansvar. Detta var dock innan 1994 års skärpande av tillsynsansvaret i 6 kap. 2 § FB, så det är tveksamt om ledning kan tas därifrån. I prop. 1993/94:57, som låg till grund för bestämmelsen, sägs att de åtgärder som förälder ska vidta är beroende av barnets ålder, mognad och sysselsättning. Därutöver skrivs att kravet på uppsikt inte nödvändigtvis betyder att föräldern ständigt måste vara i närheten av barnet. Tillsynkravet kan däremot inte anses uppfyllt om föräldern vet eller haft anledning att misstänka att barnet företar en skadevållande handling och inte agerat därefter.Således är bedömningen i ditt fall beroende av de specifika omständigheterna vid tillfället då du lämnande dina söner ensamma, vilka inte framgår av din fråga. Jag tänkte därför ge två målande exempel för ledning:1. Rummet där du lämnande dina söner var dyrt och ömtåligt inrett. Leken var rörlig och intensiv. Det fanns ingen annan person kvar i rummet som hade uppsikt över barnen och du undersökte heller inte ifall det fanns någon som kunde se till dem. Du bad inte dina barn att ta det försiktigt.2. Rummet där du lämnande dina söner var enkelt och robust inrett. Leken var relativt stillasittande och lugn. Det fanns en person kvar i rummet som kunde ha uppsikt över barnen och du bad denne att se till barnen. Du bad dina barn att ta det försiktigt.Vid situation 1 skulle jag bedöma dig skadeståndsskyldig eftersom risken för skada var stor, skadans potentiella kostnad var hög och du vidtog inga aktsamhetsåtgärder trots att du kände till risken. Vid situation 2 har du vidtagit näst intill maximal aktsamhet i ett betydligt mindre riskfyllt och potentiellt kostsamt scenario och kan således inte anses vara skadeståndsskyldig. Sammanfattningsvis kräver en högre risk och potentiell skadeverkan en högre aktsamhetsgrad från dig.Jag förstår att ditt fall troligtvis inte var riktigt såhär svartvitt men jag hoppas det kan ge viss ledning. Återkom gärna med en ny, preciserande fråga om du fortfarande känner dig osäker.Skadeståndets omfattningFör det fall du skulle vara skadeståndsskyldig är principen i svensk skadeståndsrätt att skadeståndet ska försätta den skadelidande i samma position som den var i innan skadan inträffade. 5 kap. 7 § SkL stadgar att skadeståndets omfattning vid sakskada är ersättning för bl.a. sakens värde (med vilket menas ett faktiskt värde, ej affektionsvärde), eller reparationskostnad och värdeminskning. Din granne ska helt enkelt kompenseras med ett likadant krus, eller åtminstone värdet utav ett sådant, eller en reparation och värdeminskningskompensation. Det enklaste vore nog att din granne köper ett likadant krus och sedan kräver betalt av dig. För det fall din granne vill bli kompenserad utan att köpa ett nytt krus bör ni rimligtvis enas om ett marknadspris.Jämkning av skadeståndet?Jämkning kan ske enligt 6 kap. 1 § 2 och 3 st. samt 2 § SkL. Jämkning enligt 2 § är troligtvis uteslutet i det här fallet, eftersom det inte verkar röra sig om så stora belopp. Jämkning enligt 1 § är beroende av medvållande från den skadelidandes sida och ska bedömas efter vad som är skäligt, sett till vållandegraden på ömse sidor och omständigheterna i övrigt. Här måste alltså en värdering göras mellan hur aktsamt du respektive din granne agerat, vilket är svårt att göra utan att veta de exakta omständigheterna. Att den stod på en trappa skulle kunna tala för att din granne varit något oaktsam men det skulle nog krävas lite mer än så för att aktualisera jämkning, kanske att trappsteget var ganska högt och att underlaget var hårt, alternativt att den stod utomhus. Om jämkning aktualiseras kommer troligtvis max 1/3 av skadeståndet kunna jämkas bort.Hoppas det här bringade åtminstone lite klarhet i din situation!Med vänlig hälsning,

Kan en förälder bli tvungen att betala den andra förälderns del av ett skadeståndskrav?

2019-08-11 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Minderårig (17 år) utfört brott, skadestånd på ca 18000 tilldömt. Föräldrar fått krav, ena förälder vill betala sin del men den andra ej. Separerade, kan kravet gå över till den andra och vad kan man göra då i så fall gör att undvika att betala även den andra förälders del?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du undrar följande:- Kan en av föräldrarna bli tvungen att betala hela skadeståndskravet?- Vad kan den betalande föräldern i så fall göra för att bli kompenserad för den del av skadeståndskravet som den andra föräldern skulle ha betalat? Jag kommer att hänvisa till skadeståndslagen (SkL), som innehåller regler om föräldrars skadeståndsansvar då deras barn har begått brott.Betalningsansvaret beror på vårdnadenFörst av allt vill jag säga att svaret på din fråga beror på vem som har vårdnaden om den minderåriga personen.- Om den ena föräldern har ensam vårdnad är den andra föräldern inte skyldig att betala någon del av skadeståndet. Föräldern med ensam vårdnad är då ensamt skadeståndsskyldig (3 kap. 5 § första stycket SkL).- Om föräldrarna har gemensam vårdnad har de också gemensamt skadeståndsansvar (3 kap. 5 § första stycket SkL). Då gäller det nedanstående. Solidariskt ansvar gör det möjligt att kräva en förälder på hela skadeståndetDå båda föräldrarna har vårdnaden om den minderårige är det möjligt att en av föräldrarna blir skyldig att betala hela skadeståndskravet själv (6 kap. 4 § SkL). Det beror på något som kallas solidariskt ansvar. Det solidariska ansvaret innebär att den som har rätt till skadestånd kan vända sig till vem som helst av de skadeståndsskyldiga för att få full betalning. Den skadeståndsberättigade personen behöver då inte gå till var och en av de skadeståndsskyldiga för att få betalt.På grund av det solidariska ansvaret kan alltså vem som helst av föräldrarna krävas på hela skadeståndsbeloppet ensam. Likaså kan en av föräldrarna tvingas att betala hela beloppet om den andra föräldern vägrar att betala sin del.Den betalande föräldern har rätt att få ekonomisk ersättning av den andra föräldernDen förälder som får betala hela skadeståndet själv har rätt att få ekonomisk ersättning av den andra föräldern, motsvarande den del av skadeståndet som den andra föräldern skulle ha betalat. Detta ingår i det solidariska ansvaret och kallas för regressrätt. Den betalande föräldern får en regressfordran på den andra föräldern.På detta sätt blir alltså den betalande föräldern kompenserad för att ha fått betala hela skadeståndet. I slutändan ska föräldern ha fått tillbaka de pengar som denne betalade i den andra förälderns ställe.Föräldrarnas betalningsansvar är begränsat Det är viktigt att föräldrarna vet att de inte är skyldiga att betala hela skadeståndsbeloppet på 18 000 kronor för den minderåriga personen. Ansvaret för båda föräldrarna är nämligen begränsat till en femtedels prisbasbelopp per skadehändelse (3 kap. 5 § andra stycket SkL). Prisbasbeloppet för år 2019 är 46 500 kronor. En femtedels prisbasbelopp är 9 300 kronor – mer än så behöver föräldrarna inte betala för en skadehändelse. Om det är flera skadehändelser som ska ersättas ska föräldrarna gemensamt betala högst 9 300 kronor av skadeståndet per skadehändelse.Det lär framgå av domstolens dom hur många skadehändelser som ligger till grund för skadeståndsbeloppet. Eventuellt är det bara fråga om en enda skadehändelse.Den minderåriga personen är skyldig att betala resten av skadeståndetResten av skadeståndet blir den minderårige skyldig att betala. Skulden kommer att finnas kvar tills dess att den betalas. SammanfattningFör att sammanfattningsvis svara på dina frågor:- Ja, en av föräldrarna kan behöva betala hela skadeståndskravet själv på grund av det solidariska ansvaret.- Det går inte att undvika att betala den andra förälderns del av skadeståndet om den skadeståndsberättigade kräver att få fullt betalt av den första föräldern. Dock har den betalande föräldern alltid rätt att få tillbaka pengar från den andra föräldern, motsvarande vad den andra föräldern skulle ha betalat av skadeståndet. Det är bra om den betalande föräldern får dokumenterat att den andra föräldern är skyldig hen pengar. Ett skuldebrev fungerar som ett bevis för att den andra föräldern har en skuld att betala. Vid intresse går det att köpa ett skuldebrev till ett fast pris via Lawlines avtalsrobot. Om den andra föräldern dröjer med att betala sin skuld eller vägrar att betala så vill jag råda den betalande föräldern att ta professionell hjälp för att hantera situationen.Vi på Lawline hjälper gärna till om det uppstår några problem – det går att skicka ett mail till info@lawline.se, ringa till vår telefonrådgivning på 08-533 300 04 eller boka en tid hos våra duktiga jurister via hemsidan.Avslutningsvis är föräldrarna inte skyldiga att betala mer av skadeståndet än en femtedels prisbasbelopp per skadehändelse. Resten av skadeståndet ska betalas av den minderåriga personen.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Vilket skadeståndsansvar är rimligt att kräva av mig som vårdnadshavare?

2019-06-20 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Hej! Om min son misstänks haft sönder en studsmatta som står på allmänning men ägs av privatperson, vilket skadeståndsansvar är rimligt att kräva av mig som vårdnadshavare? Mitt och ett annat barn lekte i studsmattan nära inpå att skadan upptäcktes, vittnen saknas vad jag vet så det är svårt att veta om båda har gjort något som orsakat skadan eller om en av dom gjort det och i så fall vem. Båda barnen nekar och skyller på den andre!
Catarina Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom din fråga rör skadeståndsansvar är skadeståndslagen (1972:207) (SkL) aktuell lag. Först kommer jag att kort förklara hur det ser ut för barnets ev. skadeståndsskyldighet, eftersom det kan vara relevant att förstå innan jag går igenom vårdnadshavarens skadeståndsansvar. Värt att nämna är att den som begär skadestånd behöver bevisa att barnen eller någon av dem är skadeståndsskyldiga. Kan inte det bevisas, kommer inte någon av dem vara skadeståndsskyldiga. Allmänt om skadeståndsskyldighet:Inledningsvis handlar det om en sakskada enligt 2 kap. 1 § SkL, för att en studsmatta har gått sönder. För att någon ska kunna vara skadeståndsansvarig ska tre grundläggande förutsättningar uppfyllas. Skadan ska ha drabbat annan än den som påstås vara skadeståndsskyldig och skadan ska ha drabbats av ett positivt eller aktivt handlande. Med detta menas att skadevållaren framkallat situationen genom att t.ex. ha slagit på föremålet eller liknande. Det ska också finnas ett orsakssamband mellan skadan och händelsen. Exempelvis att studsmattan inte skulle ha gått sönder om de åtgärder som gjorde att den gick sönder inträffade.Huvudregeln för skadeståndsansvar i 2 kap. 1 § SkL är att någon är skadeståndsskyldig för en sakskada om saken gått sönder genom uppsåt eller oaktsamhet (vårdslöshet). Är flera personer skadeståndsskyldiga ska de svara solidariskt för skadeståndet, 6 kap. 4 § SkL. Vid bedömning om någon har varit oaktsam tar man ställning till risken för skada, den sannolika skadans storlek, möjligheterna att inse skadan och möjligheten att förekomma skadan. Eftersom studsmattan gått sönder kan skadestånd krävas från ägaren för att antingen laga studsmattan eller köpa en ny, 5 kap. 7 § första stycket första punkten SkL. 2 kap. 4 § SkL beskriver dock att ifall ett barn vållat skada innan han/hon fyllt arton år ska skadan ersättas i den mån det är skäligt med hänsyn till ålder, utveckling, handlingens beskaffenhet m.m.Barnets ålder är en central faktor, för att tanken är att barn under femton år behandlas mildare än de som är mellan 15-18 år. För barn under 15 år brukar en särskild oaktsamhetsbedömning göras, där skillnaden från huvudregeln är att mindre vikt läggs vid vad barnet insåg eller borde ha insett. Är barnet ett litet barn talar man inte om uppsåt eller oaktsamhet vid orsakande av en skada. Ju yngre barnet är, är det svårare att argumentera för att denne varit skadeståndsskyldig.Vårdnadshavarens skadeståndsansvar:Det s.k. principalansvaret regleras i 3 kap. 5 § SkL. Vårdnadshavarens skadeståndsansvar påverkas inte av 2 kap. 4 § SkL som jag nämnde ovan, utan skadeståndsansvaret behandlas som för vuxna. 3 kap. 5 § SkL beskriver att vårdnadshavaren ska ersätta sakskada som barnet vållat genom brott. En viktig förutsättning är alltså att barnen ska ha begått ett brott. Skadeståndsansvaret är högst 1/5 av prisbasbeloppet för det år då händelsen inträffade, dvs. 9300 kr år 2019. Har barnet två vårdnadshavare gäller denna begränsning gemensamt för de båda. Hur mycket i ersättning som kan vara rimlig beror dels på om ert barn eller även kompisen anses skadeståndsskyldiga/oaktsamma genom brott, studsmattans värde, studsmattans ålder och vad ägaren av studsmattan menar är ett riktigt belopp. Om ärendet exempelvis skulle hamna i domstol är det som domstolen prövar i skadeståndsersättning vad ni är villiga att betala ifall det skulle vara aktuellt, samt vad den andra parten menar är skäligt.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

skadeståndsskyldighet för föräldrar

2019-09-22 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Blir man skadeståndsskyldig om ens 7–åriga barn, under lek, förstört material på en lekplats utanför ett dagis? Min son och hans kompis klättrade upp på solskyddstyget som är uppsatt över en sandlåda så att det blev uttänjt och slappt.
Sofie Falk |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Din fråga rör skadeståndsskyldigheten hos vårdnadshavare. För att besvara din fråga kommer jag tillämpa skadeståndslagen (som du hittar här) och brottsbalken (som du hittar här). Enligt 3 kap. 5 § 1 st. 1 p. Skadeståndslagen (SkL) ska en förälder som har vårdnaden om ett barn ersätta personskada eller sakskada som barnet vållar genom brott. Det enda brottet som rent teoretiskt är möjligt här är skadegörelse (12 kap. 1 § brottsbalken) men för att det ska ses som ett brott krävs det att det funnits uppsåt. Att döma av det scenario du beskriver i frågan är det helt orimligt att påstå att barnen skulle haft uppsåt till den inträffade sakskadan. Hoppas du fått svar på din fråga!

Min son råkade göra sönder en fönsterruta, är vi ersättningsskyldiga?

2019-08-26 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |https://lagen.nu/1972:207#K2P4S1HejI veckan så råkade min pojk på 8 årta sönder ett fönster i sin skola under skol tiden. Händelsen var inte avsiktligt, han råkade träffa föntret med sten då han ville träffa en ballong. Direkt efter skadan sprang han till sin fröken gråtande och förklarade vad som hade hänt.Nu vill skolan att vi betalar för skadan. De vill laga fönstret och skicka fakturan till oss.Är vi skyldiga att betala.Vad säger lagenVäldigt tacksan för ett svar Mvh
Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det händer ofta att barn har sönder saker, utan att det är någons mening, och tyvärr blir det i de allra flesta fall föräldrarna som får stå för kostnaden för eventuella skadade saker när det sker. De regler som är aktuella i ert fall finns i skadeståndslagen (SkL), som behandlar regler om ekonomisk ersättning till följd av att någon har orsakat skada. Huvudregeln SkL 2 kap. 1 § säger att "den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan". Alltså, om någon med mening eller genom att ha varit oaktsam har orsakat skada på person eller på sak ska denne ersätta detta. Detta gäller i regel även för barn under 18 år som orsakat skadorna. Barnet är dock endast ersättningsskyldig i den mån det är skäligt med hänsyn till hans ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, om det finns någon ansvarsförsäkring i hemförsäkringen och andra ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter (SkL 2 kap. 4 §). Jag råder dig att kontakta ditt försäkringsbolag och höra om ansvarsskyddet i din hemförsäkring kan ersätta skadorna. De skador som barn kan orsaka är många och uppstår oftast i samband med lek. Ett exempel på vanliga skadehändelser som brukar omfattas av ansvarsskyddet i hemförsäkringen är fönsterrutor som krossats i samband med spel och lek. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Skadeståndsansvar när ens barn lekt ute och förstört annat barns mobiltelefon

2019-07-16 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Hej! Mina syskon var ute o lekte med barnen i vårt område och en av dessa barn hade med sig en telefon ut. När dom väl lekte så bad en av dessa barn min bror att hålla i hennes telefon, sen hoppade min lillasyster ner för en stång typ, sen tappade min lillebror telefonen han höll i, efteråt kollade dom om telefonen funkade, vilket den gjorde men skärmen hade fått sprickor. Nu säger hennes mamma att vi är skyldig henne 2000kr för att fixa skärmen och säger att hon ska polisanmäla detta. Min fråga är, är mina föräldrar skyldiga att betala något skadestånd? Jag tänker eftersom om hon tar ut telefonen så får hon ändå skylla sig lite själv, det kryllar ju liksom av barn därute.
Sebastian Näslund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag låter mig förundras över vad mamman i din fråga egentligen ska polisanmäla. Till att börja med har det inte skett något brottsligt. Det enda brottet som rent teoretiskt finns att polisanmäla är en skadegörelse (12 kap 1 § Brottsbalken). dvs. ett brott som kräver att din bror UPPSÅTLIGEN skulle ha förstört telefonen. Att döma av det scenario du beskriver i frågan är det helt orimligt. Du beskriver en klassisk olyckshändelse. Det ligger i en olyckshändelses natur att denna inte kan orsakas uppsåtligen. Då är det ju inte längre en olyckshändelse… Skadeståndsansvaret för denna typ av händelse regleras även (civilrättsligt) i skadeståndslagen. Här kan du bli skadeståndsskyldig utan att för den delen ha begått något brott. Det rör sig i detta fall om en sakskada för vilken du kan bli skadeståndsskyldig på två sätt, (1)=uppsåtligen=(avsiktligt=uteslutet enligt mitt stycke ovan), eller (2)=orsakar skadan genom vårdslöshet (2 kap 1 § skadeståndslagen).För att ta reda på om din bror varit vårdslös görs en oaktsamhetsbedömning där man ofta tittar på den skadegörande handlingen i förhållande till vad som anses utgöra ett "normalt beteende". Om den skadegörande handlingen strider mot vad som kan anses utgöra ett "normalt beteende" i en viss situation föreligger ofta vårdslöshet. Även faktorer som risken för skada genom att åta sig den aktuella handlingen samt möjligheter att förekomma skadan påverkar utfallet vid en oaktsamhetsbedömning. Denna bedömning görs av utifrån de faktiska omständigheterna från fall till fall vilket gör det svårt att definitivt avgöra om vårdslöshet föreligger eller ej. Utgångspunkten för bedömningen är dock kontextbaserad vilket i detta fall innebär att vi talar om ett "normalt beteende" bland barn som leker ute på en lekplats och inte "normalt beteende" bland vuxna människor på en fin/sofistikerad restaurant. Ribban för vad som utgör ett "normalt beteende" är således skyhög. Hopp, skut, busstreck, tjuvnyp osv. hör ju till "normalt beteende" bland barn som leker på en lekplats men exempelvis inte bland vuxna på en fin restaurang (du förstår poängen och det gör nog mamman som vill ha 2000 kr också om hon läser detta). Bedömningen bör således bli tokenkel i detta fall. Din bror har inte varit vårdslös då han knappast kan ha förutspått att din (och hans) syster skulle hoppa ner från en stång så han skulle tappa mobilen. Beteendet i sig utgör också ett "normalt beteende" bland lekande barn ute på en lekplats. Än en gång landar vi således i slutsatsen att detta är en olyckshändelse och då blir slutsatsen (även i skadeståndslagen) att din bror inte är skadeståndsskyldig. OBS! Du nämner i frågan att mamman menar att dina föräldrar ska betala skadeståndet. Du kan meddela mamman som hävdar detta att det inte funkar så rent juridiskt (3 kap 5 § skadeståndslagen). Enda fallet då dina föräldrar kan bli skadeståndsskyldiga är om din bror begått brottet skadegörelse (det som jag pratar om i första stycket ovan). Detta brott har vi redan konstaterat att han inte kan ha begått. Du tänker alltså i grunden helt rätt, mamman i din fråga får skylla sig själv och hädanefter lära sina barn att de lämnar dyr elektronik hemma när de går ut och leker med andra barn. Föräldrar bör alltså tänka på att Iphones och dylikt medtages på egen risk när ens barn ska iväg och leka med andra barn i utomhusmiljö.Hoppas du känner dig nöjd med svaret på din fråga!

Vem betalar skadestånd när underårig gjort sig skyldig till misshandel?

2019-06-10 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |HejMin son ( 16 år ) blev utsatt för grov misshandel (strypning ), medvetslös och fördes till sjukhus med ambulans. Polisen fanns på plats och han har blivit hörd 3 ggr, även varit i Solna för rättsmedicinsk undersökning.Gärningsmannen i fråga är 15 år.Min son vill inte kräva skadestånd eftersom gärningsmannen även är/var hans bästa vän. (Hur den vänskapen utvecklas nu får vi se )Kan vi begära skadestånd eller ersättning utan att 15-åringen drabbas ?
Linn Lindelöf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Jag tolkar din fråga som att du undrar ifall 15-åringen kommer få betala skadeståndet eller inte. Skadestånd av denna typ regleras i skadeståndslagen (SKL). När uppstår skadeståndsansvar?Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet orsakar personskada ska ersätta skadan (2 kap. 1 § SKL). Man kan inte få skadestånd för rena olyckshändelser. I detta fall verkar det funnits uppsåt, det handlar alltså inte om en olyckshändelse och skadan täcks in i skadeståndslagen. Vad gäller misshandelsbrott kan man även få skadestånd för kränkning som brottet innebär mot målsägandens person (2 kap. 3 § SKL). Vem har skadeståndsansvar?Det är som huvudregel den som vållar skadan som ska betala skadeståndet (2 kap. 1 § SKL). Är den som vållat skadan under 18 år gammal kan skadeståndet sättas ned med hänsyn till bl.a. ålder, mognad och handlingens beskaffenhet (2 kap. 4 § SKL). I detta fall är 15-åringen ganska nära 18 år samt att handlingen är ganska allvarlig, vilket är något som talar emot att jämkning kommer göras. Jag kan dock inte säga med säkerhet huruvida jämkning kommer ske eller inte. Dock har även föräldrarna ett ansvar i detta fall, om de även är vårdnadshavare till 15-åringen. En förälder som även har vårdnaden om ett barn ska ersätta skadestånd för personskada och kränkning som barnet vållar genom brott (3 kap. 5 § SKL). Ansvaret är dock begränsat till ⅕ prisbasbelopp, vilket motsvarar ca 9000 kr (3 kap. 5 § andra stycket SKL). Ansvaret är solidariskt och om föräldrarna betalar skadeståndet kan de sedan kräva att 15-åringen i sin tur betalar föräldrarna. SammanfattningSom huvudregel är det den som vållar skadan som ska ersätta den, alltså 15-åringen i detta fall. Eftersom 15-åringen är minderårig kan skadeståndet möjligtvis sättas ned. Eftersom personen är minderårig och skadeståndet uppkommit pga. brott är det troligtvis personens föräldrar som kommer få betala skadeståndet (om de också har vårdnaden om 15-åringen). Föräldrarnas skadestånd är i sådana fall begränsat till ca 9000 kr. 15-åringen kommer alltså med största sannolikhet påverkas om skadestånd begärs. Hoppas detta var till hjälp för dig.