Emma Gurander |Hej, och tack för att du vänder dig till oss med din fråga.PenningförfalskningPenningförfalskning är ett brott mot allmänheten eftersom det kan få otaliga konsekvenser i samhället. Det är mycket mer ovanligt med penningförfalskning nu eftersom vi inte använder oss av kontanta medel lika mycket.Att förfalska gällande sedel eller mynt är olagligt (14 kap. 6 § Brottsbalken Brb). Att försöka kopiera eller på annat sätt efterlikna och tillverka såväl svenska som utländska pengar brukar bedömas som penningförfalskning. Just penningförfalskning handlar om själva tillverkningen. Det krävs även att gärningspersonen ska ha insett att det fanns en risk att personer kunde förväxla dem med riktiga sedlar. Man bedömer ofta likheten med de förfalskade respektive de äkta sedlarna, och hur stor risken är att de kan förväxlas. Beroende på brottets allvar kan man dömas till böter samt fängelse från sex månader upp till åtta år. Olovlig befattning med falska pengarOm man har att göra med förfalskade pengar på annat sätt än att tillverka dem, så kan också man anses begå ett brott. Att anskaffa, lämna, ta emot, förvara, transportera eller på annat sätt befatta sig med falska pengar kan utgöra brottet olovlig befattning med falska pengar (14 kap. 7 § Brb).Här ställs det krav på gärningsmannens uppsåt, att det ska finnas uppsåt att de förfalskade pengarna ska sättas i omlopp. Det krävs även att gärningsmannen visste att pengarna var förfalskade. Påföljden vid brottet olovlig befattning med falska pengar är som huvudregel fängelse i upp till två år.Min bedömning är att sälja falska sedlar till folk är brottet olovlig befattning med falska pengar, om man uppfyller kraven där. Det krävs således medvetenhet om att de var falska. Om man även varit med och tillverkat pengarna, så kan penningförfalskning bli aktuellt. Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Fanny Eriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Kan man ta tillbaka ett falskt vittnesmål?Till att börja med kan sägas att ett vittne som efter att ha avlagt ed, lämnar falska uppgifter vid en rättegång kan dömas för brottet mened. Det innebär att din kompis kan ha gjort sig skyldig till mened om hen ställde upp och vittnade falskt för dig när du stod anklagad för ett brott. Påföljden för mened är fängelse i högst fyra år. Om brottet bedöms som ringa, är det böter eller fängelse i högst sex månader (15 kap. 1 § första stycket brottsbalken).När det kommer till om din kompis kan ta tillbaka sitt vittnesmål så beror det lite på hur lång tid som passerat. Eftersom jag saknar information hur långt du kommit i denna process så ska jag förklara rent allmänt. Om din kompis som möjligen gjort sig skyldig till mened frivilligt tar tillbaka sitt vittnesmål kan det påverka hens situation. Hen måste dock ha rättat felet innan en avsevärd olägenhet uppkommit, eller på något sätt avvärjt fara för en olägenhet. Om din kompis gör detta, får hen dömas till lindrigare straff. Det finns även en möjlighet att din kompis inte ska dömas till ansvar alls, om faran var liten, dvs. ringa och det inte var föreskrivet längre straff än fängelse i sex månader för gärningen (15 kap. 14 § brottsbalken).Slutligen innebär det att det är upp till åklagaren om hen väcker åtal eller inte mot din kompis pga. mened. Vidare är det i sin tur domstolen som avgör om din kompis skulle dömas för mened och isåfall till vilken påföljd. Hoppas du har fått svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,

Pontus Almquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Huruvida etniska svenskar ska omfattas av lagen om hets mot folkgrupp eller inte har varit föremål för debatt ända sedan lagens tillkomst. Å ena sidan, menar vissa, är lagens syfte att skydda minoriteter och inte majoritetsbefolkningen. Å andra sidan menar menar andra att det är i linje med lagtexten att etniska svenskar ska omfattas. Den senare tolkningen gjorde riksdagens justitieutskott i betänkandet 2012/13:JuU10. Och denna skrivelse åberopades i en dom från Norrköpings tingsrätt år 2015, där domstolen fann att svenskar omfattades av lagen (men där den tilltalade av andra skäl blev friad), mer om den kan läsas här. Högsta Domstolen har emellertid inte satt ner foten varför frågan med säkerhet inte kan besvaras. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det snabba och enkla svaret på din fråga är att det inte är brottsligt att hantera sådana bilder på sig själv. Jag kommer dock i det följande redogöra lite kort för vilka några av faktorerna är vid bedömningen av om det scenario du beskriver i din fråga är straffbart som barnpornografi eller inte. Vad utgör barnpornografi?Den som skildrar barn i pornografisk bild kan dömas för barnpornografibrott till fängelse i högst två år (16 kap. 10 a § första stycket brottsbalken). Sådan skildring genom bild kan ske genom exempelvis fotografering, film eller avtecknande. Vidare krävs det enligt lagen att det är ett barn det rör sig om. Med barn avses en person vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som är under arton år (16 kap. 10 a § fjärde stycket brottsbalken). Det är således olagligt att skildra ett barn som ännu inte fyllt 18 år oavsett om dennes pubertetsutveckling är fullbordad eller inte. Bilder av den typen som du beskriver skulle enligt detta således kunna utgöra barnpornografi.Om det är en bild på mig själv?Även om någonting skulle vara att uppfatta som ett barnpornografibrott enligt vad jag ovan redogjort för, så finns det vissa undantag som innebär ansvarsfrihet. Ett av dessa undantag är att det inte anses vara brottsligt för barn att själv hantera pornografiska bilder av sig själv. Någon uttrycklig regel för att sådan skildring av sig själv inte är olagligt har dock inte ansetts vara behövlig.Det innebär således att det inte är olagligt att ta sådana bilder på dig själv och du kan därför inte heller dömas för barnpornografibrott om bilderna skildrar dig själv. Hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

|Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Först ett förtydligande gällande svensk rätt. Målsäganden kan inte straffas för att ljuga i rätten, då de inte avlägger ed och därmed inte talar under straffansvar. Vittnen avlägger ed enligt 36 kap 11 § rättegångsbalken, och brottet mened gäller den som under laga ed lämnar osann uppgift (15 kap 1 § brottsbalken). I Norge gäller 22 kap 221 § straffloven enligt vilken det är straffbart att lämna oriktig upplysning till rätten. Enligt andra stycket i samma paragraf gäller det inte en misstänkt som uttalar sig oriktigt angående de förhållanden som misstanken gäller.I Danmark är falsk förklaring inför rätten straffbart enligt 17 kap 158 § straffeloven. Det gäller inte den tilltalade enligt 159 §. I Finland gäller strafflagen 15 kap 1 § om osann utsaga inför domstol för den som avlagt ed. Enligt 17 kap 44 § finska rättegångsbalken ska vittnen avlägga ed.Våra nordiska grannländer har alltså mycket liknande bestämmelser gällande mened. Hoppas du fick svar på din fråga!

Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag har ingen kunskap kring vad de hemsidorna du nämner visar för slags pornografi och om du menar någon specifik skildring. Jag tolkar däremot din fråga som att du undrar om det är olagligt att kolla på pornografi rent allmänt. När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av brottsbalken (BrB).Utifrån brottet olaga våldsskildring kriminaliseras inte själva tittandet på pornografiDet som straffbeläggs gällande pornografi är dels att skildra sexuellt tvång eller våld i spridningssyfte eller att sprida en sådan skildring. Dels viss skildring i rörliga bilder av grovt våld mot människor eller djur i spridningssyfte eller spridning av sådana skildringar. Den personen som gör detta döms för brottet olaga våldsskildring (BrB 16 kap. 10 c § första stycket). Enligt regeln straffbeläggs alltså inte att enbart kolla på sådana skildringar, det vill säga att kolla på pornografi. Barnpornografi är ett undantagSkulle däremot barn skildras i pornografisk bild så är det olagligt att kolla på sådan pornografi (BrB 16 kap. 10 a §). Om de webbsidor du nämner visar barnpornografi och någon kollar på dessa skildringar så gör den sig skyldig till barnpornografibrott. Sammanfattningsvis innebär det alltså att kolla på barnpornografi är olagligt men att kolla på annan pornografi (där barn inte skildras i pornografisk bild) är inte olagligt. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du alltid välkommen att ställa en ny!Med vänliga hälsningar,

Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hets mot folkgruppDet kan vara olagligt att använda ett hakkors som profilbild då det kan utgöra hets mot folkgrupp (16 kap. 8 § Brottsbalken). För att hets mot folkgrupp skall ha skett krävs att en person i uttalanden eller meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Det som är avgörande om det skall anses vara hets mot folkgrupp är om meddelandet kan anses vara spritt eller inte. För att det skall anses vara spritt skall det ha nått ut till fler än ett fåtal personer (prop.1986/87:151 s.10). Det finns flertalet domar mot personer som använder hakkors som symbol, bland annat en som fällde en person som använt symbolen som profilbild på Skype. I den domen räckte det att femton personer hade sett bilden för att den skulle anses vara spridd (Borås Tingsrätt B 3167-14).SammanfattningAtt ha ett hakkors som profilbild är alltså högst troligt brottsligt, om den har setts av flera personer. Detta har flertalet personer blivit dömda för, det är då brottet hets mot folkgrupp som man begår.Hoppas detta besvarade din fråga!Med vänliga hälsningar,

Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns inget brott som heter rasism eller diskriminering som privatpersoner kan göra sig skyldiga till, utan det närmaste brottet jag misstänker att du också syftar på är hets mot folkgrupp eller ett olaga hot/förolämpning med hatbrottsmotiv. Diskriminering är någon som endast näringsidkare, staten, företag, arbetsgivare och liknande kan göra. Brottet hets mot folkgrupp Även om vi i Sverige har yttrandefrihet, är vissa typer av yttrande kriminaliserade. Den som i ett uttalande som sprids, hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller annan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år (16 kap. 8§ brottsbalken). Hets mot folkgrupp är alltså en inskränkning i den lagstadgade yttrandefriheten. Men brottet hets mot folkgrupp är inte ett så kallat målsägandebrott, vilket innebär att enskilda personer inte kan vara offer för hets mot folkgrupp. Det är ett brott mot allmän ordning och gärningen är brottslig oavsett om någon tar illa upp eller inte. Enskilda personer måste istället åtala för andra brott, så som exempelvis olaga hot, ofredande eller förolämpning. OfredandeOfredande kriminaliserar bland annat när någon utsätter annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande, och om gärningen ägnats att kränka den utsattes frid (4 kap. 7§ brottsbalken). En straffbar handling förutsätter att agerandet är ett angrepp på den privata sfären som en person har rätt att hålla fredad. Både fysiska kontakter och kontakter via telefon och internet omfattas. Gärningar som kan vara ovälkomna, otrevliga eller obehagliga undantas oftast från lagen, men bedömningen görs i det enskilda fallet utifrån enskild målsägande och utifrån om det är upprepande kränkningar eller liknande. FörolämpningDet mest sannolika brottet som ditt exempel skulle utgöra, är förolämpning. Detta brott kriminaliserar beskyllning, nedsättande uttalanden och förödmjukande beteende mot annan, och om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet (5 kap. 3§ brottsbalken). Detta kräver inte heller att en kränkning uppstått i det enskilda fallet, utan istället om gärningen typiskt sett kan orsaka kränkning. Bedömningen görs utifrån varje enskilt fall och varje enskild målsägande, och måste träffa på ett personligt plan och inte bara allmänt anses förargande. Sättet att sprida uttrycket spelar också roll, exempelvis om det skrivs på internet för många andra att se. Olaga hotBrottet olaga hot kriminaliserar att någon hotar om brottslig gärning, på ett sätt som är ägnat hos annan framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet (4 kap. 5§ brottsbalken). Bedömningen om hotet varit ägnat att framkalla rädsla ska göras utifrån de faktiska förhållandena och hur situationen framstått från den hotades synpunkt. Man beaktar relationen, hur hotet har framförts, gärningsmannens agerande i övrigt och vad den hotade känt till om gärningsmannens agerande sedan tidigare. Hotet måste dock framstått som allvarligt menat, och inte exempelvis skämtsamt menat. Gärningsmannens avsikter med att utföra hotet är irrelevant. Även hot som är förtäckta, där hotet antyds, kan utgöra hot. HatbrottsmotivetBrott så som olaga hot, förolämpning och ofredande kan bedömas strängare om det finns ett hatbrottsmotiv bakom gärningen. Då måste motivet vara att kränka personen på grund av exempelvis ras eller etnicitet. Detta innebär att först måste en brottslig gärning i form av någon av ovan nämnda brott ha begåtts, och sen kan straffet skärpas om det har ett hatbrottsmotiv (29 kap. 2§ 7p brottsbalken). Man måste alltså ha uppsåt till motivet också, men det krävs inte att det är det huvudsakliga motivet med brottet. Det krävs inte att gärningspersonen utgör en minoritet eller är svensk, men hur stort samband det måste föreligga mellan motivet och brottet är inte helt klart, men av förarbetena framgår det att gärningsmannen måste ha haft avsikt att kränka någon med det motivet, och indirekta fall faller oftast utanför. Sammanfattningsvis Bedömningen måste göras i varje enskilt fall, men gärningsmannen ska som utgångspunkt ha haft avsikt att kränka någon på grund av dennes etnicitet, för att straffskärpning genom hatbrott ska bli aktuellt. Generellt om bevisvärderingsfrågor är det domstolen som avgör om det går att bevisa trots att det är en ord mot ord situation. Domstolen ska då avgöra vem av parterna som är mer trovärdig, men ribban bortom rimligt tvivel är hög. Det är en svår bedömning och jag kan tyvärr inte säga vad en domstol hade sagt i detta fall, då jag inte vet något om kränkningen eller uttalandet i fråga. Men huvudbrottet, nämligen olaga hot, förolämpning eller ofredande, beroende på vad som har hänt i din situation, ska bevisas i sig och kan utgöra brottslig gärning även om man inte kan bevisa hatbrottsmotivet. Rekvisiten för dessa brott är olika och förutsätter oftast inget specifikt syfte eller motiv, medan hatbrott gör. Men hatbrott är endast en straffskärpning och utgör inget individuellt brott.Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor!