Min granne har kapat delar av min buske på min tomt. Är det brott?

2017-03-30 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Har en syrenbuske som står nära grannens tomt. På ca 3 meters höjd hängde några grenar in över hans tomtgräns. Han beordrade mig på ett otrevligt sätt att klippa bort dessa förra sommaren. P g a hans sätt gjorde jag inte detta utan tänkte att han själv kan klippa bort det som hänger över gränsen. Härom dagen upptäckte jag att han sågat av toppen på en stam och tre andra lite tjockare grenar. Allt som är kapat är inne på min tomt. Är det ett brott man kan anmäla?Tacksam för skriftlig svar, om det är kostnadsfritt, som jag kan visa grannen om detta är otillåtet. mvhJan Nilssonjanne_100@hotmail.com
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns en regel i jordabalken 3 kap. 2 § som säger att en granne får kapa grenar och rötter som inkräktar på dennes tomt, om detta medför olägenhet för grannen. Enligt regeln ska dock ägaren av trädet/busken i första hand själv erbjudas att göra detta om det kan medföra olägenhet för honom. Eftersom du själv underlåtit att avhjälpa problemet är det tillåtet för din granne att kapa grenar som sticker över på hans tomt.Denna regel blir dock troligtvis inte tillämplig i ditt fall, eftersom din granne kapat delar av din buske som inte hänger över på hans tomt, och troligen har han gjort detta på din tomt. Dessutom framgår det av lagtexten att det ska röra sig om enbart grenar och rötter, och i ditt fall verkar det som att din granne kapat mer än så, det vill säga toppen av en stam.Det är möjligt att det din granne gjort är brottsligt.BrottDet kan vara tal om ett hemfridsbrott om din granne olovligen tagit sig in i din trädgård. Det krävs också att din granne ”inträngt” i din trädgård, dvs övervunnit något hinder för att ta sig in. Det kan exempelvis röra sig om en grind, en buske eller ett staket som din granne hoppat över eller brutit upp. Bestämmelsen om detta hittar du här.Din granne kan också ha gjort sig skyldig till brottet skadegörelse. Denna bestämmelse hittar du här. Beroende på syrénbuskens värde klassas brottet antingen som skadegörelse eller åverkan, som är en ringare version av brottet och som blir aktuellt när värdet på det skadade understiger ungefär 1000 kr och andra, förmildrande, omständigheter föreligger.Generellt brukar det vara tal om skadegörelse när folk hugger ner träd och buskar som tillhör andra. Det är svårt att uppskatta värdet på buskar och träd, men på träd brukar det räknas på kostnaden av att återställa trädet till hur det var innan det höggs ner. Folk som fällt träd på annans, bl. a kommunens, mark har fått betala sagolika skadestånd för detta. Men detta är som sagt träd och jag vet inte om bedömningen vid kapning av buskar är snarlik eller inte. Faktorer som att tiden för återväxt skiljer sig mellan träd och buskar, samt att träd ofta är gamla och bevarade spelar troligtvis roll. Att din granne inte heller fällt hela din buske utan ”enbart” skadat den kan tala för att skadan ekonomiskt sett anses vara mindre.SkadeståndOm du kan bevisa att det är din granne som kapat din buske kan du även kräva skadestånd av honom. Huvudregeln i skadeståndsfrågor är enkel: den som uppsåtligt eller genom oaktsamhet orsakat skada ska ersätta skadan(du hittar regeln här). När någonting skadats brukar det vara reparationskostnader eller, om saken inte kan repareras, kostnaden för att återanskaffa ny likadan egendom. Jag har som sagt inte någon kunskap i värderingsfrågorna och kan därför tyvärr inte göra någon bedömning av värdet som du kan kräva i denna frågan.Om du däremot lidit några som helst ekonomiska skador på grund av detta, t. ex om du tvingats anlita en arborist att beskära buskens grenar så att de växer ut igen, så kan du i ditt skadeståndsanspråk kräva att få dessa kostnader ersatta.Mitt råd till dig är ändå att anmäla detta till polisen, så får de göra en bedömning om din granne gjort sig skyldig till något av de ovan uppräknade brotten. Skadestånd kan du yrka på även om polisen bedömer att det inte är grund för åtal.Jag hoppas du fått svar på din fråga!Är det något som fortfarande är oklart så kan du lämna en kommentar här nedanför eller ställa en ny fråga.

Straff för klotter trots att klottret försvunnit?

2017-02-05 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej, jag blev nyss tagen för skadegörelse i form av klotter. Polisen sa att det skulle bli en "direktbot" antar att dom menade strafföreläggande. När jag återvände till platsen dagen efter var all skada borta på grund av att det hade regnat och klottret var gjort med vattenbaserad färg. Polisen fotagraferade dock skadan på plats när den fanns kvar. Kan jag bli dömd för skadegörelse med tanke på att skadan försvunnit under en natt?
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga.Som jag förstår din fråga undrar du om det är möjligt att dömas för brott eller få ett strafföreläggande även om verkningarna av brottet är återställda. Svaret är ja. Situationen med klottret kan jämföras med om en stulen bil återfinns utan några skador, eller om en person som bedragit någon annan på pengar ångrar sig och betalar tillbaka pengarna. I de fall då en person själv aktivt försöker återställa verkningarna av brottet kan straffet däremot bli lindrigare än vad som annars hade varit fallet.Däremot kan det inverka på bevisläget om klottret nu är borta, men om det finns fotografier på hur det såg ut så lär bilderna användas som bevis. Anledningen till att man inte ska gå fri från straff bara för att klottret nu är borta är bland annat att det är själva gärningen som är kriminaliserad, och att vissa beteenden ska bestraffas för att de i sig är klandervärda, även om det inte fått någon bestående effekt.

Topsning vid misstanke av skadegörelse alternativt åverkan

2017-01-30 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag har idag varit på förhör som misstänkt för en lättare skadegörelse på en ambulans, som jag vet med mig att jag inte begått. Men under förhöret säger förhöraren att hennes chef bett henne att topsa mig i munnen. Jag är alltså misstänkt för ett brott som endast kan ge böter men de har ändå tagit ett salivprov på mig. Nu när jag läser på i efterhand står det att JO slog fast att en person inte skall bli topsad om det gäller ett bagatellbrott som kan leda till böter. Varför topsade dem mig?
Zinar Budak |Hej, kroppsbesiktning genom tagande av salivprov (topsning) får göras på den som skäligen kan misstänkas för ett brott på vilket fängelse kan följa, om syftet är att göra en DNA-analys av provet och registrera DNA-profilen i utredningsregistret. 28 kap. 12 a § rättegångsbalkenSåledes får man inte topsa människor som är misstänkta för brott som endast kan leda till böter. Du säger att du är misstänkt för skadegörelse som är "lättare". Om man kommer fram till att det handlar om en ringa skadegörelse så kallas det istället för åverkan. Om man döms för åverkan så kan man endast dömas till böter. 12 kap. 2 § 1 st. brottsbalken (BrB) Då det endast finns böter på straffskalan för åverkan så får polisen inte topsa den misstänkta. Skadegörelse av normalgraden har dock fängelse på straffskalan. 12 kap. 1 § BrB Av den anledningen kan det uppfattas som att topsning alltid är tillåtet men så är inte fallet, av förarbetena till "topsningparagrafen" så kan vi läsa att proportionalitetsprincipen alltid ska beaktas vid beslut av topsning När det rör sig om rena bagatellbrott så bör inte provtagning ske. (prop. 2005/06:29)Som du påpekar har JO mycket riktigt riktat kritik mot polismyndigheten när de beslutat om topsning av en person som var misstänkt för ohörsamhet mot ordningsmakten. För det brottet så är dock maxstraffet 6 månaders fängelse medan det är 1 år fängelse för skadegörelse.Sammanfattningsvis kan man säga att polismyndigheten har gjort fel om du var misstänkt för åverkan då brottet inte har fängelse på straffskalan. Om du istället var skäligen misstänkt för skadegörelse så kan det vara så att fel även har gjorts i det fallet från polismyndighetens sida om omständigheterna i fallet pekar på att straffet skulle hamna på böter. Om du vill ha mer hjälp så kan du lämna dina kontaktuppgifter i kommentatorsfältet nedan.MVH

Fråga om det kan vara ett brott att kasta något på en annans fordon

2016-12-09 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag fyllde 15 för ett tag sedan och körde min traktor till skolan, alla uppskattar att jag kör traktorn och jag skjutsade några personer lite här och där. Sedan när jag var på väg till ICA med traktorn så går det en unge i 8an bredvid vägen som går på min skola. Jag kör förbi han och han kastar något på min traktor, jag blir så jävla förbannad på sånt men sket i att stanna och säga till han. Finns det någon lag på att man inte får kasta saker på andras fordon eller något liknande. Ska prata med han och vill då ta upp det med lagar så att han fattar.
Johanna Bergvall |Hej, och tack för din fråga!Att kasta saker på till exempel någons fordon kan innebära att man begår brottet skadegörelse. MEN det krävs då att det förstörts eller skadats. Har egendomen bara skadats ytterst lite kallas brottet istället för åverkan. Är den som kastade under 15 år kommer det inte att utgå något straff oavsett vilket brott som begåtts. Personen är då inte straffmyndig och kan inte straffas. Men oavsett om det kan sägas utgöra ett brott eller inte så ska man såklart inte kasta saker på andra eller andras saker. Med vänliga hälsningar,

Medverkansansvar

2017-02-16 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |För en dryg vecka sedan blev jag kontaktad av en bekant som bad mig komma till honom efter jobbet. Han var påverkad av något, bad mig köra runt honom i min bil, han sa att han letade efter en speciell bil, tillhörande en person han irriterar sig på. Tillslut hittade vi bilen, han bad mig stanna och släcka ljuset. Därefter gick han ut och punkterade däcken på den andra bilen. Vi åkte därifrån och han sa att han ville åka tillbaka igen och krossa rutorna på den. Jag sa att jag inte vill vara med längre, men då visade han mig en kniv. Vi åkte tillbaka och han krossade rutorna. Samtidigt filmades det av övervakningskameror i närheten. Jag undrar om jag kan bli dömd för medhjälp till detta?
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det finns egentligen många teoretiska och praktiska regler när det kommer till att bestämma om någon har gjort sig skyldig till ett brott eller inte, jag kommer i mitt svar försöka sammanfatta det lite.Det din bekanta skulle kunna göra sig skyldig till genom sitt handlande är skadegörelse, vilket regleras i 12 kap. 1 § brottsbalken. För att du ska kunna göra dig skyldig till medhjälp så krävs att den bekanta (gärningsmannen) utför en otillåten gärning. Det betyder att personen dels uppfyller de s.k. rekvisiten i paragrafen, och att det inte finns någon rättfärdigande omständighet. Handlandet verkar uppnå rekvisiten (”Den som förstör eller skadar egendom, fast eller lös, till men för annans rätt därtill”) och det verkar heller ej finnas någon rättfärdigande omständighet (ex. samtycke, nöd, nödvärn). Han skulle därmed ha gjort sig skyldig till ett otillåten gärning, vilket akutaliserar ditt eventuella medverkande.Medverkansansvar För att du ska kunna dömas för något form av medverkande så krävs det att du har ”främjat gärningen med råd eller dåd”, se 23 kap. 4 § brottsbalken. Det betyder att din medverkanshandling måste på något sätt ha främjat gärningsmannens handling. Genom att du kör dit honom så kan man komma fram till att du har främjat hans otillåtna handlande.Rättfärdigande omständigheterÄven i förhållande till ditt handlande måste man bedöma om det finns någon rättfärdigande omständighet. När du sa att du inte längre ville vara med så visade din bekanta dig en kniv. Den omständigheten skulle kunna göra att du befinner dig i en nödsituation. ”Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse”, 24 kap. 4 § brottsbalk. För att handlande i en nödsituation ska ses som ansvarsbefriade så krävs dock att det med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt inte är oförsvarligt. Det är en skälighetsbedömning som man får göra, hur stor var faran som hotade dig kontra den skada som orsakades (indirekt) genom ditt handlande. UppsåtMen för att man ska kunna anses ha begått ett brott så krävs det också att man uppfyller kravet på uppsåt (i vissa fall räcker det med oaktsamhet, men för skadegörelse krävs uppsåt). ”Varje medverkande bedöms efter det uppsåt eller den oaktsamhet som ligger honom till last.” (23:4 BrB). När det kommer till medverkande så ska man dels ha uppsåt i förhållande till gärningsmannens gärning, och dels i förhållande till sin egen medverkansgärning. Det finns tre former av uppsåt avsiktsuppsåt, insiktsuppsåt och likgiltighetsuppsåt, det räcker med att kunna konstatera att någon av uppsåtsformerna är aktuell för att kunna konstatera uppsåt. I ditt fall så kan man ifrågasätta om du hade uppsåt första vändan när ni körde till bilen. Det beror på om du uppfattade det som att din bekanta eventuellt skulle förstöra något, det är tveksamt och beror lite på vad som exakt utspelade sig. När ni däremot åkte tillbaka den andra gången så måste du ha varit fullt medveten om vad din bekanta skulle göra. Uppsåtsbedömningen kan vara väldigt komplicerad, men jag skulle säga utifrån de omständigheter du har gett mig så framstår det som ganska otroligt att du skulle befinnas haft uppsåt. Det krävs också att uppsåtet inte brister pga att du trott dig befinna dig i en nödsituation för att du uppfattat faran som större än vad den egentligen var (putativ nöd), och så länge du isåfall handlat inom vad som inte är oförsvarligt så bör det ej leda till ansvar.Jag kan inte ge dig ett helt rakt svar på huruvida du har gjort dig skyldig till medhjälp, utan endast information ovan om vad som är av intresse när man gör en sådan bedömning. Jag tycker hursomhelst inte att du ska oroa dig i onödan, i första hand är det din bekanta som har begått ”huvudgärningen”, men för det fall du också skulle bli misstänkt för brott så finns det chans att misstankarna faller på grund utav bristande uppsåt eller rättfärdigande omständigheter.Hoppas du fick svar på din fråga. Du är alltid välkommen att komma in med fler frågor till oss här på Lawline.Vänligen,

Preskriptionstid gällande skadegörelse

2017-02-05 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej jag blev för knappt ett år sedan polisanmäld för att förstört en bil. Något jag har mycket ångest för. Jag har däremot inte hört något från målsägande, då vi hade kontakt precis efter händelsen. Jag lovade att jag skulle betala alla skador osv. Jag har heller inte hört något från polisen. Undrar nu om det är lugnt? Har inte blivit kallat till något förhör osv. Har inte heller givit någon kompensation för bilen, då han inte hört av sig. Kan fallet dras upp?
Zinar Budak |Hej, den som förstör eller skadar egendom som tillhör någon annan kan dömas för skadegörelse till böter eller fängelse i högst ett år. 12 kap. 1 § brottsbalkenOm man har blivit polisanmäld brukar det vara så att polisen hör av sig för att du ska kunna lämna ett yttrande om saken, detta sker genom ett polisförhör. Det kan ibland ta lång tid för polisen att höra av sig, detta har att göra med brottets allvarlighet och beskaffenhet. Då detta handlar om ett relativt lindrigt brott så kan det ta lång tid. Men om du "undrar om det är lugnt" så kan jag besvara dig med att att du inte kan dömas för brottet när preskriptionstiden har gått ut. Preskriptionstiden är den tidsperiod, räknat från när brottet begicks, som man kan åtalas. När preskriptionstiden har upphört så kan man alltså inte längre åtalas. Preskriptionstiden för skadegörelse är två år. 35 kap. 1 § 1 st. 1 p.Så när det har gått två år från när brottet begicks så kan du inte längre åtalas. Om du vill ha mer hjälp så kan du lämna dina kontaktuppgifter i kommentatorsfältet.MVH

Preskriptionstid skadegörelse

2017-01-11 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej, om man är misstänkt för skadegörelse och flyttar utomlands i två år kommer det att preskriberats då?
Beatrice Rälg |Hej och tack för din fråga!Straffet för skadegörelse är böter eller fängelse i högst 1 år. Det innebär att brottet preskriberas efter 2 år räknat från den dag då brottet begicks (se här och här). För att preskriptionen ska avbrytas krävs att den misstänkte antingen häktas för brottet eller delges stämning i målet. Vanlig delgivning går till genom att handlingen skickas per post, telefax, e-post, SMS eller lämnas till delgivningsmottagaren. Delgivning har skett när delgivningsmottagaren har tagit emot handlingen och som bevis på att handlingen har mottagits ska mottagaren skriva under och skicka in ett delgivningskvitto till domstolen.Vänligen,

Fälla träd på annans tomt

2016-11-28 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Har 4 stora gamla granar som står på vår tomt som grannen vill ta ner. Grannen sågade av grenar nertill ca 1m upp, runt om, även på vår sida för mer än 5 år sedan utan lov. Min pappa ( nu avliden) ägde då fastigheten. Han vågade inte göra något då pga. rädsla för grannen. Vi är nu 2 delägare och huset ska säljas så småningom. En gång svor grannen åt mig att granarna skulle bort. Det är allt. Nu har vi fått ett brev där han hotar att såga ner alla 4 granar och skicka räkningen till oss om inte vi sågar ner själva, säger även att han pratat med oss flera gånger vilket inte stämmer. Vi bor inte på fastigheten. Kan vi anmäla nersågningen i efterhand? Vad står vi i detta och hur gör vi? MVH MJ
Oskar Fröberg |Hej! Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga. Er granne har varken rätt att såga ner era träd eller kräva att ni betalar fakturan för det. Det er granne har rätt att göra är att kapa rötter eller grenar som tränger in på hans tomt, detta framgår av jordabalken 3:2 (här). Notera att det endast gäller rötter och grenar och inte hela träd.Om er granne skulle fälla granarna utan er tillåtelse blir skadegörelsebrotten i brottsbalken 12 kap. aktuella. Den som förstör eller skadar fast egendom till men för annan begår brottet skadegörelse enligt brottsbalken 12:1 (här). Att träd är fast egendom framgår av jordabalken 2:1 (här). Om er granne skulle såga ner träden bör ni anmäla detta till polisen. Förberedelse till skadegörelse är inte olagligt så innan grannen sågat ner träden, eller åtminstone försökt så har han inte begått något brott. För det fall att grannen fäller era granar har ni även rätt till skadestånd för den skada ni lidit. Den som uppsåtligen orsakar en sakskada ska ersätta skadan enligt skadeståndslagen 2:1 (här).Med vänlig hälsning