Skadegörelse

2017-04-29 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej!En vän till mig (vuxen) var med på en fest i ett hus som ska rivas. Den person som fått lov att ha festen där säger till alla att "Ju mer vi förstör desto bättre" och en del av festdeltagarna börjar ta sönder inredningen. Några dagar efter händelsen visar det sig, vilket ingen av festdeltagarna visste, att huset skulle handlas upp av något företag innan det rivs och att förstörelsen skulle kunna komma att påverka priset. Omfattningen av skadorna är svåra för mig att redogöra för men en stor del av deltagarna från festen var där en vecka efter och städade upp och slängde grejor i en, av dem, hyrd container. Min fråga är: Min vän och en del av festdeltagarna deltog i festen men inte i förstörelsen. Skulle de enligt lag ha ringt polisen? Har de gjort sig skyldiga till något brott?Mycket tacksam för svar :)
Beatrice Walldov |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det brott som kan aktualiseras i sammanhanget är skadegörelse enligt 12 kap. 1 § brottsbalken (1962:700) (BrB). Om ni inte deltagit i skadegörelsen kan ni dock inte hållas ansvariga för brottet. Det föreligger ingen skyldighet att polisanmäla det här brottet om man ser det ske, men givetvis är det bäst att göra det. Jag hoppas du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Min granne har kapat delar av min buske på min tomt. Är det brott?

2017-03-30 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Har en syrenbuske som står nära grannens tomt. På ca 3 meters höjd hängde några grenar in över hans tomtgräns. Han beordrade mig på ett otrevligt sätt att klippa bort dessa förra sommaren. P g a hans sätt gjorde jag inte detta utan tänkte att han själv kan klippa bort det som hänger över gränsen. Härom dagen upptäckte jag att han sågat av toppen på en stam och tre andra lite tjockare grenar. Allt som är kapat är inne på min tomt. Är det ett brott man kan anmäla?Tacksam för skriftlig svar, om det är kostnadsfritt, som jag kan visa grannen om detta är otillåtet. mvhJan Nilssonjanne_100@hotmail.com
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns en regel i jordabalken 3 kap. 2 § som säger att en granne får kapa grenar och rötter som inkräktar på dennes tomt, om detta medför olägenhet för grannen. Enligt regeln ska dock ägaren av trädet/busken i första hand själv erbjudas att göra detta om det kan medföra olägenhet för honom. Eftersom du själv underlåtit att avhjälpa problemet är det tillåtet för din granne att kapa grenar som sticker över på hans tomt.Denna regel blir dock troligtvis inte tillämplig i ditt fall, eftersom din granne kapat delar av din buske som inte hänger över på hans tomt, och troligen har han gjort detta på din tomt. Dessutom framgår det av lagtexten att det ska röra sig om enbart grenar och rötter, och i ditt fall verkar det som att din granne kapat mer än så, det vill säga toppen av en stam.Det är möjligt att det din granne gjort är brottsligt.BrottDet kan vara tal om ett hemfridsbrott om din granne olovligen tagit sig in i din trädgård. Det krävs också att din granne ”inträngt” i din trädgård, dvs övervunnit något hinder för att ta sig in. Det kan exempelvis röra sig om en grind, en buske eller ett staket som din granne hoppat över eller brutit upp. Bestämmelsen om detta hittar du här.Din granne kan också ha gjort sig skyldig till brottet skadegörelse. Denna bestämmelse hittar du här. Beroende på syrénbuskens värde klassas brottet antingen som skadegörelse eller åverkan, som är en ringare version av brottet och som blir aktuellt när värdet på det skadade understiger ungefär 1000 kr och andra, förmildrande, omständigheter föreligger.Generellt brukar det vara tal om skadegörelse när folk hugger ner träd och buskar som tillhör andra. Det är svårt att uppskatta värdet på buskar och träd, men på träd brukar det räknas på kostnaden av att återställa trädet till hur det var innan det höggs ner. Folk som fällt träd på annans, bl. a kommunens, mark har fått betala sagolika skadestånd för detta. Men detta är som sagt träd och jag vet inte om bedömningen vid kapning av buskar är snarlik eller inte. Faktorer som att tiden för återväxt skiljer sig mellan träd och buskar, samt att träd ofta är gamla och bevarade spelar troligtvis roll. Att din granne inte heller fällt hela din buske utan ”enbart” skadat den kan tala för att skadan ekonomiskt sett anses vara mindre.SkadeståndOm du kan bevisa att det är din granne som kapat din buske kan du även kräva skadestånd av honom. Huvudregeln i skadeståndsfrågor är enkel: den som uppsåtligt eller genom oaktsamhet orsakat skada ska ersätta skadan(du hittar regeln här). När någonting skadats brukar det vara reparationskostnader eller, om saken inte kan repareras, kostnaden för att återanskaffa ny likadan egendom. Jag har som sagt inte någon kunskap i värderingsfrågorna och kan därför tyvärr inte göra någon bedömning av värdet som du kan kräva i denna frågan.Om du däremot lidit några som helst ekonomiska skador på grund av detta, t. ex om du tvingats anlita en arborist att beskära buskens grenar så att de växer ut igen, så kan du i ditt skadeståndsanspråk kräva att få dessa kostnader ersatta.Mitt råd till dig är ändå att anmäla detta till polisen, så får de göra en bedömning om din granne gjort sig skyldig till något av de ovan uppräknade brotten. Skadestånd kan du yrka på även om polisen bedömer att det inte är grund för åtal.Jag hoppas du fått svar på din fråga!Är det något som fortfarande är oklart så kan du lämna en kommentar här nedanför eller ställa en ny fråga.

Straff för klotter trots att klottret försvunnit?

2017-02-05 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej, jag blev nyss tagen för skadegörelse i form av klotter. Polisen sa att det skulle bli en "direktbot" antar att dom menade strafföreläggande. När jag återvände till platsen dagen efter var all skada borta på grund av att det hade regnat och klottret var gjort med vattenbaserad färg. Polisen fotagraferade dock skadan på plats när den fanns kvar. Kan jag bli dömd för skadegörelse med tanke på att skadan försvunnit under en natt?
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga.Som jag förstår din fråga undrar du om det är möjligt att dömas för brott eller få ett strafföreläggande även om verkningarna av brottet är återställda. Svaret är ja. Situationen med klottret kan jämföras med om en stulen bil återfinns utan några skador, eller om en person som bedragit någon annan på pengar ångrar sig och betalar tillbaka pengarna. I de fall då en person själv aktivt försöker återställa verkningarna av brottet kan straffet däremot bli lindrigare än vad som annars hade varit fallet.Däremot kan det inverka på bevisläget om klottret nu är borta, men om det finns fotografier på hur det såg ut så lär bilderna användas som bevis. Anledningen till att man inte ska gå fri från straff bara för att klottret nu är borta är bland annat att det är själva gärningen som är kriminaliserad, och att vissa beteenden ska bestraffas för att de i sig är klandervärda, även om det inte fått någon bestående effekt.

Topsning vid misstanke av skadegörelse alternativt åverkan

2017-01-30 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag har idag varit på förhör som misstänkt för en lättare skadegörelse på en ambulans, som jag vet med mig att jag inte begått. Men under förhöret säger förhöraren att hennes chef bett henne att topsa mig i munnen. Jag är alltså misstänkt för ett brott som endast kan ge böter men de har ändå tagit ett salivprov på mig. Nu när jag läser på i efterhand står det att JO slog fast att en person inte skall bli topsad om det gäller ett bagatellbrott som kan leda till böter. Varför topsade dem mig?
Zinar Budak |Hej, kroppsbesiktning genom tagande av salivprov (topsning) får göras på den som skäligen kan misstänkas för ett brott på vilket fängelse kan följa, om syftet är att göra en DNA-analys av provet och registrera DNA-profilen i utredningsregistret. 28 kap. 12 a § rättegångsbalkenSåledes får man inte topsa människor som är misstänkta för brott som endast kan leda till böter. Du säger att du är misstänkt för skadegörelse som är "lättare". Om man kommer fram till att det handlar om en ringa skadegörelse så kallas det istället för åverkan. Om man döms för åverkan så kan man endast dömas till böter. 12 kap. 2 § 1 st. brottsbalken (BrB) Då det endast finns böter på straffskalan för åverkan så får polisen inte topsa den misstänkta. Skadegörelse av normalgraden har dock fängelse på straffskalan. 12 kap. 1 § BrB Av den anledningen kan det uppfattas som att topsning alltid är tillåtet men så är inte fallet, av förarbetena till "topsningparagrafen" så kan vi läsa att proportionalitetsprincipen alltid ska beaktas vid beslut av topsning När det rör sig om rena bagatellbrott så bör inte provtagning ske. (prop. 2005/06:29)Som du påpekar har JO mycket riktigt riktat kritik mot polismyndigheten när de beslutat om topsning av en person som var misstänkt för ohörsamhet mot ordningsmakten. För det brottet så är dock maxstraffet 6 månaders fängelse medan det är 1 år fängelse för skadegörelse.Sammanfattningsvis kan man säga att polismyndigheten har gjort fel om du var misstänkt för åverkan då brottet inte har fängelse på straffskalan. Om du istället var skäligen misstänkt för skadegörelse så kan det vara så att fel även har gjorts i det fallet från polismyndighetens sida om omständigheterna i fallet pekar på att straffet skulle hamna på böter. Om du vill ha mer hjälp så kan du lämna dina kontaktuppgifter i kommentatorsfältet nedan.MVH

Hot om kastrering av hästar mot ägarens vilja

2017-04-02 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag frågar på en väns vägnar. Hon har ett eget företag baserat på att träna och föda upp travhästar. Nu har hon nyligen blivit hotad av stall ägaren där hon har sina hästar att 2 av hennes hingstar som hon har tänkt använda i avel ska bli kastrerade oavsett vad hon själv säger! Hon är livrädd att de ska göra det mot hennes vilja och min fråga är, kan de göra så? Vad blir konsekvenserna ifall de genomför det utan ägarens tillåtelse? Kan tillägga att det inte finns några grunder till kastration då hästarna är väluppfostrade och ingen fara för någon annan. Enda grunden är stall ägarens misstycke.Tacksam för hjälp.
Hanna Karlsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det här skulle kunna röra sig om olaga hot enligt 4 kap. 5 § brottsbalken. Att hota någon med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att framkalla allvarlig fruktan för ens egendom innefattas i brottet. Hotet får inte framstå som helt lindrigt utan skadan på offrets egendom måste kunna medföra lidande eller en avsevärd förlust eller olägenhet för offret. Här skulle det definitivt kunna röra sig om något sådant.Hästar är alltså lös egendom enligt lagens mening och då hon äger hästarna skulle en kastrering mot hennes vilja innebära en skada på hennes egendom. Även om hästarna skulle bete sig illa är det inget skäl att skada annans egendom. Att hon hyr en stallplats innebär inte att äganderätten över hästarna går över till stallägaren. Tänk dock på innehåll i något eventuellt kontrakt de skrivit inför hyrningen av stallplatsen. Nu spekulerar jag lite, men tänk om det funnits en klausul där som gett stallägaren rätt att kastrera hästar? Även en sådan klausul kan självklart angripas som oskälig, så endast dess existens innebär inte något definitivt! Om vi tänker att stallägaren faktiskt går från hot till faktiskt utförande tänker jag att särskilt brottet skadegörelse i 12 kap. 1 § brottsbalken blir aktuell, då det skulle medföra skada på ens egendom. Nu vet jag inte mycket om hästar, men skulle det kunna innebära en värdeminskning? Eftersom en häst i lagens mening är en sak blir skadestånd för sakskada relevant och det innebär att den som orsakar sakskada ska ersätta vad skadan innebär, enligt 2 kap. 1 § skadeståndslagen. I djurskyddslagen finns även bestämmelser som kan vara relevanta, t ex 10 § djurskyddslagen om operativa ingrepp som inte är befogat av veterinärmedicinska skäl. Enligt 16 kap. 13 § brottsbalken kan det räknas som djurplågeri om kastreringen innebär att djuret utsätts för lidande. Annars är det alltså en skadeståndsrättslig fråga pga sakskada, skadegörelse och självklart olaga hot.Hoppas det hjälpte dig!

Medverkansansvar

2017-02-16 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |För en dryg vecka sedan blev jag kontaktad av en bekant som bad mig komma till honom efter jobbet. Han var påverkad av något, bad mig köra runt honom i min bil, han sa att han letade efter en speciell bil, tillhörande en person han irriterar sig på. Tillslut hittade vi bilen, han bad mig stanna och släcka ljuset. Därefter gick han ut och punkterade däcken på den andra bilen. Vi åkte därifrån och han sa att han ville åka tillbaka igen och krossa rutorna på den. Jag sa att jag inte vill vara med längre, men då visade han mig en kniv. Vi åkte tillbaka och han krossade rutorna. Samtidigt filmades det av övervakningskameror i närheten. Jag undrar om jag kan bli dömd för medhjälp till detta?
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det finns egentligen många teoretiska och praktiska regler när det kommer till att bestämma om någon har gjort sig skyldig till ett brott eller inte, jag kommer i mitt svar försöka sammanfatta det lite.Det din bekanta skulle kunna göra sig skyldig till genom sitt handlande är skadegörelse, vilket regleras i 12 kap. 1 § brottsbalken. För att du ska kunna göra dig skyldig till medhjälp så krävs att den bekanta (gärningsmannen) utför en otillåten gärning. Det betyder att personen dels uppfyller de s.k. rekvisiten i paragrafen, och att det inte finns någon rättfärdigande omständighet. Handlandet verkar uppnå rekvisiten (”Den som förstör eller skadar egendom, fast eller lös, till men för annans rätt därtill”) och det verkar heller ej finnas någon rättfärdigande omständighet (ex. samtycke, nöd, nödvärn). Han skulle därmed ha gjort sig skyldig till ett otillåten gärning, vilket akutaliserar ditt eventuella medverkande.Medverkansansvar För att du ska kunna dömas för något form av medverkande så krävs det att du har ”främjat gärningen med råd eller dåd”, se 23 kap. 4 § brottsbalken. Det betyder att din medverkanshandling måste på något sätt ha främjat gärningsmannens handling. Genom att du kör dit honom så kan man komma fram till att du har främjat hans otillåtna handlande.Rättfärdigande omständigheterÄven i förhållande till ditt handlande måste man bedöma om det finns någon rättfärdigande omständighet. När du sa att du inte längre ville vara med så visade din bekanta dig en kniv. Den omständigheten skulle kunna göra att du befinner dig i en nödsituation. ”Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse”, 24 kap. 4 § brottsbalk. För att handlande i en nödsituation ska ses som ansvarsbefriade så krävs dock att det med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt inte är oförsvarligt. Det är en skälighetsbedömning som man får göra, hur stor var faran som hotade dig kontra den skada som orsakades (indirekt) genom ditt handlande. UppsåtMen för att man ska kunna anses ha begått ett brott så krävs det också att man uppfyller kravet på uppsåt (i vissa fall räcker det med oaktsamhet, men för skadegörelse krävs uppsåt). ”Varje medverkande bedöms efter det uppsåt eller den oaktsamhet som ligger honom till last.” (23:4 BrB). När det kommer till medverkande så ska man dels ha uppsåt i förhållande till gärningsmannens gärning, och dels i förhållande till sin egen medverkansgärning. Det finns tre former av uppsåt avsiktsuppsåt, insiktsuppsåt och likgiltighetsuppsåt, det räcker med att kunna konstatera att någon av uppsåtsformerna är aktuell för att kunna konstatera uppsåt. I ditt fall så kan man ifrågasätta om du hade uppsåt första vändan när ni körde till bilen. Det beror på om du uppfattade det som att din bekanta eventuellt skulle förstöra något, det är tveksamt och beror lite på vad som exakt utspelade sig. När ni däremot åkte tillbaka den andra gången så måste du ha varit fullt medveten om vad din bekanta skulle göra. Uppsåtsbedömningen kan vara väldigt komplicerad, men jag skulle säga utifrån de omständigheter du har gett mig så framstår det som ganska otroligt att du skulle befinnas haft uppsåt. Det krävs också att uppsåtet inte brister pga att du trott dig befinna dig i en nödsituation för att du uppfattat faran som större än vad den egentligen var (putativ nöd), och så länge du isåfall handlat inom vad som inte är oförsvarligt så bör det ej leda till ansvar.Jag kan inte ge dig ett helt rakt svar på huruvida du har gjort dig skyldig till medhjälp, utan endast information ovan om vad som är av intresse när man gör en sådan bedömning. Jag tycker hursomhelst inte att du ska oroa dig i onödan, i första hand är det din bekanta som har begått ”huvudgärningen”, men för det fall du också skulle bli misstänkt för brott så finns det chans att misstankarna faller på grund utav bristande uppsåt eller rättfärdigande omständigheter.Hoppas du fick svar på din fråga. Du är alltid välkommen att komma in med fler frågor till oss här på Lawline.Vänligen,

Preskriptionstid gällande skadegörelse

2017-02-05 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej jag blev för knappt ett år sedan polisanmäld för att förstört en bil. Något jag har mycket ångest för. Jag har däremot inte hört något från målsägande, då vi hade kontakt precis efter händelsen. Jag lovade att jag skulle betala alla skador osv. Jag har heller inte hört något från polisen. Undrar nu om det är lugnt? Har inte blivit kallat till något förhör osv. Har inte heller givit någon kompensation för bilen, då han inte hört av sig. Kan fallet dras upp?
Zinar Budak |Hej, den som förstör eller skadar egendom som tillhör någon annan kan dömas för skadegörelse till böter eller fängelse i högst ett år. 12 kap. 1 § brottsbalkenOm man har blivit polisanmäld brukar det vara så att polisen hör av sig för att du ska kunna lämna ett yttrande om saken, detta sker genom ett polisförhör. Det kan ibland ta lång tid för polisen att höra av sig, detta har att göra med brottets allvarlighet och beskaffenhet. Då detta handlar om ett relativt lindrigt brott så kan det ta lång tid. Men om du "undrar om det är lugnt" så kan jag besvara dig med att att du inte kan dömas för brottet när preskriptionstiden har gått ut. Preskriptionstiden är den tidsperiod, räknat från när brottet begicks, som man kan åtalas. När preskriptionstiden har upphört så kan man alltså inte längre åtalas. Preskriptionstiden för skadegörelse är två år. 35 kap. 1 § 1 st. 1 p.Så när det har gått två år från när brottet begicks så kan du inte längre åtalas. Om du vill ha mer hjälp så kan du lämna dina kontaktuppgifter i kommentatorsfältet.MVH

Preskriptionstid skadegörelse

2017-01-11 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej, om man är misstänkt för skadegörelse och flyttar utomlands i två år kommer det att preskriberats då?
Beatrice Rälg |Hej och tack för din fråga!Straffet för skadegörelse är böter eller fängelse i högst 1 år. Det innebär att brottet preskriberas efter 2 år räknat från den dag då brottet begicks (se här och här). För att preskriptionen ska avbrytas krävs att den misstänkte antingen häktas för brottet eller delges stämning i målet. Vanlig delgivning går till genom att handlingen skickas per post, telefax, e-post, SMS eller lämnas till delgivningsmottagaren. Delgivning har skett när delgivningsmottagaren har tagit emot handlingen och som bevis på att handlingen har mottagits ska mottagaren skriva under och skicka in ett delgivningskvitto till domstolen.Vänligen,