Är det stöld att hämta en båt som visade sig ha en annan ägare än givaren?

2020-11-01 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Jag hade ansökt om en båt bortskänkes på en köp och säljmarknad över Facebook.En kvinna hörde av sig och sade att hon hade 2 styckna och beskrev dem väldigt noggrant hur de såg ut och att de var olåsta att jag kunde hämta båda båtarna när jag ville.Väl den dagen jag skulle hämta upp båtarna så hade jag med mig en vän som har båttrailer och vi lokaliserade de båda båtarna som var beskrivna och de var olåsta så vi började dra upp den ena båden upp på stranden för att kunna haka fast dragremmen så man kan dra upp den på båttrailern.Under tiden så kommer det 3 personer som säger att det är deras båt så vi blir fundersamma och har en liten diskussion emellan där jag säger som det är och visar hennes beskrivning på båtarna.Han tycker att det är väldigt konstigt men säger ännu en gång att det är hans båt så vi litar på honom och hjälper honom att lägga upp båten.Vi diskuterar lite om att det hela är konstigt att hon uppger perfekt beskrivning på just den båten och att den var olåst när det eventuellt inte är hennes båt, jag radera meddelande för ville inte ha något med henne att göra.Nu i efterhand så funderar jag på om jag kan bli skyldig till stöld ifall ägaren anmäler mig.
Julia-Saga Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lag Jag uppfattar din fråga som att du funderar över om du genom det beskrivna händelseförloppet har gjort dig skyldig till stöld eller något annat brott. Dessa svar står att finna i brottsbalken, som jag härefter förkortar BrB. Stöld"Den som olovligen tager vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det, dömes, om tillgreppet innebär skada, för stöld till fängelse i högst två år." Så lyder bestämmelsen för stöld i 8 kap. 1 § BrB. Du har visserligen olovligen rubbat någon annans besittning och kan sägas ha haft uppsåt att tillägna dig båten (dvs göra den till din egen). Dock måste uppsåtet även täcka rekvisitet "olovligen". Eftersom du trodde, och hade all anledning att tro, att kvinnan som överlät båten var rätt ägare så uppfyller du inte samtliga rekvisit i stöldbestämmelsen och kan därför inte göra dig skyldig till stöld. Ansvar för något annat brott Ett annat brott som kan aktualiseras är häleri, och närmare bestämt så kallat sakhäleri. I 9 kap. 6 § första stycket 1 punkten BrB stadgas följande: " Den som på ett sätt som är ägnat att försvåra ett återställande tar befattning med något som är frånhänt annan genom brott, döms för häleri till fängelse i högst två år". Sakhäleri är ett så kallat abstrakt farebrott vilket innebär att det endast krävs att det föreligger en risk för att effekten ska inträda och inte faktiskt att den har inträtt. I ditt fall kan det anses vara ägnat att försvåra ett återställande av båten när du lastade den på din kärra, och det spelar alltså ingen roll att ägaren kunde stoppa händelseförloppet. Vidare är det då kvinnan som begick den ursprungliga stölden. Häleri är dock även det ett uppsåtligt brott, och eftersom du som sagt inte visste eller ens hade i tanken att båten var/ kunde vara stulen så kan ansvar för detta brott inte aktualiseras. Det finns dock en motsvarighet till häleri som endast kräver oaktsamhet, så kallad häleriförseelse. I 9 kap. 7 § andra stycket BrB stadgas tre olika fall som utgör häleriförseelse: 1.i annat fall än som avses i 6 § andra stycket på ett sätt som är ägnat att försvåra ett återställande förvärvar eller mottar något som skäligen kan antas vara frånhänt annan genom brott, 2.i fall som avses i 6 § första stycket inte insåg men hade skälig anledning att anta att brott förelåg, eller3.på sätt som anges i 6 § första stycket 1 medverkat vid det brott varigenom egendomen frånhändes annan och inte insåg men hade skälig anledning att anta att brott förövades.Häleriförseelse täcker alltså fall då man hade skälig anledning att anta att brott förelåg eller medverkade till att brottet begicks. Det sistnämnda kan vara fallet om kvinnan genom att du hämtade båten begick stölden. Med andra ord om det först var då som besittningsrubbningen skedde. Huruvida du hade skälig anledning att anta att brott förelåg eller förövades är svårt för mig att avgöra utan att veta närmare omständigheter. Vad som kan tala för det är om du skulle få båtarna gratis, och vad som talar emot är att kvinnan gav grundliga beskrivningar som fick dig att tro att hon faktiskt var ägare. Sammanfattning Enligt den bedömning som jag gör har du inte gjort dig skyldig till stöld, men eventuellt kan ansvar för häleriförseelse aktualiseras. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Rån trots replika av pistol?

2020-10-29 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Om person 1 rycker en okänd persons väska ifrån person 2, och när person 2 sedan försöker springa och ta tillbaka väskan, så drar person 1 upp en replika av ett vapen som är verklighetstrogen och riktar den mot person 2 och hotar att skjuta om person 2 inte låter person 1 komma undan, vad är detta för brott då? Är det ett väpnat rån trots fakepistol?
Sanaria Saad |Hej, Tack för att du väljer att vända dig till Lawline med din fråga. I mitt svar kommer jag att försöka svara på vilket brott det är som blir aktuellt med väskryckningen och sedan vad som gäller vid hot med replika av en pistol. Regler om brott regleras i Brottsbalken (BrB) och det är även detta regelverk jag kommer att använda mig. Vilket brott gäller vid väskryckning? I första hand är det brottet stöld som aktualiseras när någon tillägnar sig något som tillhör någon annan, (8 kap. 1 § BrB). I ditt scenario beskriver du en väskryckning och genom praxis (tidigare avgöranden från rätten) har detta bedömts som ett grovt brott. Följden av detta innebär att väskryckningar oftast bedöms som grov stöld och inte stöld av normalgraden, (8 kap. 4 § BrB). Vilket brott gäller vid replika av en pistol? Brottet som kan komma att bli aktuellt är rån och innebär att någon begått en stöld och utövat våld eller hot mot annan person i samband med detta (8 kap. 5 § BrB). I detta scenario som du beskriver är det ett hot och enligt lagtexten ska hotet innebära eller för den hotade, framstå som trängande fara. Alltså behöver det inte röra sig om att en konkret fara faktiskt förelegat. I detta scenario har gärningsmannen använt sig av en replika av en pistol men för den hotade betyder detta ingenting. Det har framstått som en fara för denne och brottet kan därför bli aktuellt. Sammanfattningsvis kan man alltså göra sig skyldig till ett rån, trots att man använt sig av en replika av en pistol. Det räcker med att hotet framstår som trängande fara. Jag hoppas du fått svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Får en ordningsvakt kroppsvisitera mig? Är jag skyldig att anmäla ett brott jag har sett?

2020-10-26 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hejsan, om man är med en person låt oss säga i en mataffär. Personen NN, väljer att ta något (utan att betala), man var med NN hela tiden när man väl passerade kassorna, så blev man tagen av väktare som gjorde ett envarsgripande mot både mig samt NN. Polis tillkallas. Nu till mina frågor. Då jag inte har tagit något från butiken, men väktare chansar ändå och tar med mig också tillsammans med NN, tills polis kommer. Väktaren anser att jag har gjort mig skyldig till brott dvs ringa stöld, då jag har sett gärningen. Polis kommer och frågor mig om jag har sett något varpå jag säger nej, och jag blir släppt. Har dem gjort tjänstefel då dem har frihetsberövat mig fast jag inte har gjort något, behöver jag säga till om jag ser ett brott - det är ju inte min skyldighet eller? Väktaren kroppsvisiterade mig, fast jag upprepade gånger sagt iatt jag inte har gjort något. Har de begått brott? Tack!
Maryam Naqqar |Om du grips på bar gärning, antingen genom ett s.k. envarsgripande som får lov att göras av vem som helst (24 kap. 7 § 2 st rättegångsbalken) eller av en ordningsvakt som är på plats i butiken så kommer du alltså att polisanmälas. Det kan hända att ordningsvakter tillkallas till platsen först, men då ordningsvakter lyder under Polismyndigheten och har rapporteringsskyldighet gentemot polisen när de får kännedom om brott, så kommer i normalfallet polis att tillkallas till platsen för att ta emot polisanmälan.Ordningsvakt eller väktare? Först bör det nämnas att det finns befogenhetsskillnader mellan en ordningsvakt och en väktare. Enligt polislagen 29 § får ordningsvakter vidta vissa åtgärder i samma utsträckning som poliser. Det gäller bland annat att omhänderta någon som stör den allmänna ordningen (13 §). En väktare har i princip inte mer befogenheter än vem annan som helst i samhället.Kroppsvisitation: Att känna igenom någons kläder är att utföra en kroppsvisitation (RB 28 kap 11 § tredje stycket). Enligt polislagen 19 § får en person i samband med ett gripande kroppsvisiteras av säkerhetsskäl (t ex känna efter vapen) eller för att fastställa identitet. Det gäller alltså även ordningsvakter eller någon som genomför ett envarsgripande (polislagen 29 §). Kroppsvisitation i syfte att beslagta ett föremål kräver att en polis gör det (RB 28 kap 13 §).Brott? Om någon fysiskt antastar dig kan det vara fråga om ett ofredande enligt BrB 4 kap 7 §. Det kan i sin tur innebära att du har rätt till visst självförsvar i form av nödvärn enligt BrB 24 kap 1 §. För att självförsvaret ska vara olaglig måste det vara uppenbart oförsvarlig, dvs att man tar i mer än vad som behövs. Om du trodde du blev utsatt för ett ofredande trots att personen hade laglig rätt att visitera dig kan det vara fråga om sk putativt nödvärn.Anmälningsskyldighet vid brott: I Sverige har vi en regel som gör människor skyldiga att anmäla brott som är "å färde", enligt 23:6 Brottsbalken. "Å färde" betyder att man har en skyldighet att anmäla brott man ser håller på att ske. Det gäller dock inte alla brott, utan det skall framgå i lagen som rör det enskilda brottet att man kan dömas för underlåtenhet att anmäla just det brottet. Det gäller framförallt grövre brott som mord och misshandel. Man har ingen skyldighet att anmäla brott om det kan innebära en risk för sig själv eller sina närmaste.Sammanfattningsvis beror skyldigheten att anmäla ett brott på vilken typ av brottslighet det har varit fråga om och huruvida det förelegat en risk för fara eller inte. I ditt fall är inte brottet så pass allvarlig, du kan låta polisen sköta detta och dessutom finns det övervakningskameror i matbutikerna.Med vänlig hälsning,

bil man lämnat in för reparation används för brott

2020-10-24 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej jag har lämnat in bilen på verkstad för 2-3 veckor sen och inser att bilen blivit stulen av en anställd på verkstaden. Jag har fått hem en fortkörningsböter från Tyskland och ser klart och tydligt att det är personen jag överlämnade nycklarna till vad gör jag härifrån tror inte bilen kommer tillbaka.
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om det är så att du misstänker att ett brott har begåtts, så ska du anmäla detta till polisen. Detta kan du göra genom att antingen ringa 114 14, besöka ditt närmaste lokalpoliskontor eller anmäla det på deras hemsida här. Det är då bra om du sparar all möjlig bevisning som du har, exempelvis kvitton eller likande intyg du har på att du lämnat in bilen för reparation, kanske bokningsbekräftelse, SMS konversation, namn på personen du misstänker tagit bilen eller liknande. När du kontaktar polisen berättar du vad som har hänt och ger in all bevisning du har, men du behöver inte själv veta vilket brott som har begåtts utan det är polisens uppgift. Beroende på omständigheterna kring brottet, låter det som antingen någon form av bedrägeri eller olovligt brukande, men återigen är det polisen som får utreda och bedöma vilket brott det kan röra sig om. Vad avser hastighetsöverträdelsen kan du också kontakta polisen, men vanligtvis kan du på boten välja att inte erkänna brottet och hänvisa till att det inte är du på bilden, utan en person hos bilfirman du lämnat bilen till, som kör. Det borde även polisen kunna se när de jämför bilen mot ditt körkort. Du skulle även kunna kontakta ditt försäkringsbolag och anmäla detta som en stöld, så du kanske kan få ersättning för bilen så länge innan polisens ärende är avgjort. Viktigast är helt enkelt att du anmäler händelsen till polisen. Om ärendet går till rättegång kan du eller ditt försäkringsbolag kräva ersättning eller bättre rätt till bilen då. Om du har fler frågor är du välkommen åter! Vänligen,

Svarar Lawline på skolfrågor?

2020-10-31 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Läser till bahandlingsassistent, har en undran på en uppgift jag håller på med: vad skulle straffet bli om en man i USA stjäl medicin från ett apotek?Mvh
Cornelia Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline.Men tyvärr har vi på Lawline som policy att inte besvara skolfrågor. Jag rekommenderar dig att kolla relevant kurslitteratur och lagtext. Lycka till!Du är varmt välkommen att återkomma om du har andra juridiska frågor!Vänliga hälsningar,

Är det olagligt att ta föremål från soptunnor?

2020-10-26 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Jag tänkte börja smälta metaller, t.ex. aluminium. Är det olagligt med att ta metaller från soptunnor eller stora återvinningsbehållare?
Emil Wellander |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den tillämpliga lagen i ditt fall är brottsbalken (BrB).Svaret på din fråga är att det kan vara olagligt att ta föremål, som metaller, från soptunnor eller återvinningsbehållare. Det kan även ha betydelse var soporna förvaras; finns soptunnan på en privatpersons tomt eller vid en återvinningsstation?Om du skulle rota igenom sopor på någon annans tomt är det normalt sett olagligt, då huvudregeln är att personen som äger soptunnan också äger soporna. Du kan då begå hemfridsbrott vilket framgår av 4 kap. 6 § 1 st BrB. Om du skulle ropa i sopor i ett hyreshus skulle det möjligtvis kunna vara ett brott mot fastighetsägaren, då denne äger soporna i det fallet. Om du olovligen går in på en soptipp kan du göra dig skyldig till olaga intrång enligt 4 kap. 6 § 2 st BrB gentemot ägaren. Då det rör sig om metaller, vilka kan ha ett förmögenhetsvärde, skulle det även kunna bli fråga om snatteri eller stöld beroende på metallens värde. Det kan röra sig om stöld eller snatteri då du olovligen tar något som tillhör någon annan, exempelvis fastighetsägaren, i syfte att du ska bli ägare, av t.ex. metallerna. Snatteri regleras i 8 kap. 2 § BrB medan stöld regleras i 8 kap. 1 § BrB.Avslutningsvis avråder jag dig från att ta metaller utan samtycke från ägaren. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

Är försök till stöld straffbart?

2020-10-26 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Vad händer om man försöker ta något ur en butik men ställer tillbaka det för en butikskontrollant såg händelsen alt är det straffbart?
Jakob Osmo |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga beror på hur mycket saken är värd. Vid butiksstölder går gränsen mellan ringa stöld och stöld vid 1 250 kr. Försök till ringa stöld är inte brottsligt (8 kap. 12 § brottsbalken, BrB). Om man försöker ta något som är värt mindre än 1 250 kr, men inte lyckas, så kan man alltså inte straffas.Försök till stöld (saken är värd minst 1 250 kr) är brottsligt enligt 8 kap. 1 § och 23 kap. 1 § BrB. För att dömas för försök till stöld så krävs det att man påbörjat utförandet av stölden. Med detta menas att man till exempel har tagit upp en vara och börjat gå mot butikens utgång. Brottet har inte påbörjats om man bara har tagit upp saken. Det krävs också att det funnits fara för att stölden skulle fullbordas, eller att den faran var utesluten endast på grund av tillfälliga omständigheter. Det ska alltså ha funnits en verklig risk att personen skulle lyckas ta sig ut från butiken utan att betala för varan. Slutligen krävs det att personen hade uppsåt att fullborda stölden, det vill säga att personens avsikt var att ta sig ut från butiken utan att betala för varan. Om försöket har avbrutits av en butikskontrollant så kan det bli svårt att bevisa uppsåt. Det är upp till en åklagare att bevisa att personens avsikt var att fullborda stölden.Svaret på din fråga beror alltså på hur omständigheterna var i det enskilda fallet. Det är slutligen upp till en domstol att bedöma om kraven för försök till stöld är uppfyllda.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Annars får du gärna återkomma till oss!Vänligen,

Hur bedömer man svårighetsgraden av tillgrepp av fortskaffningsmedel?

2020-10-24 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Vad är det för skillnader på ringa, normal och grovt tillgrepp av fortskaffningsmedel?Om en person har brutit sig in i en fastighet och stulit två personbilar, är det ringa, normalt eller grovt?
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur gränsdragningen mellan brottet tillgrepp av fortskaffningsmedels svårighetsgrader görs. Regler kring tillgrepp av fortskaffningsmedel och andra tillgreppsbrott går att finna i brottsbalken. Jag kommer därför att utgå ifrån denna i mitt svar.Tillgrepp av fortskaffningsmedelMed tillgrepp av fortskaffningsmedel avses att någon, utan tillägnelseuppsåt, olovligen tar och brukar ett motorfordon eller annat motordrivet fortskaffningsmedel, såsom en motorcykel, en moped, en traktor, en motorbåt eller ett motordrivet flygplan, som tillhör någon annan (8 kap. 7 § brottsbalken). Att någon tar något utan tillägnelseuppsåt innebär att denne saknar avsikt att göra föremålet till sitt eget genom att behålla det eller på något annat sätt förfoga över det som sitt eget (exempelvis genom att sälja föremålet). Tillgrepp av fortskaffningsmedel föreligger således då någon olovligen tar ett motorfordon för att sedan överge detsamma. Skulle tillägnelseuppsåt föreligga blir istället stöld alternativt rån aktuellt (8 kap. 7 § 1 stycket brottsbalken).PåföljderPåföljden vid tillgrepp av fortskaffningsmedel är fängelse i högst två år. Skulle brottet betraktas som ringa är påföljden böter eller fängelse i högst sex månader (8 kap. 7 § första stycket brottsbalken). Skulle brottet istället betraktas som grovt är påföljden fängelse i lägst sex månader och högst fyra år (8 kap. 7 § andra stycket brottsbalken).Ringa tillgrepp av fortskaffningsmedelDet framgår inte av lagtexten under vilka omständigheter som brottet ska betraktas som ringa. Det är, emellertid, möjligt att brottet skulle betraktas som ringa i situationer då det tillgripna fordonet endast har använts under en kort tid och på ett försiktigt sätt för att sedan lämnas tillbaka till ägaren. Det kan även tänkas att brottet skulle betraktas som ringa i situationer då det finns anledning att tro att gärningsmannen skulle ha tillåtits att bruka det tillgripna fordonet om ägaren hade tillfrågats.Grovt tillgrepp av fortskaffningsmedelDet framgår dock av lagtextens andra stycke under vilka omständigheter som brottet ska betraktas som grovt. I bedömningen tas hänsyn till tillvägagångssättet och om detta har innefattat våld, hot om brottslig gärning eller annars har varit av särskilt farlig eller hänsynslös art. Därtill tas hänsyn till värdet av det tillgripna och den skada som brottsoffret orsakas.I det fall förövaren har tvingat till sig fordonet genom våld eller hot om våld skulle detta således utgöra grovt tillgrepp av fortskaffningsmedel. Även i det fall tillgreppet bedöms vara av särskilt farlig eller hänsynslös art är det att betrakta som grovt. Det skulle då kunna röra sig om situationer då tillgreppet medför att ägaren försätts i en utsatt position, till exempel då denne lämnats på en avlägsen plats eller då fordonet har specialanpassats för någon med funktionshinder. Även i situationer där fordonet används vid genomförandet av ett annat brott skulle detta, möjligtvis, kunna betraktas som grovt tillgrepp av fortskaffningsmedel.Slutligen tas hänsyn till om det tillgripna fordonet har ett särskilt stort värde eller tillgreppet på något annat sätt inneburit synnerligen kännbar skada för den drabbade. I det förra fallet ska det röra sig om mycket stora värden. I det senare fallet kan återigen belysas situationer då det tillgripna fordonet har specialanpassats för någon med funktionshinder och därför är svårt att ersätta.Vad som gäller i ditt fallUtan att känna till omständigheterna i det enskilda fallet är det svårt att uttala sig om hur gränsdragningen mellan brottets svårighetsgrader kan komma att göras. Först och främst måste det konstateras att det faktiskt rör sig om ett tillgrepp av fortskaffningsmedel. Därför måste man avgöra huruvida fordonet har tagits med tillägnelseuppsåt eller ej. Därefter får man göra en helhetsbedömning av förhållandena i den aktuella situationen. Har fordonet återlämnats till ägaren? Har gärningsmannen använt våld vid tillgreppet? Har fordonet ett mycket stort värde? Det går tyvärr inte att ge något exakt svar.Jag hoppas, alltjämt, att du har fått någorlunda svar på din fråga. Om du har ytterligare funderingar får du gärna återkomma. Vänligen,