Är det försök till köp av sexuell tjänst när man svarar på en annons om sexuella tjänster?

2020-05-17 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hej.Jag såg en annons från en svensk tjej som erbjöd sexuella tjänster. Vi pratade och hon sa ett pris hon skulle ha för träff. Vi bestämde aldrig träff, och jag avsåg heller inte att fullfölja. Nu hotar hon med polisanmälan samt att lägga ut chatten på sociala medier om jag inte ger henne pengar. Har jag gjort juridiskt fel och vad ska jag göra? Vill inte bli uthängd för att ha för första gången pratat med någon som erbjöd tjänster, när jag dessutom inte vågar igenomföra köpet eller hade tänkt det. Det var mer en fantasi, en spännande sak att prata om men som aldrig tänkts genomföra.
Karin Pihl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!För att besvara dina frågor om du har gjort något juridiskt fel och vad du kan göra kommer jag nedan förklara situationen kring köp av sexuell tjänst samt försök till köp av sexuell tjänst. Den lag jag kommer använda mig av är brottsbalken (förkortas BrB).Har jag gjort något juridiskt fel?Av de omständigheter du lämnat i frågan är min bedömning att det juridiska fel du kan ha begått är försök till köp av sexuell tjänst (6 kap. 11 § BrB) jämte (6 kap. 15 § BrB).Köp av sexuell tjänst ett brott i Sverige, handlandet kriminaliseras genom 6 kap. 11 § BrB och innebär kortfattat att den som köper en sexuell tjänst begår ett brott och riskerar fängelse i högst ett år. I ditt fall har du uppenbarligen inte gjort dig skyldig till köp av sexuell tjänst då varken köpet eller tjänsten har genomförts. Här ska man dock komma ihåg att även försök till köp av sexuell tjänst är brottsligt enligt 6 kap. 15 § BrB.Försök till köp av sexuell tjänstOvan har jag sagt att det juridiska fel du kan ha gjort dig skyldig till, med andra ord det brott du kan ha gjort dig skyldig till, är försök till köp av sexuell tjänst. Jag kommer här därför förklara vad försök till köp av sexuell tjänst innebär och vad som krävs för att man ska ha gjort sig skyldig till det brottet.För att göra sig skyldig till försök till köp av sexuell tjänst krävs att man påbörjat utförandet av själva brottet men att det inte har genomförts och att det har förelegat fara för att brottet skulle komma att genomföras (23 kap. 1 § BrB). För att dömas krävs dessutom uppsåt eftersom köp av sexuell tjänst är ett s.k. uppsåtligt brott (1 kap. 2 § BrB). Uppsåt innebär förenklat att man har för avsikt att begå den brottsliga gärningen.Den slutliga frågan blir då om du kan ha gjort dig skyldig till försök till köp av sexuell tjänst. Av din fråga framgår att ni har pratat och hon har lämnat ett pris, men inte mer än så. Ni har inte bestämt träff och du har inte haft uppsåt att genomföra köpet av den sexuella tjänsten (se ovan angående vad uppsåt är). Min bedömning är med det sagt att du antagligen inte har gjort dig skyldig till försök till köp av sexuell tjänst. Notera dock att det inte är jag som avgör ifall du döms för brott eller inte, blir det rättegång av det hela så avgör domstolen.Vad ska jag göra?Angående chatten personen du pratat med om tjänsten har finns det inte så mycket du kan göra. Om hon däremot hänger ut dig skulle du kunna polisanmäla henne för förtal (5 kap. 1 § BrB). Förtal är kortfattat att någon lämnar uppgifter om dig där du framställs som brottslig eller klandervärd i ditt levnadssätt samt att dessa uppgifter är ägnade att utsätta dig för andra missaktning. Utan att bli alldeles för långrandig i denna fråga är min bedömning att om hon hade hängt ut dig genom att sprida det ni skrivit i chatten så skulle det kunna utgöra förtal. Därför är mitt råd till dig att, om hon hänger ut dig, göra en polisanmälan.Hoppas du fått svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,

Bör jag anmäla en våldtäkt även fast direkta bevis saknas?

2020-05-14 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Bör jag anmäla en våldtäkt som hände den 2a maj även fast det inte finns några direkta bevis? Det finns en vän till mig som vet vad mannen har sagt efter samlaget.
|Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Rent generellt bör man alltid anmäla när man har blivit utsatt för brott. Även i fall då det känns hopplöst är det mycket viktigt att gå till polisen så att de kan utreda, eftersom det är svårt att bedöma själv ifall någon kommer kunna dömas. Särskilt gällande allvarliga brott som våldtäkt är det viktigt att anmäla så att gärningsmannen kan lagföras. Det kan även förekomma situationer där polisen vet mer om personen i fråga, och det man berättar blir en pusselbit i deras utredning. I bästa fall kan ens anmälan även leda till att ingen annan kommer utsättas för samma sak av den här personen. Med allt detta i åtanke råder jag dig att anmäla, även ifall en fällande dom känns osannolik. Gällande bevisläget finns det många saker som inverkar vid bedömning av sexualbrott. Det är möjligt att döma någon även utan tekniskt bevisning (dna-prover mm). Målsägandens (brottsoffrets) berättelse, andra vittnesmål (även från personer som inte var på plats men som man pratat med i efterhand), utlåtanden från experter, annan bevisning i form av meddelanden, dagboksanteckningar, med mera, kan alla vara saker som påverkar hur rätten bedömer ett åtal om våldtäkt. Som svar på din fråga råder jag dig alltså att anmäla. Att teknisk bevisning saknas utesluter inte att gärningsmannen kan fällas för brottet.Hoppas du fick svar på din fråga!

Vad menas med "särskild hänsynslöshet" vid grov våldtäkt?

2020-05-04 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Min fråga gäller definitionen av "särskild hänsynslöshet" gällande grov våldtäkt. Skulle det till exempel kunna bedömas som särskild hänsynslöshet om förövaren tvingar offret att välja på vilket sätt våldtäkten ska genomföras och om förövaren hotar offret med grövre våld om offret vägrar välja?
Liv Stålhammar |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Definitionen av särskild hänsynslöshet?Det finns ingen exakt definition av begreppet "särskild hänsynslöshet". Däremot kan man läsa ur förarbeten till lagen vilka situationer som typiskt sett kan anses vara särskilt hänsynslösa. I praktiken innebär det att domstolen kan bedöma att en våldtäkt har skett med särskild hänsynslöshet, trots att de omständigheter som följer av våldtäkten inte har beskrivits i förarbetena. På så sätt är begreppet "särskild hänsynslöshet" en ram att följa som ger en bild av vilka situationer som kan betecknas som en grov våldtäkt. På så sätt kan domstolen göra en enskild bedömning i varje fall istället för att vara strikt bunden till lagtextens ordalydelse. Situationer som omfattas av begreppet särskild hänsynslöshetBegreppet "särskild hänsynslöshet" har funnits i svensk lagtext under lång tid och kvarstår än idag trots att lagtexten om våldtäkt bitvis har förändrats. Jag kommer nu räkna upp omständigheter som anses vara "särskilt hänsynslösa".1. Om det skett upprepade eller långdragna övergrepp2. Om offret har en funktionsnedsättning eller befinner sig i ett särskilt utsatt läge.3. Om övergreppet innehåller sadistiska inslag i samband med övergreppet.4. Om övergreppet innehåller grovt förnedrande handlingar (oavsett om dessa varit särskilt farliga eller medfört allvarlig skada).(Prop. 1991/92:35 s. 14)Omfattas tvång och hot om våld begreppet i särskild hänsynslöshet?Att gärningsmannen tvingar offret att välja på vilket sätt våldtäkten ska genomföras kan vara en sådan "grovt förnedrande handling" eller ett "sadistiskt inslag" som omtalas i förarbetet. Detta skulle då kunna bedömas som en grov våldtäkt. Jag kan förstås inte garantera att domstolen skulle bedöma på samma sätt, då en helhetsbedömning alltid görs i det enskilda fallet. I det exempel som du tar upp undrar du om hot om grövre våld kan anses vara "särskild hänsynslöst". I paragrafen som handlar om grov våldtäkt sägs det att "om gärningsmannen har använt våld eller hot som varit av särskilt allvarlig art" tyder detta på att det är en grov våldtäkt (6 kapitlet 1 § st. 3 Brottsbalken). Redan här kan man utläsa av lagtexten att hot om våld är en omständighet som kan göra en våldtäkt till en grov våldtäkt. Eftersom detta krav finns uttryckt i lagtexten omfattas inte hotet av begreppet särskild hänsynslöshet. SammanfattningDet finns ingen definition av begreppet "särskild hänsynslöshet", utan tanken bakom formuleringen är att öppna upp möjligheter för att bedöma att omständigheterna som förelegat vid våldtäkten gör att den kan bedömas som grov. Det finns dock vissa omständigheter som anses var "särskilt hänsynslösa" och dessa kan utläsas ur förarbeten. Vad gäller exemplen är det troligt att tvånget till att välja sättet att bli utsatt på kan omfattas av begreppet "särskilt hänsynslös" men att hot om grövre våld inte gör det, även om det grövre våldet fortfarande leder till grov våldtäkt. I det fall du eller någon du känner har blivit utsatt för brott rekommenderar jag självklart att anmäla. För mer info, stöd och hjälp kan du klicka >här<. Hoppas du fick svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

Samlag under 15 år - alltid brottsligt?

2020-04-30 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Jag är emot lagen om samlag och tycker att det inte borde vara straff på om båda personerna är med på att ha samlag tycker jag det inte borde vara straffbart även om personen är under 15 år och den andra 15 eller mer så borde inte de va straffbart om båda är med på det och ja tycker att inte nån kan säga något annat om ena personen säger att båda va med på de så tycker jag inte att nån annan kan besluta om de ska fortsätta med utredningen.
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med dina juridiska funderingar. Dina funderingar rör sig kring bestämmelsen som säger att sexuellt umgänge med barn under 15 år är ett brott. Du ställer dig också kritisk till att en förundersökning fortsätter när en av de inblandade säger att det var frivilligt. Jag ska i korta drag förklara varför reglerna ser ut just så och hoppas att du kan få större förståelse om varför. Enligt lag räknas alla samlag med barn under 15 år som våldtäkt (6 kapitlet 4 § Brottsbalken). Regelns syfte är att skydda barns rätt till en sund sexuell utveckling. Utgångspunkten är att det anses att barn under 15 år saknar förmåga att samtycka och regeln ska förhindra att barn då utnyttjas sexuellt. Det finns emellertid en undantagsregel som säger att samlag med barn under 15 år inte ska räknas som våldtäkt (6 kapitlet 13 § Brottsbalken). Förutsättningarna är då att det är uppenbart att samlaget inte inneburit något övergrepp med hänsyn till den ringa åldersskillnaden och omständigheterna i övrigt. I fall som du nämner när det ena är under 15 år och den andra 15 år så beror det på hus pass mycket yngre den personen är. Ju närmre 15 års gränsen desto större åldersskillnad accepteras. Omständigheter så som att det är fråga om ömsesidig kärlek och ett långvarigt förhållande kan också spela in.Är du 15 år och har samlag med din 14 åriga partner som frivilligt deltar torde det inte vara brottsligt. Naturligtvis kan det behöva utredas om omständigheterna är sådana varför en utredning måste göras. Hoppas att mitt svar har kastat ljus över några av dina funderingar!

Fråga om samlag med barn under 15 år

2020-05-16 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Jag är emot lagen om samlag och tycker att det inte borde vara straff på om båda personerna är med på att ha samlag tycker jag det inte borde vara straffbart även om personen är under 15 år och den andra 15 eller mer så borde inte de va straffbart om båda är med på det och ja tycker att inte nån kan säga något annat om ena personen säger att båda va med på de så tycker jag inte att nån annan kan besluta om de ska fortsätta med utredningen.
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten vid sexuella handlingar mot barn under 15 år.Den allmänna utgångspunkten för lagstiftningen anges vara att varje människa har rätt att själv bestämma över sin egen kropp och sexualitet och har en ovillkorlig rätt att vara fredad från oönskade angrepp som kränker denna rätt. Barn under 15 år ska ges ett särskilt skydd. Sådana barn sägs ha behov av ett absolut skydd mot alla former av sexuella handlingar, och det är alltid en kränkning av barnet att utsätta det för sådana handlingar. Utgångspunkten för lagstiftningen när det gäller barn måste enligt lagstiftningsmotiven vara att de aldrig kan samtycka till sexuella handlingar. Denna utgångspunkt ligger bakom det nya brottet våldtäkt mot barn (6 kap. 4 § första stycket brottsbalken). För vissa fall har det emellertid ansetts finnas ett behov av en mindre sträng straffskala. Våldtäktsbestämmelsen ska nämligen omfatta inte bara sådana fall där två ungdomar, varav den ena är under och den andra strax över 15 år, frivilligt har samlag med varandra, utan även fall då t.ex. en 29-åring har samlag med ett barn som är 14 år och 11 månader, dvs. en gärning som hade varit straffri om barnet fyllt 15 år. I dessa senare fall kan det t.ex. vara fråga om en tonåring som utvecklat sin sexualitet och har en frivillig sexuell relation till någon som är betydligt äldre. Att i ett sådant fall då samlaget bygger på fullständig frivillighet och ömsesidighet mellan parterna döma till minst två års fängelse framstod enligt propositionen inte som rimligt även om utgångspunkten givetvis fortfarande var att det inte är tillåtet att ha sexuellt umgänge med den som är under 15 år. Mot denna bakgrund infördes bestämmelsen i (6 kap. 5 § brottsbalken) om sexuellt utnyttjande av barn för sådana fall av våldtäkt mot barn som med hänsyn till omständigheterna är att anse som mindre allvarliga. Den bestämmelsen är avsedd att tillämpas med restriktivitet. Vidare skulle den tidigare åtalsprövningsregeln ersättas av en ansvarsfrihetsregel. Tillämpningsområdet för denna regel avsågs omfatta bl.a. sådana fall då två ungdomar, den ena strax under och den andra strax över 15 år, frivilligt har samlag med varandra och det är uppenbart att gärningen inte inneburit något övergrepp mot barnet.Beträffande ansvarsfrihetsregeln i (6 kap. 14 § brottsbalken) anfördes vidare i propositionen att det borde finnas en möjlighet att inte döma till ansvar i fall där exempelvis en 16-årig pojke och en 14-årig flicka deltar i en helt frivillig sexuell handling som faller under (6 kap. 5 § brottsbalken). Fall som detta hade varit helt straffria om den yngre personen fyllt 15 år. Att ingripa straffrättsligt mot sådana fall ansåg regeringen inte motiverat och kunna skada såväl offer som gärningsman. Vid bedömningen av om ett fall ska vara straffritt ska det vara uppenbart att något övergrepp mot barnet inte skett. Alla fall där något otillbörligt medel använts, såsom våld, tvång eller någon form av påtryckning, ska vara uteslutna. Utgångspunkten ska vara att skillnaden mellan parterna i ålder och utveckling ska vara ringa. Ansvarsfrihet bör främst komma i fråga i fall där barn kommit långt i sin mognad och befinner sig nära åldern för sexuell självbestämmanderätt, dvs. 15 år. Den som har begått gärningen ska vara endast obetydligt äldre och kommit obetydligt längre i sin mognad. Vidare ska hänsyn tas till omständigheterna i övrigt, i första hand parternas relation till varandra och omständigheterna under vilka den sexuella handlingen företogs. Ett typexempel som anförs är att en 16-åring och en 14-åring som har en nära och god relation till varandra deltar i en ömsesidig och helt frivillig sexuell handling. Bestämmelsen är avsedd att tillämpas med stor försiktighet och efter en noggrann bedömning av det enskilda fallet. De omständigheter som ska beaktas vid en prövning enligt (6 kap. 14 § brottsbalken) hänför sig således främst till ungdomarnas ålder, mognad och utveckling i förhållande till varandra, deras relation till varandra och omständigheterna kring den sexuella handlingen. Tillsammans ska omständigheterna försäkra om att det är uppenbart att den sexuella handlingen inte inneburit något övergrepp mot den yngre av dem.Beträffande ålders- och utvecklingskriterierna kan sägas att för den ålderskategori som ansvarsfrihetsregeln är avsedd, dvs. tonåringar kring 15-årsgränsen, det ofta kan anses förhålla sig så att flickor har hunnit längre i utveckling och mognad än pojkar i samma ålder. Det bör emellertid inte vara lämpligt eller kanske ens möjligt att föra bevisning om saken i de flesta fall. En viss schablonisering i bedömningen bör därför tillåtas. Därvid synes det vara rimligt att i fall där den yngre än mycket nära 15- års gränsen godta en större åldersskillnad än när den yngre är just över 14 år.Hoppas du fick svar på din fråga!

Brottsligt med offentlig onani?

2020-05-12 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag var ute på promenad och såg en brevbärare gå upp i skogen för att runka samtidigt som jag gick där? Jag tror inte han menade att göra det framför mig men jag råkade ju se. Är det olagligt och något som jag ska polisanmäla?
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av brottsbalken (BrB).Gärningen skulle främst kunna vara brottslig såsom sexuellt ofredande eller förargelseväckande beteende.Sexuellt ofredandeSexuellt ofredande kan, uttryckligen enligt sin bestämmelse, bestå i att blotta sig för någon annan på ett sätt som är ägnat att väcka obehag. Det kan också bestå i att på andra vis genom ord eller handling ofreda en person på ett sätt som är ägnat att kränka dennes sexuella integritet (6 kap 10 § 2 st. BrB).Det centrala för huruvida agerandet var brottsligt är i detta fall huruvida brevbäraren hade uppsåt till att blotta sig för dig, och att detta skulle väcka obehag hos dig.Uppsåt kan föreligga i tre situationer (NJA 2004 s 176):1. Om brevbäraren ville att du skulle tycka att det var obehagligt (så kallat avsiktsuppsåt)2. Om han var likgiltig inför huruvida du tyckte att det var obehagligt eller inte (så kallat likgiltighetsuppsåt)3. Om han i och för sig inte var likgiltig, men tyckte att det faktum att du tyckte att det var obehagligt inte utgjorde något skäl för att avstå (så kallat insiktsuppsåt).Om det är som du uppfattade situationen, att han inte gjorde det för att du skulle se, saknas uppsåt till sexuellt ofredande. Det var i det fallet inte brottsligt.Förargelseväckande beteendeBlottning kan också, om det inte utgör sexuellt ofredande, utgöra förargelseväckande beteende. Det brottet begås av den som för oljud på allmän plats, eller annars offentligen beter sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten (16 kap. 16 § BrB).Den centrala skillnaden mellan sexuellt ofredande och förargelseväckande beteende är, vad gäller blottning, att sexuellt ofredande begås mot en eller flera individer, medan förargelseväckande beteende rör situationen då blottningen sker inför en allmänhet på allmän plats.För uppsåt gäller motsvarande som för sexuellt ofredande, att brevbäraren för att gärningen ska vara brottslig ska ha haft avsikts-, insikts- eller likgiltighetsuppsåt till att gärningen var förargelseväckande (och, om nu saken ska hårdras, till att gärningen skedde på allmän plats inför en allmänhet).Vänligen,

Sexuellt ofredande, meddelanden

2020-04-30 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hej,Jag har just fått höra av gemensamma vänner att en kvinna som jag tidigare var vän med evt. har polisanmält mig för sexuellt ofredande. Hon menar att brottet skedde på Facebook Messenger. Under några veckors tid flörtade vi en hel del med varandra, och det visades intresse från båda håll. Vi pratade framför allt om att vi hade känslor för varandra och funderade på ett förhållande, men sexchattade även en del. Kvinnan skrev liknande meddelanden själv (som hon ofta dock tog bort direkt efter), visade aldrig något misstycke och bad mig inte att sluta i början. Efter några veckor bad hon mig dock att sluta då hon inte hade någon lust längre, varpå jag direkt slutade skriva sådana meddelanden. Vi va fortsatt nära vänner i flera veckor efter detta, förens hon plötsligt en dag bröt kontakten, spred misinformation om mig för våra gemensamma vänner, hotade mig på Snapchat och senare antagligen polisanmälde mig. Är risken stor att jag kan ha gjort mig skyldig till brott genom dessa sexuella meddelanden (endast text, inga bilder), trots att kvinnan inte gav några tecken på att hon upplevde det som obehagligt, och även skrev liknande meddelanden själv? Vi är båda i tjugoårsåldern.
Camilla Stein |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Sexuellt ofredande regleras i 6 kap. 10 § 2st Brottsbalken. Sexuellt ofredande innebär att en person genom ord eller handling ofredar en annan på ett sätt som är menad att kränka dennes sexuella integritet. Det som ska bevisas är att handlingen kränkte personens sexuella integritet. Det räcker med att handlingen typiskt sett kränker den sexuella integriteten. Bevisning Utgångspunkten är att det är den som påstår något som har bevisbördan. Det innebär att det är den som påstår att den har blivit utsatt för sexuellt ofredande ska bevisa det. Inom straffrätten är bevisbördan högt ställt. Det ska vara ställt utom rimligt tvivel. Det innebär att personen som påstår att något har hänt ska kunna bevisa det med en sannolikhet på 90-95 %.I detta fall Utifrån den informationen du har lämnat anser jag inte att du har begått något brott. Anledningen är att personens sexuella integritet inte blev kränkt, eftersom hon deltog frivilligt i konversationen. Att personen raderade sina meddelanden gör hennes berättelse mindre trovärdig eftersom hon inte kan bevisa att hon motsatte sig dina meddelanden. Mitt råd är dock att du tar en skärmdump på det som återstår av er konversation, för att säkra bevisning. Ifall personen har anmält dig till polisen kommer det med största sannolikhet inte gå vidare till domstol eftersom det finns för liten bevisning som talar för att sexuellt ofredande har ägt rum.Vänliga hälsningar,

Sexuellt ofredande - vad innebär brottet?

2020-04-30 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Min morbror kom in i mitt sovrum som låg längst bort i hörnet i vårat hus när jag var 13 år. Han kom in i mitt rum på natten och la sig över mig "full" när mina föräldrar och syskon låg och sov. Han lyfte mitt täcke, tittade på mig och pussade mig i ansiktet och tog på mina bröst och jag kände hans tyngd på mig. Han frågade mig om jag hade fått bröst i samma sekund som han tog på mina bröst och sa att min kusin/hans dotter som är nåt år äldre hade fått så stora bröst. Jag blev stel som ett lik. Och sa jag älskar ju faktiskt dig morbror, men en vädjande ton att han skulle lämna mig ifred och då gick han ut ur rummet. Min fråga är "vad är detta för brott?"
Sabrina Curan |Hej! Stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Denna typ av frågor regleras av Brottsbalken (BrB). Av det du beskriver i din fråga tolkar jag det som att brottet sexuellt ofredande har skett (6 kap. 10 § BrB). Sexuellt ofredande innebär att någon, i detta fall morbrodern, sexuellt berör ett barn under 15 år alternativt förmår ett barn att företa eller medverka i någon handling av sexuell innebörd. För straffansvar ska handlingen ha en klar och för en vuxen person otvetydig sexuell prägel. Barnets inställning till handlingen bör inte tillmätas någon betydelse. Om domstolen finner att personen begått gärningen är straffet böter eller fängelse i högst två år. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,