Baktal och osanningar i valprocess kan vara förtal

2020-11-30 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej,Jag kandiderade till en post inom en förening där valprocessen delvis sker genom att alla kandidater skickas ut ur rummet för disskusion bakom lykta dörrar. Det har kommit till min kännedom att mitt ex som är en föreningsmedlem har med osanningar och sanningar, tagna ur sitt kontext, hållit en presentation med syfte att inte få mig vald. Detta skedde när jag inte var i rummet pga valreglementet. Jag upplever att detta låter ganska mycket som förtal och jag har flera vittnen som var med på mötet, 5 stycken jag pratat med och betydligt fler som var med och lyssna på mötet. De flesta verkar överens om att hon tog det alldeles för långt och att hon delvis presenterade osanningar och att resten var överdrivet eller taget ur sitt kontext. Vad tror ni i fallet och finns det ett case?
Pontus Almquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Brottsbalkens 5 kap. 1 § reglerar förtalsbrottet och anger att "Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.". Det du beskriver kan (beroende på vad som sades) röra sig om just uppgifter som får till följd att du utsätts andras för missaktning. Om så är fallet ska man enligt lagens andra styck bedöma om det efter omständigheterna får anses försvarligt och om det var sant eller om det fanns skälig anledning att tro att det var sant, för vilket fall den tilltalade inte ska dömas till straffansvar. Om uppgifterna är osanna och ogrundade behöver dock ingen försvarlighetsbedömning göras eftersom grunden för straffrihet inte kan uppfyllas. Har du fem vittnen och de uppgifter som har lämnats om dig är allvarliga finns det goda möjligheter för framgång i en rättsprocess. Beaktas bör emellertid att förtal inte ligger under allmänt åtal, förutom i mycket särskilda fall, varför du förmodligen måste göra stämningen civilrättsligt. Min rekommendation är därför att vända sig till en jurist som kan hjälpa dig att formulera en stämningsansökan att lämna till tingsrätten. Hoppas du fick svar på din fråga!

Förolämpning

2020-11-30 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Får man kalla någon för hora eller bög utan att det blir brottsligt? Jag ser att det används i alla möjliga kontexter idag.
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förolämpning regleras i 5 kap. 3 § brottsbalken. Enligt bestämmelsen ska den person som "smädat" en annan person bl.a. "genom kränkande tillmäle" dömas för förolämpning. Syftet ska ha varit att såra personens självkänsla och straffet för gärningen är dagsböter.Den som blivit utsatt för en förolämpning måste dock, som utgångspunkt, själva åtala och/eller kräva skadestånd av gärningsmannen (5 kap. 5 § brottsbalken). Med andra ord är en åklagare inte skyldig att ta sig an ärendet. Vill man inte driva ett så kallat enskilt åtal går det bra att enbart kräva skadestånd.För att det ska klassas som förolämpning krävs att uttalandet är riktat till en specifik person/personer. Det krävs också att syftet måste vara att kränka personens självkänsla eller värdighet. Förolämpningen ska vara ägnad att såra personen. Att något är ägnat att kränka den andres självkänsla innebär också att det i det enskilda fallet inte är avgörande om personen faktiskt blivit kränkt utan att gärningen typiskt sett är en sådan som kan orsaka kränkning. Att kalla någon för "hora" eller "bög" är typiska kränkande tillmälen som kan klassas som förolämpning, om de är ägnade att kränka den andres självkänsla. Kontexten har självklart betydelse för om det är en förolämpning i lagens mening. I vissa kontexter finns en accepterad jargong mellan exempelvis två personer, eller sändare/mottagare, där personerna vet om att uttalandena, trots att de är av smädande karaktär, inte är ägnade att såra varandra.Med vänliga hälsningar,

Inskränkningar i tryckfriheten

2020-11-28 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag vill skriva en självbiografi och ge ut men jag undrar om jag kan bli stämd eller liknande ifall jag skriver t.ex ''pappa'' eller ''syster'' i boken? Jag kommer bara nämna namn som jag fått tillåtelse att använda men kan till exempel min pappa stämma mig om jag skriver ''pappa''?Lite otydlig förklaring kanske men vet inte hur jag ska förklara, hoppas du förstår ändå.
Carl Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad kul att du är inne på att skriva en självbiografi. I Sverige ger som en av de fyra grundlagarna i Sverige ett starkt skydd för tryckta skrifter. Enligt 1 kap. 1 § 2 st. TF innebär tryckfriheten en frihet för var och en att i tryckt skrift uttrycka tankar, åsikter och känslor samt att offentliggöra allmänna handlingar och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst. Alltså har du med stöd av grundlag, som är överordnad vanlig lag, att skriva och publicera din självbiografi.Däremot kan du göra dig skyldig till tryckfrihetsbrott. Dessa stadgas i 7 kap. TF. Till exempel får du inte utpeka någon annan som brottsling eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämna en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, 7 kap. 3 § 1 st. TF (jfr 5 kap. 1 § Brottsbalken (BrB). Skriver man något som uppfyller kriterierna ovan är det fråga om förtal.Vidare kan man dömas för förolämpning om någon riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan, om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet, 7 kap. 4 § TF (jfr 5 kap. 3 § BrB.)De ovan två nämnda brotten är de vanligaste tryckfrihetsbrotten. Som svar på din fråga kan du i teorin skriva vad du vill och du behöver inte inhämta samtycke från någon, så länge självbiografin inte kränker personerna du skriver om.Hoppas du fick svar på din fråga. har du följdfrågor är du mer än välkommen att höra av dig igen.Med vänliga hälsningar,

Hur begär man skadestånd till följd av förtal?

2020-11-28 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej,Min nuvarande chef sprider felaktiga uppgifter om mig själv. Säger att min föregående arbetgivare gav mig dåliga referenser dvs upptäckte omfattande kompetens bristet. Det stämmet inte för att föregående arbetsgivare gav bra referenser. Vi hade tidigare en annan chef hos samma arbetsgivare som sade mig detta. Jag är fastanställd knappt två år hos samma arbetsgivare.När jag frågade nuvarande chef vad heter personen som hon pratade angående mina referenser, fick jag svar: kan inte komma ihåg.Jag änmälde chefen för förtal/ärekränkning.Tänker begära/ söka skadestånd. Vad är det som jag kan/måste göra?Tackam i förväg för svaret.
Erica Rinaldo |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som jag förstår din fråga så har du anmält din nuvarande chef för förtal/ärekränkning, och tänker nu i efterhand begära skadestånd. Jag tolkar det som att du vill veta hur du kan begära skadestånd från din chef förde felaktiga uppgifterna denne spridit om dig. Vad innebär brottet förtal?Av frågan framgår inte vad det är för typ av uppgifter som din chef har spridit om dig. För att ett förtalsbrott ska anses ha ägt rum krävs att din chef genom de felaktiga uppgifterna har pekat ut dig som klandervärd i ditt levnadssätt eller att uppgifter varit ägnade att utsätta dig för missaktning (5 kap. 1 § Brottsbalken). Med andra ord krävs det att uppgifterna ska vara av nedsättande karaktär för att handlingen ska anses straffbar. Vidare måste förtalsbrottet vara fullbordat, vilket innebär att tredje man (någon annan än du och din chef) har fått eftersom kännedom om uppgifterna. Av din fråga framgår det att din chef har spridit felaktiga uppgifter om dig, vilket pekar mot att tredje man har lämnats dessa uppgifter. Det är svårt för mig att konstatera om handlingen är straffbar, med tanke på att det inte finns några uppgifter om vad chefen har sagt om dig. Men om uppgifterna är felaktiga, och av nedsättande karaktär så kan de anses vara straffbara.Hur väcks åtal?Förtalsbrott är speciellt till sin karaktär eftersom huvudregeln är att du som målsägande själv ska väcka åtal (Brottsbalken 5 kap. 5 §). Åklagaren kan föra åtalet om följande omständigheter föreligger Målsäganden är under 18 årEllerMålsäganden har själv angivit brottet till åtal (polisanmält förtalet)OchÅtalet är påkallat från allmän synpunkt (det ligger i allmänhetens intresse av att se att åklagaren väcker åtal)OchÅtalet avser förtal, alternativt grovt förtalOm åklagaren inte väljer att väcka åtal kan du som målsägande väcka åtal genom att skriftligen ansöka om stämning hos rätten (Rättegångsbalken 47 kap. 1 §). SkadeståndVare sig det är du själv eller åklagaren väcker åtal så kan du framställa ett krav om skadestånd i samband med att åtal väcks (Rättegångsbalken 22 kap. 1 §). Om din chef inte kan betala skadeståndet så kan du ansöka om skadestånd genom brottsoffermyndigheten.Om din chef inte blir dömd för brottet så har hen inte någon skyldighet att ersätta dig för den kränkning som de felaktiga uppgifterna har inneburit för dig. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Förtal att sprida att någon är homosexuell?

2020-11-30 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Är det brottsligt att sprida rykten om att någon är homosexuell vilket inte stämmer?
Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Brottsligt att sprida rykten?Rykten som sprids kan ses som förtal (5 kap. 1 § Brottsbalken (1962:700)). Brottet förtal är uppdelat i två delar, först måste några förutsättningar föreligga för att förtal skall föreligga i teknisk mening, sedan ser man till omständigheter i det enskilda fallet. 5 kap. 1 § 1 st. FörtalFör att förtal skall föreligga skall en person bli utpekad som brottslig, klandervärd i sitt levnadssätt eller att någon lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta en person för andras missaktning. Det finns inget krav att uppgifterna som sprids skall vara falska, de kan alltså mycket väl vara sanna och ändå vara brottsligt. Det krävs dock att ryktet sprids till andra människor. Att någon utpekar dig som homosexuell kan inte ses som varken att de utpekar dig som brottsling eller ett klandervärt levnadssätt. Det skulle eventuellt kunna vara en uppgift som är menad att få andra personers missaktning. 5 kap. 1 § 2 st. FörtalUtifrån omständigheterna kan jag inte bedöma om förtal föreligger eller inte i detta hänseendet. Men om det uppfyller de tekniska kraven för förtal kan man sedan gå vidare till nästa del av förtal. Bedömning av omständigheter ser till bedömning av försvarligt. Det är väldigt svårt att säga något generellt om denna bedömningen, det beror väldigt mycket på det enskilda fallet. Man gör en avvägning mellan den enskildes rätt till integritet och intresset av yttrandefrihet. Om den tekniska delen av förtalet är uppfyllt och det inte går att försvara att personen spred uppgiften föreligger förtal. BeviskravDu bör dock tänka på att domstolen även ställer höga beviskrav i brottmål, just vid förtal kan det vara väldigt svårt att bevisa vad det är som "egentligen" har hänt. SammanfattningDet kan vara så att spridningen av ryktet om att man skulle vara homosexuell kan ses som förtal, men det är inte säkert. Det är också svårt att bevisa, det krävs alltså att man kan styrka att det är ett förtal. Hoppas detta besvarar din fråga!Med vänliga hälsningar,

brottsligt att anklaga någon för brott?

2020-11-29 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! En person anklagar mig felaktigt för att vara kriminell, kan det utgöra förolämpning? Jag blir väldigt sårad av hans uttryck. Det har hänt återkommande gånger nu.
Sara Pedersen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att anklaga någon för brott är generellt inte brottsligt i sig, men under vissa omständigheter skulle det kunna utgöra brott.FörtalFörtal är en brottslig handling och innebär att någon utpekar annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta den andra för andras missaktning. Straffet är böter. Det förutsätts att uppgiften lämnas till någon annan än den beskyllde själv. Det krävs inte någon bevisning om att uppgiften har medfört andras missaktning, men uppgiften ska vara av nedsättande karaktär. Det räcker dock inte att uppgiften enbart är ett värdeomdöme, exempelvis att säga att någon är dålig på sitt jobb. Uppgiften ska värderas utifrån den utpekades perspektiv, samhällsgrupp eller personkrets, och inte utifrån allmänt rådande värderingar (NJA 2014 s. 808).Man ska dock inte dömas till ansvar om uppgiftslämnaren är skyldig att uttala sig, eller om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgifterna i sak och om det visar sig att uppgiften var sann eller om uppgiftslämnaren hade skälig grund för att tro att den var sann (5 kap. 1§ brottsbalken). Sanningen är alltså endast relevant om det är försvarligt att lämna uppgiften. Så om någon som är skyldig att lämna en viss uppgift eller om det är försvarligt att lämna uppgiften, exempelvis en handledare eller chef som lämnat en uppgift i utvärderingssyfte, ska denne inte dömas till ansvar. Ett rättsfall slog fast att medarbetare på en arbetsplats som lämnade klandervärdiga uppgifter om sin chef till ledningen, inte ansågs begår brottet förtal, då uppgiften inte syftade att utsätta den klandrade för andras missaktning (RH 1996:61). I ditt fall krävs alltså att personen anklagat dig för brott, men till någon annan än bara dig, alltså att denna anklagelse har fått spridning. Det spelar som utgångspunkt ingen roll om man är skyldig för brottet eller inte, utan att bara sprida sådan anklagelse kan utgöra förtal. FörolämpningDetta brott kriminaliserar beskyllning, nedsättande uttalanden och förödmjukande beteende mot annan, och om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet (5 kap. 3§ brottsbalken). Detta kräver inte heller att en kränkning uppstått i det enskilda fallet, utan istället om gärningen typiskt sett kan orsaka kränkning. Bedömningen görs utifrån varje enskilt fall och varje enskild målsägande, och måste träffa på ett personligt plan och inte bara allmänt anses förargande. Sättet att sprida uttrycket spelar också roll, exempelvis om det skrivs på internet för många andra att se. Att anklaga någon för brott skulle jag säga skulle kunna utgöra en förolämpning, men det är tveksamt och beror högst på omständigheterna kring anklagelserna.Både brottet förtal och förolämpning är så kallade ärekränkningsbrott, och är i första hand ett enskilt åtal. Detta innebär att någon måste ha uppfattat förtalet och blivit kränkt av det. Oftast så får målsägande själv föra talan vid en domstol, istället för åklagaren. Men om gärningen i sig är av en viss karaktär, eller det är påkallat av allmän synpunkt, kan åklagaren föra målsägandes talan, som vid alla andra typer av brott.Falsk tillvitelse och falsk angivelseDet kan även vara brottsligt att till polisen anmäla någon för brott, med vetskap om att personen är oskyldig, vilket utgör brottet falsk angivelse (15 kap. 6§ brottsbalken). Att hos polisen vittna eller liknande säga att en person begått ett brott som man vet att den inte gjort, vilket utgör brottet falsk tillvitelse (15 kap. 7§ brottsbalken). Dessa brott förutsätter dock att anklagaren vet att du inte begått brottet, och att de skett i kontakt med myndigheter så som polisen, åklagaren eller liknande. Sammanfattningsvis Att anklaga dig för brott skulle kunna utgöra brott, främst brottet förtal om man sprider anklagelsen, och om man anmäler till polisen kan det utgöra annat brott enligt ovan. Förolämpning kan också vara aktuellt, beroende på vad brottet är och omständigheterna kring anklagelsen skulle jag säga, men det är mindre sannolikt. Du kan anmäla händelsen till polisen, som kan utreda om det föreligger brott under allmänt åtal, annars får du föra talan själv vid tingsrätt. Hoppas du fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Är det brottsligt att sprida en dom?

2020-11-28 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Är det förtal att sprida en dom för ett brott som begåtts för 10 år sedan? Vår granne är dömd för pedofili och har avtjänat ett längre fängelsestraff för det. Övriga grannar känner inte till men de med barn skulle nog vilja veta. Kan vi visa dem domen utan att det betecknas som förtal grå vår sida?
Fawzia Hassoun |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Att sprida en dom till grannar kan utgöra brottet förtal i 5 kap 1 § brottsbalken. Brottet består i att man utpekar någon annan som brottslig och att det görs i syfte att utsätta personen för andras missaktningar. Det spelar ingen roll om uppgiften är sann eller inte. Detta innebär alltså att man kan göra sig skyldig till förtal genom att sprida ett domstolsbeslut, trots att personen är dömd för ett brott.Dock kan spridningen av uppgifterna under vissa förutsättningar vara lagligt. Det kan exempelvis handla om att man är skyldig att uttala sig vid ett förhör eller när det är försvarligt att sprida uppgifterna enligt 5 kap. 1 § andra stycket brottsbalken. Det kan exempelvis vara försvarligt att sprida uppgifterna då du vill varna någon och du upplever en verklig risk för någon. I detta fall kan det anses vara mindre försvarligt att sprida en äldre dom där personen avtjänat sitt straff och där lång tid har passerat. Jag hoppas att du känner att du har fått svar på den fråga, annars är du alltid välkommen åter!

Kan personal sätta upp bilder i personalrummet på någon som snattar?

2020-11-28 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Får en helt vanlig livsmedelsbutik lov att samla bilder på "kunder" som snattar. Därefter lägga upp dessa bilder inne på personalrum?
Carolina Olsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Genom att personalen lägger upp dessa bilder i personalrummet skulle det kunna vara ansett som förtal i enlighet med 5 kap. 1 § Brottsbalken (BrB).FörtalMed förtal avses att utpeka någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämna uppgifter som är ägnade att utsätta personen för andras missaktning. Uppgifterna ska vara ägnade att utsätta personen i fråga för andras missaktning och vara av nedsättande beskaffenhet. En grundförutsättning för förtal är att uppgiften lämnats till någon annan än den utpekade.I detta fallPersonalen utpekar personerna som brottsliga och klandervärda genom att sätta upp dessa bilder i personalrummet. Det behöver dock inte vara förtal på grund av detta, exempelvis om det är ett lindrigt brott kanske det inte objektivt räcker för att det ska vara att missakta någon. För att vara förtal behöver minst 3 personer vara inblandade, exempelvis ska en uppgift ha lämnats om en person till en tredje person. I detta fall ger personalen missaktning till personerna på bilderna genom att de utpekar dem som tjuvar. Det finns dock undantag från när det kan anses vara okej, exempelvis om personalen var skyldiga att uttala sig om detta samt om det med hänsyn till omständigheterna varit försvarligt att lämna dessa uppgifter. Om personalen kan visa att uppgifterna var sanna eller hade skälig grund för att sätta upp dessa bilder kan de inte dömas för förtal. I detta fall kan det inte anses vara försvarligt att sätta upp dessa bilder om de inte har anmält brotten till polisen och personerna har blivit dömda för brottet. Det blir svårt att försvara detta utan en anmälan. För att detta skulle vara okej av personalen bör de därför ha anmält brotten och personerna bör ha blivit dömda för brotten. I annat fall bör det kunna antas att personalen kan dömas för förtal genom att lägga upp dessa bilder.