Förtal av avliden

Hej! Jag hembygdsforskar på fångar från Ångermanland fram till 1920 och undrar om jag får publicera dem i en tryckt bok tiden från 1900-1921? Eller skall man hålla sig till tiden före 1900? Personerna är självklart sedan länge avlidna.

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Din fråga aktualiserar egentligen två juridiska frågor; en upphovsrättslig och en straffrättslig. Det framgår inte av din fråga vilket av dessa problem som du egentligen undrar över. Jag kommer därför svara på båda. Svaren på dessa frågor finns i upphovsrättslagen (URL) och brottsbalken (BrB).

Har du, enligt upphovsrätten, rätt att publicera personerna i en tryckt bok?

Det framgår inte exakt vad för saker du tänkt använda i din bok. Jag kommer därför utgå ifrån att du kommer publicera bilder på personerna tillsammans med en text om dem. Från en upphovsrättslig synpunkt är det bara bilderna som är intressanta.

För bilder finns det två olika former av skydd. Dels ett "rent" upphovsrättsligt skydd, dels ett så kallat fotorättsligt skydd. Det upphovsrättsliga skyddet är starkare men alla bilder får inte upphovsrättsligt skydd. För att ett sådant skydd ska finnas måste bilden uppnå verkshöjd. Vad verkshöjd egentligen är är inte klart definierat. Som tumregel kan sägas att om någon annan, utan att ha sett ursprungsbilden, skulle kunna framställa en exakt likadan bild, så har ursprungsbilden inte verkshöjd. Detta innebär att t.ex. vanliga porträttbilder som tas för registerföring när fångarna sätts i arresten typiskt sett inte har verkshöjd.

Om du tänkt använda mer stiliserade bilder, t.ex. professionellt tagna fotografier eller privata familjefotografier så finns en liten risk att dessa täcks av upphovsrätt. En upphovsrätt är giltig i 70 år efter upphovsmannens frånfälle (URL 43 §). En bild tagen 1920 av en person avliden 1970 är alltså täckt av upphovsrätt fram till 2040.

Alla bilder som inte har verkshöjd skyddas ändå av fotorätten. Fotorätten är giltig i 50 år efter bilden togs (URL 49 a § tredje stycket). Alla bilder utan verkshöjd är alltså fria för dig att använda (förutsatt att de togs innan 1972).

Kan du få någon form av straffrättslig konsekvens av din publicering?

Den som utpekar en avliden person som brottslig döms för förtal av avliden om gärningen är sårande för de efterlevande eller annars kan anses kränka den frid som bör tillkomma den avlidne (BrB 5 kap. 4 § jämförd med 5 kap. 1 §). När man avgör om gärningen är sårande för de efterlevande ska man särskilt beakta den tid som förflutit sedan personen i fråga avled.

Det är otroligt sällsynt att någon döms för detta brott. Så vitt jag vet finns bara ett exempel, NJA 1966 s. 565 (ett kortare referat finns att läsa här). I det fallet dömdes en ansvarig utgivare för förtal av avliden eftersom han i en artikel antytt att Dag Hammarskjöld orsakade sin egen och flera andras död genom att medvetet orsaka att planet störtade. Den ansvariga utgivaren hade alltså, bara något år efter Hammarskjölds bortgång, antytt att han indirekt mördat de andra passagerarna på planet. Alltså väldigt grava anklagelser gjorda kort efter personens död.

Din forskning berör människor vars brott ligger åtminstone 100 år bakåt i tiden. Det är dock inte osannolikt att någon av personerna som du porträtterar i din bok levde en lång tid efter sina brott. Någon kan exempelvis fötts 1900, begått ett brott 1920 och sedan avlidit 1990. Som sagts är det hur lång tid personen varit avliden som är relevant vid bedömningen av om ditt utpekande utgör ett brott; inte hur längesen det var brottet begicks. Det är inte heller osannolikt att det finns gott om människor i livet just nu som har träffat de personer som du porträtterar i din bok och som därför kan känna sig sårade av ditt utpekande.

Jag skulle därför råda dig till viss försiktighet innan du publicerar bilder och information från 1900-talet. Du kan t.ex. försöka ta reda på hur länge personerna varit avlidna och, om de avlidit senare än 1970, ta kontakt med efterlevande för att informera dem om vad det är du gör. Detta är enligt mig en rimlig avvägning mellan ditt intresse som forskare och den avlidnes och de efterlevandes rätt till respekt.

Jag hoppas du har fått svar på din fråga!

Vänliga hälsningar

William Nordstrand LarssonRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Straffrätt och Ärekränkning, 5 kap. BrB? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo