Måste jag infinna mig vid huvudförhandling i tingsrätten?

2020-08-15 i Domstol
FRÅGA |Hej. Jag har fått en kallelse av Tingsrätten där målet gäller en hastighetsöverträdelse. Jag har kallats till en huvudförhandling och att jag måste infinna mig till denna. I dessa tider med Kovid 19 vill jag inte utsätta mig för risk av smitta, då jag har en son med olika funktionshinder och som är i riskgruppen. Är jag tvungen att infinna mig till Tingsrätten, trots min rädsla att bli smittad, för att sedan kanske smitta min son?
Maya Hempel |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I regel behöver den tilltalade infinna sig under en huvudförhandling då man blivit kallad till en sådan. Det beror på att förhöret med dig kan vara den centrala bevisningen i målet. I vissa fall kan dock rätten avgöra målet i den tilltalades frånvaro men då ska du ha blivit informerad om detta och ett ombud ska företräda dig. Om den misstänkte eller ombudet inte infinner sig vid huvudförhandlingen kommer förhandlingen skjutas upp till ett nytt datum (46 kap 2 § rättegångsbalken – RB). Dessutom kan du bli skyldig att betala ett vite om du inte närvarar trots att du är skyldig att göra det (45 kap 15 § RB). Detta gäller dock inte om du har en giltig ursäkt till varför du inte infunnit dig. Det kan vara att du blivit oväntat sjuk eller om ett kollektivt färdmedel blivit försenat till exempel. Dock krävs det att du inte hade kunnat förutse detta innan (32 kap 6 § och 8 § RB).Jag förstår att det i och med Covid-19 är en annorlunda situation och allra helst med en nära anhörig i riskgrupp. Domstolen har strategier för att motverka smittspridningen och för att kunna hantera situationen på bästa sätt. I vissa fall kan man erbjudas att delta via videolänk från hemmet eller en annan avskild plats men rutinerna kring detta är upp till varje tingsrätt.Jag föreslår därför att du tar kontakt med åklagaren eller ditt målsägandebiträde och berättar om din situation. Du kan också kontakta den tingsrätt du blivit kallad till för att se vad de kan erbjuda för lösning på ditt problem. Jag hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen,

Kan jag väcka talan i tingsrätten utan en advokat?

2020-08-10 i Domstol
FRÅGA |Hej, Jag vill väcka talan i tingsrätten, angende utökat laglotts skydd. Kan jag som privatperson göra detta? eller måste jag utse en advokat i första läget?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det förstärkta laglottsskyddet stadgas i 7 kap. 4 § ärvdabalken. Talan måste väckas inom ett år från det att bouppteckningen efter arvlåtaren avslutades. Det är inget krav på att anlita en advokat för att föra olika processer i domstol, utan det kan göras av privatpersoner. Du kan således själv väcka talan i tingsrätten, och om du sedermera behöver eller vill ha en advokat kan du anlita någon i det pågående målet. Då upprättar ni en fullmakt som ger advokaten behörighet att företräda er i målet och handlingen lämnas in till tingsrätten. Du kan läsa mer om vilken information som ska finnas med i stämningsansökan på Sveriges domstolars hemsida som du hittar här. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan ett dödsbo stämmas?

2020-08-10 i Domstol
FRÅGA |Kan man stämma ett dödsbo?
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret är ja, du kan stämma ett dödsbo. Dödsboet efter en avliden person räknas som en juridisk person som består av den avlidnes tillgångar och skulder. Precis som att man kan stämma företag, som är juridiska personer, går det att stämma dödsbon. I rättegångsbalken 10 kap 1 § 4 st står det att stämning mot dödsbo sökes vid den tingsrätt där den döde skulle svarat, alltså var denne haft sin hemvist. Här har du lite information om att ansöka om stämning.Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Återkom gärna med fler.Med vänlig hälsning

En advokat glömde att överklaga

2020-07-27 i Domstol
FRÅGA |Om min advokat lämnar in klagan till tingsrätten försent, trots att jag via Mail talat om att tidsfristen går ut ett visst datum och tingsrätten inte tar upp klagan som ett ärende, vad kan jag göra? Med vänlig hälsning, Pia
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Om en tidsgräns för att klaga eller föra besvär mot en tingsrätts dom passeras så får domen laga kraft. Detta innebär att den blir orubblig genom normala rättsmedel, d.v.s genom överklagan. De finns dock viss möjlighet att att fortfarande få det prövat. Det är genom extraordinära rättsmedel. Dessa finns i slutet av Rättegångsbalken (RB). I ditt fall blir de som är värt att diskutera återställande av försutten tid, 58 kap. 11 RB. Återställande av försutten tid ger under vissa förutsättningar möjligheten att förbise att en tidsfrist passerat, 58 kap. 11 § RB. Men de kräver laga förfall för att de ska vara möjligt. Som termen extraordinära rättsmedel pekar på så är det i undantagsfall som dessa möjligheter ska tillämpas vilket så klart påverkar vad som anses vara ett laga förfall. De vanligaste laga förfallet är t.ex att ett överklagande har kommit bort i posten eller att domstolen har gett fel information om när ett besvär skulle lämnas in. De har länge varit så att en advokats misstag även ligger klienten till last. Denna frågan var så sent som 2018 uppe för prövning av Högsta domstolen. Där slog domstolen fast att rättsgrundsatsen att fel och försummelse hos en advokat ligger klienten till last kvarstår, NJA 2018 s. 285 p. 7 & p. 13. Att en advokat glömmer att överklaga är sådan fel och försummelse som Högsta domstolen pratar om. Därmed är de inte laga förfall.För att du ska kunna hävda återställande av försutten tid krävs för de första att din advokat hade laga förfall för att inte överklaga, t.ex att han vara allvarligt sjuk, för de andra krävs att du inte visste om att han hade laga förfall och genom detta hade möjligheten att själv överklaga eller vända dig till ett annat ombud inom besvärstiden.Eftersom du inte gett mig någon information som pekar på att så var fallet så föreligger inte laga förfall. Återställande av försutten tid är därför uteslutet. Med vänliga hälsningar

Ska jag få en advokat av tingsrätten?

2020-08-12 i Domstol
FRÅGA |Jag har fått en kallelse av Tingsrätten där målet gäller en Hastighetsöverträdelse. Jag har kallats till en huvudförhandling i målet där jag är åtalad/tilltalad. Parterna är i detta fallet är Jag som privat person och Åklagarmyndigheten på Trafik. Jag gjorde en "säker omkörning" pga personen som jag körde om ökade sin hastighet, samt att det fanns bil bakom och mötande framför. Farten mättes upp av laserpistol av polis på 108 km/h, på en 80 km/h motortrafikleds väg. Jag hävdar nödsituation enligt Lagrum: 4§ BrB och förväxlingsrisk med mätning av på 397 meter utan stativ.Skall inte jag få tilldelat mig en advokat av tingsrätten eller kan jag få en advokat tilldelad utan kostnad för mig i detta ärende?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När har man rätt till en offentlig försvarare?Som tilltalad har man i vissa fall rätt att få en tillförordnad offentlig försvarare om man begär det. Man har rätt till en försvarare om man är anhållen, häktad eller misstänkt för ett brott som ger minst sex månaders fängelse. I övriga fall ska tingsrätten pröva om det finns ett behov av en offentlig försvarare.Tingsrättens behovsprövning utgår från om utredningen är komplicerad, om påföljdsvalet är svårt eller om den misstänktes personliga förhållanden är sådana att det finns behov av en offentlig försvarare (21 kap. 3 a § rättegångsbalken). Om tingsrätten inte finner att det finns något behov av en offentlig försvarare kan de ge ett mjukt avslag på begäran. Om tingsrätten gett ett mjukt avslag på din begäran om att få en offentlig försvarare tillförordnad kan du överklaga beslutet (49 kap. 5 § sjunde punkten rättegångsbalken). Ett överklagande ska innehålla information om vilket beslut som överklagas, den ändring som yrkas, grunderna för överklagandet, omständigheter och de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis (52 kap. 3 § rättegångsbalken). Överklagandet ska ges in till tingsrätten senast tre veckor efter att beslutet meddelades (52 kap. 1 § rättegångsbalken). Vem står för kostnaden för den offentliga försvararen?Vem som betalar kostnaden för en offentlig försvarare är beroende av den tilltalades privata ekonomi. Huvudregeln är att den tilltalade ska återbetala hela eller delar av den offentliga försvararens kostnader om hen fälls för brottet. Om man döms för brottet och saknar eller har låg inkomst ska dock staten stå för kostnaden för den offentliga försvararen. Kan jag anlita en privat försvarare?Om man inte får en tillförordnad offentlig försvarare kan man anlita en privat försvarare som man själv står för kostnaden för. Om man frikänns från brottet kan staten dock stå för en skälig summa av den privata försvararens kostnader. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan justitieombudsmannen ogiltigförklara en dom?

2020-08-10 i Domstol
FRÅGA |HejJag har en fråga från verkligheten.En 20-årig flyktingman våldtar en 10-årig flicka ,tingsrätten dömer för våldtäkt,målet går vidare till Hovrätten som fria pga att man anser att våldtäktsmanneninte förstod att hon var tio-år.Nu till frågan, vad kan Justitieombudsmannen gör åt denna vansinniga domen.?Kan JO ogiltigförklara domen?
Oscar Friedrich |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om justitieombudsmannen kan ogiltigförklara en dom från hovrätten. Regler om justitieombudsmannen finns i lag med instruktion för riksdagens ombudsmän (lagen om JO). Regler om rättegången i brottmål finns i rättegångsbalken (RB).Domstolar står under justitieombudsmannens tillsynJustitieombudsmannens främsta uppgift är att främja rättssäkerheten genom att se till att myndigheter och domstolar följer regeringsformens bestämmelser om saklighet och opartiskhet (3 § första stycket lagen om JO). Domstolar står med andra ord under justitieombudsmannens tillsyn, däremot saknar justitieombudsmannen befogenhet att ogiltigförklara en dom.Hur överklagas en dom i brottmål?För att överklaga en dom i brottmål från hovrätten till Högsta domstolen (HD) krävs prövningstillstånd (54 kap. 9 § första stycket RB). Prövningstillstånd får endast meddelas om det är av synnerlig vikt för ledning av rättstillämpningen att ärendet prövas av HD, så kallad prejudikatsdispens (54 kap. 10 § första punkten). Prövningstillstånd får även meddelas om det finns synnerliga skäl för sådan prövning på grund av något misstag eller rättegångsfel i hovrätten (54 kap. 10 § andra punkten).Vem kan överklaga en dom i brottmål?För att ha rätt att överklaga en dom krävs dels klagorätt och dels klagointresse. Klagorätt innebär att ett domslut har påverkat ställningen för den part som vill överklaga. I brottmål är det enbart parterna i rätten (åklagare och tilltalad) samt målsäganden som har klagorätt. Klagointresse innebär att den part som vill överklaga domen måste har ett rättsligt intresse av att en prövning sker. Det kan enkelt uttryckas som att domen ska vara till nackdel för den part som vill överklaga. Med andra ord har den tilltalade klagorätt men saknar klagointresse i målet eftersom hovrättens dom var friande. Åklagaren och målsäganden har både klagorätt och klagointresse.SammanfattningSom svar på din fråga saknar justitieombudsmannen möjlighet att ogiltigförklara en dom. För att få gärningsmannen fälld måste åklagaren överklaga domen till Högsta domstolen, vilket i sin tur kräver prövningstillstånd. Hoppas detta var svar på din fråga, annars får du gärna återkomma till oss.Med vänliga hälsningar

Svea hovrätts beslut i ett mål som överklagats från hyresnämnden är slutgiltigt.

2020-07-27 i Domstol
FRÅGA |Hur kan man överklaga Svea Hovrätts beslut i hyresrättsmål, vilket inte går att överklaga till högsta domstolen?
Sohail Niknejad |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline!Jag utgår ifrån att detta gäller ett beslut från hyresnämnden eftersom det, just som ni säger, inte går att överklaga till högsta domstolen. Eftersom hyresnämndens beslut prövas av Svea hovrätt som sista instans är dessa beslut slutgiltiga. Det betyder att dessa beslut inte går att överklaga.Med vänliga hälsningar,

Juridisk rättvisa i en brottmålsrättegång

2020-07-22 i Domstol
FRÅGA |Hur kan man finna en "juridisk rättvisa" mellan åklagaren och den åtalade i enbrottsmålsrättegång ? Jag menar, åklagaren har erfarenhet genom 100-tals fallsom denne har gått igenom och därmed vet denne redan i förväg hur allt skallläggas upp inför huvudförhandlingen. Den åtalade däremot, vet i stort sett ingentingom vare sig erfarenhet eller taktik. Min fråga är alltså : hur skall den sk "juridiskarättvisan" få göra sig gällande i ett sådant mål ?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När man talar om rättvisa i rättsprocesser är det sällan som någon parts erfarenhet blir ett relevant hinder som skulle tyda på orättvisa. I det enskilda fallet kan dock den ena partens erfarenhet och egenskap av myndighet medföra stor påverkan på en rättegång. Det som gör att en brottmålsrättegång ändå förefaller rättvis mellan parterna är de många rättigheter den tilltalade har. Dels förekommer rättigheter i svensk lag, dels enligt europarätten. Exempel på det senare är rätten till en rättvis rättegång i artikel 6 europeiska konventionen för mänskliga rättigheter. Av artikeln framgår bland annat att den som är anklagad för ett brott har rätt till en försvarare. Den rätten består även om den anklagade måste betala försvararen från egna medel. Att ha en försvarare på sin sida kompenserar alltså för den erfarenhetsskillnad som annars föreligger mellan en åklagare och den tilltalade. Ytterligare som talar för juridisk rättvisa i brottmålsprocessen är att åklagaren har full bevisbörda. Det är åklagaren som ska bevisa det ställt utom rimligt tvivel att den misstänkte har begått den brottsliga handlingen som görs gällande enligt gärningsbeskrivningen. Beviskravet är således väldigt högt ställt. Även brottmålsprocessen som sådan genomförs på ett sätt för att garantera rättvisa. Bland annat genom det kontradiktoriska förfarandet där den anklagade har rätt att alltid komma till tals och kommentera den bevisning och de påståenden som åklagaren gör. Den juridiska rättvisan ligger också i att den anklagade har en grundlagsstadgad rätt i att få anklagelsen mot honom prövad i en opartisk och objektiv domstol. Hoppas mitt svar varit till nytta! Med vänliga hälsningar,