Offentliggörande av förundersökningsprotokoll vid strafföreläggande

2012-11-22 i Sekretess
FRÅGA |Hej! Om man fick ett strafföreläggande utfärdat rörande ofredande och olaga hot, blir förundersökningsprotokollet då offentligt efter att man godkännt strafföreläggandet?
Alexander Stänkelström |Hejsan! Efter åtal är förundersökningsprotokollet som regel offentligt och detsamma gäller i allmänhet även övriga handlingar i domstolens akt. Ett strafföreläggande träder i viss utrsträckning istället för åtal, men varken utfärdandet av ett strafföreläggande eller dess godkännande leder till att förundersökningsprotokollet blir offentligt. Däremot blir själva strafföreläggandet en offentlig handling. MVH

Allmänna handlingar. Motiveringsskyldighet.

2012-04-22 i Sekretess
FRÅGA |När en kommun belägger ett dokument i diariet med sekretess, måste de då inte hänvisa till den paragraf som de stödjer sig på?
Mattias Karlsson J |Hej och tack för din fråga! I Sverige har alla medborgare en grundlagsskyddad rätt att ta del av allmänna handlingar (2:1 tryckfrihetsförordningen, TF). En handling som förvaras hos en myndighet blir allmän då den är att anse som inkommen eller upprättad hos myndigheten (2:3 TF). I ditt fall är handling av allt att döma att anse som allmän eftersom den har diarieförts. En handling som diarieförts föreligger nämligen vanligen i slutliga skick, antingen eftersom den inkommit till myndigheten eller för att den upprättats (färdigställts) hos myndigheten (2:6-7 TF). Handlingen ifråga är därmed en allmän handling. Rätten att ta del av allmänna handlingar kan dock begränsas i särskild lag (2:2 TF). Den lag som avses är offentlighets- och sekretesslagen (OSL). I OSL kan tillgången till allmänna handlingar begränsas genom att den allmänna handlingen skyddas med sekretess. Om det kan antas att en uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut på grund av bestämmelse om sekretess _får_ myndigheten göra en s.k. sekretessmarkering på handlingen (2:16 TF och 5:5 OSL). Sekretessmarkering skall bl.a. ange tillämplig sekretessbestämmelse. _Det finns dock inget krav att kommunen måste göra sekretessmarkering på varje handling som är skyddad av sekretess._ I ditt fall förstår jag det emellertid snarare som att en enskild har begärt att få ut en allmän handling och fått ett avslagsbeslut från ett kommunalt organ. I så fall måste avslagsbeslutet _motiveras_ av den kommunala förvaltningsmyndighet som fattat beslutet. Detta följer av § 20 i förvaltningslagen (beslut om utlämnande av allmän handling anses utgöra myndighetsutövning). Av 21 § i förvaltningslagen följer vidare att myndigheten måste förklara hur avslagsbeslutet överklagas. (Avslagsbeslut vad gäller tillgång till allmänna handlingar överklagas till kammarrätt enligt 6:7-8 OSL). Till sist kan nämnas att det finns ett allmänt skyndsamhetskrav vad gäller ärenden om tillgång till allmänna handlingar (TF 2:12 och 2:15 st. 2). _Sammanfattnings_ kan sägas att det enligt förvaltningslagen finns en motiveringsskyldighet för kommunala förvaltningsmyndigheter som avslår en begäran om tillgång till allmänna handlingar. _Myndigheten måste alltså ange vilken sekretessgrund som anses hindra att handlingen lämnas ut._ (Observera dock att förvaltningslagen inte är direkt tillämplig på beslut från kommunfullmäktige. Alla övriga kommunala organ måste dock följa förvaltningslagens regler när de beslutar om tillgång till allmänna handlingar). Med vänlig hälsning Tryckfrihetsförordningen(1949:105)finns på https://lagen.nu/1949:105 Förvaltningslagen(1986:223)finns på https://lagen.nu/1986:223 Offentlighets- och sekretesslagen(2009:400)finns på https://lagen.nu/2009:400

Skyddade personuppgifter

2012-01-23 i Sekretess
FRÅGA |Hej! Jag undrar lite om skyddad identitet. Hur lång tid tar det från de att man gjort ansökan? Vad händer med post? Körkort? Kan man resa? Behöver det omprövning efter en viss tid? Vad händer om sekretessen bryts? Vad innebär det i största allmänhet och vad är det för praktiska förändringar man står inför?
Isabelle Emanuelsson |Hej, Tack för din fråga. Inledningsvis kan sägas att det finns olika "nivåer" av identitetsskydd och jag ska redogöra för dessa nedan. Man kan hos Skatteverket ansöka om att få en sekretessmarkering i folkbokföringssystemet. En sådan markering medför att myndigheter såsom exempelvis Skatteverket generellt sett inte lämnar ut uppgifter om en person som annars är offentliga. Ansökan görs skriftligen och i den ska anges vilken anledningen är till att personen ifråga vill ha sekretessmarkering. En sekretessmarkering innebär inte att Skatteverket inte får dela personens uppgift med andra myndigheter, dessa ska dock skydda uppgifterna på samma sätt. Vad gäller post så kan den skickas till Skatteverket, vilken i sin tur vidarebefordrar den till dig. En person kan också beviljas s.k. kvarskrivning, vilket innebär att personen står kvar som boende på den gamla orten trots att denne har en ny adress. I 16 § Folkbokföringslagen anges att kvarskrivning endast får medges om den enskildes behov av skydd inte kan tillgodoses genom kontaktförbud och att det ska föreligga en risk för att personen utsätts för brott, förföljelser eller trakasserier av annat slag. Om en person är kvarskriven registreras dennes nya adress inte i folkbokföringssystemet och delas inte med andra myndigheter. Den mest ingripande formen av skydd är s.k. fingerade personuppgifter. Detta innebär att personen får nya personuppgifter, vilka inte kan kopplas till personens gamla personuppgifter. Detta skydd är således det som kan beskrivas som en ny identitet. Fingerade personuppgifter kan ges till personer som riskerar att utsättas för allvarlig brottslighet som riktar sig till dennes liv, hälsa eller frihet. Skyddet aktualiseras först då kvarskrivning inte bedöms ge tillräckligt skydd. Ansökningar om fingerade personuppgifter behandlas av Rikspolisstyrelsen. Det ska betonas att fingerade personuppgifter är förbehållet särskilt allvarliga fall. Jag törs tyvärr inte svara på hur lång tid det tar för ovanstående typer av ansökningar att behandlas, utan vill istället hänvisa till Skatteverket respektive Rikspolisstyrelsen som kan besvara den frågan bättre. Beträffande frågan om möjligheten att resa torde det inte föreligga några hinder mot att göra detta oavsett vilken typ av identitetsskydd en person har. Vad slutligen gäller de allmänna förändringar som ett identitetsskydd medför kan sägas att kontakter med myndigheter och företag kan försvåras något, i och med att det till exempel bara är vissa handläggare som får behandla uppgifterna. Post torde också kunna bli något fördröjt då den alltså ska gå genom Skatteverket. Vänliga hälsningar,

Offentlighets- och sekretesslagen, 28 kap. 12 §.

2010-12-07 i Sekretess
FRÅGA |Hej, jag har en fråga som gäller tydande av en skrivelse i Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), jag läste den på https://lagen.nu/2009:400 28 kap. 12§, i slutet på den skrivelsen kan man läsa Etableringsplan och etableringsersättning (Träder i kraft 2010-12-01 00:00:00) Ska man tyda detta som att den paragrafen träddi kraft först den 1:a december i år?
Andreas Vinqvist |Hej, Offentlighets- och sekretesslagens 28 kap. 12 § trädde ikraft 2009-06-30 genom SFS 2009:400 och har inte ändrats sedan dess. Den skrivelsen du hänvisar till åsyftar rubriksättningen "Etableringsplan och etableringsersättning", vilken vart införd 2010-12-01 genom SFS 2010:208. Stycket "Etableringsplan och etableringsersättning" är således en egen rubrik, vilket inte syns helt tydligt på lagen.nu, men du kan se det genom att texten är kursiverad samt att det inte finns någon styckesnumrering före skrivelsen. Vänligen,

Olagligt att försöka ta reda på sekretessbelagda uppgifter?

2012-05-05 i Sekretess
FRÅGA |Är det olagligt av min chef att 2 gånger ringa min läkare för att försöka att ta reda på mer information om min sjukskrivning på 2 v. Hon har fått läkarintyget där det står att det är derpession pga arbetsförhållanden. Mer info än så är sekretessbelagt. Min läkare berättade att chefen ringt vid 2 olika tillfällen och jag undrar om det är straffbart eller bara idiotiskt?
Lovisa Falkman |Hej och tack för din fråga. Det är inte straffbart att försöka ta reda på mer information, det är endast om din chef lyckats ta reda på informationen som det blir brottsligt. Skulle din läkare lämna ut informationen begår han också ett brott eftersom han har tystnadsplikt. Med vänliga hälsningar, Lovisa Falkman.

Sekretess & uppgifter om häktning mm.

2012-03-09 i Sekretess
FRÅGA |Jag undrar om uppgiften att person är a) Anhållen b) Gripen c) Häktad Är sekretesskyddat? Är det i så fall ngn skillnad på a, b och/eller c? Exempel: En god vän "försvinner" och jag misstänker att han är i polisiärt förvar (endera a, b och/eller c) - jag går till p.stationen och frågar efter honom: Har de rätt/skyldighet att svara på denna fråga?
Anton Karlsson |Hej, Ditt spörsmål regleras i Offentlighets- och sekretesslagen (se. https://lagen.nu/2009:400 ). Enligt 18 kap. 1 § OSL gäller sekretess för uppgifter som antigen hänför sig till en förundersökning, till en angelägenhet som avser användning av tvångsmedel eller för att förebygga brott. Detta om det kan antas att syftet med endera ett beslut eller en åtgärd motverkas, eller om den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs. Med tvångsmedel avses häktning, anhållande etc. Svaret på din fråga (a,b,c) är således att uppgifterna är sekretessbelagda om ovan angivna villkor är uppfyllda. Om uppgifterna visar sig vara skyddade av sekretess finns det ingen rättighet eller skyldighet att utlämna uppgifterna till en privatperson. Vänligen,

Vårdnadshavares rätt att ta del av förhör med minderårigt barn

2011-12-30 i Sekretess
FRÅGA |Hej! Jag undrar om man som förälder får ta del av förhör som har gjorts med minderåriga barn??
Linn Torstensson |Hej och tack för din fråga! Då jag inte vet exakt vad förhöret av ditt minderåriga barn handlar om kan jag inte med säkerhet säga om du får ta del av denna handling eller inte. Jag kan dock beskriva vad som gäller rent allmänt vid denna typ av frågor. Som vårdnadshavare har man i regel rätt till att ta del av uppgifter gällande sitt barn, eftersom man företräder sitt barn i rättsliga och personliga angelägenheter, se 6 kap 11 § föräldrabalken. Detta är dock under förutsättning att barnet inte lider betydande men om uppgiften röjs till vårdnadshavaren, se 12 kap 3 § offentlighets- och sekretesslagen. Om förhör gäller misstanke om brott får också vårdnadshavaren medverka under själva förhöret om inte det skulle skada förundersökningen eller särskilda skäl talar emot, se 5 § lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Länk till föräldrabalken: https://lagen.nu/1949:381 Länk till offentlighets- och sekretesslagen: https://lagen.nu/2009:400 Länk till lagen om unga lagöverträdare: https://lagen.nu/1964:167 Med vänlig hälsning,

Sekretess hos polisen

2009-06-24 i Sekretess
FRÅGA |I vilken lag kan man läsa om polisens sekretess. Den verkar inte existera i mitt polisdistrikt!
Karin Hellander |HejDu kan läsa om sekretess i Sekretesslagen. För polisen finns bland annat regler i 7 kap 19-20§§, Detta är dock bara specialregler och de kan omfattas av fler regler i sektretesslagen, exempelvis 7 kap 1§, om sekretess för hälso och sjukvårdsuppgifter, 7 kap 18§ kan också beröra polisen. Sen finns det även undantag från sekretessen, exempelvis 1 kap 5§ som säger att man får lämna ut uppgifter om det är nödvändigt.Utan mer precis information om vad som du anser polisen inte bör få lämna ut för information är det svårt att ge precisa lagrum men jag hoppas att denna introduktion kan vara till någon hjälp.Sekretesslagen hittar du https://lagen.nu/1980:100#K7Med vänlig hälsning