Får läkare ge vård till ett sjukt barn trots att dess vårdnadshavare motsätter sig det?

2020-04-29 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Om föräldrar nekar sitt barn akutsjukvård på grund av religiösa skäl har läkaren rätt att vidta åtgärder?
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vård ska vara frivilligHuvudregeln i svensk vård är att patienter har rätt att välja om de vill få behandling eller avstå (4 kap. 1-2 § patientlagen). Om patienten är ett barn ska barnets inställning till vården ges betydelse i förhållande till hens ålder och mognad (4 kap. 3 § patientlagen). Det är endast i ett fåtal situationer där vård får ges utan patientens samtycke, så kallad tvångsvård. Det är strikt reglerat när och hur tvångsvård ska bedrivas. Vårdnadshavare eller barnet själv kan inte avsäga sig tvångsvård. Vårdnadshavares beslutsfattande över sina barnEtt barns vårdnadshavare har rätt att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter vilket inkluderar beslut om vård. Ju äldre barnet blir desto mer ska barnet få bestämma själv (6 kap. 11 § föräldrabalken). Barn som behöver akutsjukvårdOm ett barn behöver livräddande behandling som inte kan vänta och vårdnadshavaren motsätter sig det kan behandling ändå inledas av hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården har en skyldighet att beakta barnets bästa (5 kap. 6 § hälso- och sjukvårdslagen). Om hälso- och sjukvårdspersonal misstänker att ett barn far illa eller att barnets behov inte tillgodoses har de en skyldighet att göra en anmälan till socialnämnden (14 kap. 1 § socialtjänstlagen). Om en påtaglig risk för barnets hälsa och utveckling föreligger kan socialnämnden besluta att tillfälligt tvångsomhänderta barnet för att säkerställa att barnet får den vård som behövs (2 och 6 § lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). SammanfattningJa, läkare har både en rätt och en skyldighet att vidta åtgärder om ett barn är i behov av akutsjukvård. Med vänliga hälsningar,

Måste patienter samtycka till vård vid smittsamma sjukdomar?

2020-04-25 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej!Jag jobbar i ett Lab och en av mina grannar har kommit in med en remiss för provtagning som läkaren beställde den.Jag känner honom att han injicerar narkotiker med sina vinner.Enligt smittsskyydslagen kan jag tillägga HIV analys utan att säga eller måste jag få hans samtyck? Eller gör inget?Tack
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. SmittskyddHumant immunbristvirus (hiv) klassas som en allmänfarlig sjukdom (bilaga 1 smittskyddslagen). Det innebär att konstaterade fall ska anmälas utan identitet till den aktuella regionens smittskyddsläkare och folkhälsomyndigheten. Hiv är även smittspårningsskyldig vilket innebär att en person som får hiv konstaterat måste träda fram och hjälpa till med att kartlägga vilka andra som kan vara smittade. Smittskyddsåtgärder får inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt och de ska utföras med respekt för alla människors lika värde och personens personliga integritet (1 kap. 4 § smittskyddslagen). En person som själv misstänker att den bär på en smittsam sjukdom är skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att skydda andra, till exempel att testa sig och påbörja behandling (2 kap. 2 § smittskyddslagen). Anmälningsplikten när en allmänfarlig sjukdom som hiv misstänks eller konstateras ligger i första hand på den behandlande läkaren (2 kap. 5 § första stycket smittskyddslagen). Denna anmälningsplikt gäller även läkare vid laboratorium som utför mikrobiologisk diagnostik, den som är ansvarig för ett sådant laboratorium och läkare som utför obduktion (2 kap. 5 § andra stycket smittskyddslagen) Svensk sjukvård är frivilligEn mycket stark utgångspunkt är att svensk sjukvård är frivillig. Vård mot någons vilja, så kallad tvångsvård, får endast ske i några få situationer och det finns då strikta regler om hur det ska gå till. En person som har en allmänfarlig sjukdom kan vårdas mot sin vilja för att förhindra spridning av sjukdomen, det kallas isolering. Ansvaret för isolering ska tillfalla en chefsöverläkare med specialistkompetens (4 kap. 3 § Hälso- och sjukvårdslagen). Beslutet om isolering fattas av förvaltningsrätten efter en ansökan av smittskyddsläkaren (5 kap. 2 § smittskyddslagen). All annan vård av personer med misstänkt eller konstaterad hiv ska därför ske enligt huvudregeln om frivillighet. SammanfattningUtgångspunkten i Sverige är att samtycke krävs för att bedriva sjukvård. Sjukvård inkluderar tester för diagnostisering av sjukdomar. Det är främst personens behandlande läkare som är ansvarig och anmälningsskyldig vid misstänkt eller konstaterad hiv. Tvångsåtgärder mot en person får endast ske i specifika fall och de måste följa stränga regler. Du får alltså inte lägga till analyser utan din grannes samtycke. Med vänliga hälsningar,

Utländska medborgares rätt till hemtjänst

2020-04-06 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Har en icke svensk medborgare rätt till hemtjänsthjälp om personen är i sent palliativt skede och transport till hemlandet ej är möjligt?
Kamile Rumsaite |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt om hemtjänstRätten till bistånd regleras i socialtjänstlagen (SoL). Det finns två olika typer av bistånd – försörjningsstöd och bistånd för sin livsföring i övrigt (4 kap. 1 § SoL). Att få hjälp genom hemtjänst faller in under bistånd för livsföring i övrigt. Hemtjänst är ett individuellt behovsprövat bistånd. Det kan beviljas den som på grund av åldersrelaterad fysisk funktionsnedsättning, psykisk funktionsnedsättning och sjukdom är i behov av hjälp i hemmet. Målet med biståndet är att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå och att stärka personens möjligheter till ett självständigt liv (4 kap. 1 § fjärde stycket SoL). En förutsättning för att man ska beviljas bistånd är att man inte själv kan tillgodose sina behov och inte heller kan få de tillgodosedda på annat sätt.Har en utländsk medborgare rätt till hemtjänst?Det finns många omständigheter som spelar in för bedömningen av rätten till bistånd, bland annat huruvida personen har uppehållstillstånd eller inte. Det framgår inte i din fråga om personen som behöver hemtjänsthjälp är EU-medborgare som har uppehållsrätt, utländsk medborgare med tidsbegränsat/permanent uppehållstillstånd eller om hen inte har uppehållstillstånd över huvud taget. Jag utgår ifrån att personen i fråga har antingen uppehållsrätt eller permanent uppehållstillstånd. Om det exempelvis skulle handla om en person som är papperslös finns det andra bestämmelser som är tillämpliga och därmed kan göra en inverkan på utredningen och beslutet.Utländska medborgare med permanent uppehållstillstånd har samma rätt som svenska medborgare och ska därför behandlas på samma sätt vad gäller bland annat hemtjänstinsatser. Det är bosättningskommunen som har huvudansvaret för att en person ska få den stöd och hjälp som denne behöver (2a kap. 3 § SoL). Det avgörande för om en person får hemtjänsthjälp är alltså inte om hen är svensk medborgare eller inte, utan det föreligger många andra faktorer som bedömningen grundar sig på.Faktorer som påverkar bedömningen av rätten till hemtjänstDet som är det mest avgörande för bedömningen av rätten till hemtjänst är om den enskilde kan tillgodose sina behov själv eller få sina behov tillgodosedda på annat sätt, exempelvis genom en huvudman eller någon annan person som vanligtvis har ansvar för den enskilde. Många kommuner prövar vid biståndsbedömningen om anhöriga kan hjälpa den behövande, med andra ord att behov kan tillgodoses på annat sätt. Det finns dock ingen rättslig skyldighet för anhöriga att ge vård och omsorg åt närstående, vilket innebär att anhörigas möjlighet att hjälpa inte ska tas med i bedömningen (med undantag för vårdnadshavares skyldigheter gentemot barn). Kommunen har dessutom ett särskilt ansvar för äldre människor. Där framgår att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer ska få leva ett värdigt liv, känna välbefinnande och att äldre människor ska få möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden (5 kap. 4 § SoL). Dessutom ska socialnämnden ge äldre människor som behöver stöd och hjälp i hemmet (5 kap. 5 § SoL). Det framgår inte i din fråga hur gammal personen är, men om hen är äldre, kan dessa rättsregler användas som argument för personens rätt till hemtjänst. Just dessa regler kring ålder är dock inte av rättighetskaraktär och det går därför inte att överklaga beslutet endast med stöd av dessa paragrafer, men bestämmelserna kan givetvis ge stöd i ens argumentation för att understryka kommunens skyldigheter. Rätten till hemtjänst bedöms alltså av kommunen helt individuellt i det enskilda fallet. Det krävs inte att man ska ha uppnått en viss ålder för att ha rätt till hemtjänst och annan form av bistånd, men det kan vara en faktor som väger in i bedömningen. Det som är mest avgörande är om personen kan få sina behov tillgodosedda på något annat sätt eller inte. Exakt hur denna bedömning görs kan jag tyvärr inte svara på, då den som sagt görs väldigt individuellt.Ansökan och eventuellt avslagDet jag rekommenderar att göra är att personen i din fråga söker om bistånd i form av hemtjänst och redogör för sina omständigheter. Socialtjänsten ska då inleda en utredning som ska resultera i ett beslut.Om personen får avslag på sin ansökan har hen rätt att överklaga beslutet inom tre veckor från att hen tog emot beslutet. Vid en överklagan kommer handläggaren i ärendet göra en bedömning om det finns skäl att ändra beslutet, annars skickas det vidare till förvaltningsrätten för prövning av domstol. Om fallet blir att personen får avslag och hen vill ha hjälp med överklagan kan hen vända sig till någon av våra jurister på https://lawline.se/boka.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Har du fler funderingar är du välkommen att höra av dig till oss igen.Vänligen,

Anmäla brister i vården och rätt till ersättning för skador i samband med vården?

2020-03-16 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Min Lillebror ramlade och tog emot sig med handen på en match i August förra året och läkaren sa att det var en blödning och att det skulle gå över efter några dagar. Det har inte gjort det. Han har haft ont i handleden och vid tummen sen dess. Vi har tejpat och lindat och han har klagat till och från. I lördags så ramlade han igen och tog emot sig och igår eftermiddag så var ovansidan på handen jätte svullenDå åkte vi upp till akuten vid 21. Läkaren på jouren röntgade och efter ett tag så ville hon röntga igen. Sen skickade hon ner honom till akuten till ortopeden. Han hade fraktur i båtbenet, som han haft sen i augusti och läkaren tittade på röntgen bilderna från Augusti och säger att frakturen syntes redan då. Gips i 6 veckor nu och måste kanske opereras. Kan man anmäla detta? Och hur går vi tillväga i så fall?Tacksam för svar.Mvh C
Jonathan Lengyel |Hej, tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Kontakta sjukvårdsinrättningen/läkaren ni träffade i augusti förra åretFörst och främst bör ni skriftligen kontakta läkaren eller den sjukvårdsinrättning som ni besökte i samband med din lillebrors handskada i augusti förra året för att göra de uppmärksamma på det som har hänt och gått fel. De är skyldiga att ta emot era synpunkter och även ge svar på dessa. Om det är så att ni vill ha stöd med att framföra era synpunkter så kan patientnämnden i ert landsting/region hjälpa er med detta. Här kan ni hitta vilken patientnämnd ni i sådana fall ska vända er till.Anmälan hos Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO)Hos IVO kan man anmäla allvarliga händelser inom vården, och allvarliga händelser är sådana som till exempel orsakat bestående skador eller ett ökat vårdbehov. Ni kan gå in på IVO:s hemsida (som du hittar här) för att göra en sådan anmälan.Rätt till ersättning?Ni kan ha rätt till ersättning för den skada som din lillebror lidit på grund av bristerna i vården. Rätten till ersättning regleras i patientskadelagen. För att ni ska ha rätt till ersättning krävs det att skadan uppkommit i samband med sjukvården och att skadan uppkommit på grund av någon/några av punkterna som räknas upp i 6 § PSL; dessa kan du hitta här. Om förutsättningar enligt 6 § föreligger har din lillebror rätt till patientskadeersättning.För att kräva ersättning för skadan bör ni göra en anmälan hos Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF); det kan ni göra här.Jag hoppas ni fick svar på er fråga!Med vänliga hälsningar,

Ej önskar HLR eller livsuppehållande behandling

2020-04-27 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Är ett "Living will" giltigt i Sverige? Alltså: Skulle jag kunna skriva ett testamente/instruktioner där jag stadgar att jag ej önskar bli återupplivad om mitt hjärta stannar eller att jag vill att min respirator ska kopplas ur om jag någonsin hamnar i koma? Jag vet att living wills är vanliga och accepterat i USA men hur ser regleringen ut i Sverige? MVH
Sandra Rust |Hej!Enligt Hälso- och sjukvårdslagen och Patientlagen så grundar sig svensk hälso- och sjukvård på att patientens självbestämmanderätt ska respekteras. Se 5 kap 1 § punkt 3 i Hälso- och sjukvårdslagen samt 4 kap 1, 2 och 4 §§ Patientlagen. Har man kunnat förstå konsekvenserna av att neka vård så har man således den rätten.När det kommer till exempelvis HLR så gäller som följer: Dokumentation av ställningstagande om att avstå från hjärt–lungräddningAll hälso- och sjukvårdpersonal ska omedelbart påbörja hjärt–lungräddning (HLR) på personer som drabbats av plötsligt oväntat hjärtstopp, såvida det inte finns ett dokumenterat ställningstagande om att HLR inte ska utföras. Ställningstagande om att avstå från HLR (»Ej HLR«) ska dokumenteras i patientens journal.Ett ställningstagande om att avstå från HLR gäller på sjukhus endast under ett vårdtillfälle inom ett verksamhetsområde. Under förutsättning att det finns säkra rutiner för hur ställningstagandet kommuniceras mellan berörda verksamhetsområden kan ställningstagandet även gälla när patienten tillfälligt undersöks eller behandlas inom ett annat verksamhetsområdetSkäl som kan motivera ställningstagande om att avstå från hjärt–lungräddningPatienten vill inte ha behandling med hjärt–lungräddning (HLR) vid ett eventuellt hjärtstopp.Ansvarig läkare bedömer det som utsiktslöst att HLR skulle kunna återställa spontan cirkulation och andningsfunktion.Ansvarig läkare bedömer att HLR inte är till gagn för patienten, även om det finns en liten möjlighet att patienten skulle kunna återfå spontan cirkulation och andningsfunktion.När det kommer till livsuppehållande behandling som respiratorvård gäller även här att patientens självbestämmanderätt ska respekteras. Det innebär att det är en skyldighet enligt svensk grundlag att lyssna på patientens önskemål att inte få livsuppehållande behandling. Detta gäller också om en patient avsagt sig annan behandling som kunnat rädda dennes liv.I samband med inläggning på intensivvårdsavdelning för ett livshotande tillstånd eller under pågående vård med försämring, kan det bli aktuellt med behandlingsbegränsning – antingen att avstå från (inte inleda) eller avbryta pågående (inte fortsätta) livsuppehållande behandling. Grunderna för ett sådant beslut (ställningstagande) kan vara patientens egen viljeyttring (autonomi), akuta eller kroniska sjukdomens prognos samt terapisvikt trots pågående behandling.Val av behandlingsstrategi baseras på etiska principer samt medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet. Hälso- och sjukvårdslagstiftningen betonar respekt för patientens självbestämmande och integritet samt att vården så långt som möjligt ska utformas, och genomföras i samråd med patienten. En läkare får inte ge en behandling som patienten inte vill ha, med undantag för till exempel vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.Hoppas du fått lite vägledning kring dina funderingarMed vänlig hälsning

Hur gör jag för att få min patientjournal raderad?

2020-04-09 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Jag har blivit feldiagnostiserad med fel sjukdomar, skulle behöva hjälp med journalförstöring om det går att göra det. Har varit på en egen psykiatrisk utredning och fåt intyg att jag har ej haft eller att jag ej har dessa sjukdomar. Läkaren har skrivit en hel del lögner till Försäkringskassan att jag har mångårig kontakt med psykiatriker, psykologer, kuratorer, stresshantering, m.m. Fick pension på fel sjukdomar, jag sökte för min arbetsskada som jag har fått godkänt 1996-11-25. Har skrivit om detta till patientnämnden,och försökt få kontakt med Läkaren och verksamhetschefen som är läkarens man på vårdcentralen. Jag behöver hjälp att driva detta. Och jag vill ha ett kostnadsförslag. Detta tär på mig otroligt mycket att jag ska vara diagnostiserad med fel sjukdomar. Har börjat med hjärtmedicin Okt.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDet finns tre olika vägar för dig som patient att påverka innehållet i din journal: rättelse, notering i journalen och genom en ansökan om journalförstöring. Förfarandet regleras i patientdatalagen.Om det handlar om oriktiga eller missvisande journaluppgifter ska sådana i första hand rättas. För begäran om rättelse kan du vända dig till vårdgivaren, dvs. där journalen upprättats. Om vårdgivaren inte går med på din begäran har du rätt att begära att det sker en notering i journalen om att du som patient anser att uppgifterna i journalen är oriktiga eller missvisande. Begäran om notering är en rättighet du har som patient och kan inte nekas dig (jfr 3 kap. 8 § patientdatalagen).För journalförstöring är kravet högre ställt än vid rättelse eller notering. Journalförstöring innebär en möjlighet till radering av uppgifterna i din journal och är tänkt att användas i undantagsfall. Det är endast du som patient, eller någon annan som omnämns i patientjournalen, som har rätt att ansöka om att hela eller delar av journalen ska förstöras. Din begäran om journalförstöring ska ställas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).För att din ansökan om journalförstöring ska beviljas finns det tre krav som måste uppfyllas. De krav som måste uppfyllas finns angivna i 8 kap. 4 § patientdatalagen: (1) Det ska finnas godtagbara skäl för ansökan (2) Patientjournalen eller den del av den som ansökan avser ska uppenbarligen inte behövas för din vård (3) Det ska från allmän synpunkt uppenbarligen inte finnas skäl att bevara journalenSom exempel på vad som kan utgöra allmänna skäl att bevara journalen kan vara om uppgifterna t.ex. ligger till grund för olika beslut och åtgärder hos myndigheter och domstolar eller behövs för forskning och statistik. Annat som kan utgöra allmänna skäl att bevara journalen är om du klagat på vården i samma ärende som där du vill ha journalförstöring. När du ansökt om journalförstöring kommer IVO att göra en bedömning om din ansökan behöver kompletteras. Det kan även krävas att IVO begär in din patientjournal och vårdgivaren ges då möjlighet att komma in med ett yttrande. Handläggningstiden för journalförstöringsärenden är cirka 12 månader.Sammanfattningsvis finns det i ditt fall tre möjligheter för dig att påverka innehållet i din patientjournal; rättelse, notering och journalförstöring. Min rekommendation är att du låter en jurist gå igenom ditt ärende och få en djupare insikt i vad som hänt och om det bör begäras rättelse eller journalförstöring (och om det är möjligt eller om det finns skäl som talar emot det). Vill du inte själv begära journalförstöring kan givetvis en av våra jurister hjälpa dig vidare. Om du är intresserad av ett kostnadsförslag och vidare kontakt är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Våra jurister erbjuder möten dels per telefon, men även per e-post och Skype. Det som passar dig bäst. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Anmälan av fel i vård

2020-04-04 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Vart kan man anmäla läkare som hanterat ett dödsfall fel, och försummat att berätta för anhöriga att personen hittats död? Obs gäller inte något corona-fall, utan en person som var känt missbrukare och som dog hemma när hjärtat plötsligt gav upp.
Adam Novak |Hej!Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med frågan.För att anmäla en läkare för fel i tjänsten ska man vända sig till Inspektionen för vård och omsorg(IVO). De kommer sköta din anmälan, och hjälpa dig reda ut situationen.Jag hoppas du har fått svar på sin fråga,Med vänlig hälsning,

Hur regleras smittsjukdomar och isolering?

2020-03-01 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Jag undrar kring de lagar som reglerar att människor låses in nu pga Corona viruset, vilka lagar aktualiseras när de bestämmer att de ska låsa in/isolera ett flertal personer osv? Och hur funkar det då flera olika länder har olika lagar mest troligt som reglerar detta på olika sätt när det är en smitta som är farlig för liv och hälsa?Tacksam för svar
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lagI Sverige regleras olika smittsjukdomar och åtgärder att vidta för att förhindra spridning i smittskyddslagen (1 kap. 2 § smittskyddslagen). Isolera personerMöjligheten att isolera personer finns, men får enbart nyttjas om det finns en påtaglig risk för att andra människor smittas (5 kap. 1 § smittskyddslagen). Övriga förutsättningar för att den som bär på en allmänfarlig sjukdom ska få isoleras är om det av omständigheterna klart framgår att den enskilde inte är beredd eller i stånd att frivilligt underkasta sig de åtgärder som krävs för att förebygga eller så långt som möjligt minska risken för smittspridning, eller det finns grundad anledning anta att den enskilde inte följer de förhållningsregler som har beslutats (5 kap. 1 § smittskyddslagen). Smittskyddsläkaren kan även fatta ett beslut om tillfällig isolering om någon bär på eller misstänks bära på en allmänfarlig sjukdom och genom sitt beteende utsätter någon annan för omedelbar risk att smittas (5 kap. 3 § smittskyddslagen). Utöver isolering får även smittskyddsläkaren besluta om att den som har eller kan antas ha varit utsatt för smitta av sjukdomen ska hållas i karantän i en byggnad, i en viss del av byggnaden eller inom ett visst område (3 kap. 9 § smittskyddslagen). Om en samhällsfarlig sjukdom har eller misstänks ha fått spridning inom ett avgränsat område utan att smittkällan eller smittspridningen är fullständigt klarlagd, får dessutom Folkhälsomyndigheten besluta att ett visst område ska vara avspärrat (3 kap. 10 § smittskyddslagen). Andra länders lagar Precis som du skriver kan olika länder ha olika befogenheter, både mer eller mindre omfattande än Sveriges, vad gäller isolering m.m. då en person bär på en allmänfarlig sjukdom. Generellt sätt har dock många länder någon form av reglering som ger dem möjlighet att isolera människor/sätta dem i karantän då sådana här situationer uppstår. Sammanfattning I svensk lag finns stöd för att isolera människor. Man måste dock ha i baktanke att detta kostar en hel del pengar och även i praktiken kan medföra svårigheter. Historiskt sett har det varit svårt att isolera ett geografiskt område för att förhindra smittspridning, men lättare att isolera en byggnad. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,