Rätt till ersättning vid skada på grund av vård

2019-04-25 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej. Jag fick 2 bristningar under min förlossning och blev sydd fel. Dom sydde in en muskel fel och nu kan jag inte ha normal samlag alls. Har haft en traumatiserad förlossning och mår psykiskt och fysiskt dåligt av det. Hur mycket kan jag förvänta mig i skadestånd? bara själva tanken på att dom ska öppna upp och sy igen samt lida ännu mer har förvärrat min ptsd
Tora Odin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Först och främst beklagar jag det inträffade. Självklart har du som patient rätt att få bra vård av god kvalitet! Upplever du att den vård du har fått har varit felaktig så ska du anmäla dessa fel och brister och i vissa fall även ha rätt till ersättning.Möjligheten till ersättningDen lag som reglerar om en patient har rätt till ersättning är Patientskadelagen. För att kunna få ersättning enligt lagen krävs att någon form av skada har uppkommit i samband med sjukvård. Skadan ska även ha uppkommit som en följd av någon av grunderna som räknas upp i en punktlista i 6 § Patientskadelagen. Jag skulle tro att den punkt som passar bäst in på ditt fall är punkt 1 (skada orsakad av undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd). Vill du kräva ersättning för skadan ska du göra en anmälan till LÖF. På LÖFs hemsida finns utförlig information om hur en anmälan ska göras. Har du ytterligare frågor kring hur anmälan om ersättning ska göras kan du även kontakta LÖF på 08-551 010 00.Hur mycket kan du förvänta dig i ersättning?Skadeståndets storlek kommer bestämmas i enlighet med skadeståndslagen. Exakt hur mycket du kan tänkas få kan jag inte svara på på rak arm, men jag kan återigen tipsa dig om LÖF:s hemsida där du kan läsa dig till vad du kan få ersättning för, se här. Den exakta summan beslutar LÖF om, genom att ta hänsyn till skadans omfattning och andra kringliggande omständigheter.Du bör även anmäla bristernaUtöver att kräva ersättning tycker jag också att du bör anmäla bristerna om du inte redan gjort det. Det går till enligt följande:Först och främst: Kontakta den ansvariga vårdpersonalenInnan du går vidare och anmäler ett klagomål ska du först ta kontakt (skriftligt eller e-post) med den vårdpersonal som har undersökt och/eller behandlat dig. De har en skyldighet att ta emot dina synpunkter och svara på dessa. Behöver du stöd i att föra fram dina synpunkter eller klagomål kan du kontakta patientnämnden i ditt landsting eller region. Patientnämnden kan även hjälpa dig att få dina klagomål besvarade. Du kan se vilken som är din patientnämnd här.Därefter: Gör en anmälan hos Inspektionen för Vård och OmsorgVid allvarligare händelser inom vården - vilket jag kan tänka att det rör sig om i ditt fall - kan man anmäla dessa till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg). Med allvarliga skador menas exempelvis att vården leder till att någon får bestående skador, ett ökat behov av vård, eller att någon avlider. På IVOs hemsidahittar du mer information om anmälan samt en blankett du kan använda dig av. Som huvudregel utreder inte IVO händelser som ligger längre än två år tillbaka i tiden.Behöver du hjälp tillhandahåller IVO en upplysningstjänst där du kan få råd och guidning kring hur du ska göra din anmälan: 010-788 50 00.Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,

Vårdgaranti och patients möjlighet att ta del av journal

2019-04-12 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Har patienten rätt att vända sig till domstol om landstinget inte uppfyller vårdgarantin (t.ex. inom onkologi)? Är en juridiskt utkrävbar rättighet för patient att ta del av sin journal enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordning?
Sofie Falk |Hej! Och tack för att du vänder till till lawline med din fråga!Din första fråga rör hur man ska agera när man är missnöjd med vård. Din andra fråga uppfattar jag som en fråga rörande vilken rätt en patient har att ta del av sin journal. De lagar som blir aktuella är patientsäkerhetslagen, tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Missnöjd med vårdDen som är missnöjd kan vända sig direkt till den hälso- och sjukvårdspersonal som hon mött under sin kontakt med hälso- och sjukvården och uttrycka sitt missnöje. Det föreskrivs i 3 kap. 8a § patientsäkerhetslagen (PSL) att vårdgivaren ska från patienter och deras närstående ta emot klagomål mot och synpunkter på den egna verksamheten. I första hand ska man alltså vända sig till vårdgivaren där vården skett. Efter att ha gjort detta kan man klaga till IVO, förutsatt att det rör sig om någonting allvarligt. Det framgår av 7 kap. 10 § PSL att IVO prövar anmälda klagomål mot hälso- och sjukvården och dess personal. Men, när det gäller vård som inte blivit av ännu, har man inte dessa möjligheter att hävda sin rätt. Vårdgarantin är endast en skyldighet för landstingen, och innebär ingen juridisk rättighet för patienterna. Målet med hälso- och sjukvårdslagstiftningen är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen samt att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Den enskilda individen har dock inte en möjlighet att i domstol säkerställa sin rätt till en viss beslutat insats. För patienter som inte får vård inom 90 dagar återstår att vänta eller att söka sig till ett annat landsting. Sammanfattningsvis: Nej, det går inte att vända sig till domstol för att ett landsting inte uppfyller vårdgarantin. Patients rätt att ta del av journalDin fråga "Är en juridiskt utkrävbar rättighet för patient att ta del av sin journal enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordning?" behöver redas ut lite. 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF) "Till främjande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar" är ett viktigt stadgande för offentlighetsprincipen och möjligheten att ta del av allmänna handlingar. Journal omfattas av begreppet men det innebär inte att man har rätt att begära ut journaler hur som helst. Frågan som måste besvaras är vidare om en journal kan lämnas ut. Det framgår inte av 2 kap. 1 § TF hur en sådan bedömning ska göras utan i sådant fall får man gå till annan lagstiftning. Det framgår inte i din fråga om det rör sig om en privat vårdgivare eller en offentlig som kravet ska riktas till. Jag börjar att redogöra för vad som gäller för offentlig vårdgivare i sammanhanget, och redogör därefter kort vad som gäller vid privat vårdgivare. Offentlig: Enligt 1 kap. 1 § offentlighets och sekretesslagen (OSL) anges att lagen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. Enligt 25 kap. 1 § OSL gäller sekretess inom sjukvården. För att en uppgift ska vara skyddad fordras till en början att den rör "enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden". Men sekretessen gäller som huvudregel inte mot den enskilda, denna har således rätt att ta del av sin journal. I undantagsfall kan journaluppgifter undanhållas för patienten om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgifterna inte lämnas ut. Det avser de fall då det finns risk för att patientens hälsotillstånd allvarligt försämras om hen får ta del av uppgifterna i journalen. Likaså kan journaluppgift undanhållas för en patient om det finns fara för att någon som har lämnat uppgifter, eller någon närstående till uppgiftslämnaren, kan utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften lämnas ut. (se 25 kap. 7-8 §§ OSL). Privat: Enligt 6 kap. 12 § PSL gäller även sekretess i den privata sjukvården. Även där gäller som huvudregel inte sekretessen mot den enskilde, men kan i undantagsfall göra det. Sammanfattningsvis: Som patient har man som huvudregel rätt att ta del av sin journal, om det inte föreligger sekretess mot denna. En begäran om att få ta del av sin journal ställs till den som är ansvarig för journalhandlingen, vilket oftast är den behandlande läkaren, och behandlas av denna så snart det är möjligt. Viktigt att tillägga är att dock att om du vill begära ut den (dvs inte endast läsa den) så får sjukvården ta ut en avgift för kopior. Hoppas du fick svar på din fråga!

Att anmäla brister i vården

2019-04-10 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Var kan jag anmäla ögonläkare för fel diagnos.När jag hade problem med dåligt syn i ett öga, gick jag till läkare. När har jag varit hos ögonläkare, sa hon hittad inget fel och sen hon sa att jag hår torra ögon, jag fick ögondroppar. Jag trodde henne och droppade ögon varje dag. Efter min syn vår sämre och sämre. Jag gick till optiker och diagnos var negativ så fick jag remis till anat ögonläkare, det var också negativt. Efter läkarundersökningen doktorn ringde omedelbart universitetssjukvård till Lund och där, efter testet, sa de att jag har cancer (Choroidalt malignt melanom)Just nu jag har ingen chans att bota mitt öga. Felet stå på de första ögonläkare. Tack för svaret.
Sabrina Curan |Hej! Stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemet? Jag tolkar det som att brister i vården har lett till omfattande problem för din hälsa. Frågan är hur du ska gå tillväga för att anmäla den bristande vården.Kontakta patientnämnden Patientnämnden är en fristående instans som finns i samtliga landsting. En individ kan utan kostnad vända sig till Patientnämnden i sitt landsting med exempelvis frågor eller klagomål i hälso- och sjukvårdsfrågor. Patientnämnden kan bland annat hjälpa till med information om hur man går tillväga för att upprätta en anmälan, kontakta vårdpersonal och att vända sig till rätt myndighet. Anmälan hos IVO IVO är Inspektionen för vård och omsorg. När händelser, brister eller handlingar av allvarlig karaktär sker ska dessa anmälas till IVO. Detta kan till exempel vara att en individ har fått allvarliga skador eller att någon avlider. Mer ingående information finns på IVOs hemsida. Vad innebär detta för dig? En anmälan ska göras hos IVO. Patientnämnden kan bistå med hjälp i olika former. Då detta eventuellt kan utveckla sig till ett rättsligt ärende är det även en god idé att kontakta Lawlines jurister för rättslig vägledning. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen! Med vänlig hälsning,

Hur kan jag anmäla sjukvården utan stämning?

2019-03-29 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej. Min son vill stämma sjukvården men har inga pengar, vad kan han göra?
Henrik Åkesson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom stämning kan kosta en hel del pengar om din son förlorar målet i tingsrätt kan din son istället göra en anmälan till inspektionen för vård och omsorg (IVO). På www.ivo.se kan din son hitta information och göra anmälan.Det går även att vända sig till patientnämnden i ert landsting för att kostnadsfritt be om råd. Din son bör dock i första hand vända sig till den verksamhet han har fått vården. Känns detta jobbigt så är även detta något som patientnämnden kan hjälpa till med.Jag hoppas du fått svar på din fråga. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma! Med vänliga hälsningar

Hur får jag vård för sjukdom som inte är erkänd i Sverige?

2019-04-15 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hur kan man gå tillväga om man har drabbats av en ovanlig sjukdom och svensk sjukvården hjälper inte mig? Vårdcentralen har inte kunskap om denna sjukdom. Jag har varit i kontakt med centrum för ovanliga sjukdomar och de vägrar hjälpa mig. Det finns forskning utomlands som kan hjälpa mig men även om jag får nån diagnos utomlands, denna diagnos kan inte accepteras här i Sverige för den inte finns i svensk databasen med alla sjukdomar.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår din fråga har du redan vänt dig till den svenska sjukvården (såväl vårdcentral som centrum för ovanliga diagnoser), utan framgång.Vård utomlands, betald av SverigeDet finns i vissa fall möjlighet att erhålla sjukvård utomlands och få den betald i Sverige. Ett villkor för att du som patient ska ha rätt till ersättning för vård i annat land inom EES är att vården ges även i Sverige (jfr HFD 2017 ref. 63). Om det av riktlinjer framgår att behandlingen inte ges i Sverige saknas det som utgångspunkt rätt till ersättning. I de fall vården inte ges i Sverige får det göras en prövning om behandlingen kan anses motsvara den vård som patienten har rätt till i Sverige. Mot bakgrund av det fria vårdvalet ska bedömningen göras mot vårdutbudet i hela Sverige (Kammarrätten i Stockholm mål nr 7889-17). I den bedömning som ska göras av huruvida behandlingen kan anses motsvara den vård som patienten har rätt till i Sverige bör utgångspunkten vara om den aktuella vården skulle ha bekostats enligt de regler som gäller för sjukvård i Sverige (jfr. RÅ 2004 ref. 41). En förutsättning för att det allmänna i Sverige ska bekosta vård för en patient är bl.a. att den ska utföras i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet (6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen och prop. 2012/13:150 s. 50 ff).Förhandstillstånd och förhandsbeskedDu kan för planerad vård utomlands söka förhandsbesked eller förhandstillstånd. Enklast är att välja att låta Försäkringskassan utreda vilket alternativ som är mest fördelaktigt för dig. Ett förhandstillstånd är ett intyg du tar med dig utomlands som gör att du betalar bara den patientavgift som gäller i vårdlandet. Ett förhandstillstånd kan vara aktuellt om väntetiden i Sverige inte är medicinskt försvarbar med hänsyn till ditt hälsotillstånd och sjukdomens sannolika förlopp. Ett förhandstillstånd är mer fördelaktigt än förhandsbesked, då du inte behöver ligga ute med pengar; däremot svårare att få. Ett förhandsbesked är ett besked om hur mycket pengar du kan få för vården och när du kan få den. Beskedet får du innan du åker, du betalar vården och ansöker sedan i efterhand om ersättning hos Försäkringskassan.Ersättning i efterhandDu kan välja att betala hela vårdkostnaden själv, utan att ha ett förhandsbesked. Du ansöker då om ersättning i efterhand hos Försäkringskassan. Huvudregeln är att du får ersättning för hela vårdkostnaden förutom vanlig patientavgift; om det beviljas.Som mest kan du få ersättning motsvarande den kostnad ditt landsting haft om vården hade getts i Sverige. Om vården är dyrare i vårdlandet än vad den skulle varit för patientens hemlandsting betalar du mellanskillnaden själv.Det finns dock en risk med att betala vårdkostnaden utan ett förhandsbesked, risken är att ersättning inte beviljas i efterhand.Möjligheten att betala självMed reservationen för att jag inte vet vad du lider av för sjukdom och hur kostsam behandlingen är, finns möjligheten för dig att söka vård utomlands och betala för vården själv. Jag har full förståelse för om detta inte är ett alternativ, framförallt av ekonomiska skäl, men nämner det då det är en möjlighet.Sammanfattning och rådOm du lider av en sjukdom som inte är erkänd i Sverige är det tyvärr svårt att erhålla vård för den. Ett alternativ är att du söker vård utomlands och betalar för den själv, vilket jag har full förståelse för att kanske inte är möjligt.Det jag rekommenderar dig att göra i första hand är att du kontaktar Försäkringskassan och ansöker om ett förhandstillstånd eller förhandsbesked, och att du är så noggrann som möjligt i din beskrivning av vad du lider av. Tyvärr är möjligheterna till framgång antagligen små (om sjukdomen inte är erkänd i Sverige), men jag är av uppfattningen att du ska pröva. Får du avslag från Försäkringskassan finns det möjlighet att överklaga beslutet, vilket en jurist på Lawlines juristbyrå kan hjälpa dig med. Ett alternativ är att du åker utomlands och söker vård, betalar samt vid hemkomst söker ersättning. Risken är dock att du inte får betalt.Eftersom du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig på onsdag den 17 april kl 9.00 för en uppföljning av svaret. Om tiden inte fungerar för dig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se dessförinnan så bokar vi en annan tid.Med vänliga hälsningar,

Lex Maria - Anmälan vid brister i vården

2019-04-11 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hur skriver jag en Lex Maria där man skickat hem en person med dubbelsidig lunginflammation och sänka på 300. som resulterar till dödsfall
Sabrina Curan |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemet? En sjuk patient har skickats hem vilket har resulterat i dödsfall. Detta är en fråga som berör brister i vården. Frågan är hur man rättsligt går vidare med en anmälning. IVO och PatientnämndenLex Maria-anmälan ska göras till IVO vilket är är Inspektionen för vård och omsorg. När händelser, brister eller handlingar av allvarlig karaktär sker ska dessa anmälas till IVO. Detta kan till exempel vara att en individ har fått allvarliga skador eller att någon avlider. Mer ingående information finns på IVOs hemsida. Patientnämnden i ditt landsting kan bistå med olika typer utav hjälp vid anmälan. Patientnämnden är en fristående instans som finns i samtliga landsting. En individ kan utan kostnad vända sig till Patientnämnden i sitt landsting med exempelvis frågor eller klagomål i hälso- och sjukvårdsfrågor. Vad innebär detta för dig?En Lex Maria-anmälan ska göras hos IVO. Patientnämnden kan bistå med hjälp i olika former. Då detta är ett rättsligt ärende är det även en god idé att kontakta Lawlines jurister för juridisk vägledning.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning,

Hur kan man gå tillväga om man råkat ut för en feldiagnostisering?

2019-04-04 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |HejsanBlev diagnostiserad med hypotyreos 2013 ätit medicin alla år i olika doser och mått uselt haft bla extrem trötthet som jag sökt hos för hos samma läkare i flera år utan att de hittar orsak. Har påpekat under alla år att jag inte blir bättre av medicin snarare sämre.Fick ny läkare som tittat på mina värden och han kan inte se att jag överhuvudtaget någonsin haft hypotyreos. Jag är ledsen 2013-2019 har jag gått som ett vandrande lik. Detta känns inte ok. Vad kan jag göra.?
Amanda Keith |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om man drabbas av en skada i samband med hälso-, sjuk- eller tandvård kan man ha rätt till ekonomisk ersättning enligt Patientskadelagen. Lagen gäller skador som uppkommit i samband med hälso- och sjukvård i Sverige, 3 §. Förutsättningar för rätten till patientskadeersättningFörutsättningarna för att kunna få patientskadeersättning regleras i 6 §. Det förutsätts att skadan ifråga ska ha uppkommit till följd av en medicinsk åtgärd eller ett olycksfall i hälso- och sjukvården, att skadan ska ha kunnat undvikas samt att skadan ska vara av en sådan typ som beskrivs i bestämmelsen. De skador som kan ge rätt till ersättning enligt lagen är behandlingsskador (p.1), materialskador (p. 2), diagnosskador (p. 3), infektionsskador (p. 4), olycksfallsskador (p. 5) och medicineringsskador (p. 6). I ditt fall framgår det att du fick en diagnos som sedan visade sig vara felaktig. För att få ersättning för en diagnosskada, enligt 6 § p. 3, ska skada ha uppkommit på grund av en felaktigt ställd diagnos, som inneburit att patientens tillstånd försämrats på ett sätt som kunnat undvikas om rätt diagnos ställts. Det ska, till exempel, ha rört sig om iakttagbara sjukdomstecken som tolkats felaktigt och därmed medfört att vårdåtgärder inte satts in eller blivit felaktigt inriktade vilket slutligen lett till en skada. För att bedöma om det förelegat en diagnosskada utgår man enbart från den kunskap som fanns vid diagnostillfället.Anmälan om patientskadeersättning – hur gör man? Ersättningen betalas ut ur vårdgivarens patientförsäkring, vilket det finns en skyldighet för vårdgivare att ha, 12 §. Det är just till vårdgivarens försäkringsgivare som man vänder sig om man vill göra en skadeanmälan. Denna försäkringsgivare är normalt Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). Man kan anmäla via deras hemsida, här. Preskriptionstider För skador som orsakats innan den 1 januari 2015 gäller en tidsgräns på tre år från det att man fick kännedom om att man kunde göra en anmälan på grund av skadan.Det finns också en yttersta tidsgräns för att kunna få patientskadeersättning enligt Patientskadelagen som är tio år och som räknas från den tidpunkt då skadan orsakades, 23 §.Övriga möjligheter? Vid allvarligare händelser inom vården kan man anmäla sådana till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Med allvarligare händelser avses, till exempel, sådana där en patient har fått oföränderliga eller permanenta besvär, ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit i samband med hälso- och sjukvård. Innan man anmäler ett klagomål till IVO ska man framföra klagomålet till den verksamhet där man fick vård, vilka är skyldiga att ta emot och svara på eventuella klagomål. Om man behöver stöd med framförandet av synpunkter och klagomål till den verksamhet där man fått vård kan patientnämnden hjälpa en. Klagomål som kommer in till IVO bedöms utifrån Patientsäkerhetslagen. IVO bedömer dock inte frågor som rör ekonomisk ersättning och utreder i regel inte händelser som ligger mer än två år tillbaka i tiden. Sammanfattning Väljer du att anmäla till Löf görs där en bedömning om ersättning enligt Patientskadelagen ska lämnas eller inte samt hur stor en sådan ersättning kan bli. Utöver ersättning så kan du på grund av fel och brister i vården i första hand kontakta den vårdpersonal som behandlat dig för att framföra dina synpunkter. Detta kan ske både muntligt och skriftligt. Du kan även kontakta patientnämnden som kan hjälpa dig med att framföra synpunkter och klagomål samt hjälpa dig med få dessa besvarade. Du kan se vilken som är din patientnämnd här. Hoppas du fått klarhet i din fråga och tveka inte att höra av dig igen om du har fler funderingar!Lycka till!Med vänlig hälsning,

Jag har blivit anmäld till IVO, och behöver en jurist. Vad händer nu, och vad ska jag göra?

2019-03-07 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |HejJag har blivit falskt anmäld hos IVO då jag jobbar som leg apotekare.Ivo står för inspektion för vård och omsorg. Behöver svara Ivo snarast om några frågor och vill därför ha en jurist som är involverad inom vård anmälan.
Jenny Hedin |Hej! Lawline är inte specialiserade på frågor som rör vård och omsorg, men om du vill anlita en jurist från Lawline kan du boka tid med en jurist genom formuläret här..Om en person som arbetar inom vård och omsorg blir föremål för en anmälan enligt IVO ska personen som klagomålet gäller ha rätt att yttra sig, se information på vårdförbundets hemsida (här). Beslut får inte fattas om inte anmälaren och den som klagomålet gäller har fått möjlighet att yttra sig. När IVO väl har fattat ett beslut är besluten offentliga och går inte att överklaga. Om du har fler frågor får du gärna ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,