Får utlandspensionärer söka vård i Sverige?

2018-08-27 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |När jag fått uppehållstillstånd i Sverige som varaktig bosatt i ett annat EU land pensionär har jag rätt att få vård i Sverige
Malcolm Hamilton |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Huvudregeln är att man ska vårdas inom det land man är försäkrad i. Pensionärer med svensk pension undantas dock från huvudregeln. Är man pensionär och bosatt i ett annat EU-land har man rätt till all vård i Sverige till svensk patientavgift. Du behöver ett intyg från försäkringskassan om att du har rätt till förmånerna, (intyg här). Min rekommendation är att du kontaktar försäkringskassan för att få hjälp med intyget. Försäkringskassan kontaktnummer 0771-524 524.Jag hoppas du fick svar på din fråga.vänligen,

Avstängd från arbete och IVO-anmäld

2018-08-18 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Jag är specialistläkare, blivit avstängd från jourarbete Som pga vaga grunder, för det första jag missade ettUtlovade jour var utom land med familj( jag jobbar ca 50 jour/år) ochhar en ivo anmäla, anmäld av samma person som avstängd mig , anmälan inte blivit besluten än. Allt grunder på att jag flyttad från den Vc som anmälarenJobbar till en ny Vc bättre betald. Alt detta började Efter jag flyttade.Sammanfattningsvis tycker jag att beslutet att stänga av Mig är fattat på vaga och oklara grunder och hur kan jag omprova eller över klaga.Om ni behöver mer info.
Soroosh Parsa |Jag förstår din fråga på följande sätt. Du missade ett jourpass eftersom du var utomlands. Du har blivit avstängd från jourarbete. Du har blivit anmäld till IVO av någon på jobbet eller av en patient. Beslut har ännu inte fattats.Sammanfattningsvis tycker jag att beslutet att stänga av Mig är fattat på vaga och oklara grunder och hur kan jag omprova eller över klaga.En arbetsgivare får avstänga en arbetstagare om det finns stöd för det i ert kollektivavtal. Om ni inte har kollektivavtal, så måste ett svårare fel har förekommit i arbetet. Att missa ett arbetspass kan inte anses vara ett sådant svårt fel. Du kan däremot bli tilldelad varning för det. Vad du kan göra är att försöka få bort avstängningen direkt hos din arbetsgivare. Det går inte att överklaga ett sådant beslut. Det du kan göra i annat fall är att stämma din arbetsgivare i domstol.Eftersom beslutet om klagomålet hos IVO inte har fattats än, kommer IVO att höra av sig till dig angående klagomålet. Du kommer då att få tillfälle att yttra dig över klagomålet. Om du tycker att klagomålet baseras på felaktiga omständigheter, kan du berätta detta för IVO. När IVO sedan har fattat beslut, går detta inte att överklaga. Det är därför viktigt att du är tydlig redan i ditt yttrande.Hör av dig om du vill ha vår hjälp att försöka få bort din avstängning så kan vi prata om pris och uppdrag. Min mailadress är soroosh.parsa@lawline.se/Soroosh Parsa

Vårdcentral missade skada i hand, har patienten rätt till skadestånd?

2018-07-31 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej. För 1 månad sen föll jag så olyckligt att jag satte mig på vänstra hand. jag kände att det knäckte till och något blev fel värken olidlig. Jag sökte akut vård. Blev skickad på röntgen där dom konstatera inga fel på armen .Så veckorna gick o värken bara ökade så jag tog kontakt via vårdcentralen fick en ny akut remiss på röntgen vårdcentral läkaren skulle ringa upp mig senare på eftermiddagen . Svaret dom hade missat en spricka på handleden en vecka senar ett nytt påpekande efter en ytterligare granskning av röntgenplåtarna det var två sprickor på handleden .Dom fixera min handled igår, kan jag kräva skadestånd för två missar att upptäcka dom två sprickor jag hade och jag hade ingen smärtlindring fram tills igår ?Med vänlig hälsning
Lovisa Sidén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om man är missnöjd med vården ska man i första hand vända sig till den vårdgivare som har haft hand om vården för att ta upp vad man är missnöjd med. Om man inte kommer fram till en lösning varken med läkaren eller ansvarig ledning kan man vända sig till Patientnämnden.Patientnämnden hjälper patienter att lösa problem som uppstått i kontakten med hälso- och sjukvården. De är en fristående och opartisk instans som inte gör egna medicinska bedömningar eller tar ställning till om vårdgivaren har gjort rätt eller fel. I sista hand kan du vända dig till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Dit kan du vända dig om du anser att det begåtts allvarligt fel och att man inte fått den vård man skulle ha. Patientnämnden kan hjälpa en att göra en anmälan. IVO tar bara emot ärenden som är max 2 år gamla. Om man har skadats av offentlig vård kan man ha rätt till ersättning genom Patientskadelagen. I så fall ska man vända sig till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (Patientförsäkringen LÖF). Enligt Löf måste patienten lidit av en patientskada. En patientskada är enligt patientskadeslagen när en patient drabbas av lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om rätt åtgärder hade utförts vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Huruvida du har rätt till ersättning är svårt för mig att avgöra då jag inte har alla detaljer och inte den kunskap som krävs.Du kan anmäla en patientskada på Löf:s hemsida https://lof.se/patient/anmal-en-skada/ . När din anmälan kommer in gör Löf en utredning för att kunna bedöma om du har rätt till ersättning. Hoppas du blir nöjd med svaret på din fråga och tveka inte att kommentera nedan om du har någon ytterligare fråga. Med vänlig hälsning

Har sannolikt fått en felaktig diagnos. Kan jag anmäla vården?

2018-07-25 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej!2013 fick jag diagnosen KOL av min läkare på vårdcentralen. Jag fick beskedet kort och plumpt via telefon. " Hej, det är xxxxx, jag vill bara meddela att du har KOL."Det var i stort sett allt hon sa..Nu har jag gått på medecin för KOL sen dess och var nu i dagarna hos vårdcentralen pga andningsbesvär. Denne läkare ( en annan än ovan nämnda) tittade i min journal och tyckte det verkade lite konstigt med diagnosen KOL. Han sa nåt om nåt gränsvärde på 0,70 som man mäter fram genom spirometri.2013 var värdet 0,73.2015 var värdet 0,79! Det hade blivit bättre!Och det, sa läkaren, är inte möjligt.Har man KOL så kan värdena inte bli bättre, de kan stå still men inte förbättras.Nu har jag alltså gått i fem år och trott att jag har haft KOL, med dyra mediciner, så min undran är om man kan få nån ersättning för detta. Kan man anmäla detta på nåt vis?
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Av din fråga framgår det att mycket tyder på att du fick en felaktig diagnos år 2013 (dvs. KOL), vilket har visat sig först nu. Du undrar om man kan anmäla detta, och om det är möjligt att få någon ersättning. Jag kommer att gå igenom vilka instanser du kan vända dig till, samt ge råd om vad du kan göra nu. PatientnämndenEn möjlighet är att du kontaktar patientnämnden i landstinget/regionen där du bor. Här finns information om patientnämnden i Stockholms läns landsting (länk här). Inspektionen för vård och omsorgEn möjlighet är att anmäla det inträffade till IVO, inspektionen för vård och omsorg. För att kontakta IVO ska man först ha kontaktat patientnämnden alternativt vårdenheten där man fick vård (i ditt fall förmodar jag att det är vårdcentralen). De ansvariga ska ha haft tillfälle att svara på dina klagomål innan du kontaktar IVO. Här finns mer information om hur man går tillväga för att tipsa IVO om brister i vården eller göra en anmälan (länk här). Vad du kan göra nuTill att börja med rekommenderar jag att du tar kontakt med din vårdcentral, alternativt patientnämnden, och berättar om det inträffade och att det verkar som att du har fått en felaktig diagnos. Därefter kan du kontakta IVO. Det finns mer information på 1177 Vårdguidens hemsida om vad man kan göra om man har klagomål på vården (se länk här). Du kan även ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Vanprydande ärr - kan jag få ersättning?

2018-08-26 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Jag bröt armen när jag var 4 år gammal. Nu är jag 18 och för ett år sedan (april) opererades jag för en skada som ansågs uppkomma från det benbrottet.Jag har nu 4 ärr från titthålskirurgi på min högra armbåge. Jag har ingen försäkring så min fråga är om jag kan få någon ersättning för vanprydande ärr?
Victor Eizyk |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är vanligt förekommande att personförsäkringar lämnar ersättning för vanprydande ärr vid olyckor eller behandling. Om du inte har en sådan försäkring finns det dock möjlighet att få ersättning på annat sätt, genom en s.k patientskadeförsäkring. Du har även rätt att föra talan om skadestånd vilket du gör till allmän domstol. Enligt 6 § patientskadelagen lämnas patientskadeersättning för personskada på patient om det föreligger övervägande sannolikhet för att skadan är orsakad av bland annat "undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd under förutsättning att skadan kunnat undvikas antingen genom ett annat utförande av det valda förfarandet eller genom val av ett annat tillgängligt förfarande som enligt en bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt".För att vara berättigad till patientskadeersättning kan man generellt säga att det ska vara fråga om en skada som uppstått genom onaturliga följder efter behandling eller operation. Om synliga ärr är vanligt förekommande efter titthålskirurgi är sannolikheten att du ska få någon ersättning ganska låg. Landstingen och regionerna har tecknat patientförsäkring hos Löf(Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag), dit du kan vända dig om du vill göra en anmälan. Detta gäller också om du gått till en privatvårdgivare som har vårdavtal med ett landsting eller en region. Deras hemsida hittar du här. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, om du skulle ha några fler funderingar kan du kommentera nedan eller kontakta oss igen. Med vänlig hälsning,

Vårdpersonalens felaktiga yrkesutövande

2018-08-15 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Detta gäller ett fall där psykvården inte gjort något för att förhindra en självmordsbenägen person att först göra ett självmordsförsök och sedan efter två månader begå självmord trots det som står om åtgärder i PSL.Efter sjm.försöket hamnar hon på nytt i sluten vård, där man inte lyssnar på henne utan bara medicinerar med ökande doser. Efter ca fem veckor vill någon ( verksamhetschefen) flytta henne till öppen vård. I journalen säger en läkare vid två tillfällen att patienten inte har blivit bättre, den läkare som skall ta emot henne i den öppna vården och tidigare behandlat henne, vill att hon stannar i den slutna vården minst några veckor till p.g.a. det tidigare suicidförsöket. Förvaltningsrätten skriver i en dom tio dagar före förflyttningen att patienten är i outgängligt behov av dygnetruntvård p.g.a. tydlig suicidrisk och när en sköterska två dagar före förflyttningen frågar om hon skulle kunna göra om det, svarar hon ja om jag inte blir bättre.Dessa varningar brydde sig inte verksamhetschefen om. Efteråt säger hon att hon hade läst journalen.Efter en vecka är patienten deprimerad för första gången. Vi kontaktar den öppna vården, men inte ens nu vet man vad man bör göra vid risk för självmord. Dagen efter går hon ut och kommer aldrig tillbaka.Nu undra jag om och hur brottsliga dessa misstag är? Verksamhetschefen var chef både för den öppna och slutna vården.Hälsningar
Soroosh Parsa |Fråga. Nu undra jag om och hur brottsliga dessa misstag är?Svar Lawline. Vårdgivaren ska dels se till att verksamheten bedrivs på ett sätt som leder till att kravet på god vård upprätthålls, dels utreda händelser för att vidta förebyggande åtgärder för att förhindra framtida vårdskador (3 kap. 1-3 §§ PSL). En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård genom att hög patientsäkerhet upprätthålls (6 kap. 1 och 4 §§). Varje enskild vårdgivare bär på ett medicinskt och personligt ansvar för den vård han eller hon ger (6 kap. 2 §).Enbart med utgångspunkt i det du har skrivit, att det fanns varningstecken vilka verksamhetschefen inte brydde sig om, och vårdpersonalen borde ha insett den verkliga suicidrisken, verkar det som att verksamheten inte har bedrivits på ett sätt så att vårdskador förhindras. Att vårdpersonal begår fel i deras yrkesutövande utgör inget brott i sig. För att en handling ska vara brottslig ska det vara fråga om t.ex. aktiv dödshjälp (vilket det inte är fråga om i det här fallet) eller misshandel. För en närmare bedömning av eventuella brister eller brott krävs dock mer utförligt underlag rörande vårdpersonalens agerande eller underlåtenhet och orsakerna därtill.För att göra gällande att en vårdgivare har begått ett fel i yrkesutövningen kan du vända dig till inspektionen för vård och omsorg (IVO). Anmälan får dock bara göras av patienten själv eller närstående till denna alternativt en nära vän (7 kap. 10 § PSL). IVO beslutar om händelsen ska anmälas såsom brottslig till polisen eller om vårdpersonalen har agerat olämpligt i sin yrkesutövning. I det senare fallet kan beslut om avstängning eller indragen legitimation fattas.Hör av dig om något är oklart i svaret, soroosh.parsa@lawline.se/Soroosh Parsa

Vad innebär det fria vårdvalet för patienters rättigheter?

2018-07-30 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Det svenska vårdvalssystemet innebär att patienter är fria att söka öppen vård hos i princip vilken vårdgivare som helst, var som helst i landet, förutsatt att det är en landstingsfinansierad vårdgivare auktoriserad av en vårdhuvudman. Vårdgivare får inte neka till att ta emot någon patient.Patienten kan göra sitt val bland tillgängliga vårdgivare i s.k. vårdvalsböcker. Patienten väljer valbar vårdgivare som får ersättning (kapitering) för varje patient som listar sig där. Det går bra att lista sig hos vårdgivare utanför hemlandstinget men det går bara att vara listad hos en vårdgivare åt gången. Däremot kan man ändra sitt vårdval hur många gånger som helst. Det jag undrar är: ur juridiskt perspektiv, vilka skyldigheter har vårdgivare gentemot de patienter som har listat sig hos vårdgivaren och, omvänt, vilka rättigheter (om några) har vårdgivaren att neka olistade patienter samma service som den som ges till listade patienter? I praktiken uppmanas patienter att hålla sig till den vårdcentral som de är listade hos. Samtidigt är det, vad jag förstår, inte obligatoriskt att vara listad, vilket i sig är paradoxalt. Dessutom, när jag frågade 1177 om detta så fick jag svaret att vara listad innebär att vårdgivaren tar hand om dig först och olistade patienter senare. I övrigt är listning för patienten mest en fråga om tycke och smak. Jag får helt enkelt inte ihop de här bitarna. Kan Lawline hjälpa mig reda ut detta?
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser som är tillämpliga vid svar av din fråga är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Patientlagen (PtL).Det fria vårdvalssystemetAlla landsting och regioner i Sverige är skyldiga att inom primärvården använda sig av det så kallade fria vårdvalssystemet. Detta system innebär en rätt för medborgarna att välja fritt mellan olika vårdgivare inom primärvården. Patienter är med andra ord inte bundna till det landsting där de bor, utan ska ha samma rätt att söka vård i andra landsting i Sverige. Inom övrig hälso- och sjukvård är det däremot frivilligt att införa det fria vårdvalssystemet, 7 kap. 3 § HSL. Primärvården innefattar enligt HSL den hälso- och sjukvårdsverksamhet som ger öppen vård utan avgränsning när det gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper. Den svarar för behovet av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Primärvården innefattar alltså inte sluten vård där man läggs in.Patienters rättigheterAlla patienter har i och med det fria vårdvalet rätt att söka offentligfinansierad primärvård och även lista sig vid valfri vårdcentral i hela landet, 9 kap. 1 § PtL. Att man som patient är listad vid en primärvårdscentral innebär inte, som 1177 sa, att man har företräde framför den som inte är listad och söker vård. Det som är styrande i frågan är istället alltid att den som är i störst behov av medicinsk vård går först. Sjukhusen menar dock att det ändå är viktigt att lista sig vid en vårdcentral eftersom det underlättar vården mellan individen och primärvården. Alla patienter har rätt till en vårdgaranti i det landsting som de är folkbokförda i. Vårdgarantin innebär att man som patient är garanterad att få vård inom en viss tid beroende på vad det gäller. Vårdgarantins regler lyder som så att från och med att en patient erbjuds ett besök i vården ska det inte dröja mer än sju dagar innan man får träffa en läkare på en vårdcentral eller 90 dagar för besök på en specialistmottagning, beroende på vad man har för behov, 9 kap. 1 § HSL.Väljer man som patient att söka öppenvård i ett annat landsting än sitt eget gäller inte längre vårdgarantin och man är inte garanterad vård inom en bestämd tid. Det som avgör hur fort vården kommer ske är patientens medicinska behov. I övrig ska vården ges på samma villkor som de villkor som gäller för de folkbokförda i det sökta landstinget. Detta betyder exempelvis att man betalar lika mycket i patientavgift som alla andra som söker öppenvård. Vårdlandstinget ska även, när det är aktuellt, erbjuda patienter från andra landsting möjlighet att välja behandlingsalternativ enligt 7 kap. 1 § PtL och att få en ny medicinsk bedömning enligt 8 kap. 1 §, dock enbart inom öppenvården. I övrigt ska vården ges på samma villkor som dem som gäller för de egna invånarna. Detta innebär att landstingen inte ska prioritera sina egna invånare framför patienter från andra landsting utan enbart ta hänsyn till de medicinska behov som patienterna har. Att vården ska ges på samma villkor för patienter från ett annat landsting innebär vidare att de ska få möjlighet att välja en fast läkarkontakt och få tillgång till en fast vårdkontakt, 8 kap. 3 § HSL.SammanfattningSammanfattningsvis innebär detta att olistade patienter i stort sett har samma rättigheter som de listade patienterna. Den enda egentliga skillnaden är att patienter som söker vård i ett annat landsting inte har rätt till någon vårdgaranti som annars finns automatiskt i det egna landstinget där man är folkbokförd. Påståendet om att listade patienter går före de olistade stämmer inte med tanke på att det är det medicinska behovet som avgör vart i kön man hamnar. Med detta i åtanke kan man fråga sig varför det ens är nödvändigt att lista sig någonstans? Svaret på den frågan är att det dels underlättar vården och vårdcentraler även får ersättning för varje individ som är listad hos dem.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och skulle du ha någon följdfråga kan du höra av dig till mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag till dig. Vänligen

Hur får jag hjälp med att göra anmälan till IVO?

2018-07-19 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Jag behöver hjälp med att skriva ansökan till www.lov.se. Jag har haft fraktur, blivit opererat på Danderyd Sjukhus och fick infektion. Har opererats 5 ggr i onödan. Förförande sjuk och har värk och saknar känslan och har svårt att jobba med handen. Undrar hur mycket kostar att få hjälp
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag utgår från att du i din fråga menar att du vill skriva en anmälan mot vårdgivaren hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Myndigheten har bra information på sin hemsida om hur du tipsar och anmäler. För att få stöd och svar på frågor kan du även vända dig till patientnämnden i din region. Patientnämnden gör ingen egen medicinsk bedömning och tar inte ställning till om rådgivaren gjort rätt eller fel. Syftet är istället att informera, beskriva, reda ut och förklara. Kontaktuppgifter för alla patientnämnder finns även de på IVO:s hemsida.Mitt råd till dig är att du i första hand läser igenom IVO:s hemsida. Förstår du inte vad som behövs via den informationen rekommenderar jag att du kontaktar Patientnämnden. Nämnden kan på ett pedagogiskt vis reda ut ditt ärende och förklara för dig vad du kan göra. Det är dessutom gratis att få stöd av Patientnämnden.Vill du hellre vända dig till en jurist kan du boka tid med någon av våra duktiga jurister hos Lawline. Vi tillämpar den lagreglerade timkostnadsnormen om 1 699 kr per timme, för vissa typer av uppdrag kan vi dock erbjuda fast pris. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,