När får demenssjuka tvångsvårdas?
Min far har blivit misshandlad av sin diagnosterad dementa fru med dokumenterade revbensfrakturer den 27 april.
Han har ett flertal nätter ,mornar också blivit väckt med våldsamma knytnävsslag i ansiktet. Frun har viftat och försökt att slå honom m malmljusstake också. Pappa är liten , klen och svag.
Frun vägrar flytta till demensakutboende och vägrar flytta in på erbjudet boende.
Polisanmälan är gjord och finns registrerad i Varbergs tingsrätt.
Min pappa har inte kunnat bo i hemmet på över en månad nu ,då pappa,jag och min syster är rädda för hans liv då hans fru är så våldsam.
Pappa har fått bo tillfälligt hos min son men nu när detta inte håller längden så Vet vi inte vad vi ska ta oss till. Pappa och frun har en gemensam hyreslägenhet hos aranäs i Kungsbacka. Pappa betalar hyran på över 8000kr/ mån men kan inte bo där. Frun betalar inget på hyran. Vi vet inte vad vi ska ta oss till då pappa behöver få komma hem till lägenheten igen utan att bli slagen.
Vad kan vi göra?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Det måste verkligen vara en jobbig situation för samtliga inblandade. Problemet med att bereda demenssjuka personer med tvång är känt. Möjligheten som finns är under lagen om psykiatrisk tvångsvård som inte riktigt passar för personer med demenssjukdomar vilket har ifrågasatts flera gånger men inte föranlett någon lagändring i frågan. Många anhöriga ramlar därför mellan stolarna.
Förutsättningen för personer med demens och kommunens ansvar att hjälpa utgår ifrån socialtjänstlagen (SoL) där insatser ska ske på frivillig basis med respekt för människors självbestämmanderätt och integritet (1 kap. 1 § SoL). Då en person blir demenssjuk har kommunen och socialtjänsten en skyldighet att erbjuda hjälp och stöd men kan inte bereda hjälp eller stöd med tvång.
Tvångsvård av demenssjuka faller i stället som sagt under lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Enligt 3 § LPT så får tvångsvård endast ges om patienten lider av en allvarlig psykisk störning. Av förarbetena framgår att allvarlig psykisk störning i första hand betyder tillstånd av psykotisk karaktär, alltså tillstånd med störd realitetsvärdering, vanföreställningar, hallucinationer och förvirring. Till följd av en hjärnskada kan en psykisk funktionsnedsättning av allvarlig art (som demens) med störd realitetsvärdering och bristande förmåga till orientering i tillvaron uppkomma. Demens kan alltså räknas som en allvarlig psykisk störning beroende på hur symtomen ter sig och hur allvarliga dessa bedöms vara.
Tvångsvård får endast ges om patienten har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning. Som sjukvårdsinrättning räknas sluten vård som kvalificerad dygnetruntvård och omfattar inte halvöppna vårdformer. Patienten ska även motsätta sig sådan vård eller inte kunna uttrycka samtycke alternativt ha misskött behandling så att de upprepade gånger varit föremål för tvångsvård.
Anhöriga och närståendes behov beaktas vid bedömningen av patientens vårdbehov, exempelvis om patienten till följd av sin psykiska störning är farlig för annans personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Till psykisk hälsa hör till exempel hot och trakasserier. Typen av aggressivitet, antalet begångna handlingar, mot vem och på hur kort tid är också sådant som beaktas.
Enligt 4 § LPT ska en läkare genom ett särskilt intyg fatta beslut om tvångsvård. En sådan undersökning får bara göras om det finns skälig anledning till det, alltså normalt att omständigheterna ger viss grund att anta att ett sådant intyg kommer att utfärdas.
Ni kan själva begära ett vårdintyg, exempelvis till den biståndshandläggare vid kommunen som handhar ärendet eller till hälso- och sjukvården. Det finns inga bestämmelser som dikterar vem som får initiera att en läkarundersökning görs för att få till stånd ett vårdintyg.
Det är som sagt dock inte säkert att detta kommer att vara en gångbar väg. Beroende på hur allvarliga symtomen är så kan en bedömning göras att vård med tvång inte kan beredas. Har man otur och ingen förvärring i symtomen sker så hamnar situationen i gränslandet där våldet fortsätter men frun inte är nog sjuk för tvångsvård enligt lagens mening. Om möjligheterna med bistånd har uttömts kan det ändå finnas en chans att tvångsvård kan bli aktuellt, förhoppningsvis sköter hemtjänsten och annan vårdpersonal sitt uppdrag och dokumenterar så att det kan finnas underlag för att bedöma fruns symtom och normalläget som råder i hennes sjukdomsbild.
Därför kan det vara en idé att lösa ett nytt boende åt er pappa. Det är förståeligt om han inte vill begära en skilsmässa med allt vad det innebär och det behövs heller inte. Ta upp diskussionen med socialtjänsten/biståndshandläggaren. De har även ett ansvar för er pappa och att se till att han har ett drägligt liv utan våld och ett boende som fungerar för honom. Kanske går det även att samverka med fruns dotter i detta? Det är absolut inte så att han har en skyldighet att ta hand om henne i hennes sjukdom utan det ska kommunen vara behjälpliga med.
Dessvärre är detta all hjälp som lagen erbjuder, förhoppningsvis uppdateras lagen under kommande år även om det såklart inte hjälper er i eran svåra situation.
Hoppas att ni fått någon hjälp på vägen och ett stort lycka till!
Med vänlig hälsning,
