Frågor & Svar
Tvångsvård vid självskadligt beteende
Lex Sarah
Läkemedelslagstiftning
Försörjningsstöd.
Patientskadeersättning vid felaktig diagnos
Hej!
Jag har en vän som nyligen fått diagnosen cancer i tjocktarmen. Denna cancer har även spridit sig till levern. Grejen är den att hon åkte in för första gången för två år sedan, med extrema magsmärtor. Då lade läkarna in henne för att "svälta ut" vad det nu var i fem dagar, och kallade aldrig in henne på återbesök. Efter det har hon varit inne (och inlagd) ett antal gånger. Man har både gjort ultraljud och röntgat henne, och kallat den förhårdnan hon känt i sin mage för allt från en inflammation till veck i tarmen. Först nu efter två år gjordes en undersökning genom tarmarna, och då såg man att den fem centimeter stora klump som hela tiden synts på röntgen var cancer. Då hade den redan spritt sig till levern.
Min fråga är om det är möjligt för henne att begära någon form av ersättning? En annan vän talade om patientskadelagen, är det den som gäller eller är det skadestånd hon bör sikta på?
Felaktigheter i journal
Hej Om en patient vid genomgång av sin patientjournal finner att det förekommer grova kränkningar och vid ett samtal med den journalförande läkaren hävdar läkaren att han ej skrivit något som saknar grund samt ej heller är olämpliga uppgifter i journalen. Att få ett absolut korrekt svar eller bedömning, det vet jag är omöjligt då det krävs full överblick och tillgång till alla fakta. Men några ord på vägen skulle uppskattas så det blir lättare att veta vilken väg som den bästa att ta för upprättelse samt ersättning för de men kränkningarna förorsakat. Litet urval: Ironiserande över uppgifter patient lämnat ang. kvinnofridsbrott. (Ett ämne som för patienten är känsligt och ett ämne läkaren viftade bort.) Kallar patienten för "något av en rättshaverist då hon hotat anmäla sin f.d. sambo för uttag på barns konto" (patienten polisanmälde att hon utsatts för urkundsförfalskning som polisen även rubricerade grovt bedrägeri då "den f.d. sambon" genom att falskeligen agera fullmäktig och därigenom lyckats i sitt uppsåt att genomföra uttag på ett barns sparande. Detta skedde vid två tillfällen. Dock blev anmälan tillbakatagen då patienten inte orkade med trakasserierna kring detta.) Läkaren har citerat patienten, om det kan kallas citera då det rör uttalanden patienten ej gjort. Dessa s.k. citat gör sken av att patienten har utsatts för tortyr. Ett annat citat vid annan tidpunkt hävdar patienten att hon skall anmäla en läkare hon tidigare haft. Dessa två exempel är absoluta osanningar. Läkaren har även skrivit att patienten brukat Amfetamin från 16 års ålder till hon var ca 35. Patienten har vid förfrågan ang. droger berättat att hon vid ett fåtal tillfällen (max 5 ggr) provat amfetamin och bett läkaren att ej ta upp det i journalen vilket han lovade att inte skriva. Det står vidare att patienten ”har svårt att behärska sin vrede och är utåtagerande”. (Inte heller ngt som överensstämmer med verkligheten. Detta rör sig om en kvinna som normaliserats p.g.a. kvinnofridsbrott och ej har styrka att sätta gränser. Sväljer tyst kan man säga.) Detta var mycket litet av alla felaktigheter i journalen som också helt utlämnar väsentliga uppgifter om hälsotillstånd. Föreskrivna läkemedel uppges inte som de skall. Jag skulle kunna skriva mycket mer men jag nöjer mig med dessa rader för att få råd i denna fråga. Patienten som redan innan var i behov av hjälp har helt tappat tilliten samt tron på sig själv. Isolerar sig och menar att hon inte orkar agera i detta för att det inte finns någon hjälp att få. Men så illa kan det väl inte vara?
Läkares ansvar vid kränkande bemötande
Hej!
Har en fråga och det gäller om det går att stämma en läkare med dessa följande grunder:
Jag var hos gynakuten och mitt blodprov visade inget om herpes, däremot när läkaren tog in mig och såg sa hon direkt att jag hade herpes i underlivet. Sedan tog hon ett odlingsprov och skulle höra av sig om det skulle visa att det inte var det. Hon förolämpade mig också under besöket genom att ge kommentarer som att: jaha så du har festat med killar nyligen? Och att det är min fästman som gett mig herpes genom säkert någon annan kvinna. Och hon undrade vilket land han kom från och när jag svasrade ryckte hon på ögonbrynen. Jag började gråta hos läkaren och fick tabletter hem.
Nyligen ringde jag dit igen och bad sjukhuset ringa upp mig om svaret från odlingsprovet. Då ringde läkaren upp och sa att jag inte har underlivsherpes som hon sa då. Och jag frågade henne varför mitt blodprov i så fall visat att jag inte har nåt? Och hon säger ja det var ju konstigt.
Nu är frågan: läkaren har kränkt mig genom sina kommentarer och jag har mått psykiskt jättedåligt de senaste 3 veckorna med allt hon sagt och att hon dragit sina slutsatser. Hade inte jag själv ringt hade inte hon hört av sig angående proverna vilket inte visade sig vara herpes.
Jag vill ha skadestånd för allt lidande jag gått igenom. Vill veta om jag har en grund? Och rätt att stämma henne?
Dessutom visste läkaren att jag går i psykoterapi och mår inte bra pyskiskt men nej inte tog hon hänsyn, utan började säga kränkande saker om mig och min fästman som inte var sanna. Jag lämnade akuten gråtande och har mått ännu värre än tidigare och det kan min psykoterapeut bekräfta också.