Hur ser ersättningen ut vid sjukskrivning?

2018-07-22 i Försäkringskassan
FRÅGA |Om man har varit sjukskriven i snart 8 månader. Vad säger lagen om ersättningen ?
Henrik Åkesson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att besvara din fråga med hjälp av reglerna i socialförsäkringsbalken (SFB). Eftersom jag inte har någon närmare information om hur din arbetssituation sett ut innan du blev sjukskriven så kommer mitt svar vara mer allmänt om ersättning på grund av sjukdom. Detta är ett relativt komplicerat ämne men jag kommer att göra mitt bästa för att förklara själva systemet. För en kort sammanfattning hänvisar jag dig till rubriken "Slutsats". Allmänt om sjukpenningSjukpenning betalas ut av Försäkringskassan (SFB 2 kap. 2 § första stycket). Den som arbetar i Sverige är försäkrad för sjukpenning (SFB 6 kap. 6 § tredje punkten). Du har då rätt till sjukpenning om du är drabbad av en sjukdom som sätter ner din arbetsförmåga med minst en fjärdedel (SFB 27 kap. 2 §). När du helt saknar arbetsförmåga får du hel sjukpenning, när arbetsförmågan är nedsatt med minst tre fjärdedelar får du tre fjärdedelars sjukpenning o.s.v. (SFB 27 kap. 45 §). Bedömning av nedsatt arbetsförmågaVid denna bedömning ska det beaktas om du inte kan utföra ditt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som din arbetsgivare tillfälligt erbjuder dig på grund av din sjukdom (SFB 27 kap. 46 §). Eftersom du varit sjukskriven i ca 240 dagar (räknat med 8 månader med 30 dagar vardera) har du kommit över 180 dagar, då det görs en särskild bedömning. Det ska då även beaktas, om det inte finns särskilda skäl mot det eller i annat fall kan anses oskäligt, om du har en förmåga att du kan försörja dig själv genom arbete som är normalt förekommande få arbetsmarknaden eller om det finns annat lämpligt arbete som är tillgängligt för dig (SFB 27 kap. 48 §). Har du en sådan förmåga har du inte längre rätt till sjukpenning. Om du skulle vara sjukskriven i mer än 365 dagar ska det alltid beaktas om du har en sådan förmåga som att försörja dig själv som jag beskrivit i stycket ovan, om det inte kan anses oskäligt (SFB 27 kap. 49 §). Olika nivåer av sjukpenningSjukpenning kan lämnas på normalnivån eller fortsättningsnivån (SFB 27 kap. 19 §). Sjukpenning normalnivån lämnas högst i 364 dagar (SFB 27 kap. 21 §). I dessa dagar räknas de dagar du tidigare fått sjuklön av din arbetsgivare (SFB 27 kap. 22 § andra stycket). Efter dessa dagar lämnas sjukpenning på fortsättningsnivån (SFB 27 kap. 24 §). Beräkning av sjukpenning på normalnivån och fortsättningsnivånSjukpenningen baseras på den årliga inkomst som du kan antas komma att få för eget arbete (SFB 25 kap. 2 §). I ditt fall kommer det förmodligen bli din tidigare årsinkomst innan du blev sjukskriven, dock till ett maxbelopp av 364 000 kr (SFB 25 kap. 5 § andra stycket). Sjukpenning på normalnivån är 77,6 % av din årliga inkomst (SFB 28 kap. 7 § 1 p.) och sjukpenningen på fortsättningsnivån är 72,75 % av din årliga inkomst (SFB 28 kap. 7 § 2 p.). Räknar vi med att du har en årlig inkomst på 100 000 kr kommer alltså normalnivån vara 77 600 kr och sjukpenningen på fortsättningsnivån kommer att vara 72 750 kr. Sjukpenningen ska enligt huvudregeln kalenderdagsberäknas (SFB 28 kap. 4 §). Detta innebär att summan vi får från antingen normalnivån eller fortsättningsnivån dividerat med 365 dagar (SFB 28 kap. 10 §). Med en årsinkomst på 100 000 kr är lämnas alltså sjukpenningen på normalnivån med 213 kr per dag och sjukpenning på fortsättningsnivån med 199 kr per dag. Det är även värt att poängtera att om du är arbetslös lämnas sjukpenningen med högst 543 kr per dag (SFB 28 kap. 11 §). SlutsatsErsättningen som du får är alltså sjukpenning och denna är baserad på din tidigare årsinkomst. Eftersom du varit sjukskriven i 8 månader kommer du att få sjukpenning på normalnivån fram till det att du fått sjukpenning i 364 dagar, därefter kommer du att få sjukpenning på fortsättningsnivån. För ett exempel på hur stor summan blir hänvisar jag dig till rubriken "beräkning av sjukpenning på normalnivån och fortsättningsnivån" ovan. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma! Med vänliga hälsningar

Kan jag begära att kommunikationen mellan mig och myndigheten sker skriftligt?

2018-07-15 i Försäkringskassan
FRÅGA |Kan man som privatperson begära att korrespondensen mellan mig och försäkringskassan sker skriftligt (Mail eller brev) istället för telefonsamtal. Vad säger lagen?
Lisette Andersson Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Försäkringskassan är en förvaltningsmyndighet och regler kring handläggning av ärenden hos förvaltningsmyndigheter finns i förvaltningslagen (FL). Enligt lagen ska handläggningen av ärenden ske skriftligt, men myndigheten får besluta att den helt eller delvis istället ska ske muntligt, om det inte är olämpligt. Det innebär alltså att utgångspunkten är att handläggningen ska ske genom skriftlig kommunikation, men om försäkringskassan bedömer att muntlig kommunikation är lämpligare så får den ske muntligt. (9 § andra stycket FL) Enskilda kan inte ställa krav på hur det ska ske utan det är myndigheten som har det yttersta ansvaret för val av handläggning, det vill säga om det ska ske muntligt eller skriftligt. Hoppas du har fått hjälp med din fråga! Vänliga hälsningar,

Försäkringskassan har slarvat bort ett sjukintyg

2018-06-29 i Försäkringskassan
FRÅGA |HejJag måste anmäla försäkringskassan de slarvade bort mitt sjukintyg
Martin Persson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Anser man att man själv eller någon annan blivit felaktigt behandlad av en myndighet eller en tjänsteman vid handläggningen av ett ärende kan man klaga hos JO.Försäkringskassan är en myndighet och anmälningar sker via JO. För mer information angående en sådan JO-anmälan, besök denna länk. Hoppas din fråga besvarades! Om du har andra funderingar, tveka inte att skicka ytterligare en fråga till Lawline!

Försäkringskassans skyldigheter enligt förordning nr 987/2009, art. 27.6

2018-06-22 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej!Enligt EU-lagstiftningen, artikel 27, punkt 6 gäller: "Den behöriga institutionen ska under alla omständigheter ha rätt att kräva att den försäkrade personen undersöks av en läkare som institutionen själv har valt."https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/ALL/?uri=CELEX%3A32009R0987Detta borde betyda att exemplevis Försäkringskassan har skyldighet att bistå den försäkrade med en av dem utsedd undersökande läkare (inte bara en läkare som går igenom intyg), om de underkänner de behandlande läkarnas intyg.Stämmer min tolkning? Om inte, varför?Mvh / Ulrika
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lagrummet föreskriver ingen skyldighet för Försäkringskassan att bistå den försäkrade med Försäkringskassans läkare, utan endast en rätt att ställa ett sådant krav på den försäkrade. Jag kan inte hitta någon grund för den tolkning du gjort, och därför anser jag att den inte stämmer. Visserligen vore det både logiskt och sympatiskt att Försäkringskassan måste bistå med en läkare de själva valt, om de underkänner andra läkares intyg, men en sådan skyldighet går inte att utläsa ur lagrummet. Jag hoppas att du fått svar på din fråga!

Rätt till sjukpenning

2018-07-19 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej! Jag är numer sjukskriven. Under sjukskrivningen dvs. För ca 2veckor sedan sa jag upp mig. Jag har inte betalat in a-kassa avgiften. Jag har skickat läkarintyg till fkassan och ansökt om sjukpenning. Vad gäller för mig nu? Har jag rätt till ersättning?
Matilde Kyrö |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Rätten till sjukpenning är inte beroende av om du har en anställning eller inte. Du kan alltså få sjukpenning även som arbetssökande. Om du har en anställning eller inte får däremot betydelse vad gäller hur du ska gå till väga i din ansökan om sjukpenning. Är man anställd med sjuklön sjukanmäler din arbetsgivare dig till försäkringskassan samt betalar sjuklön de 14 första dagarna av sjukskrivningen. Från och med den 15e dagen ska man ansöka om sjukpenning från försäkringskassan. Har man ingen anställning sker både sjukanmälan och ansökan om sjukpenning direkt till försäkringskassan. För att få sjukpenning som arbetssökande ska du vara anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Ett undantag till denna regel är ifall att du slutade arbeta för mindre än 3 månader sedan.Då du slutade arbeta för 2 veckor sedan bör du alltså ha rätt att få sjukpenning oavsett om du är anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen eller inte. Med vänlig hälsning

Särskilda skäl enligt 106 kap 25 § SFB

2018-06-30 i Försäkringskassan
FRÅGA |Enligt 25§ SFB står det " om det finns särskilda skäl kan assistansersättning lämnaa även under tid när den funktionshindrade vårdas på sjukhus under en kortare tid eller deltar i verksamhet enligt 24 § 4 SFB.Vilka särskilda skäl är det man pratar om här ? Kan ni ge exempel på särskilda skäl som syftas i denna paragraf ?
Joel Myrenius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den paragraf du undrar över är 106 kap. 25 § socialförsäkringsbalken. Där framgår det att om det finns särskilda skäl kan assistansersättning lämnas även under tid när den funktionshindrade vårdas på sjukhus under en kortare tid eller deltar i verksamhet enligt 24 § 4.Vad som kan ses som särskilda skäl diskuterades i förarbetena till paragrafen. I propositionen framgår det att det kan gälla exempelvis i situationer där den enskildes funktionshinder skapar särskilda svårigheter att kommunicera med andra än sin eller sina personliga assistenter, eller där det med hänsyn till den funktionshindrade personens hälsotillstånd är viktigt att den personliga assistenten finns till hands. Det kan också gälla situationer där funktionshindret gör det särskilt angeläget att den assistansberättigade har ett starkt begränsat antal personer knutna till sig, Proposition 1995/96:146 s. 15. Vad som menas med särskilda skäl har även prövats i domstol. I RÅ 2000 ref. 11 kom domstolen fram till att särskilda skäl förelåg då den funktionshindrade hade särskilda svårigheter att kommunicera med andra samt ett behov av tillgång till person med ingående kunskap om honom.Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Vad händer med bostadstillägg om jag ärver?

2018-06-27 i Försäkringskassan
FRÅGA |OM jag som sjukpensionär ärver pengar ca 100 000 hur kommer det att påverka mitt bostadsbidrag
Nora Olofsson |Var finns reglernaReglerna som gäller för bostadstillägg finns i Socialförsäkringsbalken (SFB). Eftersom du undrar vad som händer med ditt bidrag om du ärver så är det reglerna om ändrade förhållanden.Svar Bostadstillägget beräknas på ett visst sätt som följer av lag och det är flera saker som tas med i beräkningen. Om något förhållanden ändras som kan påverka uträkningen så behöver bostadstillägget omprövas, 103 kap. 2 § SFB. Det är din bidragsgrundande inkomst och din reduceringsinkomst som kan komma att påverka beräkningen, 102 kap. 2 § SFB. Det ingår många olik saker i bidragsgrundande inkomst och reduceringsinkomst men det jag tror blir mest relevant för dig att veta är att den bidragsgrundande inkomsten inkluderar delvis din förmögenhet, 102 kap. 7 § SFB.Detta blir viktigt eftersom din förmögenhet förändras om du får ett arv på 100 000 kr. Detta gör att ditt bostadstillägg kan behöva omprövas, då det bland annat beräknas utefter förmögenhet. Det som kan hända är att bidraget blir mindre då du har en större förmögenhet. Anmäl ändrade omständigheterDet är viktigt att du vid ändrade förhållanden som påverkar bidraget alltid berättar för myndigheten som betalar ut ersättningen. Detta ska du göra för att undvika att behöva betala tillbaka om myndigheten anser att du fått för mycket, 108 kap. 2 § SFB. Kontakta försäkringskassanEftersom uträkningen av bostadstillägg är krångligt och görs utifrån många faktorer så kan jag inte säga exakt hur ditt bidrag skulle komma att förändras efter arvet. Men du kan kontakta försäkringskassan och ställa frågor om ditt bostadstillägg. Det är också på försäkringskassans sida om bostadstillägg som du anmäler att du tagit emot arvet. Hoppas du fått svar på din fråga. Du är alltid välkommen att ställa fler frågor till oss på lawline!Somriga hälsningar,

Kan en förälder kräva den andre föräldern på förlorad inkomst vid vab?

2018-06-10 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej!Kan min förra fru tvinga mig att betala för inkomstbortfall som uppstått när hon har vabbat vår dotter. Vi har gemensam vårdnad och barnet fyller 15 i år. Jag har erbjudit mig att stanna hemma från jobbet men flickan vill inte träffa mig. Jag betalar mer än underhåller varje månad .Jag har dessutom själv haft inkomstbortfall eftersom vi har under längre tid haft regelbundna möten med socialen och BUP.Känns konstigt att jag ska betala när mamman själv bestämmer när hon ska vabba, inte säker på att det behövs alla gånger.Nu ska hon anlita en jurist och gå till domstol.Tacksam för råd hur ska jag göra?
Marika Moberg Rabenius |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Nej, din före detta fru kan inte tvinga dig att betala för hennes eventuella inkomstbortfall vid vård av barn. När en förälder vårdar ett sjukt barn har denne rätt till tillfällig föräldrapenning som betalas ut av Försäkringskassan, detta så länge barnet är under 12 år (se socialförsäkringsbalken 12 kap. 2 §, 13 kap. 2 §). Det krävs då att föräldern avstår från förvärvsarbete. Jag förutsätter att hon har sökt och erhållit sådan ersättning för tiden innan er dotter fyllde 12 år. Din före detta fru kan därmed inte hävda inkomstbortfall för den tiden, även om vab-ersättningen inte fullt ut täcker upp för inkomstbortfallet. Du skriver att din dotter fyller 15 i år och då kan det vara bra att veta att det i vissa fall går att få tillfällig föräldrapenning även när barnet är äldre än 12 år. Det gäller exempelvis när barnet fyllt 12 år men inte 16 år och det är styrkt att barnet är i behov av särskild tillsyn eller vård på grund av sjukdom (se socialförsäkringsbalken 13 kap. 22 §). Därmed kan ni också få tillfällig föräldrapenning om ni måste följa med er dotter till läkaren (du nämner att ni båda följt med till barn- och ungdomspsykiatrin.) Slutligen kan föräldrar ha rätt till tillfällig föräldrapenning om barnet är allvarligt sjukt fram tills att barnet fyller 18 år (socialförsäkringsbalken 13 kap. 30 §).Reglerna gällande vård av barn finns för att föräldrar inte ska stå utan inkomst när de måste avstå från att arbeta. Reglerna anger dock inte vem av föräldrarna som ska stanna hemma från jobbet för att ta hand om barnet, utan det förutsätts att föräldrarna ska komma överens om det i samförstånd. Det bästa är såklart om föräldrarna kan dela lika på vab-dagarna, men om den ena föräldern väljer eller blir tvungen att ta alla dagar kan hen inte kräva den andre föräldern på eventuell förlorad inkomst. Skulle din före detta inte ha rätt till tillfällig föräldrapenning är det hennes val att ändå stanna hemma med er dotter och hon kan ändå inte kräva dig för förlorad inkomst. Det finns inte heller några andra regler varken i föräldrabalken eller äktenskapsbalken som skulle ge henne rätt till ersättning i den här situationen. Du nämner ju att du redan betalar underhåll. Sammanfattningsvis ser jag inte att hon skulle ha framgång med en sådan talan i domstol så du behöver inte vidta några fler åtgärder än att försöka samarbeta så gott det går gällande er dotter. Hoppas du har fått svar på din fråga.Vänligen