Musikfilmer innehållande fotografier av utgången upphovsrätt

2019-07-04 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag gör musikfilmer och använder olika typer av bilder. Gratisbilder på nätet och egna. Jag skulle vilja använda foton på John Bauer-verk. Det förekommer en hel del på nätet där det står att bilderna är fria. Jag läste https://www.lawline.se/answers/visa-upp-och-salja-avmalning-av-ett-kant-konstverk men jag vet inte vad som gäller foton som är en ren avfotografering och som åtminstone jag inte ser som ett konstnärligt verk i sig. Min film där jag använder egen musik är helt idéell, har inga kommersiella ambitioner och jag tänkte behandla John Bauer-bilderna med stor respekt. Gärna nämna att det är hans motiv. Vad gäller, kan jag använda fotona?
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!John Bauer har varit död sedan 1918. Upphovsrätten till hans verk har därför enligt 43 § upphovsrättslagen (URL) gått ut. Det betyder att det är fritt fram att använda hans verk. Vad avser fotografier på Bauers verk är saken lite mer komplicerad. En ren avfotografering av en tavla måste vara att betrakta som en bearbetning av tavlan, enligt 4 § URL. Detta medför att fotografen har en begränsad upphovsrätt till fotografiet. Han kan inte förfoga över fotografiet i strid med upphovsrätten till tavlan. Däremot är tavlan som nämnt inte längre skyddad av upphovsrätt, och det finns därför ingen originalrättighet att förhålla sig till. Detta betyder att fotografen inte behöver ta hänsyn till Bauers rätt. Detta följer också av 49 a § URL, vilken ger fotografer upphovsrätt till sina fotografier. Vad innebär det då att använda ett upphovsrättsligt skyddat fotografi i en musikfilm? Det beror på hur filmen ser ut, och för vem du ska visa den. Antingen kan man se saken som så att du i och med produktionen av din film framställer exemplar av fotografierna (vilket är en rätt som enligt 2 § URL endast tillkommer upphovsmannen) eller som så att du skapar samlingsverk enligt 5 § URL. Det beror som nämnt på hur din film ser ut. Dock, eftersom du inte har något kommersiellt syfte med filmerna blir distinktionen i princip ointressant. Anledningen till det hänger ihop med vems ögon filmen är avsedd för. Om du gör filmerna enbart för dig själv kan du enligt 12 § URL göra så med gott samvete. I andra fall måste du ta hänsyn till upphovsmannens ensamrätt att enligt 2 § URL göra verket tillgängligt för allmänheten. Det innebär i korthet att endast upphovsmannen får t.ex. publicera sina fotografier på nätet, m.m. Detta gäller alltså även för samlingsverk. Vad du än försöker göra riskerar du alltså att göra intrång på fotografens upphovsrätt, däremot aldrig Bauers. Mitt tips till dig är därför att i så stor utsträckning som möjligt använda bilder som enligt fotografen är fria att använda. I annat fall kan du säkert hitta en fotograf som låter dig användarna hans bilder utan ersättning. John Bauers verk lär vara rikligt fotograferade. Man kan också fråga sig hur en fotograf skulle kunna hävda sin rätt till en ren avfotografering, eftersom hans fotografi är omöjligt att skilja från andra avfotograferingar, särskilt om EXIF-datan skulle råka komma bort på något sätt. Trots att John Bauer varit död sedan länge finns det säkert någon som uppskattar att du namnger honom i enlighet med respekträtten i 3 § URL.Jag hoppas att du fått svar på din fråga, och lycka till!

Sälja en mjukvara till ett företag

2019-07-02 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag har utvecklat en mjukvara som jag vill sälja till ett företag som i sin tur kan distribuera denna kommersiellt. Mjukvaran har jag utvecklat på fritiden, jag har inte gjort något liknande förut, jag är antagen till universitetsstudier, och jag har inget jobb i övrigt. Mot mjukvaran antar jag att jag då skulle antingen få engångsbetalning eller royalty. Behöver jag ett företag för att genomföra detta eller kan jag kategorisera detta som hobby eller liknande? och är det någonting man ska tänka på angående rättigheterna till produkten man vill sälja?Tack!
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns flera saker att tänka på när man har skapat en mjukvara som man avser att sälja vidare. En mjukvara är en så kallad immateriell rättighet som innehar upphovsrättsligt skydd och kan i särskilda fall även vara patenterbar. Det är därför att rekommendera att anlita en jurist för att upprätta ett avtal som reglerar överlåtelsen (försäljningen) av den immateriella rättigheten och vad denna innefattar. I ditt fall verkar du osäker på huruvida det är bättre att få en engångssumma och/eller royalty och föredrar du en royalty krävs också ett licensavtal. Min uppmuntran till dig är alltså att anlita en jurist som hjälper dig att bena ut de viktiga delarna i ett avtal utifrån de önskemål du har. Behöver du hjälp med detta är du välkommen att vända dig till info@lawline.se eller ringa 08-533 300 04. Vi sysslar dock inte med skatterättslig rådgivning på byrån, varför jag inte kan svara på din fråga om hur du ska kategorisera försäljningen ur den aspekten.Hoppas att du fick viss vägledning i din fråga!

Möjligheter till att skydda uppfinning innan patent beviljats?

2019-06-28 i Immaterialrätt
FRÅGA |Om jag ska presentera en ide som inte är patentskyddat och vill skaffa mig ett partnerskap med ett bolag går det att skydda iden från att bli snodd av den jag presenterar iden för genom något slags avtal?Jag är ingen bolagsägare, men tanken är att om partnerskapet går igenom så startar jag ett Aktiebolag eller bör jag redan ha startat ett bolag innan jag presenterar iden?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.I patentlagen(PL) finns bestämmelserna om patent. Den fråga som aktualiseras för din del är att nyhetskravet inte förstörs genom att du presenterar din uppfinning. Nyhetskravet begränsar alla tekniska uppfinningar som tidigare blivit känt dagen före patentansökan att erhålla patent (2 § PL). Dessutom vilka rättsliga möjligheter du har om någon obehörig söker patent för din uppfinning. Inledningsvis vill jag bara nämna att i avseende av ditt patent spelar det ingen roll om du väljer att starta ett aktiebolaget före eller efter era förhandlingar.Hur du kan skydda digEn lämplig metod är att tillsammans med bolaget skriva en "non-disclosure agreement" (NDC) med villkoret att du är uppfinnare. Avtalet binder både dig och bolaget rättsligt att inte sprida vidare din uppfinning samt erkänner dig som uppfinnare. Det är den som gjort en uppfinning (eller till den uppfinnarens rätt har övergått) som ska beviljas patent (1 § första stycket PL). Skulle bolaget i strid med ert avtal trots det beviljas patent kan du väcka talan i domstol, detta måste göras inom ett år från det att deras patent beviljades (52 § sjätte stycket PL). Det är Patent- och marknadsdomstolen som handlägger denna typ av ärenden. Således är er "NDC" ett lämpligt bevismedel vid en sådan process. Resultatet av en sådan process kan bli att patentet istället tillfaller dig (53 § första stycket PL). En annan metod är att du ansöker om patent innan du exponerar din uppfinning, således njuter du ensamrätt och ingen annan får således använda din uppfinning i näringsverksamhet (3 § PL). Jag anser att dessa två metoder är lämpligast för ditt ändamål.Om du vill gå vidare med en patentansökan eller ha hjälp med utformningen av den typ av avtal jag nämnt ovan är du varmt välkommen att kontakta oss på info@lawline.se eller boka en tid med en jurist Här. MVH,

Upphovsrätt när verk förstörts

2019-06-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |Dödsbon stämmer Universal music group. Bakgrunden är en brand på Universal studios i Hollywood, Los Angeles, 2008. Originalinspelningar av runt 500 000 låtar gick upp i rök.Vad händer med rättigheterna till dessa inspelningar?Om originalverket är förstört och inte existerar, kan man verkligen hävda att man äger rättigheten då?En kopia på en kopia borde ju omfattas av copyright, men jag ser ändå ett problem med att originalet är förstört.Kan man få en kort genomgång av vad som gäller?
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att samtliga exemplar av ett verk är förstörda kan visserligen medföra besvärliga frågor i bevishänseende, men ur en rent immaterialrättslig synvinkel är saken inte särskilt komplicerad (förutom på ett rättsfilosofiskt plan, men dit behöver vi inte gå). Upphovsrätt (dvs. copyright) uppstår – enligt 1 § upphovsrättslagen – när ett verk skapas. Upphovsrätten är alltså kopplad till verkets form vid den tidpunkt då det skapades. Detta innebär att det är irrelevant vad som händer med verket efter denna tidpunkt. Rätten till verket försvinner alltså inte bara för att exemplaret förstörs. Så är det i alla fall i Sverige. Hur upphovsrätt fungerar i USA får det ankomma på en amerikansk jurist att svara på, men jag kan tänka mig att du skulle få samma eller liknande svar av honom eller henne.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!

Vad ska jag göra när jag fått kravbrev om fildelning?

2019-07-02 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, Jag såg att ni hade en del frågor gällande kravbreven för fildelning som man får nuförtiden. Min skickades av innerstan advokatbyrå som kräver en betalning på 7000 kr. Vid den tidpunkten var jag till och med utomlands och har bevis, och mina barn bor inte ens hemma. Jag ringde advokatbyrån så fort jag öppnade brevet, blev hotad med tingsrätten om jag inte betalar och sade att han hade bevis på att en film blev nedladdat och delats via min IP adress och är ansvarig för det...... Jag har polisanmält detta men vad kan jag göra mer?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!De senaste åren har flera advokatbyråer sänt ut förlikningserbjudanden/kravbrev till privatpersoner misstänkta för fildelning. Precis som du själv skriver i din fråga, har vi fått väldigt många förfrågningar om kravbreven. Breven innebär att om du betalar, kommer upphovsrättsinnehavaren inte att vidta några rättsliga åtgärder i det aktuella fallet. Däremot finns en risk att brev skickas ut i fler ärenden.Det är inte alls omöjligt att advokatbyrån kan uppvisa bevisning för att en nedladdning skett från en IP-adress hänförlig till ditt abonnemang. Advokatbyråernas ståndpunkt är att man kan hållas ansvarig för upphovsrättsligt intrång från sitt abonnemang, oavsett vem som utfört gärningen. Om detta är riktigt eller ej går åsikterna isär och det är ännu ej prövat i svensk domstol.Om du väljer att inte betala och ärendet går till inkasso måste du bestrida det vilket bör ske skriftligen. Samma gäller om ärendet skulle skickas till Kronofogdemyndigheten. Om du bestrider ärendet kan advokatbyrån, som ombud för sin klient, lämna in en stämning mot dig. I det fallet är det upp till domstol att avgöra om du är betalningsskyldig och till vilket belopp. Det är ännu ej prövat om det är tillräckligt med en IP-adress för att det ska vara visat i ett civilrättsligt mål att man är skyldig till upphovsrättsligt intrång.Mina råd till digEtt sätt att gå vidare är att du betalar förlikningserbjudandet. Betalar du är just det ärendet avklarat och du slipper fler eventuella krav i ärendet, risk för stämning till domstol m.m. Genom att godta förlikningserbjudandet från advokatfirman ingås ett avtal med upphovsrättshavaren att vederbörande inte kommer vidta några vidare åtgärder. Avtalet innebär att upphovsrättshavaren förbinder sig att inte driva ärendet vidare då ni förlikats (dvs ni har kommit överens). Betänk dock att förlikningen endast gäller exakt den filmen det påstås att du har laddat ner. Det innebär att även om du betalar kan det komma fler krav angående andra filmer, eller från andra byråer. Vilket verkar ha skett i ditt fall.Anser du att du är oskyldig till nedladdning eller inte vill betala kan du bestrida kravet. Du kan bestrida kravbrevet redan i det första ledet genom att vända dig till advokatbyrån. Dock har du ingen skyldighet att bestrida ärendet och besvara advokatbyrån i nuläget. Det är först vid eventuellt inkassokrav du måste bestrida eller vid kallelse till domstol som du är skyldig att närvara. Det bör uppmärksammas att om det går till domstol är det din motpart som har bevisbördan. Det innebär i fallet att advokatbyrån som ombud för sin klient ska visa att du faktiskt har begått det upphovsrättsliga intrånget, eller att det är visat att du har ansvar för intrånget genom att ha tillhandahållit internetuppkopplingen. Eftersom det ännu ej är prövat i svensk rätt huruvida endast ett tillhandahållande av en internetuppkoppling och där tillhörande IP-adress är tillräckligt att dömas för ansvar i en civilrättslig tvist, går det inte att helt säga vilket ansvar du har för IP-adressen. Att byrån påstår att det finns bevis behöver inte heller innebära att domstolen anser att det är tillräckligt med bevisning för att du ska dömas.Skulle ärendet gå vidare och du skulle bli stämd rekommenderar jag att du anlitar en jurist som företräder dig eller åtminstone ger dig råd inför förhandlingen. Om så sker är du varmt välkommen att återkomma per e-post till mig på dennis.lavesson@lawline.se för vidare kontakt och offert.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Vem är tredje part?

2019-06-29 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! På Facebook står det att tredje part får publicera bilder som jag är upphovsman till på Facebook. Vem/ vilka räknas som tredje part? Alla användare av Facebook? Om det nu är så, så gäller väl djungelns lag snarare än upphovsrätten på Facebook? Så vem/ vilka räknas som tredje part?Vänligen, jag
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Du och Facebook är två parter i en överenskommelse och tredje part refererar då till alla som inte är parter i den överenskommelsen. I princip är det alltså alla fysiska i juridiska personer som inte är just du eller Facebook. Med förbehåll för att jag inte vet exakt vart på Facebook du har läst detta så ska dock detta inte förstås som att alla får använda material du publicerar Facebook. Snarare är det så att Facebook förbehåller sig rätten att låta andra aktörer använda material du publicerar på Facebook. Men då sker det på basis av överenskommelser mellan Facebook och den tredje parten i det enskilda fallet, det rör sig alltså inte om en generell överenskommelse där det blir fritt fram för vem som helst att använda det du publicerar.Med vänliga hälsningar

Vad gäller för gemensam upphovsrätt?

2019-06-28 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,Vi är ett musikband som bildades 1998, vi släppte ett album år 2000. Vi registrerade samtliga medlemmar som upphovsmän för att fördela intäkterna. Vi trodde detta var rätt sätt, det visade sig senare att man skulle varit ansluten till SAMI för att fördela intäkterna. Vi tyckte då för att alla som medverkade i bandet skulle få en del av kakan. Problemet som nu uppstått är att en bandmedlem som har 10% medverkan på alla verk i albumet satt stopp för att släppa albumet med vårat nya bolag. Vad har vi för rätt som äger 90% tillsammans av verket att agera? Kan vi släppa albumet ändå? Tacksam för tips och råd! Mvh Tommie Johansson
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om ni har skapat albumet gemensamt tillkommer upphovsrätten er även gemensamt. Om det är någon av er som skrivit text eller musik själv och man kan avskilja dessa delar av individuellt skapande så är det möjligt att en person själv kan ha upphovsrätten till den delen. Om ni däremot skapat albumet tillsammans så är det inte möjligt att göra på detta sätt och ni har en gemensam upphovsrätt. Denna innebär att ingen får förfoga över låten själv utan att alla måste lämna sitt tillstånd, vilken en av bandmedlemmarna i detta fall inte verkar vilja göra. Upphovsrätten är alltså en rättighet som tillkommer var och en av er och inte själva bandet.Om ni ändå väljer att sprida albumet begår ni ett upphovsrättsintrång vilket medför att bandmedlemmen kommer ha rätt till skäligt vederlag för bandets nyttjande av albumet. Den ekonomiska upphovsrätten är emellertid överlåter (3 kap. 27 § URL).För att en upphovsman inte ska ha kvar de ekonomiska rättigheterna och inte kunna föra talan om upphovsrättsintrång mot er övriga medlemmar avseende dessa är det viktigt att alla förfoganden över verket överlåts genom avtalet. Det bör alltså framgå att såväl exemplarframställning som att göra verket tillgängligt för allmänheten på olika sätt överlåts. Den ideella rätten kan som sagt inte överlåtas men efterges i viss omfattning, vilket innebär att det inte går att generellt efterge den (1 kap. 3 § URL). Vad som är begränsad omfattning är en bedömningsfråga men i avtalet bör det framgå en uttrycklig förklaring om att du efterger den ideella rätten och specifikt vilka av kundens förfoganden det avser. Viktiga delar i avtalet är utöver detta är vilket verk avtalet gäller, vilka som är avtalsparter och vilken ersättning som ska utgå. Min rekommendation är därför att ni försöker samtala med den sista bandmedlemmen för att köpa dennes ekonomiska del av det upphovsrättsligt skyddade materialet, eftersom ni annars dessvärre riskerar att göra er skyldiga till upphovsrättsintrång. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Kopiering av en originaltavla utan namnteckning

2019-06-25 i Immaterialrätt
FRÅGA |Får man kopiera en Picasso tavla utan namnteckning
Robin Badili |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För privat bruk får du framställa ett eller några exemplar av verket. Du får däremot inte ta betalt för en tavla du målat som liknar ett riktigt konstverk. (12 § Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk).Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Hoppas det hjälpte.Vänligen,