Är ett citat på en klasströja med ICA att anse som olagligt?

2019-12-19 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag och min klass håller på att göra en klasströja. Vi har en lärare som sa "om du inte jobbar nu jobbar du på ica". Vi skulle vilja citera honom och ha det på våran klasströja.Men vissa klassföräldrar påstår att det är totalt olagligt att ha med ett citat som innehåller "ica". Är det olagligt?
Sebastian Näslund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret är NEJ, detta kan knappast vara olagligt. Den som påstår att något är olagligt bör ju också rimligtvis ha lagstöd stöd för detta påstående. Det vore således väldigt intressant att låta dessa föräldrar utveckla varför detta citat skulle vara olagligt. Vilken paragraf menar de ska appliceras på detta citat och kanske framförallt, vem tänker de egentligen ska lida skada av denna tröja? Menar föräldrarna att ICA kommer vilja anmäla detta oskyldiga tröjspex? Det känns väl knappast särskilt troligt.Diverse varumärkesintrångsargument (vilket föräldrarna X, Y och Z i detta fall kanske tänker sig) är helt orimliga då dessa måste kopplas till en näringsverksamhet ((jmf tex. 1 kap 10 § Varumärkeslagen)). Jag ponerar naturligtvis att din klass inte ska bedriva en konkurrerande dagligvaruhandelsverksamhet och sälja skumtomtar och julmust mm i tröjorna. Då skulle klasströjan (kanske) kunna anses som ett intrång i varumärket ICA. Nej, detta spexiga "citat" torde inte på något sätt vara olagligt. Det finns enligt mig exempelvis ingen applicerbar paragraf i brottsbalken och en klass med elever är ingen näringsverksamhet. Mitt svar är således att detta citat är fullt lagligt, inga konstigheter.

Är det okej att använda citat från Dag Hammarskjöld i en egen bok?

2019-12-15 i Immaterialrätt
FRÅGA |Kan jag använda publicerade citat från Dag Hammarskjöld i min egen historiska bok.
Johannes Norrman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det är tillåtet att citera andra i den omfattning som följer av god sed och som omfattas av syftet med citatetRegler om upphovsrätt och inskränkningar i densamma finns i upphovsrättslagen (hädanefter URL). Enligt 1 & 2 § § URL har den som skapat ett verk, exempelvis ett litterärt sådant, ensamrätt att sprida och mångfaldiga detta. Denna rätt omfattar även i princip enskilda stycken och meningar i verket. Huvudregeln är alltså att det inte är tillåtet att utan samtycke från upphovsmannen mångfaldiga andras verk. I 22 § URL anges emellertid en inskränkning i denna ensamrätt - envar har rätt att citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. Kravet på "god sed" innebär lite förenklat att upphovsmannen till citatet (samt var det hämtats) skall anges, och att rätten endast gäller i den "omfattning som motiveras av ändamålet" innebär att det inte är möjligt att t.ex kopiera en hel bok och kalla det för ett citat. Ett korrekt citat som omfattas av 22 § ska vara just ett citat, och inte en total återgivning av exempelvis ett kapitel i en bok.Svaret på din fråga är alltså ja, det är tillåtet för dig att citera Dag Hammarskjöld, så länge du anger källan och citaten är i rimlig omfattning i relation till syftet med dem. Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Har du fler frågor eller om jag missförstått dig, får du gärna återkomma med fler frågor likt den du nyss ställde. Lyckönskningar och hälsningar,

Vad krävs för att ha upphovsrätt till en logotyp?

2019-12-14 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,Jag har betalat en freelansande grafiker att skapa en logotyp åt mig.Jag har nu fått logotypen i tre olika format, skapad efter vad jag sökte, men såvitt jag vet så skyddas även logotyper av upphovsrättslagen.Min fråga är då, hur vet jag att de logotyper som hon skickade mig är tillräckligt unika för att inte bryta mot någon upphovsrättslag? Vart går gränsen? Till min kännedom har hon designat dem helt själv från grunden, men hur vet jag att det inte finns för tydliga likheter mellan någon annan logotyp?
Jenny Viberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga vill du ha svar på vad som krävs för att upphovsmannen till en logotyp har upphovsrätt till den. För att svara på din fråga kommer jag att använda upphovsrättslagen (URL).Upphovsman har upphovsrätt till verk med verkshöjdLogotypen är att betrakta som ett konstnärligt verk. Den som har skapat ett verk får upphovsrätt till verket (1 § URL). Det krävs också att verket uppnår verkshöjd. Det innebär enkelt sammanfattat att verket är unikt och det är minimal risk att någon helt oberoende av det ursprungliga verket kan åstadkomma något liknande verk.Upphovsrätt innebär att man har ensamrätt till verketAtt upphovsmannen har upphovsrätt till upphovsrätt till ett verk innebär att hen har ensamrätt att framställa exemplar av verket och göra det tillgängligt för allmänheten (2 § URL). Upphovsmannen har också en rätt att bli namngiven i samband med sitt verk (3 § URL).Om dina logotyper uppnår verkshöjd är en bedömningsfrågaOm de logotyper som du har betalat för är så pass unika att de uppnår verkshöjd är svårt för mig att svara på eftersom jag inte har sett dem. Om ett verk uppnår verkshöjd är en bedömningsfråga som måste göras i varje enskilt fall. Värt att veta är dock att kravet på vad som krävs för att ett verk ska uppnå verkshöjd är relativt lågt. Det betyder att om du känner dig säker på att logotyperna inte är lika ett verk som redan existerar så kan du vara relativt trygg med att de uppnår den verkshöjd som krävs och att upphovsmannen därför har upphovsrätten till dem. Du säger också att grafikern har skapat logotyperna själv från grunden vilket tyder på att hon har skapat dessa så att de har vad som krävs för att uppnå verkshöjd. SammanfattningLogotyperna du beskriver har sannolikt vad som krävs för att grafikern har upphovsrätt till dem och inte gör intrång i någon annans upphovsrätt. Hoppas att du har fått svar din fråga!Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att ställa fler frågor här på Lawline eller boka tid med en av Lawlines duktiga jurister.

Hur kan företag komma över mina kontaktuppgifter?

2019-12-08 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Jag har fått reklam från ett företag jag aldrig besökt eller varit i kontakt med, hur kan det komma sig?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline Jag kan inte helt säkert svara hur det kan komma sig att du mottagit reklam i just detta fall. Däremot så kan jag redogöra för lite olika sätt företag kan komma åt din adress eller mail. Reklam som distribueras till en person måste alltid föregås med samtycke från den som mottager reklamen. Idag kan företag komma över mailadresser eller bostadsadresser på en mängd olika sätt. Vanligast är att du något sammanhang samtyckt till att ett visst företag tillhandahåller dina uppgifter och eventuell distribuerar dessa vidare. Detta är vanligt när man skriver upp sig på olika tävlingar på nätet eller dylikt. Det är lätt att glömma i vilka sammanhang man registrerat sina kontaktuppgifter i dagens samhälle när de flesta medlemskap, beställningar eller dylikt kräver dessa uppgifter. Om du inte önskar att få reklam från bolaget längre kan du dra tillbaka ditt samtycke genom att kontakta bolaget och be deras utskick att upphöra. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Kan fotograf hindra mig från att lägga ut bearbetad bild?

2019-12-16 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag fick en bild skickad till mig på min Instagram (där jag ritar porträtt och ritar på bilder) där en kvinna bad mig att rita lite på bilden. Vi kom överens om 50kr för arbetet och när jag var klar skickade jag bilden till henne och fråga om hon fortfarande ville ha den. Hon svarade ja och swishade mig. Sen säger hon att bilden inte är lika skarp som hon önskar och hon skickar fler bilder och vi testar maila men det blir ingen skillnad. Då ber hon mig swisha tillbaka pengarna vilket jag gör, och samtidigt ber jag henne att inte använda bilden efter jag inte får betalt för den. Jag har som vanligt lagt upp bilden på min Instagram och då ber hon mig ta ner den, måste jag ta ner den? Hon hotar med att hänga ut mig på sin Instagram. Har inte jag rätt till pengarna då hon godkände bilden först?Tack på förhand!
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Detta är en upphovsrättslig fråga som regleras i upphovsrättslagen. Du är skyldig att ta ned bilden då du inte kan använda den utan fotografens medgivande, förutsatt att du inte har skapat ett nytt och självständigt verk. Fotografiskt verk eller fotografisk bild?Först och främst bör vi reda ut huruvida originalbilden är skyddad med upphovsrätt. För att ett fotografi ska betraktas som ett fotografiskt verk och därmed omfattas av upphovsrätten krävs att den har så kallad verkshöjd. Verkshöjd har ett fotografi som uppvisar originalitet och som har en konstnärlig särprägel, upphovsrätt har den som tagit bilden (1 kapitlet 1 § 5 punkten Upphovsrättslagen). Uppnår inte fotografiet verkshöjd så kan det ändå skyddas som fotografisk bild (5 kapitlet 49 a § Upphovsrättslagen), vilket ungefär motsvarar ett upphovsrättsligt skydd med några undantag. Fotografiskt verkOm originalbilden skyddas som fotografiskt verk är det fotografen (upphovspersonen) som får bestämma huruvida bilden ska göras tillgänglig för allmänheten. Skyddet omfattar även fotografiet i bearbetad form, vilket innebär att fotografens rättigheter består trots ditt nedlagda arbete (1 kapitlet 2 § upphovsrättslagen). Genom din bearbetning har du dock upphovsrätt till verket i den bearbetade versionen. Trots detta får du inte använda verket hur du vill, utan du måste fortfarande respektera fotografens upphovsrätt (1 kapitlet 4 § Upphovsrättslagen). Detta innebär också att fotografen inte får använda fotografiet som du bearbetat utan ditt tillstånd. Vill någon utomstående använda det bearbetade fotografiet krävs både ditt och fotografens tillstånd.Undantaget är när du har bearbetat bilden så pass mycket att det blir ett nytt och självständigt verk. Då är rättigheterna till bilden helt dina och inte längre beroende av upphovspersonens medgivande (1 kapitlet 4 § 2 stycket Upphovsrättslagen). Detta förutsätter dock en ganska ingående bearbetning. Fotografisk bildÄr originalbilden istället att betrakta som fotografisk bild så har fotografen fortfarande rätt att bestämma över verket på samma sätt som för ett fotografiskt verk (5 kapitlet 49 a § Upphovsrättslagen). Upphovsrätt för din bearbetning uppkommer dock inte när det är fråga om fotografisk bild (5 kapitlet 49 a § 4 stycket Upphovsrättslagen). Alltså har du som bearbetare av bilden ett sämre skydd när det är fråga om fotografisk bild jämfört med fotografiskt verk. SammanfattningTyvärr måste du enligt min bedömning ta bort bilden från din instagram om du inte har tillstånd från fotografen att tillgängliggöra bilden. Det är svårt för mig att uttala mig huruvida omfattningen av ditt arbete skulle vara att betrakta som ett nytt och självständigt verk. Vad det gäller pengarna så har du enligt min bedömning inte rätt ersättning eftersom du genom ditt handlande godkände att pengarna och din prestation gick åter. Hoppas att du har fått svar på din fråga. Hälsningar,

Ska jag betala det kravbrev jag har fått?

2019-12-15 i Immaterialrätt
FRÅGA |Fått kravbrev från Innerstadens advokatbyrå rörande illegal nedladdning av film. Har inte laddat ner filmen ifråga men däremot har jag haft min router öppen (utan lösenord).Hur stor är sannolikheten att dom faktiskt driver ärendet vidare med polisanmälan och rättegång?Finns det några tidigare liknande rättsfall i Sverige på senaste tiden?Tacksam för svar
Sabrina Curan |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vilka är byråerna som skickar kravbrev och vad bedriver de för verksamhet?Det är ett antal advokatbyråer som på senare tid blivit kända för de kravbrev som de skickat ut till privatpersoner och företag runt om i världen. Dessa byråer företräder ett flertal internationella produktionsbolag och andra upphovsmän. Dessa byråer har och sänder fortfarande ut ett förlikningserbjudande till en omfattande mängd personer som misstänks för fildelning. I det fall mottagaren av förlikningserbjudandet betalar den krävda summan vidtar de inte några rättsliga åtgärder mot motparten i den frågan. I det fall fler fall av fildelning har skett eller sker i framtiden finns det en risk att fler kravbrev skickas ut.Vad innebär upphovsrättsligt intrång?Det som mottagaren av ett förlikningserbjudande är anklagad för är ett upphovsrättsligt intrång. Upphovsrätt regleras i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket (1 kap. 1 § URL). Upphovsrätten består av den ekonomiska (1 kap. 2 § URL) samt den ideella rätten (1 kap. 3 § URL) till verket.Den som kränker upphovsrätten till ett verk är skyldig att betala skälig ersättning för utnyttjandet av verket (7 kap. 54 § första stycket URL). Den skäliga ersättningen innebär i praktiken att man måste betala för den användningen som skett utan upphovsmannen samtycke. I det fall intrånget sker uppsåtligen eller av oaktsamhet ska det utöver den förutnämnda skäliga ersättningen även betalas ersättning för den ytterligare skada som intrånget medfört. När storleken på ersättning bestäms tas särskild hänsyn till utebliven vinst, vinst som den som begått intrånget eller överträdelsen har gjort, skada på verkets anseende, den ideella skadan och upphovsmannens intresse av att intrång inte begås (7 kap. 54 § andra stycket URL).Ska man acceptera erbjudande om förlikning?I det fall du betalar den summa som stadgas i kravbrevet ingår du ett förlikningsavtal. Precis som det anfördes inledningsvis kommer då parten inte kunna driva det aktuella ärendet vidare till domstol. I det fall du väljer att bestrida kravet finns det en risk att parten väcker talan i domstol. Det är ovanligt att privatpersoner blir stämda för olovlig nedladdning av upphovsrättsligt skyddat material. Det är dock ingen omöjlighet.Huruvida det man bör betala eller inte är en fråga där åsikten är mycket delad. Professorer i juridik vid svenska universitet har också haft delade meningar. Å ena sidan har det anförts att folk inte borde betala kravbreven då det i slutändan är upp till domstol att avgöra huruvida betalningsskyldighet föreligger. Å andra sidan har andra anförts att det ur juridisk synvinkel är bäst att betala för det fall att man är skyldig. Det finns i nuläget ingen praxis på området. SlutsatsDet är helt upp till dig vilken inställning du intar gentemot det kravbrev som du har erhållit. I det fall du betalar den förlikningssumma som erbjudits avslutas ärendet där. I annat fall kvarstår risken att talan väcks i domstol gentemot dig. Hur sannolikt det är att de drar ärendet till domstol är mycket oklart då det inte riktigt finns så mycket underlag för att ta ställning i den frågan.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Ersättning enligt 3 § lag om namn och bild i reklam

2019-12-09 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej, Jag undrar hur företag har rätt till att använda bilder på privatpersoner I deras reklamblad. Jag har fått reda på att jag och min dotter är med på framsidan av ett reklamblad som delats ut till de boende I Göteborg. Det är ett stort svenskt företag som sänt ut detta reklamblad med en rabattkupong på 30%. Där på bilden står jag, min dotter och en person som jobbar på företaget. Jag har inte gett tillåtelse till denna bild (tagen 2013, jag har heller ingen aning om att den tagits) och jag har kontaktat företaget som förklarar att bilden är tagen av deras fotograf och var ämnad att bara användas för internt bruk. Hon beklagar det inträffade, ber om ursäkt och frågar efter min adress för att kunna skicka mig något som "plåster på såren". Hon säger också att de nu tagit bort bilden från deras bildbank och att bilden ej längre lagras hos dem.Jag känner mig rätt kränkt av denna händelse. Det uppdagades genom att min sons kompis I somras flyttade till Göteborg och en dag satt och gick igenom all reklam. Helt plötsligt hajar han till då han ser mig och min dotter på reklambladet. Han ringer genast och berättar detta och jag förstår inte vad han menar - jag har inte "modellat" för något reklamblad. Han skickar bilden till mig och mycket riktigt- det är jag och min dotter. Vilket sammanträffande!! Jag undrar nu - vad har jag för rättigheter I detta ärende? Tack på förhand.MvhCarina
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det följer av 1 § lagen och namn och bild i reklam att en näringsidkare inte får använda bilder på privatpersoner i reklamblad utan personernas samtycke. Enligt 2 § ska den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 1 § dömas till böter. Det följer vidare av 3 § att den som bryter mot 1 § ska utge skäligt vederlag till den vars bild har utnyttjats. Detta gäller oavsett om straffansvar enligt 2 § föreligger. Så länge företaget brutit mot 1 § ska ersättning utgå, även om det skett av misstag. När ett företag i vanliga fall använder ens bild i reklam brukar man få betalt för det, dvs. i modellarvode. Hur mycket man får beror naturligtvis på omständigheterna i det enskilda fallet. Kändisar kan så klart räkna med att få mer pengar. T.ex. fick Ingvar Oldsberg 300 000 kr för att ha fått sin bild tryckt i en annonsbilaga som han inte godkänt. Ni måste fråga er hur mycket ert samtycke hade kostat om företaget kommit till er och frågat om de fick använda er bild i sina reklamblad. Det är denna summa ni ska begära i skäligt vederlag. Jag har ingen aning om vad den summan kan vara, men jag kan tänka mig att en reklambyrå eller branschorganisation eller liknande vet det. Jag rekommenderar er att kontakta någon i branschen och få en uppskattning. Ni måste kunna styrka att den begärda ersättningen är skälig. Jag skulle i vart fall inte ha accepterat att som kompensation få hemskickat lite lösa prylar till ett värde av några hundralappar, utan ni bör i alla fall begära fyrsiffrigt. Så mycket vågar jag säga.För övrigt ska det också sägas att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 1 § utöver det skäliga vederlaget också ska utge ersättning för annan skada. Detta är likt ovan stadgat i 3 §. Frågan om publiceringen i det här fallet ska omfattas av denna ytterligare rätt till ersättning, eller om det varit fråga om ett misstag som inte är att anse som ett resultat av minst grov oaktsamhet är omöjlig att besvara utifrån information jag har fått. Hur som helst vore det i sådana fall fråga om ideell skada, dvs. skada som inte kan mätas ekonomiskt. Ersättning för sådana skador är ofta schabloniserade. I Svea hovrätt den 11 maj 2001 i mål T 5273-00 fick en känd kroppsbyggare 10 000 kr i ersättning för sådan skada sedan ett träningsföretag utan samtycke använt en bild på honom på deras hemsida. I det målet gjordes ingen utredning om kroppsbyggarens arvodesnivå. Hovrätternas domar är inte vägledande, men m.h.a. domen kan man ändå argumentera för att 10 000 kr är en bra utgångspunkt. Men det kan så klart ändras beroende på omständigheterna. Exempel på tänkbara omständigheter är t.ex. om din dotter är minderårig, om bilden på er är smickrande eller inte, om reklamen avser något okontroversiellt eller om det rör sig om reklam för t.ex. politiska partier, medicin för sjukdomar man inte vill bli associerad med, om er medverkan i reklamen fått negativa följder som oönskad uppmärksamhet etc. Mitt tips är som sagt att ta reda på vad det skäliga vederlaget kan vara. Utöver det kan ni höfta en rimlig siffra vad avser själva skadan. Sedan återstår bara att vänta och se om företaget accepterar. Annars får ni vara beredda att dra dem inför rätten. Det vill så klart både ni och företaget undvika, vilket är en bra grund för förhandling. I slutändan handlar det alltså om vad ni är villiga att acceptera, och vad företaget är villigt att betala. Men det står helt klart att företaget i vart fall ska betala skäligt vederlag.Jag hoppas att du fått svar på din fråga, och lycka till!

Får man kopiera text från en annan webbsida?

2019-12-08 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hejjag har en fundering, om ett företag kopierar texten på min hemsida och lägger ut den på en annan konkurrerande företags sida. Så min fråga är vad kan jag göra mot det, texten är exakt likadan som jag har skrivit. Jag har mailat och försökt fått tag på ägaren men inget svar. Vad gör jag?Tack och hälsningar
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar det som att du laddat upp någon typ av beskrivning av din verksamhet som sedan i sin tur använts av ett konkurrerande företag. Frågan är således om detta material är skyddat av rättsordningen på något sätt.Din fråga regleras i upphovsrättslagen (URL).Hur får man upphovsrätt?Upphovsrättsskyddet inträder automatiskt så fort ett verk har verkshöjd (1 § URL). Med verkshöjd förstås sådan intellektuell framställning som uppvisar originalitet, individualitet och uttryck för skaparens personlighet. Den som ånjuter ensamrätt har skydd mot att annan använder dennes verk i kommersiella sammanhang (2 § URL). Den som använder upphovsrättsskyddat material olovligen kan påföras böter, fängelse och skadestånd (53-54 § URL). Vad innebär verkshöjd?Verkshöjd är en bedömning som företas från fall till fall men har vissa utgångspunkter som jag nämnt ovan. Text har i praxis belönats ensamrätt men det rör sig oftast om professionella litterära verk eller låttexter. En verksamhetsbeskrivning kommer troligtvis inte belönas med ensamrätt. Vad bör du göra?Jag kan inte avgöra om din text omfattas av ensamrätt eller inte men text som används i de sammanhangen du beskriver omfattas troligtvis inte. Således får du försöka kontakta bolaget och be dem ta ner materialet. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH