Hur nära får stängsel vara grannens befintliga staket?

2020-09-29 i Fastighet
FRÅGA |Hej!Hur nära får en lantbrukare sätta upp fårstängsel mot grannens befintliga staket?Hälsningar
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Rent juridiskt kan du sätta upp ett staket av slaget som du beskriver överallt du vill på din egen fastighet, till och med på tomtgränsen. En förutsättning är dock att visar hänsyn till din granne (3 kap. 1 § Jordabalken). Därför hade jag rekommenderat att du sätter upp staketet med ett sådant avstånd att det möjliggör för grannen att sköta underhållet av sitt eget staket. Visas inte hänsyn i den bemärkelsen finns det risk att bli skadeståndsskyldig för skador grannen lider till följd av att underhåll inte kan skötas. Då du har får antar jag att du bor på landet. Om du mot förmodan bor i ett tätbebyggt område kan det finnas regler om att du behöver tillstånd för djurhållning på den platsen. Reglerna kan även omfatta hur stort s.k. respektavstånd som krävs mellan djurhållning och bostäder. Reglerna kan skilja sig åt mellan kommuner, varför jag rekommenderar dig att kontrollera det om du bor i ett tätbebyggt område. Hoppas att du fick svar på din fråga och lycka till med staketet! Hälsningar,

Vad är det för storlekskrav på en skogsbruksfastighet?

2020-09-24 i Fastighet
FRÅGA |Räcker 2ha för att fastigheten ska räknas som skogsbruksfastighet?
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Skogsbruksfastighets storlek enligt lag Fastigheters storlek regleras i Fastighetsbildningslagen. En fastighet ska utformas så att storleken är lämplig för ändamålet över tid. (3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen) En skogsbruksfastighet ska även ha en sådan storlek, sammansättning och utformning att dess ekonomiska utbyte är godtagbart. I bedömningen ska man ta hänsyn till möjligheterna att kombinera fastigheten med annan verksamhet på orten. Sysselsättning och bosättning i glesbyggd samt vården av natur- och kulturmiljön ska främjas. (3 kap. 5 § andra stycket fastighetsbildningslagen) Det finns alltså inte något specificerat storlekskrav mätt i hektar. Istället kommer Lantmäteriet göra en individuell bedömning om den tilltänkta skogsbruksfastighetens storlek är lämplig för att kunna generera ekonomisk vinst. Reglerna för en jordbruksfastighets storlek är liknande som de för skogsbruksfastigheter. Viss vägledning skulle därför kunna hämtas från Jordbruksverkets strukturundersökning från 2020. I undersökingen ombads jordbruksföretag med mer än 2 hektar åkermark eller 5 hektar jordbruksmark delta i undersökningen. Detta tyder på att 2 hektar anses vara en minsta lämplig storlek på en jordbruksfastighet. SlutsatsJordbruksverkets strukturundersökning indikerar att 2 hektar skulle vara minsta möjliga storlek. Det är dock Lantmäteriet som gör en individuell bedömning i varje fall om de anser att storleken är tillräcklig för att vara lämplig för ändamålet och kunna generera vinst. Med vänliga hälsningar,

Ingår ett flipperspel vid en försäljning av en fastighet?

2020-09-15 i Fastighet
FRÅGA |Vad räknas till fastigheten vid husvisningar som leder till köp? Kan t.ex. ett flipperspel som är fastmonterat till huset räknas som en del av fastigheten som kommer att ingå i köp, eller är det en lös sak som tillhör säljaren och som inte har med den som köpt huset att göra?
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Ett byggnadstillbehör är ett föremål som en byggnad har försetts med i syfte att användas för stadigvarande bruk, enligt 2 kap. 2 § jordabalken. Det finns alltså två omständigheter som måste föreligga för att flipperspelet ska betraktas som ett byggnadstillbehör. Flipperspelet måste inledningsvis vara installerat på ett sätt som innebär att det är en del av byggnadens fasta inredning. Faktumet att flipperspelet är fastmonterat i huset innebär att denna omständighet är uppfylld. Vidare måste flipperspelet vara avsett att användas för stadigvarande bruk. Detta krav innebär att ett föremål ska vara till nytta oavsett vem som äger fastigheten. Ett flipperspel kan som utgångspunkt anses vara till användning oavsett vem som äger fastigheten, så länge det inte finns något som starkt pekar på det motsatta. Flipperspelet ska alltså räknas som ett byggnadstillbehör som kommer att följa med fastigheten vid en försäljning. Om du vill undvika att flipperspelet, eller något annat föremål, följer med fastigheten vid en försäljning bör du vid visningen av fastigheten förklara vilket specifikt föremål som inte kommer att ingå i köpet. Detta kan förklaras muntligen, men även genom att exempelvis sätta upp en lapp vid föremålet där du förklarar att föremålet inte kommer att följa med fastigheten. Vänliga hälsningar,

Har jag rätt att ta bort grannens häck som växer in på min tomt?

2020-09-01 i Fastighet
FRÅGA |Om grannen inte klipper sin häck,den växer in på min tomt ca1,5meter,har jag rätt att anlita någon för klippning och att grannen faktureras för kostnaden?? Tackar för svar.
Anna Dahlenborg Akmese |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag utgår i mitt svar från att du bor på en fastighet som du själv äger. I jordabalkens 3 kapitel finns regler om rättsförhållanden mellan grannfastigheter.Du har rätt att ta bort rötter och grenar som växer in på din tomtMan har rätt att ta bort rötter och grenar som växer in på den egna fastigheten om det medför olägenhet. Om borttagandet orsakar betydande skada för grannen så ska grannen först ges tillfälle att själv utföra åtgärden (3:2 första stycket JB). Även om det inte skulle orsaka någon skada så bör grannen av grannelagshänsyn ändå kontaktas innan rötterna eller grenarna tas bort (3:1 JB). I ditt fall innebär detta att du har rätt att ta bort rötter och grenar från grannens häck som växer in på din tomt. Du bör dock först ta kontakt med grannen och ge denne möjlighet att först åtgärda problemet. Gör grannen inget åt saken har du rätt att åtgärda det själv (eller anlita någon annan som utför arbetet). Viktigt att tänka på är att du bara får ta bort rötter eller grenar som har växt in på din fastighet. Du får alltså inte ta bort hela häcken eller klippa häcken på den del som befinner sig på din grannes tomt.Du kan behöva stå för kostnadenLagen säger inget om att ägaren till den växt som växer in på en grannes tomt ska stå för kostnaden av borttagandet. Du har därför ingen lagstadgad rätt att fakturera grannen för kostnaden. Om du och din granne inte kommer överens om något annat kommer du därför själv behöva stå för kostnaden av borttagandet.Vänliga hälsningar

Rättsförhållande mellan grannar; gren som tränger in på grannens tomt

2020-09-26 i Fastighet
FRÅGA |Kan styrelsen i en Samfällighet anmoda en boende att ta bort grenar som växer in över hans grannes tak ?
Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns ingen lagstadgad skyldighet för dig som fastighetsägare att ta bort grenar som växer in på annans tomt. Det finns däremot regler som behandlar rättsförhållandet mellan grannar i 3 kap. jordabalken (JB).Skälig hänsyn till omgivning ska tas vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom, detta innebär att när någon vidtar en åtgärd på sin egen eller annans fasta egendom måste denne se till att åtgärden inte orsakar besvär för andra (3 kap. 1 § JB). Om rot eller gren tränger in på en grannes tomt får din granne ta bort gren eller rot om den medför olägenhet. Här gäller dock att grannen först ska ge ägaren (dig) tillfälle att själv utföra åtgärden om det finns risk att skada av betydelse kan uppstå. Det finns dock ingen skyldighet att du själv måste ta ner grenarna (3 kap. 2 § JB).Eftersom er fastighet ingår i en samfällighet ska du som medlem i föreningen följa de regler som finns i stadgarna för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom samfälligheten (19a § samfällighetslagen). Jag kan dessvärre inte göra någon bedömning i denna situation då frågan inte innehåller uppgifter om stadgarna. För att sammanfatta gäller att er granne har rätt att ta ner grenarna om de medför olägenhet, vidare måste grannen först ge dig möjlighet att själv ta bort grenarna. Eftersom samfälligheten har anmodat dig att ta ned grenarna har du fått tillfälle att utföra åtgärden själv. Om du inte tar bort de grenar som växer över grannens tak har alltså din granne rätt att göra det.Med vänlig hälsning,

Grannarna har satt upp flera plank i direkt anslutning till min tomtgräns, vad gäller? Samma grannar har även orsakat viss åverkan på min fastighet i samband med en renovering, vad gäller?

2020-09-22 i Fastighet
FRÅGA |Hej,För några år sedan fick vi nya grannar. Vi bor i ett kedjehus. Husen hänger ihop med ett förråd. På framsidan stod ett plank mellan husen. Grannarna ville ha en annan layout på staket och plank. De byggde ett plank bakom det befintliga. Då vårt plank inte stod på tomtgränsen fäste de sitt plank i vår huskropp och det står nu 2dm in på vår tomt. Vi har aldrig tillfrågats i sak. Dessutom kan vi nu inte komma åt elkabeln till våra spottar.På baksidan fanns det en spalje med blommor. Grannarna tog bort spaljen och byggde ett plank en halv m in på vår tomt. Efter tillsägelse flyttades planket men det är fortfarande 210cm högt, inget bygglov o ingen överenskommelse.Grannarna renoverade sin innergård. Anlitade en firma som slipade stenplattorna utan våtslip. Hela vår tomt o fönster var fulla av slipdamm och barnbarnet fick en astmaattack. Efter många påtryckningar införskaffades en våtslip. Utländska hantverkare behöver ej våtslip fick vi till svar.Vi har nu tröttnat efter att vi fått ett brev där grannarna klagade på att vi ibland har stått 5cm in på deras sida på vår gemensamma parkering.Min fråga är vilka lagliga rättigheter har jag och vilka rättsliga åtgärder kan jag vidta.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du äger en fastighet på vilken det står ett kedjehus. Det ifrågavarande huset hänger samman med huset på grannfastigheten genom en förrådsbyggnad och avskiljs genom ett plank på framsidan. Genom diverse av grannarna genomförda ändringar byggdes ett nytt plank vilket sedermera dels fästes i er huskropp och dels numera sträcker sig över tomtgränsen. Något samtycke ifrån dig inhämtades aldrig och den nu vidtagna åtgärden omöjliggör också åtkomst av en vital kabel. Vidare har ägarna till grannfastigheten flyttat på viss egendom tillhörig dig och likaledes byggt ytterligare ett plank (på baksidan) som enligt ditt förmenande både är för högt och saknar erforderligt bygglov. Härutöver och i samband med en efterföljande renovering av grannfastighetens innergård belamrades även hela din tomt och flertalet fönster med slipdamm. Det ovan sagda har sammantaget gjort att du nu har tröttnat varför du undrar huruvida du äger rätt att vidta några rättsliga åtgärder. Och den lagstiftning som behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.Miljöbalken (MB).Jordabalken (JB).Skadeståndslagen (SkL).Plan- och bygglagen (PBL).Plan- och byggförordningen (PBF).I den fortsatta framställningen kommer det även att refereras till viss rättspraxis (tidigare domstolsavgöranden) för att ytterligare kunna belysa rättsläget. De grannelagsrättsliga reglerna, vad gäller?Den allmänna hänsynsregeln i jordabalken föreskriver att var och en vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ska ta skälig hänsyn till omgivningen, vilket framgår av 3 kap. 1 § JB. Här har lagstiftaren uttryckt en riktlinje för grannsämjan, vilken innebär att vidtagna åtgärder på egen eller annans fastighet inte får rendera i några besvär för andra. Med andra avses för övrigt en vidare krets av rättssubjekt än de närmaste grannarna. En talan i domstol ska i första hand väckas i enlighet med reglerna i 32 kap. MB (jfr 3 kap. 3 § 1 st. JB). Om miljöbalkens regler inte skulle anses tillämpliga kan en skadeståndstalan istället väckas i allmän domstol (i tingsrätt som första instans) med stöd av 3 kap. JB. Genom domstolens försorg kan sedan ett föreläggande eller ett förbud, vilka båda kan förenas med viten, riktas mot den aktuella grannen. Här kommer dock en intresseavvägning att göras där hänsynstagandet till din fastighet inte får gå så långt att det skulle framstå som orimligt för din granne att uppfylla de ifrågavarande kraven. I ett avgörande från Högsta domstolen (HD), NJA 1995 s. 720, hade en fastighetsägare i samband med ett bygge lagt igen en bäckfåra (ett mindre dike) genom vilken avrinning av dagvatten skedde från en grannfastighet. Borttagandet hade orsakat skada på den senare fastigheten då stora mängder vatten hade ansamlats på tomten och således förstört densamma. Den första fastighetsägaren ansågs ansvarig för de uppkomna skadorna och borde ha vidtagit erforderliga åtgärder så att avrinningen fortsatt hade kunnat ske på ett tillfredsställande sätt. Denne blev därför skyldig att utge skadestånd.Den ovan refererade HD-domen talar således för att dina grannar vid tidpunkten för renoveringen egentligen var skyldig att utge viss ersättning för den åverkan på din fastighet som orsakades av arbetet på innergården. Vidare torde de ha varit skyldiga att svara för det faktiska återställandet av din tomt samt tvätt av de fönster som påverkades av hantverkarnas sliparbeten. Det finns naturligtvis ingenting som hindrar dig från att i efterhand framställa ett yrkande om ersättning för de tidigare skadorna enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer. Dessa innebär i korta drag att du som fastighetsägare kan begära skadestånd av dina grannar, men det förutsätter en konstaterad skada, ett uppsåtligt (avsiktligt) eller oaktsamt (vårdslöst) agerande hos dessa och ett påräkneligt/naturligt orsakssamband (adekvat kausalitet med skadeståndsrättslig terminologi) mellan grannarnas handlande och den uppkomna skadan (sakskadan, se 2 kap. 1 § SkL). Huruvida så verkligen var fallet kan jag i skrivande stund av förklarliga skäl inte säga med säkerhet. Kausaliteten (orsakssambandet) framstår dock som relativt oproblematisk att fastställa. Hade inte renoveringsarbetet genomförts på det sätt som skedde hade din tomt inte tagit skada av slipdammet. Om kausaliteten också var adekvat (alltså relevant, någorlunda förutsägbar/naturlig/påräknelig) följd av skadevållarens handlande kan stundtals föranleda en del huvudbry. Men det kan förmodligen här argumenteras för att det låg i farans riktning (var naturligt) att det uteblivna bruket av våtslipen utomhus kunde orsaka just de aktuella skadorna varför adekvanskravet torde vara uppfyllt. Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HD så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa. Jag valde därför för tydlighetens skull att hänvisa till en dom som jag bedömde ägde viss relevans för just ditt ärende.Allmänna regler om bygglov och vad som gäller avseende de av grannen uppförda planken?De grundläggande bestämmelserna om bygglov står att finna i 9 kap. PBL och där sägs att bygglov bland annat krävs för just en tillbyggnad och detta stadgas i 9 kap. 2 § 1 st. 2 p. PBL. Enligt 9 kap. 4 b § 1 st. 1 p. PBL får dock göras en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter. Det ska vidare tilläggas att kommunen inom vilken fastigheten är belägen får i detaljplan bestämma att bygglov ändå fordras för en sådan åtgärd, vilket går att utläsa av bestämmelserna i 9 kap. 4 d § och 8 § 1 st. 2 a p. PBL. Och märk väl att även om bygglov (och/eller rivningslov) inte krävs är vissa åtgärder oaktat detta anmälningspliktiga och får således inte påbörjas förrän anmälan om det nu sagda har meddelats behörig instans, se 9 kap. 16 § PBL som hänvisar till 16 kap. 8 § PBL som i sin tur stipulerar att regeringen får meddela särskilda föreskrifter härom.Det ovan anförda gäller i princip uteslutande byggnader och det kan naturligtvis diskuteras om ett plank i direkt anslutning till en byggnad överhuvudtaget är att betrakta som en tillbyggnad. Om så inte skulle vara fallet skulle det möjligen gå att hävda att uppförande av plank generellt inte utgör bygglovspliktiga åtgärder. Men problemet löses genom den av regeringen antagna plan- och byggförordningen där det i förordningens 6 kap. går att utläsa att i fråga om andra anläggningar än byggnader krävs det bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra just murar och plank, se 1 § 7 p. Det föreligger emellertid vissa undantag. Det är exempelvis tillåtet att bygga ett plank med en höjd av maximalt 180 cm utan bygglov, men det förutsätter dock att planket är placerat minst 4,5 meter från tomtgränsen. Annars fordras den ifrågavarande fastighetsägarens medgivande eller ett från byggnadsnämnden beviljat tillstånd. Utifrån din ärendebeskrivning kan det konstateras att ägarna till grannfastigheten inte torde uppfylla något av ovanstående rekvisit. På framsidan inhämtades aldrig ditt godkännande och jämte detta har man dessutom tagit ditt hus i anspråk för fastsättandet av beslagen till planket. Även en del av din tomt nyttjas (två decimeter). Om bygglov söktes för just det här planket förtäljer dock inte riktigt den information som har lämnats ovan. Likaså är plankets höjd oviss. Men detta får enligt min mening ändå inte någon bäring på den rättsliga bedömningen. Planket på framsidan har uppförts olovligen. Gällande planket på baksidan förhåller det sig på väsentligen samma sätt. I det här fallet har du härutöver uttryckligen uppgett att planket är 210 centimeter högt och saknade ett beviljat bygglov. Det ska noteras att en åtgärd som är bygglovspliktig egentligen inte under några som helst omständigheter får påbörjas innan startbesked erhållits, se 10 kap. 3 § 2 p. PBL.Följande lagrumshänvisningar (lagrum = lagparagraf) avser 11 kap. PBL om ingenting annat anges. Den som underlåter att ansöka om erforderligt tillstånd (bygglov) kan åläggas ett lovföreläggande enligt 17 §. Det innebär att en åtgärd som kräver bygglov och som har vidtagits utan sådant lov kan leda till att fastighetsägaren genom ett föreläggande bereds tillfälle att inom viss tid ansöka om lov om det är sannolikt att lov kommer att kunna ges. I annat fall kan detta leda till ett så kallat rättelseföreläggande, 20 §, vilket kan förenas med vite, 37 §, och alla eventuella kostnader i samband med detta kommer den förpliktigade (dina grannar) att ensamt behöva stå för, 27 §. Därutöver blir de skyldiga att betala en byggsanktionsavgift enligt 51 § och i den förevarande situationen kommer denna att uppgå till minst 1 183 kr (0,025 prisbasbelopp med ett tillägg motsvarande 0,01 prisbasbelopp per löpmeter, årets prisbasbelopp ligger på 47 300 kr), vilket stipuleras i 9 kap. 12 § 8 p. PBF.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande anföras. Under förutsättning att uppkomsten av slipdammet på din tomt är att betrakta som en sakskada och att återställandet likaledes var förenat med vissa kostnader bör du vara berättigad till ett skadestånd. Vem som formellt är att anse som skadevållare (dina grannar eller hantverkarna) låter jag dock vara osagt. Men mycket talar naturligtvis för att det i själva verket är hantverksfirman som ett kommande ersättningsanspråk ska riktas mot. Mot bakgrund av den allmänna hänsynsregeln i 3 kap. 1 § JB och HD:s avgörande i NJA 1995 s. 720 går det eventuellt att argumentera för att du också torde kunna utkräva ersättning av ägarna till grannfastigheten för deras intrång (de vidtagna åtgärderna utan ditt samtycke som numera sträcker sig över din tomtgräns). Vidare äger du rätt att påkalla byggnadsnämndens uppmärksamhet. För såvitt jag kan bedöma borde någon form av byggsanktionsavgift åläggas dina grannar.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Vilka lagar finns om störningar från grannar i villakvarter?

2020-09-04 i Fastighet
FRÅGA |Hej!Grannar (55 o 63 år) som spelar hög musik (basen hörs bara) på sin uteplats (spa) till ca kl 00.30. Finns det några riktlinjer eller tid (lag) när man inte får störa grannar i villakvarter?Med vänlig hälsning
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det finns inte så mycket lagstiftning som reglerar just störningar från grannar i villakvarter. De få regler som finns hittar vi framförallt i jordabalken (fortsättningsvis förkortad JB) och miljöbalken (fortsättningsvis förkortad MB). Regler som berör störningar från grannarDet finns en generell regel som säger att husägare måste visa så kallad "skälig hänsyn" till sina grannar (3 kap. 1 § JB). Med detta uttryck menas bland annat att man inte får föra alltför mycket oväsen och att man måste hålla ordning på tomten. Däremot går det inte att säga exakt var gränsen går innan någonting anses som störande. Detta måste istället bedömas från fall till fall. Det finns inte heller någon regel som säger vilken tid på dygnet det är tillåtet att exempelvis spela hög musik eller klippa gräset. Om dina grannar spelar hög musik kan det också räknas som buller, och då utgöra en så kallad "olägenhet för människors hälsa" (9 kap. 3 § MB). Däremot räcker det inte att du personligen upplever ljudet som störande, utan det krävs att ljudet överskrider en viss ljudnivå. Detta fastställs exempelvis genom bullermätningar, någonting som miljö- och hälsoskyddsnämnden i din kommun kan utföra. Om kommunen kommer fram till att musiken utgör en olägenhet kan de kräva att din granne slutar att spela musik nattetid. För att kommunen ska ingripa krävs det dock att det rör sig om allvarliga och återkommande störningar under tider som inte är acceptabla. Att störa sin grannar kan vara brottsligtI undantagsfall kan det också vara brottsligt att spela hög musik i ett villaområde. Det krävs då att grannarna medvetet stör sina närboende. Det kan då vara fråga om brottet ofredande. Brottet innebär bland annat att man utsätter någon annan för ett hänsynslöst agerande. Dessutom krävs att gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt (4 kap. 7 § brottsbalken). Det krävs alltså en ganska stor grad av hänsynslöshet för att det ska räknas som brottsligt. Om grannarna exempelvis fortsätter att spela hög musik nattetid även efter att ha blivit tillsagda skulle det kunna räknas som ett ofredande. I sådana fall är det möjligt att göra en polisanmälan. Sammanfattning och avslutande rådFör att sammanfatta finns det alltså vissa regler som säger att man inte får störa sina grannar. Däremot går det inte att säga exakt vad som räknas som en störning. Det finns inte heller någon regel som säger vilka tider på dygnet som man exempelvis får spela hög musik. Om dina grannar fortsätter att spela hög musik nattetid rekommenderar jag att du i första hand själv pratar med grannarna och förklarar situationen. Om detta inte hjälper kan du vända dig till kommunen som då kan granska ärendet. Vissa kommuner har blanketter att fylla i som berör just klagomål om störningar och buller från grannarna. Detta hittar du enklast genom att gå in på din kommuns hemsida. Om dina grannar fortsätter att spela hög musik även efter en tillsägelse är det också möjligt att göra en polisanmälan. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Vilken syster ska få vilken fastighet?

2020-08-31 i Fastighet
FRÅGA |Hej. Mina svärföräldrar har 2 barn. Dom har även 2 st fastigheter varav den ena bor dom på. Dom har börjat att bli till åren nu och de vill dela ut en fastighet varje syster. Den obebodda fastigheten är det ingen av systrarna som vill ha.Hur ska systrarna gå till väga? Min fru vill oxå ha den bebodda fastigheten, men den har hennes syster "tingat".Har den äldsta systern nån förtur pga ålder?
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar situationen så att systrarnas föräldrar vill ge bort varsin fastighet till sina barn och har lagt det på systrarna att bestämma vem som ska få vilken fastighet. I mitt svar utgår jag ifrån att föräldrarna vill ge bort fastigheterna utan betalning. Jag tolkar din fråga som att du undrar om din systers fru har någon form av lagstadgad förtur att välja fastighet.Det framgår inte i frågan om dina svärföräldrar har tänkt sig att ge bort fastigheterna redan nu som gåvor eller om de ska ges som ett arv. I mitt svar kommer jag därför att gå igenom skillnaderna beroende på hur de gör.Föräldrarna vill ge bort fastigheterna som gåvorRegler om gåvor finns i gåvolagen. Regler som gäller gåva av fastighet hittas i jordabalken (framförallt i 4 kap jordabalken).Kort sagt kan sägas att det är helt upp till dina svärföräldrar vad de vill göra med sin egendom. Föräldrarna har här makten att välja vilken fastighet de vill ge till vilket barn. Systrarna har ingen lagstadgad rätt att kräva en viss fastighet i gåva utan det är helt upp till föräldrarna.Föräldrarna vill ge bort fastigheterna som arvAvlider båda föräldrarna och har testamenteSystrarnas föräldrar kan skriva ett testamente där de ger varsin fastighet till barnen. Även här är det föräldrarna som har makten att välja vilken fastighet som ska ärvas av vilken dotter. Den enda begränsningen föräldrarna har när de skriver sitt testamente är att de inte får inskränka på systrarnas laglotter.Skrivs inget testamente har systrarna rätt till 50% var av tillgångarna (arvslotten). Laglotten är den del av arvet som den avlidne inte får bestämma över genom ett testamente. Enligt lag har bröstarvingar alltid rätt till 50 procent av arvslotten (den s.k. laglotten). Laglotten i systarnas fall är 25 % av arvet.Sammanfattningsvis kan sägas att om föräldrarna testamenterar bort fastigheterna så är det upp till dom vem som ska få vilken fastighet. Systrarna har ingen lagstadgad rätt att bestämma hur testamentet ska se ut och vem som ska få vilka tillgångar (så länge det inte inskränker på laglotten).Avlider båda föräldrarna utan att skriva ett testamenteAvlider båda föräldrarna utan att själva ha bestämt vilken syster som ska få vilken fastighet (genom testamente) blir det upp till systrarna att fördela arvet (och därmed bestämma vem som ska ärva vilken fastighet).Det är vid arvskiftet, i den så kallade arvskifteshandlingen, som arvingarna bestämmer vem av dom som ska få vilka objekt. Detta ska de som är dödsbodelägare komma överens om eftersom att alla ska skriva under handlingen som egentligen utgör ett typ av avtal (se 23 kap 4 § ärvdabalken). Detta innebär att en persons vilja inte kan gå före de andras. Hur arvet specifikt ska fördelas måste alltså ske genom att alla är överens och skriver under handlingen. Det finns alltså ingen arvinge som har försprång framför de andra att välja vilken egendom de vill ha från dödsboet.Om systrarna inte kan komma överens om hur arvet ska fördelas kan någon av dom ansöka om förordnande av en så kallad skiftesman. Detta innebär att en person (vanligtvis advokat) förordnas av domstol att sköta arvskiftet eftersom att dödsboet inte kan komma överens (23 kap 5 § ärvdabalken). Skiftesmannen kommer då att följa de regler som stadgas i ärvdabalken vid arvskiftet. I 23 kap 3 § ärvdabalken stadgas att varje arvinge ska få delägarrätt i varje egendom, men att egendom som ej lämpligen bör ägas av flera samtidigt (med så kallad samäganderätt) bör fördelas till endast en arvinge. Då ska skiftesmannen alltså att göra sitt bästa för att fördela viss egendom efter dessa regler. Det bästa är dock att undvika förordnandet av en skiftesman då en sådan tar ganska mycket betalt, från dödsboet vilket minskar arvet.SammanfattningFöräldrarna har nu bestämmanderätt över vilken syster som ska få vilken fastighet. De kan antingen ge fastigheterna som gåva eller genom testamente bestämma detta. Skulle föräldrarna avlida utan att skriva testamente blir det upp till systrarna att göra valet. Det krävs dock att båda är överens. Den äldsta systern har ingen förut pga. ålder eller annat.Hur ska systrarna gå tillväga?Du frågade också hur systrarna ska gå tillväga. Tyvärr har jag inget bra svar på den frågan eftersom att det är föräldrarnas val och vid eventuellt dödsfall systrarna som måste komma överens.Det framgår inte varför den bebodda fastigheten är "mest attraktiv". Är det för att den bebodda fastigheten har ett högre värde kan en möjlig lösning vara att ge fastigheterna i gåva som förskott på arv. Om ett barn får en gåva av en förälder är huvudregeln att gåvan ska ses som förskott på arv om det inte uttryckligen nämns att gåvan inte ska utgöra förskott på arv. Begreppet förskott på arv innebär att barnet som har fått gåvan får mindre när arvet efter föräldern som gett gåvan ska fördelas. Rent praktiskt går det till så att värdet av gåvan vid gåvotillfället tas med till den avlidnes övriga kvarlåtenskap. Därefter räknas barnens arvslotter fram. Detta skulle i praktiken innebära att den syster som får fastigheten av lägre värde sedan kommer få ut en större del av arvet, och på så vis kompenseras.Hoppas du fått svar på din fråga! Behövs ytterligare rådgivning kan jag rekommendera lawlines kostnadsfria telefonrådgivning (nummer: 08-533 300 04) eller att boka tid med en av lawlines jurister. Med vänliga hälsningar,