Hur påverkas övriga bröstarvingar vid förskott på arv?

2020-03-21 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Hur fungerar med med bröstarvingar och gåvobrev? För man kan inte göra bröstarvingar arvlösa eller? Men samtidigt kan man i gåvobrevet ha med ett villkor som säger att gåvan inte ska ses som förskott på arvet? Men om det är fler bröstarvingar och man ger säg en fastighet till endast en av bröstarvingarna med just det villkor att gåvan ej skall ses som förskott på arv. Hur blir det då för de andra bröstarvingarna?
Anna Johannesson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Relevanta bestämmelser finns i ärvdabalken (ÄB). Vem ärver? De som i första hand ska ärva är de i första arvsklassen (bröstarvingarna) det vill säga släktingar i rakt nedstigande led (barn, eller om barnen inte längre finns i livet så blir det barnbarnen osv). (2 kap. 1 § ÄB) Såvida inget annat framgår av testamente, är det bröstarvingarna som ska ärva. Utifrån din fråga utgår jag från att inget testamente finns. Skulle testamente finnas bör bröstarvingarna vara uppmärksamma på rätten till laglott enligt 7 kap. ÄB. Förskott på arv Sådant som arvlåtaren har gett till bröstarvinge medan hen fortfarande levde, ska som huvudregel ses som förskott på arv. Detta gäller dock inte då annat föreskrivits. (6 kap. 1 § ÄB) Kostnader som förälder lagt ner på sitt barn uppehälle och utbildning i enlighet med sin underhållsskyldighet och sedvanliga gåvor (till rimliga summor) kan inte ses som förskott på arv. (6 kap. 2 § ÄB) Enligt gåvobrevet är det ej förskott på arvOm arvlåtare när hen var i livet har skänkt en fastighet till en bröstarvinge, ska det inte ses som förskott på arv om detta framgår av gåvobrevet. När arvlåtaren avlidit kommer den egendom som hen ägde vid sin död att fördelas jämt mellan bröstarvingarna. Ingen hänsyn tas till att en av bröstarvingarna tidigare ärvt ett hus. Övriga bröstarvingar blir således inte arvlösa, men de får ingen arvsrätt till just fastigheten. Om detta ej framgår av gåvobrevetEn gåva till en bröstarvinge presumeras vara förskott på arv då inget annat föreskrivits eller det med hänsyn till omständigheterna måste antas att gåvan inte var avsedd att vara förskott på arv. (6 kap. 1 § ÄB) För att det inte ska anses som förskott på arv så krävs inte att detta skrivits i gåvobrevet, utan det kan ha uttryckts muntligen, antingen i samband med gåvan eller senare. Om inget tyder på att arvlåtarens vilja var att det skulle undantas, så kommer det däremot ses som förskott på arv. Om fastigheten ska ses som förskott på arv, sker följande vid arvskiftet. Fastigheten räknas med tillsammans med de tillgångar som arvlåtaren ägde vid sin död. Detta fördelas sedan lika mellan bröstarvingarna. Den bröstarvinge som fått fastigheten får sedan räkna bort värdet av gåvan på sin lott. Om gåvans värde skulle vara större än värdet på hens lott, är hen (om inget annat avtalats) inte skyldig att ersätta övriga arvingar för resten av summan. Som huvudregel anses gåvans värde vara det värde den hade då den överläts. (6 kap. 3-5 §§ ÄB) Detta kan visas genom ett exempel A har avlidit och arvingar är barnen B och C. När A var i livet skänkte hon en fastighet till B. Värdet på fastigheten var vid tiden för gåvan 2 miljoner kronor. A har nu vid sin död lämnat efter sig 1 miljon kronor. Om det framgår av gåvobrevet att gåvan inte är ett förskott på arv, ska B och C dela lika på 1 miljon kronor och ingen hänsyn tas till gåvan. Detsamma gäller om det står klart att A på annat sätt (till exempel muntligen) tydligt uttryckt att gåvan inte ska utgöra förskott på arv. Om det däremot inte finns något som tyder på att gåvan inte ska vara förskott på arv, så ska hänsyn tas till gåvan. Kvarlåtenskapens värde på 1 miljoner adderas med gåvans värde 2 miljoner. Dessa 3 miljoner ska delas lika mellan B och C. De får enligt denna uträkning 1,5 miljoner var. B är dock skyldig att avräkna förskottet från sin del. Hon är inte skyldig att ersätta C för de överskjutande 500 000 kronorna. B kommer därför inte få något ytterligare arv vid arvskiftet. C har i grunden rätt till 1,5 miljoner kronor. Däremot, eftersom B inte är skyldig att ersätta C för den överskjutande summan, får C i praktiken 1 miljon kronor. Sammanfattningsvis kan sägas att en bröstarvinge aldrig blir arvlös. Däremot kan gåva ges till någon av bröstarvingarna där man bestämmer att gåvan inte ska vara förskott på arv. Gåvan tas då inte upp vid arvskiftet. Detta innebär för de andra bröstarvingarnas del inte att de blir arvlösa, utan bara att de inte får vara med och dela på värdet för gåvan. Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan min mammas gåva till min syster göra att jag blir helt utan arv?

2020-03-15 i Förskott på arv
FRÅGA |HejBehöver hjälp med ett testamente.Min mamma gick nyligen bort min pappa 1993.Min mamma skrev ett testamente 2008 där det stod att jag skulle gå 1/4 av hennes kvarlåtendkap och 3/4 till min syster. År 2017 upprättade min mamma ett övrtlåtelseavtal där hon ger min syster sin bostadslägenhet till 69 % genom gåva och 31 % genom köp.Blir resultatet av detta att jag blir helt utan mitt arv?Med vänlig hälsningAnn Katrin Brunholm Född 500324 0263.
Ebba Meyer-Lie |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Regler om arvsrätt hittas i Ärvdabalken (1958:637) (ÄB).Barnets arvsrätt:Bröstarvingar, alltså den avlidnes barn, har alltid rätt till laglott. Laglotten är hälften av det arv bröstarvingen skulle ha fått om det inte funnits testamente till förmån för någon annan (7 kap 1 § ÄB). Denna del får inteinskränkas genom testamente. Gåvor från föräldrar:Om ett barn får en gåva av en förälder är huvudregeln att gåvan ska ses som förskott på arv (6 kap 1 § ÄB). Gåvan kommer alltså att minska barnets arvslott (6 kap 3 § ÄB). Undantaget från huvudregeln är att personliga presenter, som exempelvis gåvor i samband med födelsedag och jul, och levnadskostnader inte räknas som förskott på arv (6 kap 2 § ÄB). Begreppet förskott på arv innebär att barnet som har fått gåvan får mindre när arvet efter föräldern som gett gåvan ska fördelas. För att det ska bli lite lättare att förstå tänkte jag ge ett exempel:En mamma har två barn, barn A och barn B, och saknar testamente och lämnar kvar 400 000 kr i kvarlåtenskap, alltså den egendomsmassa som ska fördelas mellan arvingarna. Barn A får 100 000 kr under mammans livstid medan barn B inte får några pengar i gåva. Värdet av gåvan vid gåvotillfället kommer att tas med till den avlidnes övriga kvarlåtenskap, alltså 400 000 + 100 000 = 500 000 kr. Barnen har rätt till hälften var av kvarlåtenskapen, alltså 250 000 kr var i arvslott. Då barn A redan har fått en gåva, som enligt huvudregeln räknas som förskott på arv, kommer detta förskott at avräknas från dennes arvslott, 250 000 – 100 000 = 150 000 kr. Barn B har däremot inte fått något förskott på arv och har därför rätt till sina 250 000 kr. Mammans kvarlåtenskap på 400 000 kommer alltså att fördelas så att barn A får 150 000 kr och barn B får 250 000 kr (150 000 + 250 000 = 400 000) (Uträkning enligt 6 kap 5 §)Finns det inte tillräckligt med egendom i dödsboet att kompensera för gåvan, får övriga barn nöja sig med att dela på det som finns i boet. Gåvotagaren har ingen skyldighet att ge tillbaka del av gåvan eller värdet av gåvan för att kompensera sina syskon fullt ut (6 kap 4 § ÄB).Reglera förskott på arv i gåvobrevet:Vet man inte om hur föräldern tänkte när han eller hon gav gåvan ska den ses som förskott på arv. Om en förälder inte vill att gåvan ska betraktas som förskottsarv måste denne uttryckligen förklara detta, vanligtvis i ett gåvobrev. Det är alltså möjligt för en förälder att i ett gåvobrev ange att gåvan som barnet ska få inte ska ses som ett förtida arv och därmed inte heller beaktas vid ett arvskifte efter föräldern.Sammanfattat svar: Den del av överlåtelsen av bostaden som skett som köp kan inte räknas som förskott på arv. Den del av överlåtelsen som skett som gåva kan räknas som förskott på arv. Om inget gåvobrev finns, som stadgar att den del av bostadsrätten som är en gåva inte ska räknas som förskott på arv, kommer värdet att räknas av från din systers arvslott enligt exemplet ovan vilket är till din fördel. Om det inte finns tillräckligt kvar i din mammas kvarlåtenskap för att kompensera för din systers gåva får du dessvärre nöja dig med det som finns kvar i boet. Om det finns ett gåvobrev där det står att din systers gåva inte ska räknas som förskott på arv kommer du endast att få din laglott (1/4 av din mammas nuvarande kvarlåtenskap) och din syster kommer att få ¾ av din mammas kvarlåtenskap. Arvsfrågor kan vara komplicerade så jag skulle rekommendera dig att kontakta Lawline för att få mer juridisk hjälp (info@lawline.se)Hoppas du blev nöjd med ditt svar!Med vänliga hälsningar

Är gåvan förskott på arv?

2020-03-06 i Förskott på arv
FRÅGA |HejJag hoppas att ni kan hjälpa mig att förstå hur det ligger till.Min far gick nyligen bort och testamenterade 1/18 del till sina barnbarn. Ett av barnbarnen fick tidigare en fastighet av sina morföräldrar där det inte står i gåvobrevet något om att gåvan av fastigheten inte skall ses som en del av arvet.Vad har vi att rätta oss efter?
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Vad en arvlåtare ger en bröstarvinge i livet ska räknas som förskott på arv, om inget annat är sagt. Vad arvlåtare i livet ger till annan arvinge än bröstarvinge ska inte anses som förskott på arv, om inte annat sagts. Svaret på din fråga beror på om barnbarnets förälder levde vid gåvotillfället. Om barnbarnets förälder var död var barnbarnet bröstarvinge, och fastigheten ska räknas som förskott på arv (6:1 ÄB). Om barnbarnets förälder var i livet vid gåvotillfället blir det inte förskott på arv. Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Vad gäller vid förskott på arv?

2020-03-01 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Om jag har två gifta föräldrar som tillsammans har 3 barn (där jag är ett av dom) ger bort en viss summa pengar i ett gåvobrev till ett av barnen, men inte till de andra två: hur blir det med arvet när båda föräldrar går bort? Ponera att föräldrarna aldrig gjort någon anmärkning i något testamente angående gåvan, men gåvobrevet finns fortfarande tillgängligt. Ska gåvan tillräknas som förskott på arvet automatiskt och dras det sedan av vid arvslotten? Hur gör man för att allt ska bli rättvist mellan barnen när båda föräldrarna är döda? Tack på förhand!
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att gåvan ses som förskott på arvReglerna om förskott på arv finns i 6 kap. ärvdabalken. Utgångspunkten är att en gåva som har getts av en förälder till ett barn ska räknas som förskott på arv, om inget annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste anses ha varit avsett (6 kap. 1 § första stycket ÄB). Det krävs med andra ord inte att dina föräldrar har gjort en anmärkning i testamentet, utan huvudregeln är att gåvan ändå ska ses som förskott på arv.Situationer då gåvan inte ses som förskott på arvSom jag skrev kan dock andra omständigheter tala för att gåvan inte ska ses som förskott på arv, trots att det inte står i testamentet eller gåvobrevet. Det kan exempelvis vara så att det finns någonting som tyder på att föräldern eller föräldrarna inte ville att gåvan skulle ses som förskott på arv även om det inte har förklarats uttryckligen. Efter föräldrarnas bortgång är det i sådana situationer dock mycket svårt att bevisa vad föräldrarna egentligen ville. Då får man helt enkelt utgå ifrån att huvudregeln gäller, och att gåvan alltså ändå ska ses som förskott på arv (6 kap. 1 § första stycket ÄB). Det finns också gåvor som inte ska avräknas på arvet (6 kap. 2 § ÄB). Det rör sig då exempelvis om pengar som har gått till barnets utbildning som en följd av föräldrarnas underhållsskyldighet. Det kan också vara så kallade "sedvanliga gåvor" av mindre värde (t.ex. julklappar). Eftersom du skriver att det finns ett gåvobrev tolkar jag det dock som att det inte rör sig om en sådan gåva. Utgångspunkten är därför fortfarande att gåvan ses som förskott på arv. Praktiska rådEftersom gåvan ska ses som förskott på arv enligt huvudregeln, ska den summan dras av den så kallade "laglotten" för det syskon som har fått gåvan (7 kap. 2 § ÄB). Laglotten utgör hälften av arvslotten, och är den del av arvet som ni barn som minst alltid har rätt till (7 kap. 1 § ÄB). Eftersom ni är tre barn utgör era respektive arvslotter ⅓ av det totala arvet, och era laglotter blir då 50 % av era respektive tredjedelar. Om gåvan skulle innebära att de andra två syskonen inte kan få sin laglott kan den som har fått gåvan bli skyldig att betala tillbaka det som fattas. På så vis kan ni alla tre få ut era respektive laglotter. Om ni syskon inte kan komma överens efter era föräldrars bortgång, är det möjligt att ansöka om en boutredningsman eller skiftesman hos tingsrätten. Denna personen tar då över ansvaret för arvskiftet. Du kan läsa mer om hur det går till här. För att undvika missförstånd i framtiden vill jag också avsluta med att säga att det är bra om dina föräldrar ändå skriver i gåvobrevet eller i ett eventuellt testamente att gåvan ska ses som förskott på arv (förutsatt att det är deras önskan). Detta för att säkerställa att det blir rättvist för dig och dina syskon. Hoppas att du har fått svar på dina frågor! Vänligen,

Om all min förälders egendom ges bort, kan jag bli arvslös?

2020-03-19 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej. Vi är tre syskon till våra ännu ej bortgångna föräldrar. Vår mor sköter allt vad gäller ekonomi då vår far sedan många vårdas på ett boende för alzheimerspatienter. Jag har under en längre tid misstänkt att vår mor fördelar ut förskott på arvet (gåvor) till mina syskon då hon själv beskriver den ekonomiska situationen som jobbig, detta trots att mina föräldrar haft det väldigt gott ställt. Min fråga är kan jag göra något nu för att förhindra att det framtida arvet inte töms? Vad kan jag göra den dagen arvslotterna skall fördelas? Vilken rätt har jag då att få full insyn i alla ekonomiska förehavanden som föregått mina föräldrars bortgång? Finns någon gräns för hur nära inpå en bortgång som gåva kan förbli gåva utan att behöva återgå till dödsboet?
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur förskotten kommer att påverka arvsfördelningenFörskott regleras i 6 kapitlet i Ärvdabalken (ÄB). Hur man ser på en gåva arvsrättsligt beror lite på vem man ger gåvan till. När man ger gåva till arvingar brukar man säga att det finns en presumtion på att det är ett förskott på arv. Man utgår ifrån att arvlåtare som har barn vill att alla barnen ska ha lika mycket. Om inget annat har föreskrivits utgår man alltså från att en gåva till ett barn är ett förskott på arv (6 kap. 1 § ÄB).Om man får ett förskott ska det räknas bort sedan vid andelsräkningen. Om exempelvis en arvinge har fått 300 000 kr i förskott och alla arvingar sedan ska få 400 000 kr var efter arvsfördelningen kommer den som fått förskottet endast att få ut 100 000 kr från arvsskiftet och behåller sitt förskott så att det blir totalt 400 000 kr.Om en gåvotagare får mer än vad hen skulle ha haft rätt till vid arvet är den personen inte skyldig att återbära egendomen utan man får behålla det (se 6 kap. 4 § ÄB). Då får hen dock inte ut något mer ur arvskiftet sen, utan då får ni kvarvarande arvingar dela på resten.Vad du kan göra när arvslotten fördelasDet finns något som kallas förstärkt laglottsskydd (7 kap. 4 § ÄB). Om en person börjar tänka på sin död och ger bort all sin egendom som gåvor för att undkomma lagens regler ska denna princip tillämpas.Om någon exempelvis på sin dödsbädd och ger bort all sin egendom till ett av sina barn vilket leder till att det inte finns någon egendom kvar för övriga arvingar kan ett kvarvarande barn stå tomhänt och gått miste om sin laglott. Det 7 kap. 4 § ÄB säger är att om man kan lyckas bevisa att gåvorna är att jämställa med ett testamente blir konsekvensen att gåvomottagaren blir återbäringsskydlig för vad som saknas när barn inte kan få ut sin laglott. Om gåvan inte finns kvar ska ersättning istället utgå för dess värde.En sådan talan ska föras inom ett år från bouppteckningen avslutades.Hoppas du fick var på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan vi ta ut förtida arv med stöd av framtidsfullmakt?

2020-03-12 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej !Min mamma är dement och ej kontaktbar. Jag och min bror har en fulltidsfullmakt plus att vi har fullmakt till hennes konton. Finns det en möjlighet att kunna ta ut pengar som förtida arv, om det inte finns något testamente och vi båda är överens ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om framtidsfullmakter som den ni har finns i lagen om framtidsfullmakter. Av lagen framgår att i den utsträckning fullmaktshavarens rätt att lämna gåvor inte regleras i framtidsfullmakten får han eller hon till andra än sig själv, lämna personliga presenter vars värde inte står i missförhållande till fullmaktsgivarens ekonomiska villkor (18 § lagen om framtidsfullmakter). Bestämmelsen innebär att med stöd av fullmakten får ni till andra än er ge mindre gåvor. Gåvorna ska vara personliga (t.ex. mindre födelsedagspresenter och dylikt). Ni får däremot inte ge er själva gåvor. Ett förskott på arv är att jämställa med en gåva (jfr 6 kap. 1 § ärvdabalken).I ert fall innebär det att om ni tar ut ett "förtida arv" är det att jämställa med en gåva från er mamma till dig/er. Sådana gåvor är inte tillåtna; dels då det är till er som fullmaktshavare, dels då rätten att ge gåvor från fullmaktsgivaren ska vara personliga mindre gåvor. Svaret på din fråga är därmed att det inte är möjligt för er att ta ut ett förtida arv. Även om ni är överens.Om något är oklart nås jag på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Att sälja sitt hus för ett underpris till sitt ena barn kan räknas som gåva och därmed presumeras vara förskott på arv

2020-03-04 i Förskott på arv
FRÅGA |Är frånskild man med två vuxna barn.Äger ett sommarställe som jag köpte efter skilsmässan. Kan jag nu sälja det till ett av barnen?Priset hamnar under marknadspriset.
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du ensam äger ett sommarställe som du nu vill sälja till ditt ena barn för ett underpris, och undrar om du kan göra det. SvarDet finns ingen lag som säger att du, om du är ensam ägare till ett hus inte får sälja det till ett pris under marknadsvärdet till ditt barn. Däremot så kommer det enligt svensk arvsrätt att räknas som en gåva om du säljer huset billigare än vad marknadsvärdet är och därav kommer det att presumeras att det är ett förskott på arvet efter dig (6 kap. 1§ ÄB). Om du inte vill att det ska vara ett förskott på arvet efter dig så kan du skriva ett gåvobrev till ditt barn, där det uttryckligen står att gåvan inte ska räknas som förskott på arv, då bryts presumtionen. Jag rekommenderar dig varmt att anlita en jurist för att skriva ett gåvobrev, så att det formuleras just efter dina förutsättningar. RättsutredningRätt att sälja sin fastighet till underpris Det finns ingen lag som hindrar dig från att sälja din fastighet till under marknadsvärdet, så länge du är ensam ägare till sommarhuset. Då är det helt upp till dig att bestämma vem du vill sälja huset till och till vilket pris. Däremot kan det i ditt fall komma att påverka dina barns framtida arv, vilket jag ska förklara närmare i rubriken under. Att sälja en fastighet till underpris till ditt barn kan räknas som förskott på arvOm en förälder ger sitt barn en gåva så presumeras det vara ett förskott på arv (6 kap. 1§ ÄB). Att sälja ett hus till ett pris som ligger under marknadsvärdet räknas in som en gåva och därmed kommer denna försäljning till ditt ena barn att räknas som förskott på dennes arv ifrån dig. Det innebär att när du går bort så kommer den delen som anses vara gåva av denna försäljning att räknas av ifrån det barnets arvslott, vilket gör att det barnet kommer att få mindre pengar än det andra barnet vid din bortgång. Det blir så i och med att den svenska arvsrätten utgår ifrån att barn ska ärva lika mycket om inget testamente finns (2 kap. 1§ 2 st ÄB). Värdet på gåvan kommer att räknas enligt vad värdet var när du gav bort den, inte vad värdet skulle ha varit när du går bort. Om du inte vill att detta ska räknas som förskott på arv så kan du bryta presumtionen genom ett gåvobrev där du uttryckligen skriver att gåvan inte är ett förskott på arv. På det sättet så kommer denna försäljning inte att räknas av på ditt barns arv efter dig. Barnens laglott är skyddadEn till viktig sak att veta är att dina barns laglott är skyddad, vilket innebär att barnen har en laglig rätt att minst få ut minst halva sin arvslott vid deras förälders bortgång (7 kap. 1§ ÄB). Det innebär att om du har två barn som enda arvingar när du går bort så är deras arvslott 50% av dina tillgångar och deras laglott är därmed 25% av dina tillgångar. Om inget gåvobrev finns för den gåva du skulle ge genom att sälja sommarhuset till underpris så måste det barnet som fick gåvan avräkna gåvan på sin laglott (6 kap. 2§ ÄB).Mina tips till dig:-Om du inte vill att detta ska räknas som förskott på framtid arv för det barn som du ska sälja sommarhuset till. Så måste du skriva ett gåvobrev där det uttryckligen står att det inte ska räknas som förskott på arv. -Jag råder dig att ta hjälp av en jurist för att formulera ett korrekt gåvobrev om du önskar skriva ett sådant. Du kan få hjälp av våra jurister med det om du önskar, det är dock inte gratis. Om du kan önskar boka en tid så kan du göra det här. Om du hellre önskar använda dig av våra avtalsmallar så hittar du en mall för gåvobrev här, till priset av 795 kr.-Ett annat alternativ är att sälja huset till marknadspris om du vill undkomma att det ska uppstå frågetecken kring arvet när du går bort. -Om du väljer att sälja huset till underpris, utan ett gåvobrev så kan jag rekommendera dig att prata med ditt barn om att det kommer att räknas som förskott på arvet efter dig så att det inte kommer som en överraskning för barnet när du går bort. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Förskott på arv från efterlevande förälder

2020-02-29 i Förskott på arv
FRÅGA |kan man få förskott på arv ifrån en levande förälder innan boupptäckningen på den avlidna föräldern är färdig?
Viking Ringstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att en levande förälder – efter att dennes maka/make avlidit men innan bouppteckning förrättats – skänkt bort egendom till en av parets gemensamma bröstarvingar. Jag utgår ifrån att föräldrarna är gifta eftersom den relevanta regeln tar sikte på denna situation, men jag kommer även beskriva vad som gäller om så inte är fallet. Relevanta bestämmelser hittar du i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).Gåvor från arvlåtarens make kan vara förskott på arvHela regelverket om "förskott på arv" bygger på tanken att föräldern som lämnar arv efter sig (dvs. arvlåtaren) vill att barnen ska ärva lika stora delar av arvet. Av detta skäl utgår lagen ifrån att större gåvor från arvlåtaren till endast ett eller några av arvlåtarens barn, i själva verket utgör förskott på detta eller dessa barns arv (6 kap. 1 § ÄB). Om arvlåtaren – när denne fortfarande lever – skänker en bil till ett av sina två barn är utgångspunkten att det andra barnet ska kompenseras genom att erhålla en större del av det kvarvarande arvet när föräldern väl dör.Samma princip gäller även i vissa fall när arvlåtarens make lämnar en gåva till ett gemensamt barn (6 kap. 1 § stycke 2 ÄB). Om arvlåtarens make (dvs. "den levande föräldern") gett en gåva till ett av de gemensamma barnen ur sitt giftorättsgods (dvs. den delen av makarnas egendom som ska likafördelas vid bodelning), så ska denna gåvas värde avräknas från arvet efter den först avlidne maken. Det som inte kan avräknas från den först avlidne, ska sedermera avräknas den efterlevande maken när denne väl avlider. Man kan ske det som att den överlevande maken "skjuter" över gåvans värde till den avlidne maken i bodelningen, och att man "låtsas" som att gåvan kom ifrån den först avlidne. Regeln innebär i grund och botten att förskottet på arvet avräknas tidigare och att arvsfördelningen mellan barnen således blir jämnare redan vid den första förälderns död – de missgynnade barnen kompenserar annars inte förrän den andre föräldern också avlidit. Bodelning och arvskifte sker på grundval av bouppteckningen. Det är dock viktigt att konstatera att den kritiska dagen vid bodelning på grund av makes död är dödsdagen (9 kap. 2 § ÄktB). Det är egendomsförhållandena på den dagen som ligger till grund för bodelningen. Detta innebär att eventuella gåvor av det gemensamma giftorättsgodset som den efterlevande maken gjort efter dödsdagen inte ska räknas in i bodelningen. Uppdelningen av makarnas egendom anses "låst" så att säga. På så vis borde en sådan gåva från den efterlevande maken anses vara gjord med dennes egen egendom, och bör inte avräknas från den först avlidne makens arv. Det torde innebära att regeln om förskott på arv när arvlåtarens make är gåvogivaren, inte är tillämplig på gåvor som givits efter arvlåtarens död. Har gåvan getts när båda makar är i livet är regeln däremot förstås tillämplig.Är de båda föräldrarna inte gifta, finns ingen sådan regel överhuvudtaget. I så fall kommer förskott på arv ifrån den efterlevande föräldern avräknas först på dennes arv, och utjämningen mellan barnen ske först då.SammanfattningFörskott på arv innebär att en arvinge fått en betydande gåva av en arvlåtare som ännu är i livet. Tanken bakom de särskilda reglerna om förskott på arv är att den arvinge som redan fått en del av "sitt arv" genom gåvan, ska få mindre av det kvarvarande arvet när arvlåtaren väl dör. Då kommer de andra arvingarna inte att få mindre arv totalt sätt. Om den efterlevande maken i ett gift par skänkt en gåva till ett av de gemensamma barnen, kan denna "arvsutjämning" ske redan vid den först avlidna makens arvskifte – de arvingar som fått mindre arv kompenseras då på ett tidigare stadie. Detta bör emellertid inte vara möjligt om gåvan har skänkts först efter den först avlidne makens död. Jag hoppas du fick svar på din fråga,Mvh,