Vad har jag som bröstarvinge rätt till?

2020-06-15 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Mina föräldrar är skilda sedan mer än 40 år tillbaka. Pappa gifte om sig kort efter med en kvinna som redan hade en dotter med en annan man. Dottern har inga barn. Pappa har inga barn med sin nya fru. Jag har en bror och vi har samma föräldrar. Min bror har en dotter som har 2 barn. Jag har inga barn. Pappa och hans fru har meddelat både mig, min bror och fruns dotter om att de har skrivit testamente. De har ett hus ihop som för tillfället är värt strax över 3 miljoner. Jag har ingen relation eller kontakt med varken pappa eller hans fru sedan några år tillbaka pga oskiljaktigheter men vi har aldrig diskuterat varken arv eller testamente. Min bror vill egentligen inte heller ha kontakt med dem men säger att han valt att ha det enbart pga arvet. Som bröstarvinge har jag väl rätt till min del av arvet eller kan min pappa välja att ge allt till min bror? Jag har läst att jag då kan kräva min del men då har jag bara rätt till 25%. Stämmer det? Vad är det som gäller om pappa dör före frun? Jag förmodar att hon har rätt att bo kvar. Har fruns dotter rätt till pappas arv också? Har min mamma, som var gift med pappa i 12 år, någon rätt till arvet?Vore tacksam för all info jag behöver veta. Tack på förhand!
Jenny Viberg |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!För att svara på dina frågor kommer jag att utgå från ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).Svaret kommer att vara långt men jag har försökt att dela upp det under olika rubriker för att det ska vara enkelt att hänga med. Du som bröstarvinge har rätt till din laglottDu som bröstarvinge har alltid rätt till en del av arvet. Det kallas att den som är bröstarvinge har rätt till sin laglott. Din pappas barn är hans bröstarvingar, alltså du och din bror (2 kap. 1 § ÄB). Som bröstarvinge har du alltid rätt till din laglott (7 kap. 1 § ÄB). Laglotten är halva arvslotten. Arvslotten räknas ut genom att dela upp egendomen som din pappa lämnar efter sig mellan er bröstarvingar.Ett exempel: Om din pappa avlider och har egendom till ett värde av 600 000 kronor och han har två bröstarvingar är arvslotten 300 000 kronor (600 000/2=300 000). Laglotten är sedan halva arvslotten, alltså 150 000 kronor (300 000/2=150 000). Bröstarvingarna har alltså enligt lag rätt till egendom värt 150 000 kronor.För att få ut laglotten måste du kräva att testamentet jämkasOm din pappa avlider och det visar sig att han har testamenterat all egendom till din bror måste du kräva jämkning av testamentet för att få ut laglotten (7 kap. 3 § ÄB). Det måste ske inom sex månader efter att du har tagit del av testamentet (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB). Efter sex månader har du som bröstarvinge inte rätt till jämkning av testamentet längre.Särkullbarn ärver före efterlevande makaOm din pappa är gift vid sin död ärver hans fru honom (3 kap. 1 § ÄB). Men eftersom din pappa har barn sen innan (du och din bror, som räknas som särkullbarn) ärver ni före er pappas fru (3 kap. 1 § ÄB). Du och din bror har alltså rätt till er del av arvet direkt efter er pappa avlider. Om ni vill kan ni dock avstå från arvet med hänsyn till er pappas fru och vänta med att ta ut er del av arvet till att hon avlider.Dock finns en garantiregel för efterlevande make!Trots att du och din bror är bröstarvingar och har rätt till er del av arvet direkt efter att er far har avlidit, har hans fru rätt att så långt arvet räcker få behålla egendom till ett värde av fyra gånger av det i socialförsäkringsbalken stadgade prisbasbeloppet (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Det är en garantiregel för att en efterlevande make inte ska stå helt blottad om dennes make avlider. Om ni kräver jämkning av testamentet och vill få ut era laglotter direkt men det skulle innebära att er pappas fru får mindre än fyra gånger prisbasbeloppet, kan ni alltså vara tvungna att avstå en del med hänsyn till garantin för efterlevande make.Har fruns dotter rätt till er pappas arv?Om fruns dotter inte står med i din pappas testamente, kan man uttrycka det som att hon inte har rätt till arvet efter din pappa. Dock, när två personer gifter sig blir all deras egendom giftorättsgods (förutom vissa undantag) (7 kap. 1 § ÄktB). Det är giftorättsgodset som ingår i en bodelning vid en av makarnas död (10 kap. 1 § ÄktB). All din pappas egendom, tillsammans med hans frus egendom, ska alltså ingå i en bodelning och delas mellan dem om han avlider. Därmed kan sägas att fruns dotter ärver er far, eftersom hon är bröstarvinge till hans fru, och deras egendom är deras gemensamma. Om dottern inte står med i testamentet, måste hon dock vänta tills att hennes mamma avlider för att få ta del av arvet.Tidigare äkta makar har inte rätt att ärvaDin mamma har ingen laglig rätt att ärva din pappa, om hon inte står med som arvtagare i testamentet. Om din pappa avlider och din pappa och din mamma inte är gifta vid tillfället så har hon inte rätt till en del av arvet eftersom det bara är personen som den avlidne är gift med vid tillfället som ärver (3 kap. 1 § ÄB).SammanfattningSom bröstarvinge har du rätt till en del av arvet, din laglott. Din pappa kan alltså inte välja att ge allt till din bror. Kom ihåg att du måste begära jämkning av testamentet om det är så att din pappa har testamenterat all sin egendom till din bror. Du och din bror har rätt att ärva före din pappas fru men hon har rätt till en del av arvet till följd av en garantiregel för efterlevande make. Din mamma har ingen rätt att ärva din pappa, om hon inte står som arvtagare i testamentet.Hoppas att du har fått klarhet i hur det ligger till, trots ett väldigt långt svar!Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att ställa fler frågor här på Lawline eller boka tid med en av Lawline duktiga jurister.

Går det att göra sitt barn arvslös?

2020-05-13 i Bröstarvinge
FRÅGA |I pappas testamente har han testamenterat att jag och mina två bröder samt hans maka ska ärva 1/4 var. Vi barn är särkullbarn, vad gäller i arvsrätt här? Kommer makan ärva 50 % eller gäller pappas testamente?
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB).Huvudregeln i svensk rätt är att särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt efter den bortgångna föräldern, medan makars gemensamma barn måste vänta tills dess att båda föräldrarna avlidit för att få ut arvet, se 3 kap. 1§ 1st ÄB Er fars barn, alltså du och dina två bröder utgör s.k. bröstarvingar, (2 kap. 1 § ÄB). I svensk rätt finns det ingen möjlighet att göra en bröstarvinge helt arvslös, (2 kap. 1 § ÄB). En bröstarvinge har alltid rätt att få ut sin laglott, vilket är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Exempel: Om kvarlåtenskapen uppgår till 900 000 kr när er far avlider innebär det att laglotten är 900 000/2 = 450 000 kr. Laglotten på 450 000 kr ska delas lika mellan er syskon, vilket innebär att vardera syskon erhåller 150 000 kr. Du och dina bröder kommer alltså som minst att få 150 000 kr vardera (i detta exempel), detta oavsett vad som står i er fars testamente. Det 450 000 kr som återstår när ni syskon fått era laglotter får han testamentera bort hur han vill, exempelvis till sin make. Er fars testamente verkar alltså vara korrekt på så sätt att han har rätt att testamentera bort hälften av kvarlåtenskapen. Mvh

Kan jag göra två av mina barn arvlösa?

2020-05-04 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej. Jag är en 59 årig kvinna, har 4 vuxna barn. 2 av barnen vill inte ha kontakt med mig dom har inte någon förklaring heller. Detta har pågått några år. Kan jag testamentera allt till mina 2 barn som jag har mycket bra kontakt med ?Jag vill betona att jag vill inte att dom 2 som frusit ute mig så länge nu att dom 2 inte ska ärva mig.
Sabrina Curan |Hej! Först och främst, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Arvsfrågor regleras i Ärvdabalken (ÄB).Enligt lag har en bröstarvinge rätt till hälften av arvslotten vilket utgör dennes laglott (7 kap. 1 § ÄB). Detta gäller lika för samtliga barn. Laglotten är vad ett barn minst har rätt till, oavsett vad som framgår i ett eventuellt testamente. I det fall att du testamenterar bort all din egendom till två av dina barn (se 10 kap. ÄB) har dina två andra barn rätt att påkalla jämkning för att få ut sin lagstadgade laglott (7 kap. 3 § ÄB).Sammanfattningsvis går det inte rent juridiskt att få igenom din vilja. Du har visserligen möjligheten att testamentera bort all din egendom, men dina barn har alltid rätt till sin lagstadgade laglott genom jämkning. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Går det att sänka ett barns arv?

2020-04-26 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min sambo har en dotter från ett tidigare förhållande, nu skulle han vilja sänka hennes arvslott till 12% , går det?
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv hittar du i ärvdabalken (ÄB).Om det inte finns något testamenteUpprättar din sambo inget testamente så gäller det att barnen (bröstarvingar) delar på arvet, 2:1 ÄB. Detta kallas för barnens arvslott, om det exempelvis finns två barn så blir deras arvslott 50% var av arvet. Om sambon upprättar ett testamenteUpprättar din sambo ett testamente kan han disponera över sin egendom till stor del hur han vill. Dock har barn alltid rätt till den så kallade "laglotten", vilket innebär att en förälder aldrig kan göra sina barn arvlös. Laglotten utgör 50% av det totala arvet. Beroende på hur många barn din sambo bar, så får barnen dela lika på minst 50%. Finns det exempelvis två barn (bröstarvingar) har dessa rätt till att minst få 25% av arvet. Har din sambo fyra barn, har var och en av dessa rätt till minst 12,5% av arvet och så vidare.Går det att sänka ett barns arv?Så både jag och nej. Din sambos bröstarvingar (hur många de nu är) får som minst dela lika på 50% av kvarlåtenskapen. Detta är omöjligt att sänka. Vad sambon gör med resterande 50% av kvarlåtenskapen, är däremot helt upp till han. Han kan ge resterande 50% till bara ett av flera barn, eller liknande. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Om jag är det enda barnet - ärver jag allt eller kan halvsyskon ha rätt till arv?

2020-06-13 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej.Jag är min mors enda barn, men jag har två halvsyskon, (gemensam far då givetvis). Kan dom ha rätt till arv efter min mor?
Isabelle Sewelén |Hej!Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din frågeställning som berör arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Bröstarvingar (barn till den avlidne) är enligt svensk lag närmaste arvingar och tillhör första arvsklassen. Huvudregeln är att varje barn tar lika stor del; om det däremot bara finns ett barn tillfaller arvet denne (2 kap. 1 § andra stycket ÄB).Enda barnet - vem ärver?Om jag tolkar din fråga korrekt så är du den enda bröstarvingen till din mor, men att du har halvsyskon - samma far. Det framgår dock inte av din fråga om din mor var gift eller inte, samt om det finns s.k. särkullbarn (barn till den andre maken). Jag utgår därför i mitt svar från att din mor inte var gift innan hennes bortgång (om den avlidne var gift så tillfaller arvet efterlevande make i huvudregel och bröstarvinge till den avlidne får då vänta på sitt arv (3 kap. 1 § första stycket ÄB).Vem har rätt till arv?Dina halvsyskon är inte arvingar till mor. Vilket innebär att de inte har rätt till arv efter henne. Eftersom du är den enda bröstarvingen till din mor kommer arvet enligt lag att tillfalla enbart till dig. Dina halvsyskon är alltså endast arvingar mot er gemensamma far och inte din mor. Du kommer alltså att ärva allt efter din mor enligt den legala arvsordningen - förutsatt att inget testamente finns (2 kap. 1 § första stycket ÄB).Om testamente finns Om det skulle finnas ett testamente där din rätt till arv inskränks på något vis genom att din mor har valt att hennes kvarlåtenskap (det som finns kvar efter den avlidne) ska tillfalla någon annan, har bröstarvinge rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av den arvslott som du skulle ärvt genom lag (7 kap. 1 § ÄB). Ett testamente kan alltså aldrig göra att en bröstarvinge totalt förlorar sin rätt till arv, utan i stället har man rätt till sin laglott som då utgör hälften av arvslotten. Exempelvis i ditt fall som enda barn. Skulle inget testamente finnas ärver du alltså 100 procent av din moders kvarlåtenskap. Om det däremot skulle finnas ett testamente där din arvslott skulle inskränkas, har du ändå rätt till din laglott som då skulle vara 50 procent av din arvslott.Sammanfattnings ärver endast du från din mor eftersom du är det enda barnet. Detta förutsatt att inget testamente finns som föreskriver något annat och som inskränker din arvsrätt. Dina halvsyskon kommer inte ärva något av din mor eftersom de inte är arvingar till henne, utan endast du kommer få ärva henne - förutsatt att inget testamente finns. I frågan nämnde du inget om testamente så jag utgår från att inget sådant finns föreskrivet. Hoppas du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Förlorar jag rätten till arv om jag byter efternamn till ena föräldern?

2020-05-10 i Bröstarvinge
FRÅGA |Om jag byter efternamn till min mammas från pappas, förlorar jag min rätt till arv?
Isabelle Sewelén |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din frågeställning regleras i ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att du är bröstarvinge (biologiskt barn) till såväl din mamma som pappa. I mitt svar kommer jag först behandla bröstarvingars (barn till den avlidne) arvsrätt till föräldrar och under vilka omständigheter rätten till arv kan förverkas (förlora rätten).Rätten till arvSom bröstarvinge har man enligt den legala arvsordningen - rätt till arv om man är arvlåtarens avkomling, det vill säga biologiskt barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Värt att nämna är att barn som har blivit adopterade även anses som bröstarvingar och har samma rätt till arv som avkomlingar. Som bröstarvinge är alltså rätten till arv reglerad samt skyddad genom lag. I det senare fallet har man som bröstarvinge rätt till arv i det fall arvlåtaren skulle upprättat ett testamente där dennes arvslott inskränks - då har man rätt till laglotten. Laglotten utgör halva arvslotten. Det är alltså en rättighet bröstarvingar har: även om det skulle finnas ett testamente som inskränker dennes rätt till arv (7 kap. 1 § ÄB). Förverkande av arvI 15 kap. ÄB regleras de situationer där rätten till arv kan förloras. Ett exempel är i de fall man genom uppsåtligt brott har dödat personen som även är den man är bröstarvinge till (15 kap. 1 § ÄB)."Om jag byter efternamn till min mammas från pappas, förlorar jag min rätt till arv?" Att byta efternamn till din mammas förändrar inte din rätt till din pappa eller mamma. Eftersom du fortfarande anses som bröstarvinge. Det lagen reglerar är att bröstarvingar ärver i första hand, även kallat första arvsklass(2 kap.1 § första stycket ÄB). Att bröstarvingar omfattas av första arvsklassen innebär att de har företräde till arv framför arvlåtarens föräldrar exempelvis (2 kap. 2 § första stycket ÄB).Sammanfattningsvis innebär ett byte av efternamn inte att man förlorar rätten till arv, utan denna rätt är oförändrad. Med undantag för om man skulle göra sig skyldig till "förverkande av rätt att taga arv eller testamente." Du kan alltså byta efternamn utan att förlora rätt till arv. Rätten till arv grundar sig inte på vilket efternamn man uppbär, utan i huvudsak om man är arvinge eller avkomling till arvlåtaren. Hoppas du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Arvets fördelning till särkullbarn

2020-04-30 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min och min systers far gick nyligen bort . Straxt efter hans bortgång gick min fars fru bort. Hon har en son som inte är min är min fars. Hur får min syster och jag ärva. Och hur ärver pappas frus son. Tack
Anna Johannesson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Relevanta bestämmelser finns i ärvdabalken (ÄB). Jag utgår från att inget testamente finns som påverkar, då du inte nämnt något om det i din fråga. Vem ärver? De som i första hand ska ärva är de i första arvsklassen (bröstarvingarna) det vill säga släktingar i rakt nedstigande led (barn, eller om barnen inte längre finns i livet så blir det barnbarnen osv). (2 kap. 1§ ÄB) Detta innebär att du och din syster ärver det er far lämnar efter sig, hälften var. Sonen till er fars fru får ärva det hans mor lämnar efter sig. Hur sker fördelningen? Först delas egendomen upp i vad som tillhörde er far och vad som tillhörde hans fru, genom en bodelning. Sedan fördelas detta till er som arvingar. Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Går det att göra sina barn arvslösa?

2020-04-25 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min pappa är 90-år och ska flytta till äldreboende.Min syster har köpt hans lägenhet för 1miljon under marknadsvärdet.Nu tar hon hand om lösöret i hans lägenhet bakom ryggen på mig och min bror.Min bror är psykiskt sjuk och jag har ingen kontakt med min pappa.Hur gör jag och min bror för att inte bli helt arvslösa.Får ett barn tömma en förälders lägenhet utan att ta kontakt med sina syskon.Kan en förälder sälja en lägenhet för en miljon under marknadsvärdet,hur räknas detta vid bouppteckning.
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Går det att göra sina barn arvslöa?Till en början ska sägas att huvudregeln i svensk rätt är att barnen till en avliden ärver en lika stor del vardera av kvarlåtenskapen, det som kalls för arvslott. Om testamente finns kan fördelningen av kvarlåtenskapen däremot ske annorlunda. Barnen till den avlidna utgör s.k. bröstarvingar, se 2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). I svensk rätt finns det ingen möjlighet att göra en bröstarvinge helt arvslös, se 2 kap. 1 § ÄB. En bröstarvinge har alltid rätt att få ut sin laglott, vilket är hälften av arvslotten, se 7 kap. 1 § ÄB. Om kvarlåtenskapen efter er far när han avlider skulle uppgå till exempelvis 700 000 kr innebär det att laglotten är 600 000/2 = 300 000 kr. Laglotten på 300 000 kr ska delas lika mellan syskonen, vilket innebär att vardera barn erhåller 100 000 kr. Du och din bror skulle alltså som minst ha rätt att få ut 100 000 kr om kvarlåtenskapen när er far dör skulle uppgå till 600 000 kr (förutsatt att det inte finns fler bröstarvingar som ska vara med och dela på arvet). Det 300 000 kr som återstår när ni barn fått ut era laglotter kan testamenteras bort, exempelvis till din syster som fått köpa hans lägenhet, som då får mer än dig och din bror. Din far kan däremot inte göra dig och din bror helt arvslösa. Viktigt att påpeka är dock att ett testamente som gör barnen arvslösa inte är ogiltigt, varför du och din bror om er far skulle upprätta ett testamente till nackdel för er måste klandra testamentet och därigenom påkalla en jämkning av testamentet, detta framgår av 7 kap. 3 § 1 st ÄB, detta måste ske inom sex månader från det att delgivning av testamentet har skett, om ni inte skulle göra det inom föreskriven tid förlorar ni er rätt att få ut er laglott och riskerar att bli arvslös, 7 kap. 3 § 3 st ÄB. Angående försäljningen av lägenhet och gåva av lösöreDet är helt upp till fastighetsägaren själv att välja för vilket pris fastigheten ska säljas och till vem. Om fastigheten säljs för ett pris som ligger under fastighetens marknadsvärde, blir resterande del upp till marknadsvärdet att betrakta som en gåva. En sådan försäljning kan få arvsrättsliga konsekvenser när köpet sker mellan föräldrar och bröstarvingar.Som ovan sagts är huvudregeln att varje bröstarvinge har rätt till lika stor del av kvarlåtenskapen när arvlåtaren avlider. För att upprätthålla denna rättvisa mellan bröstarvingar ska gåvor som arvlåtaren gett en bröstarvinge avräknas som förskott på arv på den bröstarvingens arvslott, vilket innebär att den bröstarvinge (din syster i detta fall) som fått en större gåva under arvlåtarens livstid kommer att få en mindre del sedan när arvlåtaren avlider jämfört med de bröstarvingar som inte fått något, eller fått gåvor till ett betydligt lägre värde. Om fastighetsägaren (i detta fall er pappa) inte vill att gåvan som uppstår till följd av försäljningen till underpris ska betraktas som ett förskott på arv kan han upprätta ett gåvobrev och ange att gåvan inte ska utgöra ett förskott på arv, se 6 kap. 1§ ärvdabalken.För att sammanfatta: du och din bror kommer inte att bli helt arvslösa, men var uppmärksam på om eventuellt testamente till er nackdel finns, eftersom att ni i sådana fall kan behöva klandra testamentet för att få ut ert arv. Det går bra att sälja fastigheter under marknadsvärdet till sina barn liksom att ge ett eller flera av barnen gåvor. Om ingenting föreskrivs om att dessa gåvor inte ska betraktas som förskott på arv ska det emellertid avräknas från den som fått gåvans lott (i detta fall er systers lott), och hon kommer då att få mindre i arv efter er far när han går bort, eftersom att hon redan fått en del. Om inget testamente upprättats och om inget föreskrivs om att dessa gåvor till er syster inte ska betraktas som förskott på arv, har ni rätt till lika stor del i arv efter er far som er syster, dvs. 1/3 del var (förutsatt att det inte finns andra bröstarvingar som ska vara med och dela på arvet). Hoppas att svaret kunde bidra med lite klarhet. Mvh