Hur kan en bröstarvinges rätt till arv tillvaratas?
Jag har ingen kontakt med min far sedan 30 år. Kan han dö utan att jag får reda på det eller vem har skyldighet att underrätta mig? Han har en son från ett senare förhållande som jag inte heller har någon kontakt med.
Hur tillvaratar jag mina intressen vid ett ev arv?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Vad du har rätt att ärva
I egenskap av bröstarvinge i den första arvsklassen har du rätt att dela på hela din fars kvarlåtenskap med hans son från det senare förhållandet (2 kap. 1 § ärvdabalken). Det spelar alltså ingen roll för din arvsrätt att ni inte har haft kontakt på länge. Om din far är gift där sonen är ett gemensamt barn i det äktenskapet ärver din fars make i stället kvarlåtenskapen efter din far och det gemensamma barnet (sonen) får vänta med att ärva tills den efterlevande maken avlider. I detta scenario har du dock rätt att få ut ditt arv direkt vid din fars bortgång i egenskap av särkullsbarn (3 kap. 1 § första stycket ärvdabalken).
Exempel: kvarlåtenskap 500 000 kr. Du får 250 000 kr direkt och efterlevande make får 250 000 kr med fri förfoganderätt (får ej testamentera bort denna del) med efterarvsrätt för sonen när den efterlevande maken går bort. Notera dock att den efterlevande maken alltid har rätt till fyra prisbasbelopp, vilket 2021 uppgår till 194 400 kr (3 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). Detta belopp inkluderar dock vad den efterlevande maken fick genom bodelningen plus dennes enskild egendom.
Om din far inte var gift och inte hade upprättat ett testamente som ändrar någonting, delar du och sonen i stället på 500 000 kr direkt och ärver därför 250 000 kr vardera (2 kap. 1 § ärvdabalken).
På grund av er bristande kontakt är det inte otänkbart att din far har upprättat ett testamente, t.ex. till förmån för sonen i det senare förhållandet (om de nu har bättre kontakt). Bröstarvingar har dock rätt till laglotten, det vill säga hälften av den arvslott som tillkommer bröstarvinge (7 kap. 1 § ärvdabalken). Om kvarlåtenskapen är 500 000 kr efter din far, betyder det att du har rätt till 250 000 kr/2 = 125 000 kr, dvs. 1/4 av kvarlåtenskapen. Om din far skulle ha inskränkt din rätt till laglotten i ett eventuellt testamente behöver du påkalla jämkning av testamentet inom sex månader efter det att du blivit delgiven testamentet, annars har du förlorat din rätt till laglotten (7 kap. 3 § ärvdabalken).
Processen och hur dina intressen tillvaratas
Efter din fars död får Skatteverket in ett dödsbevis och dödsfallet registreras. Efter registreringen kan ett dödsfallsintyg beställas hos Skatteverket. Dödsfallsintyget behövs för att visa vem som har rätt att företräda dödsboet, dvs. visa vem som är dödsbodelägare. Begravningsbyråer kan också hjälpa till med att ta fram detta. I dödsfallsintyget kommer det framgå att du är barn till den avlidne.
Du är i egenskap av barn till den avlidne dödsbodelägare och har rätt att tillsammans med övriga dödsbodelägare förvalta och företräda dödsboet. Åtgärder som rör dödsboet kräver i princip samtligas samtycke förutom om det rör sig om sådant som behöver lösas skyndsamt (18 kap. 1 § första stycket ärvdabalken). Det är vanligt att dödsbodelägarna ger i uppdrag åt en dödsbodelägare att sköta allt detta, men du ska alltså underrättas och inkluderas i processen. Det är den som levde ihop med din far eller annan närstående (t.ex. sonen) som vårdar din fars egendom efter hans bortgång som är skyldig att underrätta dig som dödsbodelägare om dödsfallet (18 kap. 2 § första stycket ärvdabalken). Det är även den person som vårdar egendomen eller som bäst känner till din fars egendom som ska vara s.k. bouppgivare och lämna de uppgifter om boets tillgångar och skulder som ska ligga till grund för bouppteckningen (20 kap. 6 § första stycket ärvdabalken).
Den dödsbodelägare som har egendomen i sin vård ska i god tid kalla dig till bouppteckningsförrättningen (minst två veckor innan om du bor i Sverige och minst fyra veckor innan om du bor utomlands) (20 kap. 2 § ärvdabalken). Om du inte har blir kallad till bouppteckningsförrättningen trots att du hade rätt att bli kallad får inte registrering av bouppteckning ske av Skatteverket (20 kap. 9 § tredje stycket ärvdabalken). En lista med vilka som har blivit kallade ska nämligen bifogas till bouppteckningen när den skickas in till Skatteverket för registrering efter förrättningen (20 kap. 3 § andra stycket ärvdabalken). En registrerad bouppteckning är en legimationshandling som styrker dödsbodelägarnas rätt att tillsammans företräda dödsboet, banker godkänner t.ex. inte uttag från den avlidnes konto utan en registrerad bouppteckning.
Om de närvarande släktingarna ändå skulle strunta totalt i dig och alla regler är preskriptionstiden tio år från dödsfallet (16 kap. 4 § ärvdabalken), vilket innebär att du kan väcka talan inom denna period för att få ut ditt arv ändå.
Du har även rätt att begära att en boutredningsman förordnas av tingsrätten (utan samtycke och någon specifik anledning). Vilket innebär att förvaltningen av dödsboet tas över av denna person (en advokat). Detta kan vara ett bra nödverktyg för att se till att din arvsrätt tillvaratas (19 kap. 1 § ärvdabalken).
Med vänliga hälsningar,
