Vem ärver det gemensamma huset om en sambo dör?

2020-08-30 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min dotters pappa och hans nya tjej ska köpa hus tillsammans. De har inga gemensamma barn och inte heller några tidigare barn än min nu 10 åriga dotter. Om hennes pappa skulle gå bort innan min dotter är 18 år, hur blir det då med pappans del av huset, arv osv?
Mina Jenabpour |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör huvudsak arvsrätt och det är därmed ärvdabalken (ÄB) som jag kommer utgå från i mitt svar. Därtill blir det aktuellt att gå in i sambolagen (SamboL) för att utreda det juridiska förhållandet mellan pappan och hans tjej. Även föräldrabalken (FB) kommer att beröras eftersom situationen rör en omyndig person. Sambor ärver inte varandraFör det första är det så att sambor inte ärver varandra överhuvudtaget, man omfattas då inte av bestämmelsen i 3 kap. 1 § ÄB. Jag uppfattar det som att din dotters pappa inte är gift, utan att han bara bor tillsammans med sin tjej. Om han skulle avlida så innebär det alltså inte att sambon kommer att ärva någonting av honom - förutsatt att han inte har testamenterat egendom till henne. Barn tillhör den första arvsklassenBröstarvingar (barn) tillhör den första arvsklassen och det är således de som har rätt till arvet i första hans (2 kap. 1 § ÄB). Om din dotters pappa skulle avlida är det hon som kommer att ärva hans kvarlåtenskap. Ärver din dotter isåfall huset?Som ovan nämnt så ärver din dotter, i det fall hennes pappa skulle avlida, hans kvarlåtenskap. Huruvida huset kommer att ingå som en del av hans kvarlåtenskap beror på hur bodelningen görs vid dödsfallet. Eftersom att jag utgår från att de är sambor så är det sambolagen (SamboL) som är tillämplig. Ett samboförhållande kan upphöra genom att en av personerna dör och i det fallet ska en bodelning göras om det begärs (8 § SamboL). Det som anses utgöra samboegendom är det som ska ingå i bodelningen, medan övriga egendom hålls utanför. Du skriver att pappan och tjejen avser köpa huset tillsammans, förutsatt att så är fallet och att huset är avsett att användas som deras gemensamma bostad så bedömer jag att det kommer vara ostridigt att huset är samboegendom. Om pappan skulle dö kommer den kvarlevande tjejen i normalfallet bli tvungen att köpa ut dödsboet ur huset för att hon ska få full äganderätt. Denna pengar är sedan det som kommer att gå till barnet (din dotter) genom arv. Om din dotter skulle vara under 18 år när pappan avliderUtgångspunkten är enligt 9 kap. 1 § FB att en omyndig person inte får lov att råda över sin egna egendom i vidare mån än vad som följer av lag eller villkor genom gåva, testamente, etc. Istället blir det förmyndaren som får rätten att förvalta barnets egendom. Förutsatt att du som mamma har vårdnaden över din dotter så kommer du enligt 10 kap. 2 § att anses vara förmyndare och därmed vara ansvarig för att förvalta ett eventuellt arv. Hoppas att detta svar hjälpte med att förtydliga rättsläget. Har du fler frågor är du välkommen att ställa en till!

Ge bort eller testamentera bort en fastighet till endast ett barn.

2020-07-30 i Bröstarvinge
FRÅGA |Kan mina föräldrar skriva över sitt sommarhus till min bror utan att jag blir informerad?
Nicolina Abaas |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I din fråga framgår inte om det handlar om att sommarhuset har skrivits över till din bror som en gåva av dina föräldrar eller om fastigheten har kvarlämnats till din bror utefter vad som står i dina föräldrars testamente. Jag väljer därför att redogöra kort för vad som gäller för båda situationer.GåvaOm dina föräldrar väljer att ge bort sitt sommarhus till din bror utan någon slags motprestation kommer det sannolikt att anses vara en gåva. Gåvor till barn antas vara förskott på arv (6 kap. 1 § ÄB) om inte annat har föreskrivits i gåvobrevet. Detta innebär alltså att gåvans värde ingår i din brors framtida arv om inte dina föräldrar har uppställt särskilda villkor i gåvobrevet som säger annat. TestamenteDina föräldrar kan testamentera bort all sin egendom till din bror med undantag för din laglott (7 kap 1 § ÄB). Om du redan har fått ut din laglott genom t.ex. tidigare gåva eller annan egendom har dina föräldrar lagligen rätt att skriva över sommarhuset till din bror. Om du däremot inte fått ut din laglott kan du meddela ditt anspråk till din bror eller väcka talan mot honom i domstol inom sex månader från det att du tagit del av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vem ärver efter morfar?

2020-07-05 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Min morfar börjar bli till åren och har börjat uttrycka oro inför hur det blir med arvet efter hans bortgång. Han har separerat från min mormor (som är avliden sedan länge) och har två döttrar, varav den ena (min mamma) har gått ur tiden. Blir det så att min pappa ärver mammas lott direkt, eller kanske indirekt genom att mammas dödsbo ärver andelen? Eller är det så att allt per automatik tillfaller den kvarlevande dottern? Även moster har egna barn, ifall det är relevant.Tack på förhand
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline. Nedan kommer en redogörelse för din fråga.Vem är arvsberättigad efter din morfars död?När det kommer till frågor om arv är det ärvdabalken (ÄB) som är tillämplig lag. Jag kommer enbart utgå ifrån de personer/omständigheter som du angett i din fråga då andra personer/omständigheter kan komma att påverka svaret. I svensk arvsrätt har man tre olika arvsklasser. Den första arvsklassen har företräde framför den andra arvsklassen och den andra arvsklassen har företräde framför den tredje arvsklassen.I den första arvsklassen tillhör den avlidnes barn (i ärvdabalken benämns dessa som bröstarvingar). Din morfar hade två döttrar och således är de först berättigade till arvet (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Även barn-barn, barnbarnsbarn etc. faller in under denna arvsklass (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Vad detta innebär är att du träder in i din mammas ställe vad gäller hennes hälft av arvet, medan din moster får den andra hälften. Hade inte heller din moster varit i livet hade alltså hennes barn fått dela på hennes hälft. Detta kallas för att du och din mosters barn har istadarätt i förhållande till era mödrar, i de fall de inte är vid liv för att ärva deras far. Varför din pappa inte har någon istadarätt i förhållande till din mamma (alltså hans ex-maka) är på grund av att han inte har något blodsband alls med din morfar, vilket arvsklasserna i svensk rätt i princip bygger på. En annan grundprincip är att enbart den som lever vid tiden då arvlåtaren dör, har rätt att ärva (1 kap. 1 § första stycket första meningen ÄB). Eftersom din mamma är avliden är äktenskapet upplöst och en bodelning har antagligen genomförts. Därför är det enbart du som träder i din mammas ställe när det kommer till arvet efter din morfar. Eftersom samtliga personer som är arvsberättigade till din morfar i detta fall omfattas av den första arvsklassen behöver vi inte utreda den andra eller tredje arvsklassen. Detta eftersom man enbart går vidare till nästa arvsklass ifall det inte finns någon person i den första arvsklassen.Exempel på hur arvsfördelningen hade kunnat se ut i detta fall. Om vi antar att din morfars kvarlåtenskap uppgår till 1 200 000 kr hade arvsfördelningen sett ut så här:- Din mamma och din moster ärver vardera hälften av kvarlåtenskapen, alltså 600 000 kr var. - Eftersom din mamma inte lever längre och du är det enda barnet, träder du in i hennes ställe och ärver då hennes andel av kvarlåtenskapen på 600 000 kr. - Ifall din moster hade avlidit innan din morfar kommer hennes barn träda i hennes ställe. I din fråga har du inte angett hur många barn hon har, men man delar helt enkelt upp arvet sett till antal barn. Hade hon haft två barn = 300 000 kr till vardera barn. Hade hon haft tre barn = 200 000 kr till vardera barn.Hoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag förtydliga så gott jag kan. Med vänliga hälsningar,

Förmyndare när omyndigt barn ärver ena föräldern

2020-06-30 i Bröstarvinge
FRÅGA |En make/maka avlider och efterlämnar ett större arv. Kvar finns efterlevande make/maka och ett minderårigt barn. Blir i detta fall en överförmyndare utsedd för att bevaka barnets intresse? Finns det en beloppsgräns för när så sker?
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta hur man gör när ett omyndigt barn ärver en större förmögenhet när en av föräldrarna gått bort. Reglerna om som handlar om detta finns i föräldrabalken, FB (här).Huvudregeln är att den andra föräldern är förmyndareSom du säkert känner till är den som är under 18 år omyndig och får därför, som huvudregel, inte själv råda över sin egendom, se 9 kap 1 § FB (här). Detta påverkar alltså hur man gör när en omyndig person ärver. Vidare gäller att barnets vårdnadshavare är barnets förmyndare och om barnets föräldrar har delad vårdnad innebär det alltså att båda föräldrarna är barnets förmyndare, se 10 kap 2 § första stycket FB (här). Skulle den ena föräldrarna gå bort har barnet således en vårdnadshavare kvar som blir ensam förmyndare, se 10 kap 2 § andra stycket FB (här).Om föräldern efterlämnar "ett större arv"Om ett barn får pengar från arv eller testamente och värdet överstiger ett prisbasbelopp, ska den som betalar ut pengarna från dödsboet sätta in arvet på ett konto hos en bank eller kreditmarknadsföretag. Pengarna får sedan inte tas ut utan att överförmyndaren samtyckt till det, se 16 kap 11 § FB (här). Dessutom kan sägas att om ett barn har tillgångar som sammanlagt överstiger åtta prisbasbelopp får föräldrarna inte heller förvalta dessa fritt. Detta kallas för kontrollerad förvaltning och innebär att om föräldrarna vill placera i aktier eller andra värdepapper så krävs det att överförmyndaren samtycker till detta. Dessutom ska föräldrarna lämna årliga redovisningar över förvaltningen till överförmyndaren, se 13 kap 2 § FB (här). Prisbasbeloppet för 2020 är för övrigt 47 300 kronor.SammanfattningVanligtvis blir alltså den andra föräldern förmyndare om den ena föräldern går bort. Föräldern är dock begränsad när det gäller förvaltning av arvet om det är fråga om pengar och där värdet överstiger ett prisbasbelopp (47 300 kronor). Dessutom är föräldrarna begränsade i förvaltningen när barnet har tillgångar som sammanlagt överstiger åtta prisbasbelopp (378 400 kronor).Vänligen,

Ärver bröstarvingar lika mycket?

2020-07-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hur ser arvsrätten ut när en man går bort. Han har tre barn. Två från ett äktenskap och ett från ett annat. Han var skild sen många år vid bortgången. Ärver barnen lika mycket?
Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lagrum För att besvara din fråga kommer vi att använda Ärvdabalken som förkortas ÄB. Ärvdabalkens arvsrätt Eftersom den avlidne har varit skild i många år kommer dennes bröstarvingar att få ärva, med bröstarvingar menas arvslåtarens barn (2 kap. 1 § ÄB). Enligt lag ärver alla barnen lika mycket, i detta fall är det tre barn så de har enligt deras arvslott rätt till 1/3 av arvet (2 kap. 1 § 2 st. ÄB). Undantag Undantag från detta är om den avlidne har skrivit ett testamente. Om det finns ett testamente, och detta är giltigt, skall kvarlåtenskapen fördelas enligt denna så gott det går. Bröstarvingar har däremot ett speciellt skydd, de kan aldrig bli helt arvslösa då de alltid har rätt till sin laglott. Laglotten utger hälften av arvslotten, alltså hälften av vad bröstarvingen hade ärvt om testamentet inte fanns. Alla barnen har alltså rätt till minst 1/6 av arvet (7 kap. 1 § ÄB). Ärver barnen lika mycket? Barnen kommer att ärva lika mycket om arvet genomförs enligt Ärvdabalkens regler. Om det finns ett testamente kommer barnen eventuellt att ärva olika mycket, det kan vara så att ett barn ärver 1/3 (som enligt Ärvdabalken) medan ett barn bara får rätt till 1/6 (sin laglott) av arvet. Sammanfattning Om det inte finns ett testamente skall barnen ärva lika mycket, vilket i detta fallet blir 1/3 var. Om det däremot finns ett testamente kan jag inte säga exakt hur fördelningen kommer att se ut, men alla barnen har åtminstone rätt till 1/6 var av arvet. Hoppas detta besvarar din fråga! Med vänliga hälsningar,

Bröstarvinges arvsrätt

2020-07-29 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Jag har en son som är 16 år och inte haft någon kontakt men sin pappa på några år.Pappan bor i ett radhus med sin nya kvinna och hennes dotter. Och nu har dom fått ett gemensamt barn.Nu är det så att pappan står inte skriven där för han har kvar sin hyresrätt som han hyr ut.Det är lånen som dras på hennes konton.Om hans pappa skulle avlida skulle min son få en del av arvet?
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor rörande arv regleras i ärvdabalken (ÄB). De som i första hand erhåller arv från den som avlider är den avlidnes barn (2 kap. 1 § ÄB). Om din sons pappa skulle avlida skulle din son alltså vara berättigad en del av arvet. Arvet delas då lika mellan den avlidnes barn, d.v.s. mellan din son och pappans nya barn. Din sons arvslott skulle då vara 50% av kvarlåtenskapen efter pappan. Även om pappan skulle testamentera bort din sons andel så skulle han ändå ha rätt till sin s.k. laglott. Laglotten är hälften av arvslotten, vilket i detta fall blir 25% (7 kap. 1 § ÄB). Laglotten får bara inskränkas om barnet samtycker till det. Din son är alltså försäkrad åtminstone 25 % av pappans kvarlåtenskap om han skulle avlida.Om du har ytterligare frågor är du välkommen att kontakta oss igen!Vänliga hälsningar,

Jag vill att enbart min faster ska ärva min farmor, är det möjligt? Min pappa och min farbror är inte i livet, men jag har flera syskon och en kusin.

2020-07-03 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej.Jag har en farmor som hade tre barn, en är fortfarande i livet.min far är en av dom avlidna och jag har tre syskon som bara väntar på sin del plus en kusin från min farbror. Ingen av dessa vill hjälpa till med farmors hus utan det är hennes dotter som får dra hela lasset och hjälper till så mycket jag kan och är inte intresserad av arvet vilket jag vill skall tillfalla min faster då det är bara hon som håller ordning på tomt plus hus.P.S min farmor är 92 år gammal och får bara besök av min faster och mig själv naturligtvis när jag inte är ute och reser i mitt jobb och det är upp till 230-250 resdagar per år. jag tycker att ingen av oss barnbarn har rätt till hus och tomt, har talat om för min farmor och faster att jag skänker min del direkt till min faster om det inte går att göra oss barnbarn arvslösa.
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att börja med att besvara vad som gäller enligt den legala arvsordningen, och hur arvet efter din farmor skulle fördelas enligt den legala arvsordningen. Jag utgår från att det inte finns något testamente, om din farmor har skrivit ett testamente rekommenderar jag att du skickar in en ny fråga. Därefter kommer jag att försöka besvara om man kan göra sina barnbarn arvlösa genom testamente, samt ge råd om vad du kan göra nu. Jag kommer inte att gå igenom formkraven för att ett testamente ska vara giltigt, då skulle svaret bli alltför långt. Om du har frågor om vilka krav som ställs för att ett testamente ska vara giltigt rekommenderar jag att du skickar in en ny fråga. Om en person avlider, vem eller vilka ärver enligt den legala arvsordningen? Om den som gått bort var gift, ärver efterlevande make, se 3 kap 1 § 1 st Ärvdabalken (här). Gemensamma barn får ärva först när båda föräldrarna har gått bort. Om den avlidne hade barn sedan tidigare (särkullbarn) har särkullbarnen rätt att få ut sitt arv när föräldern har gått bort, men kan välja att avstå till förmån för efterlevande make, och får då ärva när förälderns make/maka har gått bortOm det inte finns någon efterlevande make ärver den avlidnes bröstarvingar, dvs. barn, se 2 kap 1 § 1 st Ärvdabalken (här). Om den avlidne hade flera barn får de lika stor andel. Om ett barn till den avlidne har gått bort men har barn (alltså barnbarn till den avlidne), får barnet sin förälders andel av arvet, se 2 kap 1 § 2 st Ärvdabalken (här). Om din farmor går bort, hur skulle arvet fördelas enligt den legala arvsordningen? I frågan nämner du inte din farfar. Om din farmor dör och din farfar fortfarande är i livet, ärver din farfar, eftersom efterlevande make ärver före gemensamma barn. Om din farmor dör, och din farfar redan är död är makes arvsrätt inte aktuell. Därmed ärver din farmors barn. Som jag har redogjort för ovan är det så att om något av den avlidnes barn är avliden men i sin tur har barn i livet (barnbarn till den avlidne), får barnet sin förälders andel av arvet. Din farmor hade tre barn. Din faster, som är det enda barnet som nu är i livet, ärver en tredjedel. Din pappa är avliden, vilket innebär att du och dina syskon får din pappas tredjedel av arvet. Din farbror är också avliden, vilket gör att din kusin (som är barn till din farbror) får hans tredjedel av arvet. Kan man göra sina barnbarn arvlösa?Man kan förordna i testamente hur ens arv ska fördelas. Din farmor kan skriva i sitt testamente att hon enbart vill att din faster ska ärva henne. Så länge formkraven för testamente är uppfyllda är testamentet giltigt. Barns rätt till laglottBarn till den avlidne har dock möjlighet att begära jämkning av testamentet, se 7 kap 3 § 1 st Ärvdabalken (här). Genom att begära jämkning har barnen rätt att få sin laglott, som är halva arvslotten, se 7 kap 1 § Ärvdabalken (här). Har barnbarn rätt till laglott? Barn till den avlidne kan alltså begära jämkning av testamentet och på så sätt få ut sin laglott. Det går alltså inte att göra sina barn arvlösa genom att testamentera bort sin egendom. Frågan är, kan barnbarn till den avlidne begära jämkning av ett testamente och på så sätt kräva laglott? Om den avlidnes barn har gått bort, men i sin tur har barn i livet (barnbarn till den avlidne), träder barnbarnet in i sin förälders ställe och blir bröstarvinge. Detta framgår av istadarätten som regleras i 2 kap 2 § Ärvdabalken (här). Därför drar jag slutsatsen att om barnbarnet träder in i sin avlidna förälders ställe har ett barnbarn rätt att begära jämkning av testamente. Om föräldern däremot är i livet är det föräldern som står närmast att ärva den avlidne, och i så fall har barnbarn till den avlidne inte rätt att begära jämkning av testamente. Vad du kan göra nuDin farmor har möjlighet att testamentera sin egendom till sin dotter, dvs. din faster. Jag drar dock slutsatsen att du, dina syskon och din kusin (som är son till din farbror) kan kräva sin laglott. Om din farmor vill skriva ett testamente rekommenderar jag att hon tar hjälp av en jurist. Hon kan anlita en jurist från Lawlines juristbyrå. Länk för att boka tid med jurist finns här, och Lawlines juristbyrå debiterar 2 000 kronor per timme. Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Gemensamma barns arvsrätt vid exmakens död

2020-06-16 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min Exman dog och jag har 2 barn från honom.Vad gäller för Arv för mina barn
Kajsa Svensson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!BröstarvingarNär jag besvarar din fråga gällande arv till dina barn är det först viktigt att veta att barnen är din och din avlidnas make gemensamma, vilket de verkar vara. Gemensamma barn kallas bröstarvingar och har arvsrätt (2 kap. 1 § ÄB). ÄB är en förkortning av ärvdabalken. Efterlevande makeEftersom att det var din exman som dog så ärver du inte av honom vilket du hade gjort om ni hade varit gifta (3 kap. 1 § ÄB). Hade ni varit gifta så hade era barn då fått efterarvsrätt vilket innebär att du hade erhållit din exmans kvarlåtenskap, egendom, med fri förfoganderätt och era barn hade fått ut sitt arv från pappan när du avlider. Eftersom att ni inte längre var gifta så kommer era gemensamma barn att ärva allt från din exman givet att han inte har egna barn, särkullbarn, som också ska ta arv (2 kap. 1 § ÄB) eller testamente. ArvetÄr barnen myndiga så innebär det att de kommer att få hela arvet direkt och delar lika på det (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Är barnen inte myndiga så är det i allmänhet förmyndaren som förvaltar barnets förmögenhet och företräder barnet i angelägenheter som rör förmögenheten enlighet huvudregeln i 9 kap. 1 § FB. FB är en förkortning av föräldrabalken. Då din exman har dött så antar jag att du är ensam vårdnadshavare över barnen och därmed förvaltaren. Då tillfaller arvet till dig som förmyndare tills dina barn har fyllt 18 år och är myndiga. Däremot får du inte arvet med fri förfoganderätt, som du skulle fått om du och din exman fortfarande hade varit gifta. Så du ska bara hålla arvet tills dina barn har fyllt 18 år.Hoppas att du fick svar på din fråga.Vänligen,