Kan vi göra min makes särkullbarn arvslös?

2019-11-23 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, kan man i ett äktenskapsförord göra min mans egendom till att bli min enskilda egendom vid dödsfall, om han skulle dö före mig. Vi vill på goda grunder göra hans särkullbarn arvslös. Då sonen drog igång en arvstvist när pappan var 56 år och inte ens förkyld. Men jag vill att min make ska få fortsätta äga sin egendom medan han lever. Ett testamente räcker ju inte då sonen har sin arvslott /laglott. Om inte äktenskapsförord fungerar vill jag ha gärna ha hjälp med andra alternativ som garanterar att sonen blir helt utan arv. Tacksam för svar, Mvh
Natalie Accord |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar om det finns någon juridisk möjlighet att se till att din mans son inte ärver något efter honom den dag han avlider. Samtidigt vill ni inte att lösningen ska innebära att din man måste ge upp sitt ägande till sin egendom så länge han är i livet.De lagregler som är relevanta för din fråga hittar du i Äktenskapsbalken (ÄktB) och Ärvdabalken (ÄB).Barnens orubbliga rätt till laglottI Sverige så har bröstarvingar, det vill säga barn, barn, barnbarnsbarn och så vidare, alltid rätt att ärva hälften av den arvslott de är berättigade till enligt den legala arvsordningen (ÄB 7:1). Om din mans son är hans enda barn så innebär det att sonen har rätt att ärva åtminstone hälften av din mans kvarlåtenskap när han går bort. Särkullbarns arvsrätt går dessutom före makars, vilket gör att din arvsrätt är sekundär i jämförelse med sonens (ÄB 3:1). Tyvärr är det inte möjligt att komma runt laglotten genom att testamentera bort all egendom, exempelvis till sin make, eftersom bröstarvingar har rätt att begära jämkning testamentet inom sex månader efter att de delgetts testamentet (ÄB 7:3). Som legal arvinge ska han delges testamentet, vilket innebär att det inte går att hålla honom ovetandes om dess existens. Det är testamentstagaren som har en skyldighet att delge arvingarna (ÄB 14:4). Det är dock upp till honom att klandra testamentet, men utifrån det du berättar så verkar det inte osannolikt att det är vad han kommer att göra när den dagen väl kommer. Äktenskapsförords begränsningarOm din make avlider så ska en bodelning göras innan arvet fördelas (ÄktB 9:1). I bodelningen ska endast giftorättsgods ingå (ÄktB 10:1). Efter att makarnas respektive andelar beräknats och de fått avdrag för skulder ska andelarna läggas ihop och delas lika (ÄktB 11:1-3). I ett äktenskapsförord kan makar avtala om att deras egendom ska vara enskild egendom eller giftorättsgods (ÄktB 7:3). Det rör sig alltså om egendomsklassificering. Däremot är det inte möjligt för makarna att överföra egendom till varandra genom ett äktenskapsförord. Under äktenskapet så har var make hand om sin egen egendom och svarar för sina egna skulder (ÄktB 1:3). Det som du köpt eller fått äger du och detsamma gäller för din make. I äktenskapsförordet kan ni endast bestämma att mer av din egendom ska vara din enskilda egendom och mer av hans egendom ska vara hans enskilda egendom. Det går alltså inte att göra hans egendom till din enskilda egendom.Något som däremot kan åstadkommas med ett äktenskapsförord är dock en annan delning än den lagen förespråkar. Om ni exempelvis gör all din egendom till enskild egendom, men all hans egendom förblir giftorättsgods, så kan ni åstadkomma att endast hans egendom tas med i en bodelning. Detta skulle i sin tur innebära att du får en del av hans kvarlåtenskap i bodelningen enligt testamente, men får behålla all din egen egendom. På så sätt kan kvarlåtenskapen minskas så att det finns mindre kvar för sonen att ärva. En nackdel med denna lösning är dock att ett äktenskapsförord gäller oavsett om en bodelning görs med anledning av ett dödsfall eller en skilsmässa. Dessutom gäller äktenskapsförordet även om du avlider först. Har du egna bröstarvingar så kan din makes arvslott bli kraftigt förminskad, beroende på hur era egendomsförhållanden ser ut.Det förstärkta laglottsskyddetDu skriver i din fråga att ni gärna vill att din make ska få behålla ägandet till sin egendom medan har är i livet, vilket är mer än förståeligt. Det skulle dock vara ett effektivt sätt att minska hans framtida kvarlåtenskap och i förlängningen även hans arvslott. Nackdelen med detta är att även denna metod trots testamente skulle kunna vara till stor nackdel för din make om du avlider först och har egna bröstarvingar som kan vilja begära ut sina laglotter.Ytterligare en aspekt som jag tänker kan vara bra för er att känna till med detta är att bröstarvingar i viss utsträckning även kan klandra gåvor som arvlåtaren gett under sin livstid. Detta kallas det förstärkta laglottsskyddet. En förutsättning för denna möjlighet är dock att gåvorna getts under sådana omständigheter att det kan "liknas vid testamente", vilket innebär att gåvan ges för dödsfallet skull. Med detta menas exempelvis en situation då din make ger dig egendom på sin dödsbädd, eller själv kommer ha nytta av egendomen fram till sin död trots att den getts bort (ÄB 7:4). I grunden är regeln tänkt att fånga upp de situationer när givaren inte behöver göra någon större uppoffring under sin livstid genom att ge bort egendomen. Eftersom ni är makar kan gränsen här vara svår att dra för vilka gåvor som ska ses som klandervärda, om ingenting egentligen förändras i förvaltningen av egendomen. Särskilt problematiskt blir det här om gåvorna getts i syfte att ordna inför en fördelning av ett framtida arv, vilket kommer att vara fallet för er.Sammanfattning och rådTill att börja med vill jag uttrycka att jag förstår en frustration över situationen och din makes sons beteende. Det finns många fler fall som era där det kan finnas befogade anledningar till att vilja minska barnens arvslotter. I Sverige så har vi dock det här gamla laglottssystemet som gör det i princip omöjligt att på laglig väg göra sina barn arvslösa. Vi har till och med ett förstärkt laglottsskydd, så att föräldrar inte ska kunna planera för att göra sina barn arvslösa genom att ge bort sin egendom. De enda gånger lagtstiftaren bedömt att det är befogat att dra in rätten till laglott är om barnet dödar sin förälder (ÄB 15:1).Det finns tyvärr många begränsningar för vad som får avtalas inom ramen för ett äktenskapsförord. Dokumentet kan endast användas för att klassificera egendom som antingen giftorättsgods eller enskild egendom. Det går alltså inte att överföra ägande, vilket i förlängningen innebär att din makes egendom aldrig kan bli din enskilda, och vice versa. Det ni däremot kan göra är att avtala om att mer av din egendom ska vara enskild, vilket leder till en skevdelning till förmån för dig om han avlider först. I förlängningen kan ni minska sonens arvslott på det här sättet. Kom dock ihåg att ett äktenskapsförord gäller oavsett vem som dör först och oavsett om äktenskapet upphör på grund av dödsfall eller skilsmässa. Jag inser att det här svaret troligtvis inte var vad ni hoppades på. Våra lagar ger laglotten ett väldigt starkt skydd. Det finns några sätt att minska arvslotten, men jag kan inte se hur detta skulle kunna göras utan att ni antingen ändrar ägandet eller riskerar en orättvis delning om det skulle bli så att du avlider först alternativt skiljer er. Jag hoppas ändå att du har fått lite bättre insikt i hur reglerna ser ut. Om du vill att jag förtydligar något i mitt svar kan jag nås på natalie.accord@lawline.se.Vänliga hälsningar,

Upprättande av gåvobrev gällande bostadsrätt

2019-11-21 i Bröstarvinge
FRÅGA |Vår 86-åriga mamma vill ge sin bostadsrätt i gåva till oss två barn. Hon ska dock själv bo kvar så länge hon kan. Förutom att upprätta gåvobrev, vad bör vi tänka på som gåvotagare? - Kommer hon t ex fortfarande vara fullvärdig medlem på föreningens möten eller är det vi barn som är det?
Mahdi Sadegh |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag utgår från att ni alla är överens om hur bostadsrätten ska disponeras efter er mammas bortgång samt att det är din mors avsikt att testamentera bort/upprätta ett gåvobrev gällande denna bostadsrätt till er. UtredningDe regler som är aktuella i ditt fall finns främst i ärvdabalken (ÄB). Jag kommer inledningsvis i mitt svar att redogöra för vad utgångspunkten är vid gåvor, det förstärkta laglottsskyddet och därefter redogöra för när en gåva kan jämställas med testamente. Avslutningsvis kommer jag att ge dig råd i ditt fall. Det förstärkta laglottsskyddetInom svensk arvsrätt finns en förhållandevis stor frihet för arvlåtaren att själv fördela sin kvarlåtenskap. En fördelning för att kringgå den legala arvsordningen är genom att upprätta ett testamente. Det finns dock undantag. En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott. Detta innebär att alla ni tre har rätt till eran laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Arvslotten är det bröstarvingen egentligen skulle haft rätt till om inget testamente hade funnits, hälften av denna har bröstarvingen alltid rätt till.I 7 kap. 4 § ÄB finns det förstärkta laglottsskyddet. Bestämmelsen utsträcker laglottsskyddet och omfattar även gåvor som till syftet är att likställa med testamente. Syftet med bestämmelsen är att laglottsskyddet inte ska kunna kringgås. Givarens avsikt med en gåva behöver inte ha varit att undgå laglottsskyddet för att regeln ska bli tillämplig. En förutsättning för att reglerna ska aktualiseras är att givarens avsikt med gåvan kan ha varit att ordna successionen, dvs. att gåvan ges för att givaren börjat tänka på sin död. Det finns två typer av gåvor som aktualiserar det förstärkta laglottsskyddet; dels gåvor som ges när givaren ligger för döden (eller åtminstone trodde att döden var nära förstående), dels gåvor som innebär att givaren fram till sin död behåller den huvudsakliga nyttan av den bortgivna egendomen. Det senare fallet är vanligt när någon skänker bort t.ex. en fastighet men förbehåller sig nyttjanderätten tills vederbörande avlider. GåvobrevUpprättandet av ett gåvobrev är något värt att beakta i erat fall. Vill eran mamma ge bort bostadsrätten som en gåva till er, så kan hon skriva över det på en av er alternativt båda. Enligt 4 kap. 1 och 29 § jordabalken (JB) ska ni i så fall upprätta en skriftlig gåvohandling/gåvobrev. Handlingen ska skrivas under av er och din mor. För att gåvan inte ska ses som ett förskott på ditt framtida arv efter eran mor, enligt 6 kap. 1 § ÄB, bör din mor uttryckligen skriva i gåvobrevet att gåvan inte är ett förskott på arvet. Om bostadsrätten ges bort under sådana omständigheter eller på sådana villkor att det är att likställa med ett testamente gäller dock reglerna om avräkning ändå, vilket framgår av 7 kap. 4 § ÄB. Exempel på när bestämmelsen är aktuell är när arvlåtaren skänker bort egendom på sin dödsbädd eller när arvlåtaren har nytta av egendomen fram till sin död trots att den är bortskänkt. Om din mor till exempel försätter att bo i lägenheten fast att denna givit bort bostadsrätten genom ett gåvobrev, kan alltså reglerna om avräkning bli aktuella. Sammanfattning och råd Utgångspunkten i ditt fall är att följa bestämmelserna ovan. Vad gäller föreningen m.m. är detta olika vad gäller olika föreningar. Det är bäst att kika på föreningens stadgar och därefter kontakta ordförande för föreningen för att bestämma hur ni ska gå tillväga vid eran mors bortgång.Är fallet sådant att ni behöver hjälp att upprätta ett gåvobrev eller testamente, kan ni anlita en jurist som kan vägleda er mer om ni har ytterligare frågor. Om ni är intresserade av att anlita en jurist kan en av våra jurister på Lawlines Juristbyrå hjälpa er.Med vänliga hälsningar,

Hopp i första arvsklassen, barnbarns arvsrätt

2019-11-11 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, min far är fortfarande i livet (93år), nu undrar jag vem som ärver honom om jag skulle gå bort före honom, min fru eller våra barn?OBS! Jag har inga syskon och det finns inga "särkullbarn".Mvh Roland "Rolle" Andersson
Patrik Olsson |Hej!Tack för din fråga.Eftersom det inte finns några andra arvingar i "första arvsklassen", det rakt nedstigande ledet så ska dina barn ärva efter din far om du avlidit, 2:1 ärvdabalk. Då det blir en "äktenskapsskillnad" när du avlider ses det inte som din fru är "din fru". Detta framgår i 1:5 äktenskapsbalken, där det står att ett äktenskap upplöses när en make dör.Det kan alltså ses som att din fru inte är "med i bilden" ifall du avlidit innan din far och dina barn är då närmsta arvtagare.Hoppas du fått svar på din fråga!MVH

Gäller istadarätten i flera led?

2019-11-08 i Bröstarvinge
FRÅGA |Tillhör barnbarnsbarn den legala arvsordningen när deras förälder och farförälder avlidit men "gammelmormor är i livet?
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Som jag förstår dig har gammelmorfar dött, och frågan är om barnbarnsbarn ska ärva trots att gammelmormor är i livet. Det finns en princip inom arvsrätten som kallas istadarätt (2:1 Ärvdabalk andra stycket), den innebär att barn träder i sina föräldrars ställe arvsrättsligt. Denna princip gäller även när det finns flera generationer av döda. Så barnbarn träder i sina morföräldrars ställe om föräldrar och morföräldrar är döda. I ditt fall innebär detta att om gammelmorfar och gammelmormor var skilda när gammelmorfar dog så ärver barnbarnsbarn före gammelmormor. Om gammelmorfar och gammelmormor var gifta så ärver gammelmormor så länge hon är i livet, och den dagen hon dör så ärver barnbarnsbarnen både henne och gammelmorfar. Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Fördelning av arv när både barn och barnbarn till den avlidne ska ärva

2019-11-22 i Bröstarvinge
FRÅGA |Har fundering på min mormor och hennes systers dödsbo. Det står att de äger markerna gemensamt, då borde väl alla arvingarna också äga markerna gemensamt.Min mormor hade 7 barn och en är kvar i livet, vi barnbarn ärver efter de 6 barnen som ej är i livet längre. Vi är många. När det gäller mormors syster är de bara två arvingar. Är det så att de två delar på 50% från mormors syster och vi 10 st på (7 delar) efter mormors barn På övriga 50% delen?Tacksam för svar.
Linn Lindelöf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Din fråga är av arvsrättslig karaktär och regleras i ärvdabalken (ÄB). I mitt svar utgår jag från att det inte finns något testamente. Varje gren taga lika lottDe som ärver i första hand är den avlidnes bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Detta är barnen till den avlidne. Har barnet avlidit ska barnbarnen dela på det avlidna barnets lott (2 kap. 1 § ÄB). Varje "gren", alltså varje barn, ska få lika stor andel av boet. Om ett barn avlider ska barnbarnen till den avlidne (alltså barnen till det avlidna barnet) få lika stor del av barnets andel i boet. Bedömningen i ditt fallEftersom din mormor och hennes syster äger markerna till 50% var (som jag tolkar din fråga) kommer halva markerna tillfalla din mormors arvingar och halva markerna till din mormors systers arvingar. Det framgår inte vilka arvingar det är på din mormors systers sida (alltså om det är barn till henne eller syskon osv.) därför går det inte att säga om de kommer dela lika på hennes 50 procent eller inte. Arvet efter din mormor kommer först delas upp på sju delar (barnens andelar), barnet som är i liv kommer få 1/7 av din mormors andel. Eftersom de andra barnen är avlidna kommer barnbarnen få deras del. Om vi säger att det finns två barnbarn efter samma barn ska dessa dela på barnets sjundedel, de kommer alltså få (1/7)/2=1/14. Om det är tre barn efter samma avlidna barn kommer de få (1/7)/3=1/21 osv. SammanfattningDin mormors 50% kommer hennes arvingar få dela på och din mormors systers 50% kommer hennes arvingar få dela upp mellan sig enligt reglerna i ärvdabalken. Ni kommer alltså inte äga lika mycket var av markerna. Hoppas det var någorlunda begripligt. Har du fler frågor är du välkommen att ställa en ny fråga här.

Ärver barnbarnsbarn i det fall barnbarnet är avlidet?

2019-11-18 i Bröstarvinge
FRÅGA |En person A har avlidit, så även hennes 2 barn.Hon hade 3 barnbarn varav 2 är i livet och alltså arvtagare.Det tredje barnbarnet (som är avliden) har 2 barn som då är barnbarnsbarn till A.Är dessa också arvtagare till person A jämsides med de 2 barnbarn som är i livet?
Maya Waldenström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. I första hand fördelas ett arv på den avlidnes barn. Då dessa är avlidna är det deras barn som får rätt till arvet och så fortsätter det. Alltså har även barnbarnsbarn och barnbarns barnbarn rätt till arv, i deras avlidna föräldrars ställe. I den situation du nämner finns två barnbarn kvar och 2 barnbarnsbarn. Arvsfördelningen blir då att de två barnbarnen får varsin tredjedel och de två barnbarnen får dela lika på den tredjedel deras avlidne förälder annars haft rätt till. Reglerna finns i 2 kap. 1 § ärvdabalken.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Vänligen,

Gåvobrev avseende sommarstuga med tomt till bröstarvinge

2019-11-08 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Vi sitter i en situation där vi på grund av olika omständigheter vill att vår syster ensam ska ärva en fastighet bestående av en sommarstuga med tomt, efter vår mammas bortgång. Idag äger vår mamma fastigheten ensam efter att vår pappa gick bort för ett par år sedan. Vi är tre helsyskon, jag, samt en bror och en syster. Vi är alla, både min mamma och mina syskon, överens om arrangemanget. Hur ska vi lämpligast gå tillväga? Ska vår mamma skriva ett testamente med den specifika önskan eller ska ett gåvobrev upprättas som utfaller efter vår mammas bortgång? Tacksam för svar. Med vänlig hälsning
Mahdi Sadegh |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag utgår från att ni alla är överens om hur fastigheten ska disponeras efter er mammas bortgång samt att det är din mors avsikt att testamentera bort denna fastighet bestående av en sommarstuga med tomt till din syster. UtredningDe regler som är aktuella i ditt fall finns främst i ärvdabalken (ÄB). Jag kommer inledningsvis i mitt svar att redogöra för vad utgångspunkten är vid gåvor, det förstärkta laglottsskyddet och därefter redogöra för när en gåva kan jämställas med testamente. Avslutningsvis kommer jag att ge dig råd i ditt fall. Det förstärkta laglottsskyddetInom svensk arvsrätt finns en förhållandevis stor frihet för arvlåtaren att själv fördela sin kvarlåtenskap. En fördelning för att kringgå den legala arvsordningen är genom att upprätta ett testamente. Det finns dock undantag. En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott. Detta innebär att alla ni tre har rätt till eran laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Arvslotten är det bröstarvingen egentligen skulle haft rätt till om inget testamente hade funnits, hälften av denna har bröstarvingen alltid rätt till.I 7 kap. 4 § ÄB finns det förstärkta laglottsskyddet, vilket eventuellt kan aktualiseras i ditt fall. Bestämmelsen utsträcker laglottsskyddet och omfattar även gåvor som till syftet är att likställa med testamente. Syftet med bestämmelsen är att laglottsskyddet inte ska kunna kringgås. Givarens avsikt med en gåva behöver inte ha varit att undgå laglottsskyddet för att regeln ska bli tillämplig. En förutsättning för att reglerna ska aktualiseras är att givarens avsikt med gåvan kan ha varit att ordna successionen, dvs. att gåvan ges för att givaren börjat tänka på sin död. Det finns två typer av gåvor som aktualiserar det förstärkta laglottsskyddet; dels gåvor som ges när givaren ligger för döden (eller åtminstone trodde att döden var nära förstående), dels gåvor som innebär att givaren fram till sin död behåller den huvudsakliga nyttan av den bortgivna egendomen. Det senare fallet är vanligt när någon skänker bort t.ex. en fastighet men förbehåller sig nyttjanderätten tills vederbörande avlider. GåvobrevUpprättandet av ett gåvobrev är något värt att beakta i erat fall. Vill eran mamma ge bort sommarstugan med tomt som en gåva till eran syster, så kan hon skriva över det på henne. Enligt 4 kap. 1 och 29 § jordabalken (JB) ska ni i så fall upprätta en skriftlig gåvohandling/gåvobrev. Handlingen ska skrivas under av systern och din mor. För att gåvan inte ska ses som ett förskott på ditt framtida arv efter eran mor, enligt 6 kap. 1 § ÄB, bör din mor uttryckligen skriva i gåvobrevet att gåvan inte är ett förskott på arvet. Om fastigheten ges bort under sådana omständigheter eller på sådana villkor att det är att likställa med ett testamente gäller dock reglerna om avräkning ändå, vilket framgår av 7 kap. 4 § ÄB. Exempel på när bestämmelsen är aktuell är när arvlåtaren skänker bort egendom på sin dödsbädd eller när arvlåtaren har nytta av egendomen fram till sin död trots att den är bortskänkt. Om din mor till exempel försätter att bo i huset fast att denna givit bort fastigheten genom ett gåvobrev, kan alltså reglerna om avräkning bli aktuella. Sammanfattning och råd Utgångspunkten i ditt fall är att följa bestämmelserna ovan. Är fallet sådant att ni behöver hjälp att upprätta ett gåvobrev eller testamente, kan ni anlita en jurist som kan vägleda er mer om ni har ytterligare frågor. Om ni är intresserade av att anlita en jurist kan en av våra jurister på Lawlines juristbyrå hjälpa er.Med vänliga hälsningar,

Går det att göra barn arvslösa?

2019-11-01 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Min far är 92 år och under dom senaste tio åren har jag varit ett stöd för honom eftersom han blev ensamstående 2009.Nu vill han skriva ett testamente som innebär att jag ska få en större del av arvet efter honom. Arvet består till största delen av ett sparande pengar (ca. 900 000 kronor). Det finns inga fastigheter eller andra värdesaker. Till saken hör att jag har två bröder som sällan eller aldrig hälsar på honom.Men jag själv vill undvika att testamente skrivs, dvs.jag vill att allt delas lika mellan oss tre barn. Hur kan jag diskutera detta med honom. Han är mycket besviken på sina söner, så det är ganska känsligt det hela. Har ni några goda råd?Med vänlig hälsning
Amanda Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan gäller arv, och svaret kommer därför att utgå från ärvdabalken (ÄB).Till en början ska sägas att huvudregeln i svensk rätt är att barnen till en avliden ärver en lika stor del vardera av kvarlåtenskapen, det som kalls för arvslott. Om testamente finns kan fördelningen av kvarlåtenskapen däremot ske annorlunda. Er fars barn, alltså du och dina två bröder utgör s.k. bröstarvingar, (2 kap. 1 § ÄB). I svensk rätt finns det ingen möjlighet att göra en bröstarvinge helt arvslös, (2 kap. 1 § ÄB). En bröstarvinge har alltid rätt att få ut sin laglott, vilket är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Om kvarlåtenskapen uppgår till 900 000kr när er far avlider innebär det att laglotten är 900 000/2 = 450 000 kr. Laglotten på 450 000 kr ska delas lika mellan er syskon, vilket innebär att vardera syskon erhåller 150 000 kr. Dina bröder kommer alltså som minst att få 150 000 kr vardera, detta oavsett vad som står i er fars testamente. Det 450 000 kr som återstår när ni syskon fått era laglotter får han testamentera bort hur han vill, exempelvis till dig. Om din far testamenterar bort all sin kvarlåtenskap om 900 000 kr till dig, innebär det alltså att du får 600 000 kr, medan dina bröder får 150 000 kr vardera. För att dina bröder ska få ut sina laglotter i en sådan situation krävs det dock att det påkallar jämkning av testamentet inom sex månader från det att delgivning av testamentet har skett. (7 kap. 3 § ÄB). Jag skulle i detta fall rekommendera dig att förklara för din far att ett testamente inte gör dina bröder arvslösa, utan att det har rätt till 150 000 kr vardera, oavsett testamentets utformning.Sedan bör du kanske förklara att det skulle göra dig glad om arvet delas lika mellan er. Du skulle även kunna föreslå att ni ska ta 150 000 kr var (er laglott) och att resterande ska testamenteras till någon annan närstående eller organisation, som han får välja, om det skulle kännas bättre än att du får mer än dina bröder. Några råd utöver det kan jag inte ge med den information jag har, men jag hoppas att svaret kunde vara till någon nytta.Mvh