Vad kommer mina barn ärva?

2021-04-28 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag och min sambo bor i bostadsrätt hon äger den till 100 procent Om jag dör vad kan mina två barn kräva i farsarvet
Victor Nilsson |Hej, och tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga!Frågor om arvsrätt regleras i ärvdabalken (ÄB).Om du avlider kommer dina barn ha arvsrätt, och dela lika på all din egendom (2 kap. 1 § ÄB).Till skillnad från makar har sambos ingen arvsrätt efter varandra. Det sker inte heller någon bodelning automatiskt, utan någon av samborna måste begära bodelning (8 § sambolagen). Med tanke på att din sambo äger hela er bostadsrätt verkar det osannolikt att hon skulle begära bodelning, då det enda som omfattas av en bodelning mellan sambos är den gemensamma bostaden och bohaget (3 § sambolagen).Sammanfattningsvis kommer dina barn att ärva allt du äger ifall du avlider, utan att ha arvsrätt till din sambos egendom.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Ändra i testamente om en bröstarvinge dör

2021-04-27 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej ,Min hustru och jag har (med hjälp av Fonus) skrivit ett testamente för några år sedan. I testamentet har vi föreskrivit att ett av våra tre barn skulle endast ärva sin arvslott efter vår död. Detta barn har nu dött. behöver vi ändra testamentet med hänsyn till de två övriga presumptiva arvtagarna eller av annat skäl?Tacksam för råd.MVHJohn Hughes Norrköping
Philip Stocker |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Arvtagaren måste vara vid liv för att kunna ha rätt till kvarlåtenskapen, enligt 1:1 ÄB. I ert fall har denna arvtagare dött, vilket innebär att den kvarlåtenskapen iställer förfaller till era andra två barn enligt stirpalgrundsatsen. Ni behöver inte ändra i ert testamente.Om du har fler frågor eller något var otydligt, är du välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen. Det finns även möjlighet att boka tid hos någon av våra jurister på lawline.se/boka.

Hur vet en arvinge om denne har rätt till ett arv från utlandet?

2021-04-16 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Min italienska far har avlidit. Hur vet jag om jag har ett arv och dylikt från honom? Vem kan meddela mig det?
Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar frågan som att din far var bosatt i Italien stunden innan han avled, frågan hör därför hemma på det internationellt privaträttsliga området. Som huvudregel enligt EU:s arvsförordning ska lagen i det land där den avlidne senast var bosatt tillämpas. Undantaget från denna huvudregel är om det går att påvisa att denne haft en starkare anknytning till ett annat land, och i så fall ska det landets lagar tillämpas (t.ex om din far hade fru, fastighet, barn, jobb i Sverige skulle detta tala för att svenska ärvdabalken skulle tillämpas i stället). Det ska framhållas att jag inte är det minsta bekant med det italienska rättssystemet och av denna anledning vågar jag inte uttala mig om för mycket. Utan att veta omständigheterna i det aktuella fallet skulle jag dock rådgiva dig att ta kontakt med någon släkting i Italien (om du har någon) för att se hur det juridiska regelverket gällande arvsrätt fungerar i Italien. På så sätt kan du få en klarare bild kring vad dina möjligheter är vad gäller att få ut arvet enligt italiensk rätt. Utöver detta skulle jag även starkt rekommendera dig att vända dig till Skatteverket i Sverige för att få ut ett Europeiskt arvsintyg, med detta kan du styrka att du är en legitim bröstarvinge till din far och därmed äger rätt att ta ut din laglott (eller motsvarande enligt italiensk rätt). Detta intyg (se HÄR) är internationellt erkänt i EU och gäller därmed som intyg i alla länder inom EU, inklusive Italien. Skulle det uppstå oklarheter kring detta är det nog bäst för dig att vända dig till en italiensk jurist som sysslar med just arvsrätt för att få vidare hjälp i ärendet. Hoppas att du har fått en lite klarare bild, annars är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Vem tar hand om underårigas arv vid båda föräldrarnas död?

2021-03-20 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag och min sambo har snart två gemensamma barn. Om vi båda dör samtidigt förstår jag att våra barn ärver oss, men vem har hand om deras arv då båda barnen är långt under 18 år?
Olof Funke |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!För att besvara din fråga får ledning sökas i föräldrabalken (FB).Om ni båda dör samtidigt ärver era barn mycket riktigt er (ärvdabalken 2 kap. 1 §). I det fall barnen är under 18 år kommer rätten att förordna en förmyndare åt barnen, i regel utses samma förmyndare åt syskon (10 kap. 5-6 § FB). Förmyndaren kommer att ta hand om barnets tillgångar å deras vägnar, detta inkluderar deras arv (12 kap. 1 § FB).Du kan själv framföra vem du vill ha som förmyndare till ditt barn i det fall ni båda avlider, vilket kan göras exempelvis genom att upprätta ett testamente där det framgår vem det ska vara. Den utvalda ska då förordnas förmyndarskap om det inte är olämpligt (10 kap. 7 § FB). Den utvalda förmyndaren har en skyldighet att ta hand om tillgångarna på ett sätt som gynnar barnet (12 kap. 3 § FB). Bland annat ska tillgångarna användas för barnets uppehälle, utbildning och nytta i övrigt (12 kap. 4 § FB). För att försäkra att tillgångarna tas omhand i enlighet med vad som är bäst för barnet finns det en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd i varje kommun som utövar tillsyn över förmyndare (16 kap. 1 § FB). Sammanfattningsvis kommer alltså, i det fall ni båda avlider och barnen är under 18 år, en utvald förmyndare att ta hand om barnets tillgångar i enlighet med vad som anses vara bäst för barnet. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Vem tar hand om barns arv vid båda föräldrarnas död?

2021-04-27 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej lawline! Jag undrar vad som händer med arvet till mitt barn om både jag och hans mamma går bort samtidigt? Han är bara 8 år gammal och kan ju inte ha ansvar för vårt hus eller liknande.
Olof Funke |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!För att besvara din fråga får ledning sökas i föräldrabalken (FB).Om ni båda dör samtidigt och ert barn är under 18 år kommer rätten att förordna en förmyndare åt barnet. (10 kap. 5 § FB). Förmyndaren kommer att ta hand om barnets tillgångar å hens vägnar, detta inkluderar hens arv (12 kap. 1 § FB).Du kan själv framföra vem du vill ha som förmyndare till ditt barn i det fall ni båda avlider, vilket kan göras exempelvis genom att upprätta ett testamente där det framgår vem det ska vara. Den utvalda ska då förordnas förmyndarskap om det inte är olämpligt (10 kap. 7 § FB). Den utvalda förmyndaren har en skyldighet att ta hand om tillgångarna på ett sätt som gynnar barnet (12 kap. 3 § FB). Bland annat ska medlen användas för barnets uppehälle, utbildning och nytta i övrigt (12 kap. 4 § FB). För att försäkra att tillgångarna tas omhand i enlighet med vad som är bäst för barnet finns det en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd i varje kommun som utövar tillsyn över förmyndare (16 kap. 1 § FB). SammanfattningsvisI det fall ni båda avlider och barnet är under 18 år kommer en utvald förmyndare att ta hand om barnets tillgångar i enlighet med vad som anses vara bäst för barnet.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

hur kan man göra sina barn arvlösa?

2021-04-19 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Jag har två pojkar och vill göra en av de arvlös.Vad ska jag göra.
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den lag som aktualiseras i din fråga är Ärvdabalken. Jag kommer redogöra kort hur arv fungerar, och sedan hur man kan begränsa ett barns arvsrätt. Då jag inte vet så mycket om omständigheterna och förhållandena i din situation ska jag försöka ge ett brett men tydligt svar. Men det väldigt korta och yttersta svaret på din fråga är – det går inte att göra ett barn arvlöst.Huvudregeln i arvsrätten – hur ärver man?Utgångspunkten i arvsrätten är den så kallade legala arvsordningen, var barn (bröstarvingar) är den första arvsklassen som ärver efter en avliden (2 kap. 1§ ärvdabalken, ÄB). Detta innebär att när du går bort, är det dina barn som ärver dig i första hand, om de är i livet. Annars ärver deras barn, alltså dina barnbarn. Bröstarvingar delar då på hela din kvarlåtenskap, lika, om inget annat har avtalats om i testamente (kommer till detta nedan). Denna regel grundas på en gammal tanke om att föräldrar inte som utgångspunkt vill göra skillnad mellan sina barn. Varje barns andel i förälderns kvarlåtenskap kallas arvslott, och har du endast två barn så är varderas arvslott ½ av din kvarlåtenskap. Kan man göra ett barn arvlöst? - utgångspunktTrots denna utgångspunkt ovan, finns det sätt att begränsa barns arvslott, nämligen genom att skriva testamente. I testamentet får du ange hur du vill att din egendom och värdet av den ska fördelas när du går bort. Du kan där skriva att du inte vill att ditt ena barn ska ärva dig, och att allt ska gå till det andra barnet, eller till en organisation, eller granne. Men det finns en begränsning i denna möjlighet, då bröstarvingar har rätt till en del av sina föräldrars kvarlåtenskap. Denna del kallas laglotten, och utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1§ ÄB). Så dina barn har vardera rätt till åtminstone ¼ var av din kvarlåtenskap. Resterande av din kvarlåtenskap kan du då fritt testamentera till vem du vill.Men om jag ska försöka vara tydlig, innebär detta inte att du har någon skyldighet att beakta båda dina barns laglott i ditt testamente, utan du kan skriva att ett barn inte ska få något alls. Barnens rätt till sin laglott är en rätt för barnen att jämka ditt testamente, inte en skyldighet för dig att inte göra dem arvlösa. Detta innebär att om barnen vill göra gällande sin laglott, måste de begära jämkning av testamentet senast sex månader efter det att man erhöll del av testamentet (7 kap. 3§ ÄB). Detta innebär dock att de kommer få ut sin laglott ur ditt arv, oavsett vad du skrivit i testamentet. Alltså blir det i praktiken så att du inte kan göra något av dina barn arvlösa. Men anledningen till att det ändå kan vara viktigt att skriva ett testamente är för det första (1) att om du inte skriver ett testamente kommer båda barnen dela på hälften av din kvarlåtenskap. Med ett testamente kan man som lägst fördela ¼ till barn A, och ¾ till barn B. För det andra (2) så krävs det, för att barn A i detta exempel, ska få ut någonting ur din kvarlåtenskap, att denne begär jämkning av testamentet, annars så gäller innehållet i testamentet så som du skrivit. Men om barnet begär jämkning, kommer denne få ut laglotten. Därför kallar jag det att du inte är skyldig att beakta barnets laglott i ditt testamente på det sätt att du skulle behöva ta höjd för barnens laglott, utan du kan skriva vad du vill. Men om barnet vill kan den begära ut sin laglott, men den måste göra sin rätt gällande för detta. I korta drag går det alltså inte att göra ett barn helt arvlöst genom testamente, men arvsrätten kan begränsas till ett minimum om ¼ av din egendom, OM barnet begär jämkning av testamentet. Andra sätt att begränsa arvsrätten?Det finns vissa andra sätt man kan begränsa arvsrätten indirekt på, men det beror lite på omständigheterna i ditt fall.Omfördela egendom?Ett sätt att kringgå dessa regler är genom att man omfördelar egendom på ett sätt att man inte äger något. Då finns det i praktiken ingenting för barnen att ärva. Detta är enklast om arvlåtaren, du, är gift, och skriver över egendom och tillgångar till din partner. Detta kan göras genom exempelvis gåvobrev, och när det gäller fastigheter krävs det ändring i lagfarten. Det krävs också att man skriver ett äktenskapsförord därefter, som gör varje parts egendom till enskild egendom, så att den undantas från bodelningen när någon av dem går bort. Det är dock riskabelt om ens partner ansöker om skilsmässa, då denne får allt. Men i praktiken blir resultatet så att barnen inte har något att ärva om du inte äger något. Problemet är då att båda barnen kommer behandlas lika, och ingen av dem kommer få något. Det har större effekt om ett barn är särkullbarn, alltså ett barn som inte är gemensamt. Då ärver den ingenting, medan det gemensamma barnet ärver efter den andra parten när den går bort.Gåvor under livstiden till barnet?Ett annat sätt som man kanske tänker sig att man kan använda för att minska sin egendom, är att ge det ena barnet gåvor undertiden man lever. Detta presumeras då vara ett förskott på arv (6 kap. 1§ ÄB). Det innebär att gåvans värde ska räknas in vid arvsskiftet. Men om man skriver ett gåvobrev kan man däri skriva att det inte ska anses vara ett förskott på arv. Detta är dock inte helt vattentätt, då det finns regler som begränsar denna möjlighet. Om du i din livstid ger bort egendom på ett sätt som innebär att du försöker ordna succession, alltså just försöker fördela förskott på arv genom gåvor, så ska dessa gåvor räknas med vid arvsskiftet till det barnets andel. Detta innebär att man ändå kommer jämna ut laglotterna genom att återta värdet av gåvorna och tillgodoräkna dem till barnet som fått dem vid beräkningen laglotterna (7 kap. 4§ ÄB). Detta kallas det förstärkta laglottsskyddet. Denna talan måste barnet väcka inom ett år från det att bouppteckningen avslutats. Om man inte gör det inom denna tid, förlorar man sin rätt. Värt att nämna är att man alltid kan försöka ge bort egendom i gåva, men viktigt är då att skriva gåvobrev och vara tydlig med att det inte ska utgöra förskott på arv. Det är inte så lätt att få igenom det förstärkta laglottsskyddet i praktiken i domstol.Att förlora arvsrättenSlutligen kan nämnas att det finns väldigt få omständigheter som föranleder att en person helt förlorar sin arvsrätt. Det gäller främst om barnet har dödat föräldern (15 kap. 1§ ÄB) eller tvingat eller lurat föräldern att skriva testamente (15 kap. 2§ ÄB). Till sist kan nämnas också att det finns vissa preskriptionstider för arvsrätten. Exempelvis har nämnts ovan att rätten att kräva ut sin laglott för barn är sex månader, och det förstärka laglottskyddet är ett år. Annars gällen en generell preskriptionstid om 10 år om man inte skrivit exempelvis testamente (16 kap. 4§ ÄB). Om arvingen inte gör sin rätt gällande inom denna tid, förlorar man den. En arvinge kan slutligen också avsäga sig sin arvsrätt helt och hållet, antingen genom att då inte göra sin rätt gällande enligt ovan, eller genom att skriftligen hos arvlåtaren godkänna testamentet (17 kap. 2§ ÄB). SammanfattningDet går alltså inte att göra ett barn helt arvlöst. Det är en gammal tradition som finns i rättsordningen som vilar på gamla principer om familjevärderingar och ekonomiska motiv. Men du kan begränsa arvsrätten. Det främsta sättet är genom att i testamente skriva att du inte vill att ett av barnen ska ärva dig. Då är det detta som gäller, men om barnet vill kräva ut sin laglott kan den göra det genom att begära jämkning av testamentet. Men om barnet inte gör det, så gäller testamentets innehåll. Därför är det ändå viktigt att du skriver ett testamente för att tydliggöra dina önskningar. Det finns en del andra mer invecklade sätt att kringgå dessa regler på, men det är inte vattentätt och en eventuell domstol kan komma att se igenom det. Det går inte heller på något enkelt sätt att undanhålla egendom från ett barn, till förmån för det andra barnet, då sådan egendom ska avräknas vid arvsskiftet. Reglerna är utformade för att man inte ska kunna göra barn arvlösa, men det kan vara en skillnad mellan att ha rätt och att få rätt i domstol. Att ge bort egendom och skriva gåvobrev om att det inte ska anses utgöra förskott på arv, är alltså också ett alternativ. Men märk att det förstärkta laglottsskyddet gäller, om barnet kan bevisa det och åberopar det i tid. Jag rekommenderar dig att skriva ett testamente för att begränsa arvet så mycket som möjligt med stöd i lagen. Vår jursitbyrå kan vara behjälplig med att upprätta ett testamente, eller andra handlingar om gåvor och vidare rådgivning. Du är välkommen att kontakta mig per e-post för en kostnadsfri offert och vidare kontakt med byrån. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se. Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet i morgon den 20 april, kl. 18.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi in en annan tid.Vänligen,

Kan föräldrarna göra tjejerna i familjen arvslösa?

2021-03-30 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej,Jag undrar om mina föräldrar kan göra mina syskon och jag som är tjejerna i familjen arvlös? Mina föräldrar har delgivit oss syskonen att föräldrars egendom och kapital på banken kommer att endast tilldelas till mina bröder. Mina föräldrar har huset och pengar på kontot i Hong Kong, har dubbla medborgarskap både i Hong Kong och Sverige.Är mkt tacksam för svar på det, mina syskon och jag är förtvivlade.MVH
Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om arvsordningen regleras i Ärvdabalken (ÄB). Jag kommer endast besvara utifrån situationen att arvsskiftet kommer ske i Sverige. Bröstarvingar kan inte göras arvslösaEnligt 2 kap. 1 § ÄB är den avlidnes äkta barn (bröstarvingar) första arvtagare och skall fördelas lika lott av de efterlämnade tillgångarna. Hälften av vad en bröstarvinge ska ärva enligt arvslotten, kallas laglotten och den har bröstarvingen alltid rätt till (7 kap. 1 § ÄB). Andra arvingar eller resterande del av tillgångarna utöver bröstarvingarnas laglotter, går att testamera bort och fördela enligt den avlidnes önskan. Det har funnits sedan lång tid tillbaka i svensk rätt att det inte ska gå att göra sina egna barn helt arvslösa. En bröstarvinge måste påkalla jämkning av testamentet för att få ut sin laglott, om det inte redan är tilldelat så laglotten tillgodoses (7 kap. 3 § ÄB). Enligt tredje stycket måste sådan jämkning ske inom 6 månader från att personen blivit delgiven testamentet. Annars går rätten till laglotten förlorad. Sammanfattningsvis, Enligt svenska arvsregler går det inte att göra sina barn arvslösa. Barnen har alltid rätt till sin laglott, detta gäller oavsett om det är en dotter eller en son. Däremot har en person rätt att bestämma hur ens tillgångar ska fördelas utöver laglotten. Det innebär att föräldrarna får lov att lämna efter sig olika mycket tillgångar till sina barn, under förutsättning att rätten till laglotten inte kränks då. Viktigt är ni som bröstarvingar inte missar att påkalla jämkning av ett testamente där ni inte tilldelas några tillgångar alls. Jag hoppas att detta gav svar på din fundering!Vänligen,

Hur fördelas arvsandelarna mellan efterlevande make, särkullsbarn och gemensamma barn

2021-03-06 i Bröstarvinge
FRÅGA |Förutsatt att det inte finns något testamente: Tillfaller 25 eller 50 % av min kvarlåtenskap mitt särkullbarn om jag avlider? Den resterande andelen antar jag tillfaller min fru (giftorätt 50 %) och vårt gemensamma barn, men utgör den då således tillsammans 50 eller 75 % av min kvarlåtenskap?På motsvarande sätt om min fru avlider: Hur stor andel av min frus kvarlåtenskap tillfaller var och en av hennes två särkullbarn och hur stor andel tillfaller mig och vårt gemensamma barn?
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Jag tolkar din fråga som ni inte har något äktenskapsförord, varför alla era nettotillgångar utgör giftorättsgods enligt 7 kap 1 § äktenskapsbalken.ArvsordningPrecis som du skriver ärver barn sina föräldrar. De kallas bröstarvingar, se 2 kap 1 § ärvdabalken. Barn som en make har sedan ett tidigare förhållande kallas för särkullsbarn. De har enligt 3 kap 9 § ärvdabalken rätt att få ut sin del av arvet direkt. De kan välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken, och har sedan rätt till efterarv vid den sist avlidne maken. Gemensamma barn får vänta med sin del av arvet till båda föräldrarna har avlidit enligt 3 kap 1 § ärvdabalken.Hur ett arv fördelasVid ena makens dödsfall ska en bouppteckning göras, vilket är en inventering av makarnas tillgångar. Bodelning görs av giftorättsgodset värde vid den ena makens bortgång enligt 10 kap 1 § äktenskapsbalken och 9 kap 2 § äktenskapsbalken. I praktiken innebär det att makarnas tillgångar läggs ihop och delas i två lika delar. Sedan ärver den avlidnes barn lika delar av sin förälders del av giftorättsgodset enligt 2 kap 1 § ärvdabalken. Särkullsbarnet får sin del direkt och de gemensamma barnen får vänta till dess den andra maken avlider. De får då ut sin del av den först avlidne maken med hjälp av en kvotdelsberäkning enligt 3 kap 2 § ärvdabalken. Kvotdelen beräknas med följande formel. Arv som gemensamma barn ska dela på = (arv efter första maken/ arv efter den första maken + hela den behållning som efterlevande make har)Illustrering av din situationFör att visa hur det skulle bli i de två situationer du beskriver följer här ett exempel.Exempel. Du avlider först.Låt säga att era tillgångar uppgår till 1000 000 kr. allting giftorättsgods. Efter bodelningen erhåller din fru 500 000 kr med full äganderätt. Arvet efter dig blir 500 000 kr. som ska fördelas lika på dina bröstarvingar. Ditt särkullsbarn får direkt 250 000 kr. Ert gemensamma barn får vänta på sin del, eftersom den efterlevande maken ärver den delen med fri förfoganderätt enligt 3 kap 1 § ärvdabalken. När din fru sedan avlider tillämpas den kvotformel som beskrivs ovan. Ert gemsamma barn ska då först ärva dig med sin kvotdel, vilken blir 250 000/ 250 000 + 500 000)= 1/3. Låt säga att din fru har kvar samma kvarlåtenskap utan minskning eller ökning. Då får det gemensamma barnet en tredjedel av 750 000 kr. det blir 250 000 kr. Sedan återstår 500 000 kr som ska fördelas lika mellan din frus samtliga bröstarvingar. Hennes två särkullsbarn ärver då 500 000/3 vardera, och ert gemensamma barn ärver efter din fru 500 000/3.I det fall din fru avlider gör samma beräkning, dock har hon två särkullsbarn som får sin del av arvet direkt, viket innebär att din del blir mindre av arvet.JämkningDet finns ett skydd för efterlevande make i 12 kap 2 § äktenskapsbalken, som bygger på att var make behåller sin del av giftorättsgodset. Syftet med skyddet är att den efterlevande maken inte ska bli av med allt för stor del av sitt giftorättsgods till särkullsbarnen. I det fall den efterlevande maken kräver jämkning får således särkullsbarnen endast arv efter delen av giftorättsgodset som tillhört deras förälder.Särkullsbarn avstående av arv till förmån för efterlevande makeOm särkullsbarnen väljer att avstå sin del av arvet efter sin förälder till förmån för den efterlevande maken enligt 3 kap 9 § ärvdabalken, har de rätt till efterarv efter den sist avlidne maken. Andelarna räknas då ut med samma kvotdelsformel som redovisats för ovan.SammanfattningGrundregeln är att alla bröstarvingar ärver sina föräldrar med lika delar. Särkullsbarn kan välja om de vill få sitt arv direkt eller avstå till efterlevande make, för att sedan ärva sin del. Era gemensamma tillgångar är giftorättsgods och delas lika vid en bodelning.Det går även att testamentera fördelningen av kvarlåtenskapen. Fördelningen omfattas dock av bröstarvingarnas lagliga rätt till en del av arvet. Vill du ha en mer ingående förklaring eller hjälp med hur ni kan testamentera eller skriva äktenskapsförord, på ett sätt som försäkrar att allt blir som ni önskar, är ni välkomna att kontakta oss på Lawline.Vänligen,