Vad händer om en testamentstagare avlider och efterlämnar barn innan testamentet är verkställt?
Hej, min faster har avlidit. Hon var ogift och har inga egna barn. Även hennes bror, min och mina systrars far är avliden. Hon efterlämnade ett korrekt testamente där jag och mina två systrar är förmånstagare. Den ena systern är avliden och efterlämnade två vuxna barn. Ersätter dessa automatiskt den avlidne systern som förmånstagare i testamentet?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är ärvdabalken (ÄB). Ovan skriver du att din faster efterlämnade ett "korrekt testamente", vilket jag tolkar som att lagstiftningens formkrav är uppfyllda. Den delen skulle därför kunna lämnas därhän. Men inledningsvis följer ändå en redogörelse över formkraven och då enbart som en ren serviceåtgärd ifrån min sida.
Formkraven - Vad gäller?
Av 10 kap. 1 § ÄB framgår vilka formkrav som gäller för ett testamente och däri sägs att "Testamente skall upprättas skriftligen med två vittnen. I deras samtidiga närvaro skall testator underskriva testamentshandlingen eller vidkännas sin underskrift därå. Vittnena skola bestyrka handlingen med sina namn. De skola äga kännedom om handlingens egenskap av testamente, men det står testator fritt att låta dem veta dess innehåll eller ej".Vidare anges i 10 kap. 2 § 1 st. ÄB att "Testamentsvittnena böra vid sina namn anteckna yrke och hemvist. De böra ock å handlingen teckna intyg rörande tiden för bevittnandet samt övriga omständigheter som kunna vara av betydelse för testamentets giltighet". I andra stycket uttalas att "Hava vittnena å handlingen intygat att vid testamentets upprättande så tillgått som i 1 § sägs, skall intyget, där klander väckes, äga tilltro, såframt omständigheter ej förekomma som förringa intygets trovärdighet".
Här kan direkt sägas att bestämmelsen i 2 § inte innehåller några formkrav utan är snarare att se som praktiska råd för att underlätta vid en eventuell framtida tvist. Bestämmelsen är således fakultativ, dvs. ej obligatorisk. Av andra stycket framgår en regel om bevisbördans placering, vilken innebär att den som hävdar att formkraven i 1 § inte är uppfyllda, trots intygen från vittnena, bär bevisbördan för sitt påstående. Lagtexten är något ålderdomlig, men när det gäller formkraven kan följande anföras. Den som upprättar ett testamente benämns testator och rättshandlingen är ett slags förordnande om hur testators kvarlåtenskap ska fördelas efter dennes frånfälle. Testamentet ska, förutom att vara ett uttryck för testators yttersta vilja, upprätts skriftligen och i samtidig närvaro av två vittnen undertecknas av testator eller genom vittnenas försorg "vidkännas sin namnteckning", vilket som sagt följer av 10 kap. 1 § ÄB.
Annorlunda uttryckt: Vittnena ska genom sina underskrifter bekräfta att det är testator som har skrivit under testamentet varför de även måste känna till att det är ett testamente de bevittnar. Det föreligger dock inget krav på att vittnena behöver ta del av innehållet utan det räcker med att de är medvetna om vilken typ av handling det är fråga om. Och märk väl att ett testamente endast blir tillämpligt efter testators död. Notera också att du som testamentstagare inte själv kan agera vittne och inte den som är under 15 år eller på grund av psykisk sjukdom saknar insikt om betydelsen av en vittnesbekräftelse. Därutöver uppställs förbud mot make, sambo, eller den som i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till testator eller dina syskon att vara testamentsvittne, 10 kap. 4 § 1 st. ÄB.
Jag vill också betona vikten av kravet på två samtidigt närvarande vittnen. Med detta menas att personerna i princip måste befinna sig i samma rum. I rättspraxis har nämligen, vid klander av testamenten, vittnen som vid tidpunkten för testamentets upprättande befunnit sig i samma bostad men olika rum inte betraktats som samtidigt närvarande och därmed utgjort tillräckliga skäl för att få testamentet ogiltigförklarat, se bl.a. Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1978 s. 189.
Din faktiska fråga - Vad gäller?
Det här svaret kräver egentligen inte någon längre utläggning. Under förutsättning att ovanstående är uppfyllt kan följande sägas. Enligt den s.k. istadarätten kan arvingar till en redan avliden testamentstagare (din syster) träda i dennes ställe. Enligt 11 kap. 6 § ÄB gäller att "Dör testamentstagare innan hans rätt inträtt eller kan testamentet eljest ej verkställas i vad honom angår, skola hans avkomlingar träda i hans ställe, såframt de i fråga om arv efter testator varit berättigade därtill". Din systers bröstarvingar, dvs. de två vuxna barnen, kommer därför att få dela på det som deras mamma skulle ha fått ut enligt testamentet, se även 2 kap. 2 § ÄB. Det korta svaret på din fråga lyder således att de automatiskt kommer att träda in som ersättare för deras mamma, dvs. din syster.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
