Vart ska man förvara ett testamente?

2021-08-10 i Testamente
FRÅGA |Kan man lämna in någon annans testamente för säkert förvar hos någon myndighet el. liknande ?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige finns det ingen myndighet som erbjuder möjligheten att förvara testamenten. Däremot finns det många juristbyråer som erbjuder den möjligheten. Det är viktigt att man försvarar ett testamente på ett säker plats, helst ska man inte lägga testamentet exempelvis i en byrå hemma då det är lätt att dokumentet förstörs eller tappas bort. Jag skulle därför rekommendera att du tar kontakt med en byrå som erbjuder denna typ av tjänst. Om du inte har möjlighet att göra detta kan du förvara testamentet själv på en plats du tror är säker. Då kan det vara bra att kontakta en oberoende tredje part, d.v.s. en person som inte har något intresse av testamentet eller arvet i fråga, och berätta för hen vart testamentet förvaras. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan man ärva av sina syskon?

2021-08-02 i Arvsordning
FRÅGA |Ärver jag ensam min bror. Mina syskon lever inte längre.
Elin Andrén |InledningSvaret på din fråga beror lite på hur er familjesituation ser ut och eventuella testamenten. Därmed kommer jag nedanför kortfattat beskriva ärvdabalkens (ÄB) regler i allmänhet och vilken möjlighet syskon har att ärva varandra. När jag besvarar frågan utgår jag ifrån att det inte finns något testamente som avtalar bort ärvdabalken.De olika arvsklassernaOm den avlidne var gift ärver den efterlevande maken hen (3 kap. 2 § ÄB). Om den avlidne var ogift ärver hens närmaste släktingar. Möjligheten för släktingar att ärva bestäms utifrån en viss turordning som utgår ifrån tre olika arvsklasser. De arvingar som ingår i varje arvsklass tar lika lott av kvarlåtenskapen d.v.s. delar lika på arvet. Om en arvinge i en arvsklass är avliden och har barn som är i livet träder barnen in som arvingar i dess ställe, vilket kallas för istadarätt. Den första arvsklassen är den avlidnes barn och barnbarn (2 kap. 1 § ÄB). Om din bror har barn eller barnbarn kommer alltså din brors arv tillfalla dem. Men om han inte har barn eller barnbarn och därmed inte finns några arvingar kvar i den första arvsklassen kommer arvet att tillfalla den andra arvsklassen (2 kap. 2 § ÄB). Den andra arvsklassen består av föräldrar, syskon och syskonbarn. Om din bror har en förälder vid liv kommer du och den föräldern alltså behöva dela lika på arvet. Den tredje arvsklassen består av mor- och farföräldrar och i andra hand deras barn (exempelvis den avlidnes moster) (2 kap. 3 § ÄB). Den tredje arvsklassen ärver endast om det inte finns någon arvinge kvar i den andra arvsklassen. SlutsatsSammanfattningsvis kommer du att ärva din brors kvarlåtenskap i helhet, förutsatt att han inte har några arvingar i första arvsklassen och att du är ensam arvinge i den andra arvsklassen. Om endast en av din brors föräldrar är vid liv kommer du att behöva dela lika på arvet med hen. Om dina avlidna syskon har barn kommer de också att ärva din bror på grund av istadarätten, och du kommer i sådana fall att behöva dela lika på kvarlåtenskapen med dina syskonbarn. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Om du vill ha fortsatt vägledning i processen kan du boka en tid med en av våra skickliga jurister här: https://lawline.se/boka. Lawline erbjuder också produkter till fast pris :https://lawline.se/fixed_price.Med vänliga hälsningar,

Kan en förälder föra över egendom till ett av sina barn utan övriga barns samtycke?

2020-11-03 i Förskott på arv
FRÅGA |Min pappa och hans sambo ägde ett hus 50% vardera. Nu är huset sålt och pappa har flyttat till demensboende. Efter att huset sålts fick jag reda på att pappa skrivit över sin del av huset på min syster. Detta utan min och vår brors vetskap. Har jag och min bror rätt till en del av vinsten? Pappa lever fortfarande.
Elin Andrén |Hej, tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Er far rätt att förfoga över sin egendom som han vill, förutsatt att han inte är under ett förvaltarskap och därmed saknar rättshandlingsförmåga (rättshandlingsförmåga innebär att man själv kan ingå i bindande avtal och utföra andra rättshandlingar). Han kan alltså ge bort egendom till ett av sina barn utan övriga barns vetskap eller samtycke. Jag tolkar din fråga som att endast din pappas sambo och din syster ägde fastigheten vid försäljningstillfället. Eftersom du och din bror inte ägde huset kan ni tyvärr inte få en del av vinsten. Däremot kan gåvor som en förälder ger till ett barn vara förskott på arv enligt ärvdabalken (ÄB). Detta får betydelse om er far går bort. En gåva till en bröstarvinge (den avlidnes barn) presumeras vara förskott på arv och detta innebär att gåvan ska avräknas från gåvomottagarens arvslott vid arvskiftet (när tillgångarna fördelas) (6 kap. 1 § ÄB). Avräkning sker med gåvans värde vid mottagandet (6 kap. 3 § ÄB). Gåvogivaren har dock möjlighet att föreskriva att gåvan inte är förskott på arv och då avräknas ingenting vid arvskiftet.Jag hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Nödtestamente och vittnen

2020-09-04 i Testamente
FRÅGA |Vid nödtestamente: Om min syster är en av arvtagarna vid dödsbädden och bara advokaten och min systers dotter är de ända som finns tillgängliga vid tillfället som kan bevittna testamentet, är det då ogiltigt?
Elin Andrén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ärvdabalken (ÄB) innehåller regler angående testamente. Allmänt om nödtestamenteEtt nödtestamente kan upprättas under en begränsad tid om det föreligger en sjukdom eller annat nödfall som gör att de vanliga kraven för testamente inte är möjliga att uppfylla. Ett nödtestamente kan antingen ske muntligt med två vittnen eller holografiskt (testamentsgivaren skriver för hand ner sin vilja och själv undertecknar, inga krav på vittnen) (10 kap. 3 § första stycket ÄB). Om testamentsgivaren överlever nödsituationen så har hen tre månader på sig att upprätta ett giltigt testamente annars blir nödtestamentet ogiltigt (10 kap. 3 § andra stycket ÄB)Vem får vara vittne vid upprättande av testamente?Det finns vissa begränsningar när det kommer till vem som kan vara vittne och om dessa inte följs blir testamentet ogiltigt. Begränsningarna framgår i 10 kap. 4 § ÄB.Följande lista är inte uttömmande. Jag har tagit fram det som kan vara relevant för ditt fall:-Vittnet får inte vara under 15 år eller lida av en sådan psykisk störning som innebär att vittnet inte förstår betydelsen av vittnesbekräftelsen. -Testatorns syskon, make, sambo eller den som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap (alltså testators föräldrar eller barn) får inte vittna. Om du är testator är din syster alltså inte ett giltigt vittne. - Ett vittne får inte heller ha ett eget intresse av testamentet, alltså får inte testamentet förordnas till just hen som vittnar. Detta kan leda till att syskonbarn inte är giltiga vittnen.En advokat bör vara ett giltigt vittne så länge hen inte har ett eget intresse av testamentet.Jag hoppas du fått svar på din fråga! Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist- Boka tid med en jurist, https://lawline.se/boka.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Med vänliga hälsningar,

Särkullbarns rätt till laglott

2021-08-03 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag har ärvt en kapitalförsäkring av min man. Den är med fri förfoganderätt . Kan särkullbarn göra anspråk på den efter min död . Hur ska jag göra så att det tillfaller våra gemensamma barn
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga utgår jag ifrån att du och din man var gifta när din man avled.Testamente och laglottArvslotten är en del av kvarlåtenskapen som en avliden person lämnar i arv till en arvinge. Storleken på arvslotten beror på antalet arvingar. Laglotten är bröstarvingars (den avlidnes barn) rätt till att få hälften av sin arvslott (7 kap. 1 § Ärvdabalken [ÄB]). Laglotten går inte att testamentera bort och den delen av ett testamente som inskränker laglotten är ogiltig. Bröstarvingar måste påkalla jämkning av testamentet inom sex månader från då de blev delgivna testamentet (7 kap. 3 § ÄB) för att behålla sin rätt till laglotten.Innebörden av fri förfoganderätt är den som ärver kan spendera kvarlåtenskapen som hen vill, men arvstagaren kan inte testamentera bort den kvarlåtenskapen eller skänka bort stora delar av den i gåvor (3 kap. 2 § ÄB). Du kan alltså inte skänka bort eller testamentera bort det som du har ärvt med fri förfoganderätt.Särskilda regler avseende särkullbarnDet finns dessutom särskilda regler beträffande särkullbarn. Särkullbarn har nämligen rätt till att få ut sin arvslott direkt när hens förälder avlider, medan gemensamma barn inte kan få ut sin arvslott förrän den efterlevande makens död. Dock kan särkullbarnet avstå från denna rätt till förmån för den efterlevande maken om hen vill det. Det krävs inget testamente för detta utan det framgår av lagen (3 kap. 1 § ÄB) (3 kap. 9 § ÄB). SlutsatsSammanfattningsvis kan barn till din avlidne make, som inte är era gemensamma barn, göra anspråk på sin arvslott direkt efter din makes död. Om de avstår från den rätten ärver du deras arvslott med fri förfoganderätt, men de kan fortfarande kräva ut sin arvslott efter din död. Om din make har inskränkt deras arvslott i ett testamente kan särkullbarnen fortfarande alltid minst få ut sin laglott, d.v.s. hälften av arvslotten. I sådana fall måste särkullbarnen klandra testamentet inom sex månader från den tidpunkt då de fick ta del av testamentet. Om du har egna barn (som inte är era gemensamma barn) kommer dem att ärva dig när du avlider, du kan dock inskränka deras arvslott till hälften i ett testamente. Era gemensamma barn kommer ärva kapitalförsäkringen först när du avvlider, vilket kallas för efterarvsrätten. Du behöver inte göra något särskilt för att detta ska ske utan det följer direkt av ärvdabalken. Era gemensamma barn måste dock dela på denna kvarlåtenskap med evenutella särkullbarn på den avlinde makens sida.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

Vad utgör förskott på arv?

2021-03-19 i Förskott på arv
FRÅGA |HejJag hjälper min gamla mycket. Kör henne dit hon ska, tar henne till doktorn, städar och handlar. För detta får jag ibland en peng 2000-3000 då och då. Min bror bor långt ifrån och har inte så bra kontakt med min mamma.räknas dessa små gåvor som förskott på arv?Hur ska vi göra om de inte ska räknas som förskott på arv?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt om förskott på arvSom huvudregel är gåvor som getts från föräldrar till barn att anse som förskott på arv om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett (6 kap. 1 § ärvdabalken [ÄB]). "Annat har föreskrivets" syftar på att det exempelvis har gjorts en anmärkning i ett testamente eller någon annan typ av skriftlig handling att föräldern inte vill att gåvan ska utgöra förskott på arv. "Med hänsyn till omständigheter" avses exempelvis att det finns faktorer som tyder på att föräldern inte ville att den aktuella gåvan skulle utgöra förskott på arv (även om inte det har sagts uttryckligen). Att uttrycka det muntligen är också giltigt. Men om föräldern som gett gåvan går bort är det oftast mycket svårt att fastställa vad hen ville och då brukar man utgå från huvudregeln att gåvor till barn utgör förskott på arv.Ett undantag från huvudregeln är att kostnader, som en förälder har lagt ned på ett barns uppehälle och utbildning, inte avräknas från barnets arv, om föräldern därmed endast fullgjort sin underhållsskyldighet. Inte heller ska sedvanliga gåvor av mindre värde anses som förskott på arv (exempelvis julklappar) (6 kap. 2 § ÄB). Hur ska ni göra för att det inte ska räknas som förskott på arv? Det finns en risk att dessa gåvor på några tusen kronor kommer anses som förskott på arv särskilt om det har skett flera gånger. Jag rekommenderar därför för säkerhets skull att din mor upprättar ett testamente som föreskriver att dessa betalningar på 2000-3000 kronor inte ska anses som förskott på arv (9 kap, 1 § ÄB). Men din bror kan eventuellt klandra detta testamente om det inskränker på hans laglott (14 kap. 5 § ÄB). En laglott är ett barns rätt till halva arvslotten.Exempel: Om din mors kvarlåtenskap när hon går bort är totalt 100 000 kr skulle du och din bror få 50 000 var, vilket kallas för er arvslott (förutsatt att din mor inte har några andra barn och att det inte finns något upprättat testamente). Men denna arvslott kan inskränkas till hälften det vill säga 25 000 kr genom upprättande av testamente. 25 000 kr är alltså laglotten som din bror har rätt till, oavsett vad som är föreskrivet i ett upprättat testamente.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om du vill veta mer om hur man upprättar ett testamente kan du läsa min kollegas svar om du klickar här. Du är också varmt välkommen att ställa en ny fråga. Lawline kan också hjälpa dig att upprätta ett testamente till ett fast pris: https://lawline.se/fixed_priceMed vänliga hälsningar,

Laglott och testamente

2020-09-13 i Laglott
FRÅGA |Min fru får allt vid en bodelning genom att vi har ett äktenskapsförord som styr detta. Om hon dör har hon testamenterat allt till mig. Hur stor del blir laglotten av det totala boet utifrån detta?
Elin Andrén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur stor är laglottenLaglotten är bröstarvingars (den avlidnas barn) rätt till att få hälften av sin arvslott (7 kap. 1 § Ärvdabalken) (ÄB). Som förälder kan man därmed inskränka sina barns arvsrätt till hälften. Arvslotten är den del som arvingar har rätt att ärva om det inte skulle finnas något testamente. Storleken på arvslotten beror på antalet arvingar. Laglott och testamenteLaglotten går inte att testamentera bort och den delen av testamentet som inskränker laglotten är ogiltig. Om du och din fru har gemensamma barn har de rätt till varsin laglott. Om din fru har barn som inte är era gemensamma (så kallade särkullbarn) så har de också rätt till sin laglott från din fru, oavsett vad som står i testamentet. Bröstarvingar måste påkalla jämkning av testamentet inom sex månader från då de blev delgivna testamentet (7 kap. 3 § ÄB) för att behålla sin rätt till laglotten. Om din fru går bort innan dig kommer du ärva innan era gemensamma bröstarvingar (3 kap. 1 § ÄB). Alltså kommer era gemensamma barn inte att ärva sin laglott förrän du också avlider. Detta kallas efterarvsrätten. Om din fru däremot har särkullbarn så kan de ta ut sin laglott direkt när hon avlider om de vill (3 kap. 1 § ÄB). Jag hoppas du fick svar på din fråga!Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist- Boka tid med en jurist, https://lawline.se/boka.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.