Behöver vi upprätta ett nytt testamente nu när vi har gift oss?

2020-11-28 i Testamente
FRÅGA |Vi är ett par som är gifta men har levt i många år som sambor. Under sambotiden skrev vi ett testamente. jag har sedan tidigare barn. I testamemtet har min make (tidigare min sambo) testementerat sin del av våra gemensam ägodelar till mina barn. Gäller detta testament nu eller måste vi skriva ett nytt?
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I ärvdabalken (ÄB) föreskrivs att testamenten som upprättas mellan sambor är utan verkan om samboförhållandet upphör (11 kap. 8 § ÄB). I och för sig upphörde ert samboförhållande när ni gifte er men regeln i ärvdabalken ovan utgör endast en presumtion (antagande) om testatorernas vilja (2 § sambolagen). Presumtionen bryts om det framgår något annat av testamentets lydelse eller om det på annat sätt kan antas att det var er vilja att testamentet skulle vara fortsatt gällande (11 kap. 1 § ÄB). Eftersom ert samboförhållande upphörde pga. att ni ingick äktenskap med varandra och ni inte har upprättat något nytt testamente så är det troligt att presumtionen anses bruten. För att vara på den säkra sidan och undvika komplikationer i framtiden så rekommenderar jag ändå att ni upprätta ett nytt testamente. Det kan ni göra enkelt och till ett fast pris via vår avtalstjänst på https://new.lawline.se/products/1. Hoppas att svaret har varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Hur ska vi dra av min brors skuld från hans arv?

2020-09-28 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |HejVi är 4 syskon som ska ärva vår far som gått bort, min bror var vid dödsfallet skyldig vår far 30000kr, det kommer att bli ca 500000kr som vi ska dela på, hur räknas skulden av och hur mycket får var och en?
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Fordran (kravet på betalning) försvinner inte när er far går bort utan ska tas upp som en tillgång i bouppteckningen (20 kap. 4 § ärvdabalken). Dödsboet som uppstod när er far gick bort kan driva in skulden på samma sätt som er far kunde (18 kap. 1 § ärvdabalken). Enklast i det här fallet är, precis som du säger, att dra av din brors skuld från hans arv.Hur ni räknar ut hur mycket var och en ska fåDet som ska fördelas mellan er är dödsboets samtliga tillgångar, alltså 530 000 kr (500 000+30 000 = 530 000). Ni som är barn till arvlåtaren ärver enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken med lika stor del var, dvs. 132 500 kr var (530 000/4 =132 500). Sedan ska din brors skuld dras av från hans arv. Detta innebär att han endast ärver 102 500 kr (132 500-30 000 = 102 500) och ni övriga syskon ärver 132 500 kr var.Hoppas att svaret har varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Kan mitt ex ta del av min mormor och morfars arv på något sätt?

2020-09-20 i Testamente
FRÅGA |Hej, mitt ex åker och hänger med min mormor och morfar med vårat gemensama barn och jag är tämligen övertygad att hon är ute efter arv eller vill bli testimiterad. Min mormor och morfar har 2 gemensama barn. Hur går det till med arvsrätt? Enligt mig har hon inget med något utav det att göra
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du vill veta hur arvsrätten efter din mormor och morfar ser ut och om ditt ex kan ta del av deras arv på något sätt. Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Vem ärver din mormor och morfar enligt den legala arvsordningen?Enligt den legala arvsordningen ärver barnen till din mormor och morfar hela deras kvarlåtenskap (2 kap. 1 § ÄB). Är din mormor och morfar gifta så ärver dock den efterlevande maken den andre maken först (3 kap. 1 § ÄB). Skulle någon av din mormor och morfars barn inte vara i livet så ärver det barnets barn dennes del. Dvs. barnbarnet till din mormor och morfar vars förälder har gått bort ärver i sin förälders ställe.Ditt ex har alltså ingen arvsrätt enligt den legala arvsordningen. Vad händer om de upprättar ett testamente?Om din mormor och morfar upprättar ett giltigt testamente så ska arvet fördelas i enlighet med testamentet (11 kap. 1 § ÄB). De har alltså en möjlighet att testamentera sin kvarlåtenskap så som de önskar genom ett testamente. Det finns dock ett s.k. laglottsskydd för din mormor och morfars bröstarvingar (barn och barnbarn osv.). Laglottsskyddet innebär att bröstarvingarna har rätt att jämka testamentet för att få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten är hälften av deras arv, det som de skulle ha ärvt enligt den legala arvsordningen (7 kap. 1 § ÄB). Jämkning av testamentet måste göras inom sex månader, efter att bröstarvingarna har fått ta del av testamentet, för att rätten inte ska gå förlorad (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB).Din mormor och morfar kan alltså inte göra sina bröstarvingar helt arvlösa genom ett testamente. Skulle testamentet upprättas genom tvång eller otillbörligt inflytande från ditt ex så kan testamentet förklaras ogiltigt (13 kap. 3 § ÄB). Det ska då handla om att ditt ex har påverkat din mormor och morfars viljefrihet. För att förklara testamentet ogiltigt måste någon av bröstarvingarna klandrar det inom sex månader och bevisa att det har upprättats på ett rättsstridigt sätt (14 kap. 5 § ÄB). SammanfattningDitt ex ärver ingenting från din mormor och morfar så länge de inte har testamenterat något till henne. Skulle de testamentera något till henne genom ett giltigt testamente så har hon rätt till sin del i enlighet med testamentet med undantag för bröstarvingarnas laglott. Är testamentet ogiltigt pga. att det t.ex. upprättats under påtryckningar från ditt ex så kan någon av bröstarvingarna klandra testamentet för att ogiltigförklara det. De måste då klandra det inom rätt tid samt bevisa att testamentet upprättats på ett rättsstridigt sätt. Hoppas att svaret varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Hur räknar jag ut min förälders arv mellan mig och efterarvingarna?

2020-08-26 i Efterarv
FRÅGA |Min mor gick in med enskild egendom ärvd från sin far vid förvärv av bostadsrätt med sin make. Avtal mellan makarna kring att ingen giftorätt föreligger vid dödsfall finns upprättat kring detta. Min mor har även ett testamente där det framgår att all hennes kvarlåtenskap ska tillfalla hennes bröstarvingar, där jag är hennes enda bröstarvinge. Maken avled och hade inga barn så min mor ärvde först honom. Nu har även min mor avlidit. Hur fördelas hennes arv mellan mig som enda bröstarvinge och hennes makes efterarvingar? Kan jag räkna ut procentandelen som efterarvingarna har arvsrätt till utifrån hennes makes bouppteckning och hur går jag i så fall tillväga?
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du vill veta hur du räknar ut ditt och efterarvingarnas arv i din mors kvarlåtenskap och vad testamentet har för betydelse i frågan.BouppteckningenFör att räkna ut efterarvet så måste du veta hur stor egendom din mor hade vid arvskiftet samt storleken på makens kvarlåtenskap (3 kap. 2 § tredje stycket ärvdabalken (ÄB)). Om din mor inte gjorde någon bodelning och det fanns enskild egendom så utgör äktenskapsförordet och bouppteckningen ett viktigt instrument för detta. Makens kvarlåtenskap är summan av enskilda egendom tillsammans med hälften av giftorättsgodset med avdrag för skulder. EfterarvsrättDe som har rätt till efterarv är enligt 3 kap. 2 § första stycket ÄB:1. Avkomlingar (barn och barnbarn osv.)2. Föräldrarna3. Syskon 4. Syskons avkomlingar.Ovanstående lista är rangordnad för att visa vilka som har bäst rätt till efterarvet. De som har bäst rätt och är i livet ärver uttömmande, dvs. ärver hela efterarvet. Lever t.ex. båda makens föräldrar så är det endast de som är efterarvingar, de ärver då hela makens efterarv med hälften var.Eftersom din mor var gift med maken och ärvde först så har efterarvingarna en ideell kvotdel/procent i din mors kvarlåtenskap (3 kap. 1 § ÄB). Kvotdelen räknas ut genom att beräkna hur stor makens kvarlåtenskap var i förhållande till din mors totala egendom vid arvskiftet (hennes egendom inklusive makens kvarlåtenskap). Beroende på hur stor makens kvarlåtenskap var och storleken på din mors egendom förändras alltså efterarvingarnas kvotdel (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB).Exempel på hur du räknar ut efterarvets kvotdel: Om makens kvarlåtenskap var 600 000 kr och din mor hade 300 000 kr så är kvotdelen 600 000/(600 000+300 000), dvs. 2/3.Då är efterarvingarnas kvotdel 2/3 i din mors kvarlåtenskap. De har alltså rätt till en tredjedel av din mors kvarlåtenskap. Denna tredjedel fördelas sedan mellan de efterarvingar som har bäst rätt. Vilka som är efterarvingar och hur många de är påverkar alltså inte storleken på ditt arv. Din mors testamenteDet finns en skyddsregel för efterarvingar som innebär att din mor inte kan testamentera bort efterarvet (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Detta innebär att efterarvingarna har rätt till sitt arv efter maken, beräknat på kvotdelen. Därefter fördelas den resterande delen av din mors kvarlåtenskap enligt testamentet. Sammanfattningsvis kan sägas att efterarvet ska fördelas enligt den kvotdel som beskrivits ovan och att du ärver resterande del av din mors kvarlåtenskap.Behöver du ytterligare hjälp med att få rätsida på det hela så rekommenderar jag dig att ta hjälp av någon av våra jurister här: https://lawline.se/bokaHoppas att svaret varit till din hjälp!Med vänlig hälsning,

Hur gör jag för att försäkra mig om att barnen får ta del av mitt testamente?

2020-11-21 i Testamente
FRÅGA |Jag har två arvsberättigade barn och har nu medans jag lever, skrivit ett testamente. Kan jag ge dem varsitt ex i ett förseglat kuvert och samtidigt för kännedom en kopia till en betrodd, ej arvsberättigad person,Jag är snart 90 år och bor ca 60 mil från mina barn. Hur gör man annars för att försäkra sig om att barnen får ta del av testamentet? Tacksam för svar.
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur gör jag för att försäkra mig om att barnen får ta del av mitt testamente?Om testamentetet kommer dödsboet till handa när du har avlidit så kommer barnen att få ta del av testamentet (14 kap. 4 § ärvdabalken). Förvaras det på ett säkert ställe, barnen känner till dess existens och en betrodd person vet var det finns så bör detta inte vara något problem. Om förvaring av testamentetDet finns inga regler om hur ett testamente ska förvaras eller någon registreringsmöjlighet hos någon statlig myndighet. Ett testamente gäller därför så fort det uppfyller formkraven för ett giltigt testamente (10 kap. 1-2 § ärvdabalken).Det är viktigt att du har orginaltestamentet förvarat på ett säkert ställe så att det inte kommer bort eller förstörs. Det är också viktigt att dess existens är känd så att det kommer dödsboet till handa den dag du avlider. Exempel på säkert ställe för förvaring av testamentetEtt säkert ställe för förvaring av originaltestamentet kan vara hos en betrodd, ej arvsberättigad, person. Det finns även advokatbyråer som förvarar testamenten och ser till att det kommer dödsboet till handa när du har avlidit. Att förvara originalet i ett bankfack skulle också kunna vara ett alternativ. Förvarar du originalet hemma eller i ett bankfack kan det vara en god idé att berätta för den betrodda, ej arvsberättigade, personen var du förvarar det så att denne kan se till att det "kommer fram" när du har avlidit. Kopior till barnenAtt barnen har fått kopior är ett bra sätt att vara säker på att de känner till testamentets existens. I regel är det endast originalet som är gällande men enligt rättspraxis kan även kopior godtas om det inte kan anses finnas någon misstanke om att kopian inte skulle överensstämma med originalet.Hoppas att svaret har varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Hur kan jag ta över min mormors hus när hon går bort?

2020-09-28 i Testamente
FRÅGA |Kan jag ta över mormors hus när hon dör. Hon har en son men han bryr sig inte alls. Kan jag då ta över hennes hus eller måste hon skriva ett testamente för att jag ska ta över? Eller kan jag bara ta över de och fortsätta ta över lånet på huset?
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår inte riktigt i din fråga vad det finns för släktingar i livet förutom du och din mormors son. I mitt svar utgår jag därför från att din mormor har två barn, din mor och sonen. Jag utgår också från att din mor inte är i livet och att du inte har några syskon. Skulle detta inte stämma har jag utformat mitt svar på ett sätt så att du förhoppningsvis kan utläsa vad som gäller ändå. Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB).Enligt den legala arvsordningen kan du inte ta över huset utan att först träffa en överenskommelse med sonen vid arvskiftetAtt din mormors son inte bryr sig förändrar inte hans rätt till arv enligt den legala arvsordningen. Han tillhör den första arvsklassen och har tillsammans med dig rätt till din mormors kvarlåtenskap (2 kap. 1 § ÄB). (Är din mor vid livet så är det dock hon, och inte du, som ärver din mormor.)När din mormor går bort så uppstår ett dödsbo som består av hennes tillgångar och skulder (18 kap. 1 § ÄB). Enligt den legala arvsordningen har arvingarna rätt till en viss andel i dödsboet/kvarlåtenskapen och självaste fördelningen av egendomen sker genom arvskiftet. I och med arvskiftet så upphör också dödsboet. Arvskiftet är ett privat avtal mellan de som ska ärva (23 kap. 1 ÄB). Vid arvskiftet finns det alltså en möjlighet för dig att komma överens med din mormors son om vem som ska ta vad i din mormors kvarlåtenskap (23 kap. 3 § ÄB). Om värdet på din andel i kvarlåtenskapen inte motsvarar värdet på huset så kan ni komma överens om att du ska utge ett visst belopp till honom. Det står er också fritt att komma överens om att du övertar huset utan att du kompenserar honom. När ni är klara ska ni upprätta en skriftlig handling över vad ni har kommit överens om. Denna handling ska ni också ska skriva under (23 kap. 4 § ÄB). Finns det inget testamente så kan du med andra ord inte ta över huset och lånet utan att först träffa en överenskommelse med sonen vid arvskiftet. Det kan vara en god idé att upprätta ett testamente för att säkerställa din rätt till husetMed ett testamente kan den legala arvsordningen åsidosättas (11 kap. 1 § ÄB). Testamentet kan också, till skillnad från den legala arvsordningen, ge dig rätt till specifik egendom. Om din mormor testamenterar huset till dig så behöver du alltså inte uppnå en överenskommelse med sonen avseende huset. Undantag föreligger dock för det fall sonen skulle påkalla jämkning för att få ut sin laglott och din mormors övriga tillgångar inte kan täcka laglotten (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten utgör hälften av det som sonen skulle ärvt enligt den legala arvsordningen (7 kap. 1 § ÄB). Jämkar han inte testamentet inom sex månader så faller hans rätt bort (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB).Även om det finns en risk för att sonen påkallar jämkning så utgör testamentet den bästa lösningen för att säkerställa din rätt till huset när din mormor går bort.Viktigt att tänka på är att se till att testamentet uppfyller alla formkrav så att det blir giltigt. Din mormor kan enkelt och till ett fast pris upprätta ett testamente hos oss här: https://new.lawline.se/products/1Hoppas att svaret har varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Blir arvingarna betalningsskyldiga för arvlåtarens skulder?

2020-08-26 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej, vad händer när man inte kan betala begravning och övriga skulder som förälder har efter sin död? I det här fallet bor dottern kvar i dödsboets hus. Hon vill bo kvar i huset och vill inte sälja det.Dödsboet äger huset som inte har några skulder. Dottern är enda arvinge. Föräldern har 3 syskon kvar i livet. Kan syskonen bli betalningsskyldiga? Vad händer om varken dotter eller syskon betalar? Blir det tvångsförsäljning av huset om dottern inte vill sälja?
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lag är ärvdabalken (ÄB).I mitt svar utgår jag från att det inte finns något testamente.Vem har hand om dödsboet?När föräldern går bort så ska dödsbodelägarna förvalta dödsboets egendom under utredningen av boet (18 kap. 1 § ÄB). Arvingarna till föräldern är som huvudregel dödsbodelägare. Eftersom dottern är enda arvingen så är det alltså hon som ska förvalta dödsboet (2 kap. 1 § ÄB).vad händer när man inte kan betala begravning och övriga skulder som förälder har efter sin död?I gällande rätt finns en grundtanke att dödsbodelägarna inte ska kunna drabbas av personligt ansvar för boets skulder. Detta innebär att endast de skulder som det finns täckning för i boet kan krävas ut. Dock bör här påpekas att som dödsbodelägare ska boet vårdas med omsorg och borgenärernas intressen ska tillgodoses. Görs inte detta så kan arvskiftet gå tillbaka för att göras om och i vissa fall kan dödsbodelägaren bli skadeståndsskyldig (18 kap. 6 § och 21 kap. 4 § ÄB). Vad gäller begravningskostnaderna så ska de bekostas av dödsboets tillgångar. Skulle skulderna överstiga tillgångarna i boet kan dottern ansöka om ekonomiskt bistånd hos socialkontoret i kommunen. Hon vill bo kvar i huset och vill inte sälja det. Dödsboet äger huset som inte har några skulder. Blir det tvångsförsäljning av huset om dottern inte vill sälja?Om dödsboets övriga tillgångar kan täcka skulderna så behöver inte huset säljas.Behöver dottern hjälp med att reda ut dödsboets ekonomiska förhållanden kan hon ansöka om en boutredningsman hos tingsrätten (19 kap. 1 § ÄB). Detta kommer dock att bekostas från dödsboet tillgångar och således minska hennes arv (19 kap. 15 § ÄB). SammanfattningSkulder ärvs inte utan det som inte kan betalas ur dödsboet skrivs av. Alltså kan varken dottern eller syskonen bli betalningsskyldiga. Hoppas att svaret varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Kan jag avtala bort mitt barns arv?

2020-08-25 i Laglott
FRÅGA |Hej Jag har ett barn i min tidigare förhållande där barn och jag har kommit överens om att barn vill avsäga sig av arv efter min bortgång . hur gör man detta så det blir rätt i framtiden utan att det kommer tvist efter min bortgång.
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du vill veta hur du med giltig verkan kan avtala bort ditt barns arv. För frågor om arv tillämpas ärvdabalken (ÄB). Inskränka arvsrätten med testamenteDen enda godkända formen enligt svensk rätt att disponera över sin kvarlåtenskap är genom att upprätta ett testamente (17 kap. 3 § ÄB). Genom ett testamente kan du inskränka den legala arvsordningen. Enligt den legala arvsordningen är ditt barn den egentliga arvingen (2 kap. 1 § ÄB). Ditt barn har dock alltid rätt till sin s.k. laglott, vilken inte går att testamentera bort. Laglotten är hälften av ditt barns arvslott (7 kap. 1 § ÄB). Har du testamenterat bort hela din kvarlåtenskap kan ditt barn begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Rätten går förlorad om ditt barn inte gör detta inom sex månader efter att hen har fått ta del av testamentet (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB). Ditt barn avstår till förmån för efterlevande makeOm du är gift när du går bort så kan ditt barn även välja att avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 1 § och 3 kap. 9 § ÄB). ArvsavsägelseDet finns också en möjlighet för ditt barn att godkänna ditt testamente eller hos dig skriftligen avsäga sig sitt arv (17 kap. 2 § ÄB). En arvsavsägelse innebär fortfarande en laglottsrätt alternativt en skälig kompensation som motsvarar storleken på laglotten. Som skälig kompensation medges även att laglotten tillfaller ditt barns make eller dennes barn. Genom en arvsavsägelse kan alltså inte hela arvet avtalas bort.Jag rekommenderar att du upprättar ett testamente där du testamenterar hela din kvarlåtenskap till den du önskar. Sedan är det upp till ditt barn att välja om hen vill jämka när du har gått bort. Det är viktigt att du uppfyller alla formkrav när du upprättar ditt testamente för att det ska vara giltigt. Du kan boka tid med vår juristbyrå för att få hjälp med det här: https://lawline.se/boka Hoppas att svaret varit till din hjälp!Med vänlig hälsning,