Vad händer om ens sambo dör och sambon står som ägare på den gemensamma bilen?

2021-05-21 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Jag och min sambo har ett gemensamt billån. Han står som ägare till bilen. Om han dör ärver ju hans barn bilen. Hur blir det då med min del av lånet?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Bilen kan ägas av er bådaOm ni båda har gått in och finansierat bilen äger ni båda bilen oavsett vem som står som ägare. Det här framkommer av lagen om samäganderätt då flera är ägare så ska ägarandelen delas utifrån den andel man anses äga (1 §). Delar ni lika på lånet bör således det innebära att ni äger halva bilen var. I vissa fall kan så kallad dold samäganderätt uppstå. Det sker om exempelvis ena parten betalat för bilen men 1. syftet med köpet var att bilen skulle ägas gemensamt, 2. den sambo som inte står utåt som ägare bidrog med ekonomiskt tillskott, exempelvis genom att stå på lånet, och 3. att båda är överens om att ägandet är gemensamt. Vill ni förtydliga att även du är ägare kan ni helt enkelt skriva ett avtal sinsemellan där ni anger att ni äger hälften av bilens värde var. Om ni båda är ägare till bilen påverkas således inte din del av bilen och därmed lånet om din sambo dör. Däremot kan den ekonomiska delen av ägandet behöva lösas med din sambos barn. Vad händer om din sambo dör?När din sambo dör ärver ju hans barn hans del av bilen eller i vart fall värdet av hans del av bilen som du säger (2 kap. 1 § Ärvdabalken). I en sådan situation skulle du kunna lösa ut hans barn ur äganderätten till bilen genom att betala barnen för värdet av den del din sambo äger, eller tvärt om att barnen löser ut dig.Din sambo kan även testamentera bilen till dig. Så länge bilen inte uppgår till mer än hälften av arvet som blir efter din sambo kommer barnen inte troligtvis kunna klandra testamentet för att få ut större del av arvet (14 kap. 5 § Ärvdabalken). Detta beror på att normalt så har barnen rätt till hela arvsmassan efter sina föräldrar delat på antalet syskon (2 kap. 1 § Ärvdabalken). Men man kan inskränka den rätten till att barnen endast har rätt till halva arvsmassan delat på antalet syskon (7 kap. 1 § Ärvdabalken). Sammanfattningsvis bör du vara ägare till bilen genom samäganderätt eller dold samäganderätt och din del av lånet bör inte påverkas direkt. Vill ni förtydliga detta kan ni skriva ett avtal där ni anger att ni båda äger bilen. I händelse av din sambos död kommer hans barn ha rätt till arvet efter honom. Ni kan då antingen lösa ut varandra beroende på vem som vill behålla bilen eller så kan din sambo testamentera bilen till dig. Så länge bilens värde inte överstiger halva arvet efter din sambo bör hans barn inte framgångsrikt kunna klandra testamentet. Ni är varmt välkomna att boka tid hos en av våra duktiga jurister om ni vill ha hjälp att författa avtal eller testamente. Med vänliga hälsningar,

Kan jag få ta del av min mammas arv när min pappa har skaffat ny partner?

2021-04-29 i Efterarv
FRÅGA |Min mamma dog för många år sedan, hon och pappa hade ett hus tillsammans. Nu har pappa sålt och köpt ny bostad med sin nya sambo.. har jag någon rätt till mammas del av huset?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Var dina föräldrar gifta?Om dina föräldrar var gifta upplöses äktenskapet vid den ena makens död (1 kap. 5 § Äktenskapsbalken). En bodelning sker mellan makarna (9 kap 1 § Äktenskapsbalken). Vid bodelningen delas makarnas giftorättsgods mellan dem och den del som är den avlidnes kvarlåtenskap tillfaller den efterlevande maken före gemensamma barn (3 kap. 1 § Ärvdabalken). Den efterlevande maken ärver den avlidna maken med fri förfoganderätt vilket innebär att den efterlevande maken, i det här fallet din pappa, får använda egendomen precis som denna vill. Vissa undantag finns dock. Din pappa får inte skänka bort stora delar i arvet eller testamentera bort egendomen (3 kap. 2 och 3 §, 12 kap. 1 § Ärvdabalken).Det här innebär att du som gemensamt barn till dina föräldrar inte har rätt att få ut ditt arv efter din mamma. Utan du får andel som finns kvar av din mammas arv först efter att din pappa dör. Var dina föräldrar inte gifta?Var dina föräldrar inte gifta är huvudregeln att den avlidnes arvingar får sin arvslott (2 kap. 1 § Ärvdabalken). Det innebär att är din mamma dog skulle du och eventuella syskon till dig få hennes egendom. Om ett arvsskifte redan gjorts där du inte fick din del av arvet, och om din mamma testamenterade allt till din pappa ser situationen annorlunda ut (23 kap. 1 § Ärvdabalken). Då behöver det utredas om du kan kräva ut din laglott efter att arvsskifte gjorts (7 kap 1 § Ärvdabalken). Laglotten är halva arvslotten.Att få ut del i husetNär man pratar om rätt till arv brukar man generellt sett prata om värdet av arvet (2 kap 1 § Ärvdabalken). Det innebär således inte att du nödvändigtvis har rätt till huset, utan snarare värdet av din mammas del av huset. Sedan om det innebär att du får en faktiskt del av äganderätten i huset eller ett värde som motsvarar detta beror på omständigheter i ditt fall.Sammanfattningsvis kan du eventuellt få ut din del av arvet om dina föräldrar inte var gifta. Det beror däremot på om arvsskifte redan gjorts och om din mamma testamenterat sin egendom till din pappa. Var dina föräldrar gifta så har du ingen möjlighet att få ut ditt arv efter din mamma medan din pappa fortfarande lever. Boka gärna tid med en av våra duktiga jurister för att närmare reda ut vad du kan göra i din situation. Med vänliga hälsningar,

Hur påverkas arvet om jag får en gåva innan min förälder avlidit?

2021-03-13 i Förskott på arv
FRÅGA |Far vill skänka sin kollonistuga till mig. Jag har en bror. Vad händer när far går bort
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. BröstarvingarOm ni båda är er fars barn innebär det att ni är hans bröstarvingar och ska således dela lika på arvet han lämnar efter sig när han dör (2 kap. 1 § Ärvdabalken). Eran lott kallas arvslotten och är ni två syskon så innebär det att er arvslott är ½ av arvet. Förskott på arvSkänker din far sin kollonistuga till dig innebär det generellt sett att du får förskott på arv (6 kap. 1 § Ärvdabalken). Det innebär att när din far dör så ska värdet av kollonistugan avräknas din arvslott (6 kap. 3 § Ärvdabalken). Laglott och testamenteVill du och din far undvika detta kan din far i testamente ange att kollonistugan inte ska räknas av ditt arv (9 kap. 1 § Ärvdabalken). Om det däremot inskränker på din brors laglott kan han klandra testamentet för att få ut värdet av sin laglott (14 kap. 5 § Ärvdabalken). Laglotten är halva arvslotten vilket innebär i ert fall att laglotten är ¼ av arvet (7 kap. 1 § Ärvdabalken). Skulle alltså värdet av kollonistugan överstiga ¾ av det totala värdet på arvet efter din far kan din bror klandra testamentet för att få ut sin laglott och vinna framgång med detta. Även om värdet av kollonistugan understiger ¾ av det totala värdet på arvet efter din far kan din bror visserligen klandra testamentet och exempelvis hävda att din far inte visste vad han gjorde, men det är inte lika säkert att han skulle nå framgång med detta (13 kap. Ärvdabalken). SammanfattningGenerellt sett så kommer gåvan av kollonistugan räknas som förskott på arv och kommer räknas från ditt arv när din far har gått bort. Vill du och din far undvika detta kan han upprätta ett testamente. Däremot kan din bror alltid klandra testamentet men hans chanser till framgång kan variera beroende på situationen i allmänhet och om han får sin laglott eller inte. Med vänliga hälsningar,

Ska syskon bli kallade till bouppteckning om ena maken fortfarande lever?

2020-09-20 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min mors syster avled för några år sedan. Hon var gift med en person som ännu lever. De hade inga barn, vare sig gemensamt eller var för sig. Däremot har båda två syskon var kvar i livet. Vi vet inte om det fanns något testamente efter mors syster. Men nu till frågan: även om det fanns ett testamente där det kanske stod att efter båda makarnas död skall alla tillgångar tillfalla t ex Röda Korset - borde inte min mor, alltså den avlidnes syster, blivit kallad till bouppteckning som närmsta släkting? Min mor säger att hon ej blivit kallad.
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Makar ärver varandraBestämmelser om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). När en av makarna avlider ska först makarnas egendom fördelas lika mellan dem i en bodelning förutom egendom som tidigare undantagits som enskild egendom. Den avlidne makens halva utgör dennes arv, kallat kvarlåtenskap, och den andra halvan tillhör den efterlevande maken. Då din mor syster dött och hennes make fortfarande är livet ärver han hela kvarlåtenskapen efter din mors syster såvida inget testamente anger annorlunda (3 kap. 1 § ÄB). Då ingen av makarna har några barn har de således inga bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Nästa i ledet att ärva är makarnas föräldrar och är båda föräldrarna döda ärver makarnas syskon (2 kap. 2 § ÄB). Är detta situationen i ert fall kommer däremot din mor inte ärva något av sin syster förens efterlevande make avlider. Och då kommer hon, och eventuella andra syskon till din mors syster, ärva lika del av hälften av den totala egendomen som går i arv efter maken (3 kap. 2 § ÄB). Kallelse till bouppteckning är först aktuellt när din mor ska få del arvSåvida inget testamente finns kommer din mors systers make ärva all kvarlåtenskap efter henne. Och din mor ärver först sin syster när maken dör. Då det endast är dödsbodelägare som ska kallas till förrättningen kommer din syster inte kallas då hon inte kommer ärva så länge maken lever (20 kap. 2 § ÄB). Dödsbodelägare är efterlevande make, arvingar och universella testamentstagare (18 kap. 1 § ÄB). Men då din mor först kommer ha rätt till arv efter att din mor systers make dör är hon inte delägare i sin systers dödsbo, utan kommer bli delägare i sin systers makes dödsbo (18 kap. 1 § tredje stycket ÄB). Först då kommer hon bli kallad till en bouppteckning och ärva sin andel av systerns andel i dödsboet när systerns make har dött. SammanfattningDin mor har alltså inte blivit kallad till bouppteckningen för att hon inte är dödsbodelägare efter sin systers död då systerns make fortfarande lever. Hon kommer däremot bli dödsbodelägare i sin systers makes dödsbo då han dör och således kallad till bouppteckningen och få ärva sin systers andel i dödsboet efter systerns make. Med vänliga hälsningar,

Vad händer om jag inte klandrar ett testamente?

2021-05-21 i Testamente
FRÅGA |HejJag har godkänt ett testamente efter en morbror, jag hade ingen aning om vem personen var som blivit testamenterad, antog att det kanske var ett barnbarn, så jag tyckte inte jag hade något val än att godkänna.Nu har jag blivit informerad från andra arvingar att några har bestridigt detta och tror att det inte gått rätt till med detta testamente.Ev kommer dom kanske att göra polisanmälan och få någon jurist att kolla detta närmare.Min fråga är ju då, mitt godkännande står det fast även om testamentet ogiltligförklaras?För jag vill ju förstås inte vara med och betala ev kostnader om jag ändå inte får ut någon del.Skall också säga att det var min mamma som egentligen var arvinge, men eftersom hon inte lever längre så blev det jag och min bror. Jag har inte haft någon kontakt med denna morbror därav min okunskap om vem personen kunde vara.
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Klandra ett testamenteDet du beskriver att dina släktingar gör kallas att klandra ett testamente (14 kap. Ärvdabalken). Att klandra ett testamente gör man om man tror att testamentet är ogiltigt, eller om man inte har fått sin rätta del av arvet eller liknande. Ett testamente måste klandras inom sex månader efter att en arvtagare fått ta del av testamentet (14 kap. 5 § Ärvdabalken). Det är bara arvingar som kan klandra testamentet och arvingarna kan bara klandra testamentet för sin egen del av arvet (14 kap. 5 § Ärvdabalken). Det innebär alltså att klandertalan är personlig. Vad betyder detta för dig?Som du säger har du arvsrätt eftersom din mamma skulle ärva din morbror (2 kap. 2 § Ärvdabalken). Det här innebär att om du godkänner testamentet och inte klandrar det kommer det vara giltigt för dig oavsett utfallet för dina släktingar. Det betyder att om de misslyckas med sin klandertalan och exempelvis behöver betala en jurist för rättegångskostnader så påverkas du. Det betyder också att om de lyckas med sin klandertalan och får ut sin del av arvet, får du inte ut den del du skulle ha rätt till om du också hade klandrat testamentet. Utfallet blir såhär för att en klandertalan är personlig och varje arvinge måste klandra testamentet för att få ut sin andel av arvet. Sammanfattningsvis betyder detta att om du inte vill ha någon tvist kan du acceptera testamentet som det är. Förlorar dina släktingar klandertalan påverkas inte du av eventuellt uppkomna skulder för dem. Vinner dina släktingar klandertalan kan du däremot inte få ta del av din rätta del i arvet för att du inte personligen påbörjat en klandertalan. Ditt godkännande av testamentet står alltså fast oavsett om testamentet ogiltigförklaras eller inte. Med vänliga hälsningar,

Kan man undvika att ens barn ärver efter man dör?

2021-04-17 i Laglott
FRÅGA |Kan man genom gåvobrev utesluta barn från arvet ?Jag vill inte att mina barn skall ärva efter mig.Kan jag undvika detta genom att skriva ett gåvobrev till en bekant på det som skall finnas efter mig , dvs pengar på bankkonto.
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Mitt korta svar är att det inte går definitivt, men det går att motverka det. Vad har rätt att ärvaEns barn har alltid rätt att ärva laglotten. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § Ärvdabalken). Arvslotten är den lott som tillkommer en bröstarvinge om inget annat har testamenterats (2 kap. 1 § Ärvdabalken). Har exempelvis en person A två barn är dessa barn As bröstarvingar, och när A dör ska As egendom fördelas mellan bröstarvingarna. Av hela As egendom utgör ½ arvslotten för vardera barn, dvs varje barn har rätt till ½ av As egendom var. Barnens respektive laglott är däremot ½ av arvslotten, dvs ¼ av As totala egendom. Laglotten är alltså halva den arvslott barnen hade fått och arvslottens storlek bestäms av hur många bröstarvingar det finns.Hur man kan begränsa den rättenEftersom jag antar att du inte vill att din vän ska få dina tillgångar förens du dör rekommender jag att du testamenterar dina tillgångar till din vän istället för att göra ett gåvobrev. En gåvoutfästelse är inte bindande och det kan bli onödiga problem (1 § lagen angående vissa utfästelser om gåva). Ett testamente är däremot bindande och utgör således din vilja och när du skriver ditt testamente kan du fördela dina tillgångar precis som du vill. Detta innebär att du tekniskt sett kan låta bli att lämna arv till dina barn. Det går inte att på något definitivt sätt hindra ens barn att få arv. De kommer alltid ha rätt till sin laglott. Men om du har testamenterat bort hela din egendom så behöver de kommer har klandra testamentet och kräva ut sin laglott (14 kap. 5 § 2 st, 7 kap. 1 § Ärvdabalken). Om de inte gör det får de inget arv. Och om de gör det får det ut laglotten, som är en mindre del än vad de skulle ha fått om du inte testamenterade alls. SammanfattningSom jag kommenterade ovan kan du testamentera bort precis hur mycket du vill, men dina barn kommer alltid kunna klandra testamentet för att få ut sin laglott. Att klandra testamente är däremot något som respektive barn aktivt behöver göra för att få ut sin laglott, det går således inte automatiskt. Ett gåvobrev, eller gåvoutfästelse, är inte alltid bindande och kan upphöra att gälla om det inskränker på barnens rätt till arv. Det är därför fördelaktigt att testamentera din egendom. Vill du ha hjälp med detta kan du boka tid hos våra duktiga jurister. Med vänliga hälsningar,

Kan man testamentera bankmedel för laglotten?

2021-02-17 i Testamente
FRÅGA |Min fråga gäller arv och testamente. Jag och min man har fyra barn sedan tidigare, inget gemensamt barn. Vi är medvetna om särkullebarnens rätt att få ut sin laglott när deras förälder avlider. Vi har upprättat ett testamente där vi uttryckt vår yttersta vilja. Efter att vi upprättat testamentet fick jag information från banken att vi kunde ha skrivit in i testamentet att vi testamenterar en viss procent av våra bankmedel till varandra. Detta för att trygga upp för den som blir ensam kvar i livet, så att den av oss som blir det kan använda bankmedlen till laglotten för utbetalning till särkullebarnen. Stämmer detta? I så fall hur mycket kan man testamentera bort?Tacksam för ett svar!
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Mitt korta svar på din första fråga är att ja, det går alldeles utmärkt att göra så. Jag beskriver nedan ett utförligare svar samt hur mycket man kan testamentera bort. Makars arvsrättNär ena maken dör har den andra maken rätt att behålla den avlidne makens kvarlåtenskap, med äganderätt samt förfoganderätt (3 kap. 2 § Ärvdabalken). Detta innebär att en del av egendomen är reserverad för arv till särkullebarn som finns. Särskullebarnen kan välja att ta ut sitt arv omgående, eller vänta tills nästa arvskifte då den kvarlevande maken dör. LaglottNär man skriver ett testamente kan man fördela sina tillgångar precis så man vill, detta innebär att man tekniskt sett kan låta bli att lämna arv till sina barn. Men de kommer alltid har rätt att klandra testamentet och kräva ut sin laglott (14 kap. 5 § 2 st, 7 kap. 1 § Ärvdabalken). Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § Ärvdabalken). Arvslotten är den lott som tillkommer en bröstarvinge om inget annat har testamenterats (2 kap. 1 § Ärvdabalken). Har exempelvis en person A två barn är dessa barn As bröstarvingar, och när A dör ska As egendom fördelas mellan bröstarvingarna. Är A däremot gift med B som fortfarande lever ärver först barnen A efter Bs död. Av hela As egendom utgör ½ arvslotten för vardera barn, dvs varje barn har rätt till ½ av As egendom var. Barnens respektive laglott är däremot ½ av arvslotten, dvs ¼ av As totala egendom. Laglotten är alltså halva den arvslott barnen hade fått och arvslottens storlek bestäms av hur många bröstarvingar det finns. TestamenteraSom jag kommenterade ovan kan ni testamentera bort precis hur mycket ni vill, men era barn kommer alltid kunna klandra testamentet för att få ut sin laglott. Vill ni däremot garantera att era respektive barn får ut sin laglott i pengar, är det bara att ni skriver i ert testamente att respektive barn ska få sin laglott ur de medel som finns på ert bankkonto. Ni behöver alltså inte testamentera bankmedel till er make så att denne kan betala ut laglotten med det. För att garantera detta förutsätter det självklart att ni har tillräckligt med bankmedel för att täcka laglotten. SammanfattningNi kan alltså göra som banken föreslagit och testamentera en procentuell del till varandra av era respektive bankmedel. Men om detta endast görs för att garantera att kvarlevande make kan betala ut laglotten kan ni lika väl direkt testamentet skriva att era barns laglotter ska tas direkt från era respektive bankmedel. Detta förutsätter dock att en summa som uppgår till laglotten finns att tillhandahålla för att detta ska kunna garanteras. Vidare så är laglotten hälften av arvslotten, vilket är den andel era barn har att dela lika på av er egendom.Avslutningsvis så kan man testamentera bort precis hur mycket man vill, men ens barn kommer alltid kunna klandra testamentet för att få ut sin laglott. Med vänliga hälsningar,

Hur kan jag testamentera så mycket som möjligt till min sambo?

2020-09-06 i Testamente
FRÅGA |Hej,Jag är sambo och små två barn med min sambo.Min sambo och jag har gemensamt sparande.Jag har två barn 12 och 13 år gamla från tidigare äktenskap som i en annan stad (tyvärr).Jag och min sambo äger ett rätt stort hus tillsammans.Jag äger större delen av företaget där jag jobbar.Hur skriver jag ett testamente om det skulle hända mig nåt som skyddar min sambo så mycket som möjligt ekonomiskt?Jag vill ju inte att mitt ex ska få kontroll över det mina äldre barn skulle ärva.Det jag vill är att så mycket som möjligt går till min sambo så hon ska känna sig säkert.
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vilka lagar gäller?Jag tolkar din fråga som att du vill ha svar på hur du kan testamentera så mycket som möjligt av dina tillgångar till din sambo. Regler om arvsrätt finns i Ärvdabalken (ÄB). Dina barn har rätt till arvDe personer i ditt liv som är berättigade arv från dig är dina bröstarvingar vilket är dina barn (2 kap. 1 § ÄB). Utan ett testamente har dina barn har rätt till lika del av arvet efter dig, vilket kallas arvslott (2 kap. 1 § andra stycket). Skriver du ett testamente har dina barn rätt till laglott när du dör, vilket är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Då du skriver att du har fyra barn är alltså vardera barns arvslott en fjärdedel av arvet efter dig och laglotten en åttondel. Vill du skriva ett testamente där du endast lämnar laglott eller mindre till ditt barn och lämnar så mycket som möjligt till din sambo kan du göra detta på ett par olika sätt. Testamentera med fri förfoganderättDu kan skriva ett testamente där du anger att din sambo ärver dig med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att din sambo får spendera arvet från dig precis som denne vill med vissa begränsningar så att efterarv lämnas till dina barn. Hur du väljer att utforma det är självklart upp till dig exempelvis om du vill lämna en viss andel eller vill att dina barn inte tar del av sitt arv förens de fyllt 18 år eller liknande. Dina barn har däremot rätt att kräva att få sin laglott direkt (7 kap. 3 § ÄB). Testamentera med laglottDu kan även skriva ett testamente där du anger att din sambo ska ärva hela din kvarlåtenskap med undantag från att laglotten ska tillfalla ditt barn direkt. Testamentera med full äganderättOm du i ditt testamente skriver att din sambo ska ärva dig med full äganderätt innebär det din sambo ärver dig utan begränsningar. Din sambo får på så vis spendera ditt arv hur din sambo vill. Det innebär att du inte testamenterar något till dina barn. Dina barn kan däremot välja att jämka testamentet vilket innebär att barnet får ut sin laglott iallafall (7 kap. 3 § ÄB). Det kräver däremot aktivt handlande från barnet och måste göras inom sex månader från att barnen tagit del av testamentet (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB). Föräldrar förvaltar omyndiga barns arvSå länge dina barn är omyndiga får de inte själva råda över sin egendom (9 kap. 1 § Föräldrabalken). Det innebär att skulle du gå bort innan dina barn är myndiga är det den kvarlevande förälder som får förvalta arvet efter dig (10 kap. 2 § Föräldrabalken). Vilket i ditt fall innebär att det är ditt ex och din nuvarande sambo som skulle förvalta dina barns arv efter dig. För att komma runt detta kan du exempelvis skriva i ditt testamente att barnen har rätt till arv efter dig först när de är myndiga. Men som konstaterat ovan kan de alltid kräva ut sin laglott direkt. SammanfattningHur stor andel du vill testamentera till dina barn är upp till dig. Däremot har dina barn alltid rätt att kräva ut sin laglott direkt oavsett vad som står i ditt testamente. Förslagen ovan är några olika sätt du kan skriva ditt testamente för att lämna så mycket som möjligt till din sambo. Om du behöver hjälp att utforma ditt testamente är du varm välkommen att boka tid med Lawlines duktiga jurister. Med vänliga hälsningar,