Vem ansvarar för dödsboet

2021-11-25 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min far gick bort i augusti 2020. Han efterlämnade två så kallade särkullebarn, jag och min syster. Vid tidpunkten för hans dödsfall var han sambo, och hade varit det med samma kvinna sedan drygt 30 år tillbaka. Dem båda levde i en ekonomisk gråzon. Hans sambo ordnade på egen hand med begravningen. Hans sambo ansökte senare om en dödsboanmälan hos socialnämnden i den kommunen där min far var skriven. Denna fick hon avslag på. Kan tilläggas att det finns ett testamente, där det står att min far och hans sambo ärver varandra – erhåller all egendom med fri förfoganderätt. Detta skickade hon en kopia på till mig brevledes ca 9 månader efter hans död. Hon har inte skickat det till min syster. Min syster och jag har inget att invända mot detta testamente. Varken jag eller min syster är intresserade av att ta ut vår laglott, eller är intresserade av något efterarv. Behöver vi godkänna testamentet på något formellt sätt, för att på så sätt utgå som dödsbodelägare? Nu, mer än ett år senare efter att min far har begravts, skickar hon vidare brev till mig ställt till dödsboet (min fars namn) från kronofogden och blandade inkassokrav, i en enda röra. Hon kräver att jag ska göra hans bouppteckning. Hon kräver också att jag ska betala begravningskostnaderna (som nu har gått till inkasso).Jag vill inte befatta mig med min fars bouppteckning. Har jag stöd i lagen att slippa göra detta?
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du undrar om vem som ansvarar för dödsboet. De som ansvarar för dödsboet kallas dödsbodelägare. Dödsbodelägare definieras i 18 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). Sambo är endast dödsbodelägare om bodelning är aktuellt. Emellertid spelar det ingen roll i detta fallet eftersom sambon är dödsbodelägare i egenskap av så kallad universell testamentstagare. Arvingar, det vill säga ni som är barn till den döde är normalt också dödsbodelägare. Utifrån hur du formulerar din fråga verkar det som ni också är dödsbodelägare. Det går att avsäga sig arv (17 kap 2 § ÄB). Frågan är då om ni kan avsäga er dödsbo-delägarskapet. Min bedömning är att ni genom att godkänna testamente och avsäga eventuellt arv inte längre är dödsbodelägare. Godkännandet av testamentet och eventuell avsägelse av arv ska vara skriftlig. Sammanfattningsvis tyder allt på att sambon i slutändan kommer bli ansvarig för dödsboet. Hoppas du fick svar på din fråga.

Ärver makar före gemensamma barn

2021-10-31 i Make
FRÅGA |Vi har gjort en bodelning under äktenskap, äktenskapsförord. Vi är fortfarande gifta. Om någon av oss dör, ärver vi varandra före barnen (gemensamma)?Med vänlig hälsning,
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Reglerna om makars arvsrätt finns i Ärvdabalken. Ja, makar ärver varandra före gemensamma barn (3 kap. 1 § ÄB).

Kan en svägerska ärva

2021-09-30 i Arvsordning
FRÅGA |Kan en svägerska vara dödsbodelägare?Min huvudman som just avlidit var ogift tvillingsyster till en man som avled 2013. Broderns fru är den enda kvarvarande nära anhöriga. Är denna svägerska dödsbodelägare och har hon arvsrätt?
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret på din fråga är att din huvudmans broders fru inte har någon arvsrätt. Den så kallade istadarätten, alltså rätt att ta arv i annans ställe, tillkommer bara barn till den döde arvingen (2 kap. 2 § Ärvdabalken). Då brodern av allt att döma inte har några barn eller barnbarn o s v kommer ingen släkting ärva. Eventuell kvarlåtenskap tillfaller allmänna arvsfonden såvida inget annat framkommer av testamente.

Hur ska jag hantera efterskänkt skuld i dödsboet

2021-08-31 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |I ett arvskifte har det uppdagats att en av två dödsbodelägare haft en större pengaskuld till den avlidna. Viss återbetalning av skulden har skett i kontanter. Ett drygt halvår innan bortgången skrev den avlidna av resten av skulden. Gåvobrev saknas. Hur ska det betraktas i arvskiftet? Den som fått skulden avskriven menar att det skedde långt innan dödsfallet och menar på att den inte vet om den skuldfria kompenserats på annat sätt. I kontoutdragen syns tydligt summor som överförts till den som lånat pengar och inte till den andra. Det är möjligt att den avlidna tänkt kompensera den skuldfria men att dödsfallet kom före.
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Då det inte framgår i din fråga vilken relation dödsbodelägarna hade till den döde, om lånen är bevisade och om den efterskänkta skulden är otvistig (godkänd av alla parter) får svaret bli lite översiktligt. Först bör vi konstatera att efterskänkande av skuld är en form av gåva. Jag utgår också ifrån att lånen var av enkel fordran, alltså inte ämnade att överlåtas till en tredje part, en så kallad löpande fordran. Huvudprincipen är att om pengaöverföringen (lånet) är bevisat så är det den som mottagit pengarna som måste bevisa att det delvis varit en gåva (se t ex rättsfallet NJA 2014 s. 364). Relationen mellan parterna och andra omständigheter kan göra att huvudprincipen frångås. En annan fråga är om gåvan är så kallat fullbordad. Alltså om gåvan är helt genomförd. Enligt Gåvolagen (GåvoL) är en efterskänkning av en enkel fordran fullbordad när efterskänkningen givits av gåvogivaren (3 § 3 stycket GåvoL). Det krävs inte någon viss typ av åtgärd. Det behövs alltså, som jag tolkar det, egentligen inte något gåvobrev. I rättsfallet NJA 1987 s. 40 har dock konstaterats att det ändå krävs att gåvoavsikten hos givaren tydligt framgår för att gåvan ska anses fullbordad. Det finns alltså även här ett beviskrav. Om en gåva inte är fullbordad gäller inte gåvan (1 § GåvoL). Om vi nu utgår ifrån att lånet är bevisat, gåvan är bevisad och fullbordad blir utfallet olika beroende på om ni är barn till den döde (bröstarvingar) eller inte. För bröstarvingar är nämligen huvudregeln att gåvor är förskott på arv om arvlåtaren ger det till sina bröstarvingar (det vill säga barn) (6 kap. 1 § Ärvdabalken). Så om dödsbodelägarna är bröstarvingar ska det som efterskänktes avräknas på deras arv. Om dödsbodelägarna som lånade inte är bröstarvingar ska gåvan inte avräknas. Sammanfattningsvis om vi utgår ifrån att lånen är bevisade och efterskänknings-gåvorna är bevisade och fullbordade så gäller för barn till den avlidne att efterskänknings-gåvorna ändå avräknas på arvet, annars gör det inte det. Jag har full förståelse om detta blev lite rörigt, men då jag inte känner till alla omständigheter så presenterar jag olika regler och principer som skulle kunna vara aktuella i ditt fall. Hoppas du fick lite mer klarhet.

Frågor om arvskifte, dödsbo och rätt eller möjlighet att bo kvar

2021-11-12 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har en del frågor. De kommer snart ske ett arvskifte i min farfars dödsbo som mor kommer att ärva tillsammans med min fars bror.Huset har ärvst från min farfar till min far och hans bror. Och min far har precis gått bort hastigt och då tillfaller arvet min mor. Mina föräldrar har bott i detta hus (som fortfarande står på min farfar sen 1999).Dilemmat är skadorna i huset, mesta dels fuktskador, de var en person som inspekterade huset för något år sedan och då hittades ca16 anmärkningar i huset, mina föräldrar har inte kunnat återgärda skadorna på grund av ekonomiska och hälsoskäl. Kommer detta bli ett problem under bouppdelningen? Vad ska vi tänka på?Vad finns de för risker ?Huset ska säljas förr eller senare.Vi har inte hitta något kontrakt mellan medparterna gällande skötsel av huset..Vad finns det för besittnings rätt för min mor? Tacksamma för alla svar vi kan få på dessa frågor. Vad hade ni nu gjort? Mamma bor kvar i dödsboet just nu. Vad är det smartaste att göra? Med vänlig hälsning. :-D
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Såvitt jag förstår har din mor inga ekonomiska möjligheter att köpa loss andra halvan av huset från din farbror. Huset har också stora renoveringsbehov om jag uppfattat din fråga rätt, vilket din mor inte har möjlighet att betala för. Situationen är onekligen problematisk. Möjligheten för din mor att ta lån verkar dessutom vara begränsad. Du undrar också om det eftersatta underhållet påverkar bodelningen i din fars dödsbo om jag tolkar din fråga rätt. Jag är inte helt säker på vad du menar med det, men jag skulle säga att det inte har med varandra att göra såvida inte dödsboet efter din farfar kräver någon slags ersättning från din fars dödsbo. Det är ju ägaren av en fastighet som generellt ska betala för dess underhåll. Av din fråga tolkar jag det som att din mor önskar bo kvar i huset.Först ska jag nämna något om besittningsskyddet och sedan ska jag gå igenom ett par möjliga lösningar på hur din mor skulle kunna bo kvar i huset om din farbror vill medverka till det. Besittningsskydd: Även om det inte finns något avtal om hyra kan vi på goda grunder anta att det gäller ett hyresförhållande mellan dödsboet och din mor. Jag antar att din mor och far betalade alla löpande kostnader för huset och då har de enligt min bedömning betalt för nyttjandet. Detta är ett villkor för att det skall vara hyresförhållande. Det är ju dödsboet som för närvarande är ägare av huset. Om din mor skulle bo kvar på grund av besittningsskydd skulle det i så fall innebära att dödsboet inte kan avvecklas. Det är inte hållbart. Dödsboet kommer ju precis som du säger behöva sälja huset om nu inte din mor kan köpa andra halvan. Om dödsboet säljer huset kommer besittningsskyddet med all sannolikhet få ge vika för intresset för ägaren att sälja huset (se 12 kap. 46 § punkt 6 Jordabalken). Även om nyttjandet av huset inte skulle anses vara hyra utan bara ett allmänt nyttjande är utgången densamma. Två möjliga sätt att hantera problemet: Om din farbror går med på det så skulle dödsboet efter din farfar kunna välja att inte avveckla sig utan att "leva samman i oskiftat bo" som det heter. På det sättet skulle din mor kunna fortsätta nyttja huset. Det är dock inte alternativ jag rekommenderar. Dödsbon är inte tänkta att drivas vidare på detta sätt. Det verkar inte heller vara ett alternativ som är aktuellt enligt hur du formulerar din fråga. En annan möjlighet är att dödsboet avvecklas och att huset övergår till din mor och din farbror med samäganderätt. Att de skriver ett samäganderättsavtal om hur huset skall förvaltas och ett nyttjanderättsavtal där det framkommer att det är din mor som får bruka huset. Sammanfattning: Jag hoppas du svar på några av dina frågor. Gällande din mors möjlighet att bo kvar finns det flera lösningar på detta om din farbror är villig att medverka, annars är det nog svårt att lösa det med tanke på din mors ekonomiskt svaga position. Detta svar är ju bara en översikt, om ni vill veta hur ni ska göra just i ert fall råder jag er att kontakta en jurist.

Invändningar mot arv och testamente

2021-10-30 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min mor gick bort vintern 2019. Jag är ensam på min fars sida och min mor har fyra barn sen innan. Min föräldrar hade äktenskapsförord och testamente som mig veterligen var giltigt. De andra hade invändningar vid bodelningen och skrev aldrig på arvskiftet då det i slutändan inte fanns något att dela på för dom. Såvitt jag vet har testamentet aldrig bestridits. Jag har försökt läsa mig till men förstår inte vilka eventuella möjligheter de andra barnen har att bestrida den dagen min far går bort. Kan ni hjälpa mig råda klarhet i frågan?
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det verkar utifrån det du skriver som dina halvsyskon har någon typ av invändning kring arvet efter din mor. Då jag inte känner till omständigheterna i just ditt fall och vad det är för typ av invändning blir mitt svar generellt. I många fall då arvingar som bara är barn till den döde maken (kallade särkullbarn) inte får något är det för att det står i ett testamente att makarna önskar att hela kvarlåtenskapen ska gå till den efterlevande maken. Särkullbarnen kan då jämka testamentet och få ut sin så kallade laglott som är halva arvslotten (7 kap. 1 § och 7 kap. 4 § Ärvdabalken (ÄB)). För att göra detta måste en sådan begäran komma in senast sex månader efter att de tog del av testamentet (7 kap. 4 § ÄB). Om det är någon annan orsak som har med testamentet att göra som gör att särkullbarnen har något att invända så skulle de kunnat klandra testamentet. Tidsgränsen för klander är också sex månader från det att de tog del av testamentet (14 kap. 5 § ÄB). Om det finns andra anledningar till att dina halvsyskon har invändningar finns det olika preskriptionstider i Ärvdabalken. Det vill säga tider när rätten att klaga går ut. Dessa finns främst i 16 kap. ÄB. Den längsta av dessa preskriptionstider är 10 år. Tiden räknas från den första makens död. Endast i väldigt speciella undantagsfall räknas tiden från den efterlevande makens död. Sammanfattningsvis är det troligaste i ditt fall att dina halvsyskons rätt att klaga gick ut sex månader efter de fick del av testamentet.

Överlåtelseförbud och hembud av fastighet i testamente

2021-09-29 i Testamente
FRÅGA |Arv av fritidsfastighetJag är ensamstående (make avliden)Jag äger sedan 1978 en fritidsfastighet vid en stor sjö. Marknadsvärde ca 4 milj uppskattat.Mina två barn ska ärva fastigheten som enskild egendom. Om en arvtagare vill sälja kan jag på ngt vis förhindra att fastigheten säljs på öppna marknaden? Det är inte aktuellt f.n men vad framtiden innebär vet jag inte. Tänkte att tax värdet kan vara värdemätare som skrivs i testamentet
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som om du undrar om du i ditt testamente kan skriva in begränsningar kring hur dina barn kan förfoga över sin andel i den fastighet de ärver tillsammans. Samägd egendom regleras enligt den så kallade Samäganderättslagen. I 6 § Samäganderättslagen framgår att om delägarna inte kan komma överens om de ska sälja eller inte har var och en rätt att begära att hela egendomen säljs på offentlig auktion. Det är att denna bestämmelse inte ska gälla som du kan skriva in i ditt testamente. Ett överlåtelseförbud i testamentet innebär att du motsätter dig att egendomen kan säljas vidare. Med ett överlåtelseförbud kan Samäganderättslagens 6 § sättas ur spel (se t ex NJA 1989 s. 9) Av din fråga fattar jag som att du ändå vill att syskonen ska kunna sälja till varandra. I så fall måste detta också regleras i testamentet. Jag tolkar det också med tanke på din fundering om taxeringsvärdet som att du önskar att det syskon som vill sälja sin andel i så fall endast får sälja till det andra syskonet till ett pris motsvarande taxeringsvärdet. Av allt att döma går även detta går bra att reglera i testamentet (NJA 1990 s. 18). Det blir ett slags hembud. Du kan alltså skriva in i testamentet att andelen i fastigheten endast får överlåtas mellan syskonen till taxeringsvärdet. När du formulerar ditt testamente bör du såklart ta hjälp av en jurist så att allt blir korrekt. Hoppas du fick svar på din fråga.

Ärver min exman mitt arv

2021-08-31 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |HejJag är skild och har tre barn. Jag tänkte skriva ett testamente att deras arv är deras enskilda egendom. Jag vill inte att deras far (min exman) eller halvsyskon (på pappas sida) får "mitt" arv i det ifall att de avlider innan honom och inte har egna barn. Kan jag förhindra det via testamente?MVH
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om dina barn är döda och inte har några egna barn och du inte har några föräldrar i livet eller syskon, syskonbarn, föräldrasyskon o s v går ditt arv till allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB)). Din exman ärver ju inte dig eftersom ni inte lägre är gifta. Din exman ärver inte heller istället för dina döda barn eftersom den så kallade istadarätten (ärva i någons ställe) bara gäller i nedstigande led och inte uppåt (2 kap. 1-3 § ÄB).Om du vill att någon annan än allmänna arvsfonden ska få din kvarlåtenskap efter din död om alla dina barn är döda och de barnlösa måste du skriva det i ditt testamente. Hoppas du fick svar på din fråga.