Har syskonbarn rätt till arv trots testamente?

2020-09-02 i Testamente
FRÅGA |Hej,min avlidna mammas tidigare särbo har testamenterat allt till mig.Han har inga egna barn, däremot 2 syskon och de har i sin tur barn.Kan de överklaga testamentet o få del av tillgångarna?
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du har fått all kvarlåtenskap från din mammas tidigare särbo testamenterat till dig. Jag förstår det också som att din mammas särbo inte hade några barn (eller barnbarn) men att han hade syskon och syskonbarn. Du undrar därför om syskonen eller deras barn har rätt till en del av hans arv och om de kan få del av det trots testamentet.Har syskonen eller deras barns rätt till arv kränkts genom testamentet?Genom att skriva ett testamente kan testatorn själv bestämma vem som ska ärva och vad som ska ärvas. Denna möjlighet är dock inte obegränsad eftersom den avlidnes barn, även kallade bröstarvingar, alltid har rätt att få ut sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten, vilket är det som bröstarvingen hade ärvt enligt lag om det inte hade funnits något testamente. Detta framgår av 7 kap 1 § ärvdabalken (här). Eftersom det endast är bröstarvingarna som har rätt till sin laglott är det fullt möjligt att göra alla andra arvingar helt arvslösa genom ett testamente.Ett testamente kan vara ogiltigtOm ett testamente skulle ogiltigförklaras skulle arvet istället fördelas enligt reglerna i ärvdabalken. Enligt dessa regler är det den avlidnes föräldrar som delar lika på arvet om det inte finns några bröstarvingar och syskonen ärver först om någon av föräldrarna redan avlidit, se 2 kap 2 § ärvdabalken (här). Om någon av syskonen som ska ärva har avlidit har dennes barn rätt till dennes del av arvet.Testamentet är ogiltigt om det inte uppfyller formkraven som finns i 10 kap 1 § ärvdabalken (här). Formkraven innebär kortfattat att testamentet ska vara skriftligt och undertecknat av testatorn och två vittnen. Testamentet är också ogiltigt om det upprättas under påverkan av en psykisk störning eller om någon tvingat testatorn att upprätta testamentet, se 13 kap 2 och 3 §§ ärvdabalken (här).Om testamentet är ogiltigt måste man klandra detOm någon av arvingarna vill att testamentet ska ogiltigförklaras måste denne väcka klandertalan inom sex månader efter det att denne tog del av testamentet vilket innebär att man måste väcka talan i domstol, se 14 kap 4 § ärvdabalken (här). Om ingen av arvingarna väcker någon sådan klandertalan ska testamentet gälla.SammanfattningDet är endast bröstarvingar som har rätt att få ut sin laglott, vilket betyder att man kan göra alla andra arvingar arvslösa genom testamente. I ditt fall kan syskonen endast få rätt till arvet om testamentet är ogiltigt, de väcker klandertalan inom rätt tid och om särbons föräldrar redan avlidit.Vänligen,

Förmyndare när omyndigt barn ärver ena föräldern

2020-06-30 i Bröstarvinge
FRÅGA |En make/maka avlider och efterlämnar ett större arv. Kvar finns efterlevande make/maka och ett minderårigt barn. Blir i detta fall en överförmyndare utsedd för att bevaka barnets intresse? Finns det en beloppsgräns för när så sker?
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta hur man gör när ett omyndigt barn ärver en större förmögenhet när en av föräldrarna gått bort. Reglerna om som handlar om detta finns i föräldrabalken, FB (här).Huvudregeln är att den andra föräldern är förmyndareSom du säkert känner till är den som är under 18 år omyndig och får därför, som huvudregel, inte själv råda över sin egendom, se 9 kap 1 § FB (här). Detta påverkar alltså hur man gör när en omyndig person ärver. Vidare gäller att barnets vårdnadshavare är barnets förmyndare och om barnets föräldrar har delad vårdnad innebär det alltså att båda föräldrarna är barnets förmyndare, se 10 kap 2 § första stycket FB (här). Skulle den ena föräldrarna gå bort har barnet således en vårdnadshavare kvar som blir ensam förmyndare, se 10 kap 2 § andra stycket FB (här).Om föräldern efterlämnar "ett större arv"Om ett barn får pengar från arv eller testamente och värdet överstiger ett prisbasbelopp, ska den som betalar ut pengarna från dödsboet sätta in arvet på ett konto hos en bank eller kreditmarknadsföretag. Pengarna får sedan inte tas ut utan att överförmyndaren samtyckt till det, se 16 kap 11 § FB (här). Dessutom kan sägas att om ett barn har tillgångar som sammanlagt överstiger åtta prisbasbelopp får föräldrarna inte heller förvalta dessa fritt. Detta kallas för kontrollerad förvaltning och innebär att om föräldrarna vill placera i aktier eller andra värdepapper så krävs det att överförmyndaren samtycker till detta. Dessutom ska föräldrarna lämna årliga redovisningar över förvaltningen till överförmyndaren, se 13 kap 2 § FB (här). Prisbasbeloppet för 2020 är för övrigt 47 300 kronor.SammanfattningVanligtvis blir alltså den andra föräldern förmyndare om den ena föräldern går bort. Föräldern är dock begränsad när det gäller förvaltning av arvet om det är fråga om pengar och där värdet överstiger ett prisbasbelopp (47 300 kronor). Dessutom är föräldrarna begränsade i förvaltningen när barnet har tillgångar som sammanlagt överstiger åtta prisbasbelopp (378 400 kronor).Vänligen,

Vad kan man göra om ett testamente kränker laglotten?

2020-01-29 i Laglott
FRÅGA |Hej! Finns det något att göra efter det att 6 månader gått från och med att en person skrivit på ett testamente och därmed ger bort sin laglott?
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta om det finns någon möjlighet att klandra ett testamente, på grund av att det kränker laglotten, efter man blivit delgiven testamentet. Eftersom din fråga handlar om arv och testamente är det reglerna i ärvdabalken (här) som gäller. Jämkning av testamentet måste ske inom sex månaderDen bröstarvinge som fått sin laglott kränkt genom ett testamente har möjlighet att begära jämkning av testamentet, se 7 kap 3 § ärvdabalken (här). Bröstarvingen måste begära jämkning inom sex månader från och med att bröstarvingen tagit del av testamentet. Jämkningen begärs genom att bröstarvingen informerar testamentstagaren, dvs. den som fått ärva genom testamentet, eller genom att väcka talan i domstol mot testamentstagaren. Om det har gått längre tid än sex månader sedan bröstarvingen blivit delgiven testamentet har rätten att kräva sin laglott gått förlorad.Vänligen,

Kan man skriva testamente till förmån för syskonbarn genom att hoppa över syskon?

2019-03-19 i Testamente
FRÅGA |Vi är ett gift par utan barn.Vi har skrivit testamente till förmån för våra syskonbarn. Har dock för oss att nya arvsregler gör att vi inte kan hoppa över våra syskon. Hur är det med det?
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Eftersom er fråga tar sikte på testamente och arvsfördelning är det Ärvdabalken (ÄB) som är tillämplig. När man upprättar ett testamente är det viktigt att känna till att det finns vissa personer man inte kan utesluta helt från arvet. Dessa personer kallas för bröstarvingar. Bröstarvingarna har alltid rätt att utfå sin laglott, även i fall då det finns ett testamente. Man kan alltså inte kränka bröstarvingarnas rätt till laglotten (7 kap 5 § ÄB). Det framgår dock av 2 kap 1 § ÄB att det är arvlåtarens avkomlingar som räknas som bröstarvingar. Ni skriver i er fråga att ni inte har några barn vilket innebär att ni saknar bröstarvingar, och eftersom era syskon inte räknas som bröstarvingar går det bra att upprätta testamentet till förmån för era syskonbarn.Några nya arvsregler som skulle begränsa er rätt att låta era syskonbarn ärva er genom upprättande av testamente är ingenting jag känner till. Jag undrar därför om det kan vara så att ni syftar på den legala arvsordningen, dvs. den ordning som arvet fördelas då det inte finns något testamente. Då gäller nämligen att era syskonbarn har s.k. istadarätt för sina föräldrar (2 kap 2 § ÄB). Det betyder att era syskonbarn endast kan ärva er om era syskon avlidit. På så sätt kan man alltså inte hoppa över sina syskon enligt den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen gäller alltså bara när det inte finns något testamente. Det finns därför inga hinder mot att hoppa över era syskon om ni upprättar ett testamente till förmån för era syskonbarn. Vänligen,

Hur går man tillväga om man vill att sitt ena barn ska ärva mer?

2020-07-31 i Testamente
FRÅGA |Har 2 barn, min son har avsagt sig bekantskap med mig.Är ensamstående 78 år bor i hus.Min dotter hjälper mig varje vecka.Antar att jag inte kan välja bort min sons lagliga rätt om jag dör, men skulle vilja ge min dotter en större del vid bortgång.Mitt hus är i dag värt 5-6 milj. Har lån på ca 700 000 och en kvarvarande skatt på 850 000.Har förstått att jag kan fylla i ett formulär på Livsarkivet digitalt och att det gäller som ett testamente.
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill att din dotter ska ärva mer än din son som du inte längre har någon kontakt med. Det framgår inte om du är gift eller inte så i mitt svar har jag utgått från att du inte är gift och att dina två barn är dina enda arvingar.Om man inte skriver något testamenteEftersom din fråga handlar om arv och testamente finns reglerna i ärvdabalken (här). När det inte finns något testamente fördelas arvet enligt reglerna i lagen. Enligt lagen ärver bröstarvingarna hela kvarlåtenskapen och den fördelas lika mellan dem, se 2 kap 1 § (här). Om man inte vill att ens barn ska ärva lika mycket, som i ditt fall, måste man upprätta ett testamente.Att skriva ett testamenteFör att ett dokument ska vara ett giltigt testamente finns det en del krav som måste vara uppfyllda. Om ett testamente inte uppfyller dessa krav är det ogiltigt och det innebär att kvarlåtenskapen ska fördelas enligt lagen. Testamentet ska vara skriftligt och bevittnas av två vittnen. Med vittnenas närvaro ska testatorn skriva under testamentet eller åtminstone bekräfta att det är hens underskrift. Vittnena ska sedan själva skriva under testamentet med sina namn med vetskap om att det är fråga om ett testamente, se 10 kap 1 § (här).Alla personer får dock inte vara vittnen. Den som är under 15 år eller på grund av psykisk störning inte förstår betydelsen av att bevittna ett testamente får inte vara testamentsvittne. Inte heller den som är gift/sambo, den som är släkt i rätt upp- eller nedstigande led (t.ex. föräldrar och barn) eller svågerlag (t.ex. svär- och styvföräldrar och styvbarn) till testatorn eller dennes syskon får vara vittne. Man får inte heller vara vittne om man själv, ens make, sambo, syskon eller någon annan släkting som står i rätt upp- eller nedstigande led eller svågerlag ärver på grund av testamentet,10 kap 4 § (här). Eftersom att testamenten inte behöver registreras krävs det att de förvaras på en bra och säker plats.Barns rätt till laglottenBröstarvingarna har alltid rätt att utfå sin laglott, även i fall då det finns ett testamente. Man kan alltså inte kränka bröstarvingarnas rätt till laglotten. Laglotten är halva arvslotten, se 7 kap 1 § (här). Det betyder att barnen har rätt att få hälften av vad de skulle ha ärvt om det inte funnits ett testamente. Om man t.e.x har två barn är deras vardera arvslott 50 % av den totala kvarlåtenskapen. Vardera barns laglott är alltså 25 % av den totala kvarlåtenskapen. Man kan därför testamentera 75% till det ena barnet utan att kränka det andra barnets laglott. Jag vill också poängtera att det faktum att ett testamente kränker en bröstarvinges laglott innebär inte att testamentet är ogiltigt. För att bröstarvingen vars laglott har kränkts ska få ut hela sin laglott måste denna begära jämkning av testamentet, se 7 kap 3 § (här). Detta måste göras inom sex månader från det att bröstarvingen fick del av testamentet. Om jämkning inte begärs går dennes rätt till laglotten förlorad och fördelningen enligt testamentet står fast.SammanfattningDet är alltså fullt möjligt att testamentera en större del av arvet till din dotter, men ha i åtanke att din son har rätt till sin laglott. Om du skriver ett testamente som kränker din sons rätt till laglott måste han ändå begära jämkning av testamentet för att få sin laglott. Vill du ha hjälp att upprätta ett giltigt testamente rekommenderar jag dig att boka tid med en av våra duktiga jurister på Lawline. Boka tid kan du göra här.Vänligen,

När får gemensamma barn ut arv efter att en förälder avlidit?

2020-03-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hejsan! Jag har en fråga jag hoppas kunna få hjälp med. Min far gick bort ifjol och lämnade fru och 4 gemensamma barn efter sig utan testamente. Hur ser arvsrätten ut för bröstarvingarna (vi 4 syskon). Ärver våran mor hela förmögenheten, och vi barn får inget i dagsläget och får ärva efter hon har avlidit? Eller har man nån som helst rätt till arv när man är bröstarvinge?
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta när du och dina helsyskon får ut ert arv efter er pappa. Jag förstår det som att er pappa var gift med er mamma när han gick bort och att det inte fanns något testamente. Bröstarvingar får sitt arv i form av efterarvDet stämmer att all egendom tillfaller den efterlevande maken och att arvingarna till den först avlidna maken får sitt arv i form av efterarv. Reglerna om efterarv hittar du i ärvdabalken, ÄB, (här). Eftersom era föräldrar var gifta när er pappa gick bort tillfaller all hans kvarlåtenskap er mamma, se 3 kap 1 § ÄB (här). Enligt samma bestämmelse ärver gemensamma barn först när båda föräldrarna gått bort. Er mamma ärver egendomen med fri förfoganderätt vilket i princip innebär att man är fri att leva upp arvet, men det finns också vissa begränsningar.Det finns nämligen en regel i ärvdabalkens 3 kap 3 § (här) som syftar till att skydda efterarvingarna mot att deras rätt till efterarv går förlorad genom att den efterlevande maken skänker bort egendom. Det kan exempelvis röra sig om en större donation och andra gåvor, eller t.o.m att man tecknar försäkringar till vilkas maken insätter andra än efterarvingarna som förmånstagare. Er mamma får inte heller testamentera bort ert arv från er pappa, se 3 kap 2 § ÄB (här).Ersättning till efterarvingarnaEfterarvingarna kan ha rätt till ersättning om den efterlevande maken överskrider vad hen får göra med den först avlidna makens kvarlåtenskap. Det finns dock vissa kriterier som ska vara uppfyllda för att efterarvingarna ska ha rätt till ersättning på grund av den efterlevande makens ageranden. Det ska vara fråga om en gåva eller liknande handling som är en väsentlig minskning av egendomen, minskningen ska ha orsakats av den efterlevande maken och detta ska ha skett i syfte att utestänga efterarvingarna från arvet eller att maken inte haft tillräcklig hänsyn till efterarvingarna vid agerandet.SammanfattningDet finns alltså ingenting som ni bröstarvingar kan göra nu i förebyggande syfte för att tillvarata er rätt till arvet. Ni kan inte få ut ert arv från er pappa förrän er mamma gått bort.Vänligen,

Kan man åberopa 5-års regeln vid ena makens död?

2019-05-31 i Efterarv
FRÅGA |Hej.Jag har en fundering om giftorättsgods vid kortare äktenskap än 5 år.Min bror gick bort 2018. Han gifte sig, 2 månader före sin död. Han och makan var innan dess sambos i ca 3 år. Min bror har inga barn.Har nu precis haft bodelning och som vi förstod så går allt till makan (det som fanns var i princip värdet på det nybygda huset på ca 2 milj), som förfogas fritt av henne. Hälften till efterarvingar (min mor och jag själv, pappa är avliden sedan ett år före min bror). Men detta känns mest som ett sanning utan värde och inte något att lita på i framtiden. Som begravningsfirman uttryckte det till makan; "du kan ge bort det till efterarvingarna nu eller också kan du fritt sätta sprätt på pengarna". Respektlöst men förmodligen sant.FrågaNu har jag av en kompis kompis som är advokat fått info att regeln om "Jämking vid kortare tid än 5 år" kan åberopas. Är det verkligen någon sanning i det? Har själv bara hittat skrivningar om detta i samband med skiljsmässa.
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det stämmer att det finns en jämkningsregel i Äktenskapsbalken (här) som kan användas i fall då det vore oskäligt att dela på allt giftorättsgods sett till äktenskapets längd, även kallad 5-års regeln. Det stämmer dock mycket riktigt att den inte kan åberopas när bodelning sker med anledning av att den ena maken avlidit. Detta framgår av 12 kap 1 § st 2 (här). Det stämmer att all egendom tillfaller den efterlevande maken men att arvingarna till den först avlidna maken får sitt arv i form av efterarv, dvs. när din brors maka avlider, och att hon har fri förfoganderätt under tiden. Däremot kan det vara bra att känna till att det finns ett undantag till den efterlevande makans fria förfoganderätt och hon kan inte "fritt sätta sprätt på pengarna". Det finns nämligen en regel i Ärvdabalkens 3 kap 3 § (här) som syftar till att skydda efterarvingarna mot att deras rätt till efterarv går förlorad genom att den efterlevande maken skänker bort egendom. Det kan exempelvis röra sig om en större donation och andra gåvor, eller t.o.m att man tecknar försäkringar till vilkas maken insätter andra än efterarvingarna som förmånstagare. Det finns dock vissa kriterier som ska vara uppfyllda för att efterarvingarna ska ha rätt till ersättning på grund av den efterlevande makens ageranden: Det ska vara fråga om en gåva eller liknande handling som innebär en väsentlig minskning av egendomen, minskningen ska ha orsakats av den efterlevande maken och detta ska ha skett i syfte att utestänga efterarvingarna från arvet eller att maken inte haft tillräcklig hänsyn till efterarvingarna vid agerandet.Det finns alltså ingenting som ni arvingar kan göra nu i förebyggande syfte för att tillvarata er rätt till arvet, mer än att vara lite vakna på hur frun spenderar pengarna och hanterar egendomen. Hör därför gärna av dig om du vill veta mer eller om det skulle uppstå någon situation där du misstänker att frun vill utestänga er från efterarvet.Vänligen,

Fråga om legat och universellt förordnande

2019-02-15 i Testamente
FRÅGA |Hej, Hur skulle ett sådant fall kunna lösas på bästa sätt? Egon har inga barn. Han vill att systerdottern Emma ska få all hans egendom förutom bilen. Den ska nämligen grannen få, som tack för att han varit så snäll och kört Egon till och från vårdcentralen. Vad kallas Emma respektive grannen med hänsyn tagen till förordnandena i testamentet?
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När testatorn (den person som skrivit testamentet, dvs. Egon) vill testamentera bort en viss sak eller en specifik summa pengar till någon, handlar det om s.k. legat. I det här fallet vill Egon testamentera sin bil till grannen, vilket innebär att grannen kallas legatarie. Med andra ord kan sägas att den som på grund av testamente mottar specifik egendom benämns legatarie, och det legatarien mottar kallas legat.När det gäller Emma tilldelas hon inte någon särskild utpekad sak eller exakt specificerad summa. Istället tilldelas hon hela, eller en angiven del av, Egons kvarlåtenskap. Hon kallas därför universell testamentstagare. Vänligen,