Hur påverkas jag om ett syskon får ett förskott på arv?

2020-09-19 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej, min syster ska få ett förskott på arv på 100.000 kr av mina föräldrar. De kommer att låna upp dessa pengar på sitt hus. Kommer det lånet att dras av i en framtida bouppteckning? Blir det då rätt att jag påverkas av att boets kvarlåtenskap blir lägre pga denna skuld? Hur gör man detta mest rättvist?
Matilda Bergström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förskott på arvDet som dina föräldrar ger till din syster ska avräknas som förskott på arv om inget annat föreskrivits vid gåvans givande (6 kap. 1 § ärvdabalken). Avräkningen ska ske efter egendomens värde vid mottagandet, dvs. 100 000 kr (6 kap. 3 § ärvdabalken). Vid bestämmande av arvslotternas storlek ska kvarlåtenskapen ökas med förskottets värde (6 kap. 5 § ärvdabalken). Om din systers förskott skulle vara större än vad hon annars skulle fått i arvslott behöver hon dock inte återbära överskottet (6 kap. 4 § ärvdabalken).Exempel:1 000 000 (kvarlåtenskap) + 100 000 (förskott) = 1 100 000 1 100 000 / 2 = 550 000 (arvslott)Din syster ska avräkna förskottet 550 000 - 100 000 = 450 000.Din syster erhåller således 450 000 medan du erhåller 550 000. SlutsatsJag tolkar det som att dina föräldrar ska ta ett lån med sitt hus som säkerhet och sedan ge pengarna som förskott på arv. Skulden kommer räknas in i bouppteckningen såsom lån och därmed minska kvarlåtenskapen. Det dina föräldrar ger din syster ska sedan avräknas som förskott på arv vid arvskiftet. Regeln finns till för att göra det mer rättvist mellan arvlåtarens barn med tanken att föräldrar vill behandla sina barn lika. Du påverkas alltså inte av gåvans givande så länge förskottet inte är större än din systers arvslott eftersom förskottet återförs vid beräkning av arvslotternas storlek. Dina föräldrar kan dock frångå avräkningsskyldigheten helt om de föreskriver annat i ett gåvobrev eller dylikt. För ytterligare rådgivning rekommenderar jag er att kontakta vår juristbyrå.Vänligen,

Vad är skillnaden mellan arvsavståelse och arvsavsägelse?

2019-11-30 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej!Vad är skillnaden mellan arvsavstående och arvsavsägelse?Vad är lämpligast att använda i detta fallet?En far har dött och han har två barn. Barnen vill att en av dem ska ärva allt. Detta beror på att det ena barnet har en problematik där arvet kan vara till nackdel för denne.Tacksam för svar!
Matilda Bergström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En arvsavsägelse kan endast göras medan arvlåtaren fortfarande lever och innebär att personer avsäger sig sitt framtida arv. Sådan avsägelse måste göras skriftligen och kan ske genom godkännande av testamente (17 kap. 2 § ärvdabalken). Det framgår i din fråga att arvlåtaren har avlidit, vilket medför att en arvsavsägelse inte kan göras. Istället kan personen göra ett arvsavstående.Ett arvsavsående görs nämligen efter arvlåtarens bortgång och innebär att personen avstår från sitt arv. För att avståendet ska få sakrättsligt skydd (dvs. hindra utmätning av personens del av arvet) måste personen underrätta dödsboet om sitt avstående innan arvskiftet verkställs. Det kan med fördel göras redan vid bouppteckningsförrättningen, även om alla dödsbodelägare inte är närvarande, men måste då skrivas in i bouppteckningshandlingen (se NJA 1993 s 34.)Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Vad kan särkullbarn kräva som dödsbodelägare?

2019-09-26 i Särkullbarn
FRÅGA |Vi ska ha bouppteckning för min avlidna far. Mamma lever o bor kvar i lägenheten. Vi är fyra gemensamma barn, sen ett särkullbarn till pappa. Vad har han rätt att kräva just idag läget?
Matilda Bergström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår i mitt svar från att ni inte har funnit något testamente.Bröstarvingarna ärverDin fars barn ses som bröstarvingar och har därför arvsrätt, dvs. ärver efter er far. Särkullbarn har därför precis samma arvsrätt som ni övriga barn (2 kap. 1 § ärvdabalken). Särkullbarnet blir därför en dödsbodelägare i dödsboet och har samma rätt som övriga barn gällande förvaltningen av dödsboet. Även särkullbarnet måste alltså samtycka till alla åtgärder som sker i boet (18 kap. 1 § ärvdabalken). Särkullbarnets rätt att få ut arvet direktEtt särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt och behöver inte vänta på något efterarv (3 kap. 1 § ärvdabalken). Detsamma gäller de gemensamma barnen under förutsättning att dina föräldrar inte var gifta. Om dina föräldrar däremot var gifta ärver ni inte er far direkt, utan arvet går till din mor. Ni får sedan ut ert arv från både er far och mor samtidigt vid din mors bortgång. (3 kap. 1-2 §§ ärvdabalken) Arvets fördelningDå ni är fem bröstarvingar ska arvet fördelas lika mellan er, dvs. varje delägare har rätt till 1/5 var (2 kap. 1 § ärvdabalken). Äger din far halva lägenheten kan det innebära att en tvångsförsäljning måste ske om det inte finns andra medel i dödsboet som uppgår till särkullbarnets arvslott.SammanfattningSärkullbarnet är alltså en dödsbodelägare och ska därför bli kallad till bouppteckningen. Som dödsbodelägare kan särkullbarnet kräva att få vara delaktig i förvaltningen av dödsboet och ni måste inhämta samtycke innan några åtgärder i dödsboet sker. Särkullbarnet har även rätt att kräva ut sitt arv direkt och behöver inte vänta på något efterarv. Särkullbarnet kan dessutom kräva en tvångsförsäljning av lägenheten, om förutsättningarna ovan är uppfyllda. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vad händer om bröstarvingen ignorerar testamentet?

2019-08-13 i Testamente
FRÅGA |Hej, jag har en följdfråga till denna fråga som min man ställde till er idag: https://lawline.se/answers/bortadopterades-barns-ratt-till-laglott Vad händer om den icke bortadopterade bröstarvingen vägrar dela med sig av laglotten till de två bortadopterade sönerna? Den är ju rent juridiskt enbart hans. Varifrån tar man pengarna då?
Matilda Bergström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bröstarvinges rätt till laglottUtifrån svaret på den tidigare frågan antar jag att ett testamente upprättats som ger de två bortadopterade barnen arvsrätt. Det är dock inte meningen att det icke bortadopterade barnet (bröstarvingen) ska dela med sig av sin laglott. Din man får nämligen inte testamentera bort en bröstarvinges laglott. Om ni ändå skriver ett testamente som inskränker på laglotten kan bröstarvingen jämka testamentet och därmed få ut hela sin laglott (7 kap. 3 § ärvdabalken). Eftersom din man endast har en bröstarvinge är laglotten halva arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken). Han kan därför endast testamentera bort den andra halvan av arvslotten. Hans två bortadopterade barn kan därför som mest få ¼ av arvet vardera. ½ (bröstarvingens laglott) + ¼ (testamente bortadopterat barn) + ¼ (testamente bortadopterat barn) = hela arvslottenAnsök om skiftesmanOm din mans bröstarvinge vägrar dela med sig av det arv som överstiger laglotten kan hans bortadopterade barn ansöka om en skiftesman hos tingsrätten som då kan göra ett tvångsskifte och därmed bestämma hur arvet ska fördelas i enlighet med testamentet (23 kap. 5 § ärvdabalken).Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vem även min avlidne dotters laglott när jag avlider?

2019-11-30 i Arvsordning
FRÅGA |Vem ärver min avlidna dotters laglott när jag dör? Min dotters make eller hennes bröder? Hon har inga barn! Om jag vill att hennes laglott ska tillfalla någon annan? Behöver min dotter skriva testamente om framtida arv som är efter hennes död?
Matilda Bergström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I första hand ärver arvlåtarens barn då de tillhör den första arvsklassen (2 kap. 1 § första stycket ärvdabalken). Har ett av barnen avlidit går dennes del av arvet till det avlidna barnets egna barn (istadarätten) (2 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken)Det framgår av din fråga att din avlidna dotter inte har några barn. Hennes del av arvet efter dig kommer istället gå till hennes syskon (dina barn). Din avlidna dotters bröder kommer därför dela på hennes del av arvet. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Bröstarvinges rätt till laglott

2019-09-29 i Laglott
FRÅGA |Jag och min syster förlora våran far för inte alls länge. Pappa träffa en ny kvinna för 5 år sen och gifte sig med henne för 3 år sen. Hon har 3 vuxna barn från tidigare äktenskap. Nu visar det sig att i samband med deras bröllop skrevs ett testamente där det står att hennes vuxna barn och hon själv ska ärva våran pappa. Vad gäller för mig och min syster som är bröstavrvingar. För enligt henne inte ha vi ingen rätt att ärva våran pappa. Hon har även nu innan bodelningen sålt pappas bil och andra lösören som var av värde som tillhörde min pappa. Jag och min syster behöver råd om vad som gäller. Har vi ingen rätt att ärva och har verkligen hennes barn rätt att ärva våran pappa.
Matilda Bergström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bröstarvingarnas rätt till arvslottBåde du och din syster ses som bröstarvingar och är de som i första hand ska ärva efter er far (2 kap. 1 § ärvdabalken). Eftersom ni anses vara särkullbarn, dvs. inte är gemensamma barn till er far och hans nuvarande fru, har ni rätt att få ut arvet direkt och behöver inte invänta något efterarv efter er fars fru (3 kap. 1 § ärvdabalken).Hade det inte funnits något testamente hade det enbart varit du och din syster som ärvde efter er far, dvs. ni hade fått halva arvet var. Er arvslott är alltså ½ arvet var. Testamente som inskränker på arvslottenI ert fall har er far skrivit ett testamente som inskränker er arvsrätt. Ett testamente får inte inskränka hela bröstarvingarnas arvslott, utan endast halva arvslotten (den s.k. laglotten) (7 kap. 1 § ärvdabalken). Ett testamente som testamenterar bort all kvarlåtenskap och som inte ger dig eller din syster någon arvsrätt alls är alltså inte tillåten. För att ni ska ha rätt till er laglott måste både du och din syster jämka testamentet (7 kap. 3 § ärvdabalken). Jämkningen måste göras inom sex månader från det att ni delgivits testamentet. Görs ingen jämkning ses det som att ni godkänner inskränkningen och ni förlorar således er rätt till laglott. Det räcker med att ni meddelar att ni vill få ut er laglott. Det kan vara praktiskt att göra detta i samband med bouppteckningen och det ska då antecknas på bouppteckningsdokumentet.Hur stort blir ert arv?Om din far har skrivit att hans nuvarande fru och hennes barn ska ärva honom, och ni jämkar testamentet, så kommer testamentet bli ogiltigt i den del som testamentet inskränker laglotten. Du och din syster har rätt till er laglott, ¼ av arvet var (sammanlagt 1/2 arvet), och hans nuvarande fru och hennes barn får sedan dela på den andra halvan i enlighet med testamentet. Försäljning av egendom innan bodelning/bouppteckningDet är inte tillåtet att sälja egendom innan bouppteckningen är gjord. Skulle några uppgifter i bouppteckningen inte stämma överens med dödsboets verkliga tillgångar, eller om viss tillgång saknas, kan ansvar för bedrägeri och förskingring aktualiseras. Säljs egendom innan bouppteckningen upprättats finns även en risk att hon blir skylig att ersätta boet för eventuell skada som uppkommit till följd av försäljningen (18 kap. 6 § ärvdabalken).Hon måste även inhämta samtycke från övriga dödsbodelägare vid förvaltningen av dödsboet, vilket innebär att både du och din syster måste godkänna försäljningen innan den görs. Ni driver nämligen dödsboet tillsammans och varje dödsbodelägare har vetorätt (18 kap. 1 § ärvdabalken). SammanfattningDin fars frus påstående om att ni inte har arvsrätt efter er far är felaktig. Ni måste dock jämka testamentet för att ni ska få ut er laglott (halva arvslotten var = ¼ av arvet var). Ni ses som dödsbodelägare i dödsboet och ska godkänna alla åtgärder som görs i dödsboet. Din fars frus försäljning är inte tillåten då hon inte inhämtat samtycke från er samt att försäljningen gjordes innan bouppteckningen var upprättad. Din fars fru och hennes barn har rätt att ärva allt förutom er laglott i enlighet med er fars testamente. Har ni svårt att komma överens i dödsboet är mitt råd till er att kontakta en advokatbyrå som hjälper er, alternativt att ni ansöker om en boutredningsman som tar över hela förvaltningen av dödsboet. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Hur snart efter ett dödsfall måste ett arvskifte av en lantbruksfastighet göras?

2019-09-15 i Arvsskifte
FRÅGA |Hur snart efter ett dödsfall måste ett arvskifte av en lantbruksfastighet göras? Dödsfallet skedde i juli 2016.
Matilda Bergström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ingår en lantbruksfastighet i ett dödsbo ska boet ha avvecklat fastighetsinnehavet senast fyra år efter utgången av det kalenderår då dödsfallet inträffade (18 kap. 7 § första stycket ärvdabalken). Utgången av det kalenderår som dödsfallet inträffade är 31 december 2016. Senast 31 december 2020 måste därför arvskiftet göras. Länsstyrelsen kontrollerar att avvecklingen skett inom föreskriven tid. Om dödsboet inte fullgör sin skyldighet inom den tidsperioden får Länsstyrelsen vid vite förelägga dödsboet att fullgöra skyldigheten (18 kap. 7 § första stycket ärvdabalken)Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Är bouppteckningen felaktig om jag inte blivit kallad till förrättningen?

2019-07-31 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Har fått kopia av min mors bouppteckning via skattemyndigheyen- där är det i kryssat "personlig närvaro" på mig. Har varken varit närvarande, fått kallelse eller skrivit fullmakt. Ska inte upplysningar vara sanningsenliga - detta är ju en fullständig lögn. Får det gå till på detta sätt?
Matilda Bergström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Samtliga dödsbodelägare ska kallas till förrättningen i god tid (20 kap. 3 § första stycket ärvdabalken). Om en person inte varit närvarande måste det finnas bevis på att personen blivit kallad till förrättningen. Beviset ska bifogas bouppteckningen.I ditt fall har de angivit att du varit personligt närvarande trots att du inte deltagit i förrättningen. Det innebär att bouppteckningen är felaktig. Du måste överklaga Skatteverkets beslut att registrera bouppteckningen inom tre veckor för att de ska kunna ändra felaktigheten. Dödsboet måste då kunna bevisa att du blivit kallad till förrättningen. Upptäcks felaktigheten i bouppteckningen ska därefter en tilläggsbouppteckning förrättas inom en månad (20 kap. 10 § första stycket ärvdabalken). Tilläggsbouppteckningen görs på samma sätt som en vanlig bouppteckning (20 kap 10 § tredje stycket ärvdabalken). Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,