Hur får jag reda på vem som upprättar bouppteckningen?

2020-08-30 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Jag bor utomlands och har aldrig haft kontakt med min far. Vet dock att han har ett barn till och är ogift. Mitt enda sätt att få veta om han avlider är att ringa Skatteverket och kolla med jämna mellanrum (han är nu 81 så tiden tickar på). Finns det någon tidsgräns inom vilken jag behöver ge mig tillkänna för att få ut min del av arvet? Hur får jag reda på vem som gör bouppteckningen?
Amanda Kinnander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer främst att utgå från ärvdabalkens (ÄB) regler i mitt svar nedan.Finns det någon tidsgräns inom vilken du behöver ge dig tillkänna för att få din del av arvet?Svaret på denna fråga är ja, det kan dock skilja sig något hur lång tidsgränsen är beroende på situation.Alla dödsbodelägare, så som barn till den avlidne, ska få en kallelse till förrättningen av bouppteckningen, ÄB 20 kap 2 §. Om du bor på för bouppteckningsmannen okänd ort och därför inte får en kallelse ska Skatteverket kungöra ditt arv i Post- och Inrikes Tidningar. Därefter har du fem år på dig att göra din rätt till arvet gällande, ÄB 16 kap 1 §. Om du inte bor på okänd ort och därmed får en kallelse har du som huvudregel tio år på dig att göra din rätt gällande, ÄB 16 kap 4 §. Skatteverket kan emellertid förelägga dig att göra din rätt gällande och då har du sex månader på dig att göra detta, ÄB 16 kap 5 §. Hur kan du få reda på vem som gör bouppteckningen?Den person som bäst känner till dödsboet utses till bouppgivare. Denne ska utreda dödsboet samt upprätta en bouppteckning, ÄB 20 kap 6 §. Om dödsbodelägarna inte kan komma överens kan en boutredningsman tillsättas av tingsrätten för att göra det istället. Den som handhar dödsboet ska utse två förrättningsmän som i samband med förrättningen av bouppteckningen intygar att bouppteckningen är rätt och riktig, ÄB 20 kap 2 §. För att ta reda på vem som upprättar bouppteckningen och vem som utses till förrättningsman är det en god idé att antingen själv vara involverad i processen, vilket du som arvinge tillika dödsbodelägare har möjlighet att vara. Ett annat alternativ är att ta kontakt med någon annan dödsbodelägare, exempelvis din fars andra barn, och helt enkelt fråga. När bouppteckningen väl är gjord ska den registreras hos Skatteverket och därmed finns ett ytterligare sätt att ta reda på vem som gjort bouppteckningen genom att i efterhand kontakta Skatteverket, ÄB 20 kap 9 §. Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Hur påverkas arvsordningen av att två makar har ansökt om äktenskapsskillnad innan en av makarna avlider?

2020-05-23 i Make
FRÅGA |En gift person har avlidit. Särkullbarn finns. Troligen har paret ansökt om skilsmässa, Hur ser arvssituationen ut i detta fall
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns att hitta i ärvdabalken (ÄB) och jag kommer att utgå från dessa regler i mitt svar.Om en avliden person var gift är huvudregeln att dennes tillgångar tillfaller den efterlevande maken, ÄB 3 kap 1 §. Detta gäller dock inte alltid om det finns särkullbarn med i bilden. Då ska istället särkullbarnet ärva sin förälder, om denne inte avstår sin arvsrätt till förmån för den efterlevande maken vill säga. Om särkullbarnet avstår arvet ska hen istället ta del av dödsboet efter den efterlevande maken vid dennes död, ÄB 3 kap 1-2 §. Vidare har den efterlevande maken dock alltid rätt att erhålla tillgångar som efter bodelningen uppgår till totalt fyra prisbasbelopp, vilket år 2020 motsvarar 189 200 kr. Om den efterlevande makens tillgångar inte uppgår till detta belopp har hen rätt att få ta del av kvarlåtenskapen till så stor del att beloppet uppnås, ÄB 3 kap 1 §.Men om det var så att paret hade ansökt om äktenskapsskillnad innan dödsfallet inträffade kan du bortse från allt jag skrivit ovan, ÄB 3 kap 10 §. I det fallet kommer nämligen särkullbarnet att ärva all kvarlåtenskap efter sin förälder (under förutsättning att det inte finns något testamente som säger annat), ÄB 2 kap 1 §. Maken kommer däremot att lämnas lottlös.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Hur kan en avtala om att ett lån ska ses som förskott på arv?

2020-03-26 i Förskott på arv
FRÅGA |Min bror har lånat mycket pengar från mor som han betalar av på varje månad. Vill skriva att lånat är ett förskott på arvet, samt att om jag som syster dör före mor så ärver mina barn samma summa. Hur skriver man ett sådant tillägg?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna som jag kommer att utgå från i mitt svar finns att hitta i ärvdabalken (ÄB).Angående lån som förskott på arvGåvor som en förälder ger sitt barn under sin livstid ses enligt huvudregeln som arv, ÄB 6 kap 1 §. Ett lån ses som regel inte som ett förskott på arv, men detta kan variera beroende på omständigheterna. Det har bland annat framkommit i ett rättsfall (NJA 1941 s. 62) att ett lån som inte är förenat med ränta kan ses som ett förskott på arv. Om lånet skulle avskrivas när din mor dör är även det en omständighet som kan innebära att lånet bör ses som förskott på arv.Om det trots allt bör ses som ett lån kommer din brors skuld vid din mors död övergå till att bli en skuld till dödsboet. Det innebär att din bror kommer att behöva betala tillbaka pengarna så småningom, oavsett om det sker när din mor är vid livet eller efter hennes död.Låneavtalet, oavsett om det finns ett fysiskt avtal eller ej, är upprättat mellan din bror och din mor. Det är i detta avtal som tillägget måste skrivas in. Hur det skrivs in spelar mindre roll då avtalsfrihet råder och särskilda formkrav för liknande villkor saknas. Det viktiga är att det tydligt framgår vad som menas i det fall att det skulle uppstå en tvist om innebörden av villkoret. Eftersom det är din bror och din mor som är parter i avtalet vill jag också tillägga att du personligen inte kan skriva in villkoret om att det som inte betalats tillbaka ska ses som förskott på arv, utan det måste parterna i avtalet komma överens om. Angående att dina barn ska ärva i ditt ställeSom bröstarvinge till arvlåtaren är du först i arvsordningen. Om du skulle dö innan din mor träder dina barn in som arvtagare i ditt ställe och erhåller motsvarande din del av arvet, ÄB 2 kap 1 §. Eftersom detta redan är lagstadgat är det inget som ni själva behöver avtala om. SammanfattningMin rekommendation är att du först utreder hur lånet är reglerat mellan din mor och din bror för att ta reda på om lånet möjligtvis bör ses som en gåva. I sådana fall kommer summan att ses som ett förskott på arv. Om så inte är fallet kommer skulden aldrig att försvinna plötsligt, utan den kommer att kvarstå, men istället övergå till dödsboet när din mor dör. Vidare är lån mellan privatpersoner inget som är lagstadgat, varför avtalsfrihet råder på området. Ett villkor enligt vilket det din bror inte betalat tillbaka ska utgöra förskott på arv bör därför vara ett möjligt tillägg i låneavtalet. Detta är ett villkor som måste avtalas mellan avtalsparterna, det vill säga din bror och din mor. Slutligen kommer dina barn alltid att få träda in som arvtagare i ditt ställe i det fall du skulle dö innan din mor.Jag hoppas att du har fått dina frågor besvarade! Om inte är du mer än välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Vad händer med laglotten då bröstarvingen är avliden?

2020-01-17 i Testamente
FRÅGA |Hej!Min farmors syster har skrivit ett testamente. I testamentet överlåter hon all sin kvarlåtenskap till min mamma, med undantag för bröstarvingens laglott och X kronor till en forskningsfond. Nu när min farmors syster har gått bort är hennes man, och bröstarvingen redan avliden sedan tidigare. Inga arvskiften har gjorts gällande mannen eller bröstarvingen. Vad händer med den del i testamentet som är överlåten till bröstarvingen när bröstarvingen inte längre är i livet? (Testamentet skrevs när bröstarvingen fanns i livet) Min farmor lever, de hade också en halvbror som är avliden, han har i sin tur tre barn. Varav en avliden. Den avlidna maken har två av tre syskon kvar i livet. Den avlidne bröstarvingen hade verken make eller barn. Hur ser arvsfördelningen ut om testamentet gäller, samt om man bortser från testamentet?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om testamente finns att hitta i ärvdabalken (ÄB). Som utgångspunkt gäller att ett testamente är giltigt om formkraven för testamente är uppfyllda. Formkraven är som följer:- Testamentsgivaren, det vill säga den som upprättar testamentet, ska vara myndig, ÄB 9 kap 1 §. - Testamentet ska vara skriftligt, ÄB 10 kap 1 §. - Två vittnen ska närvara då testamentsgivaren undertecknar testamentet samt själva skriver under med namn, ÄB 10 kap 1 §. - Testamentet ska vara upprättat frivilligt, ÄB 13 kap 3 §.Om din farmors systers testamente uppfyller kraven ovan är det att se som giltigt och det ska därmed tillämpas i enlighet med din farmors systers vilja, ÄB 11 kap 1 §. Som jag förstår frågan vill du ha svar på vad som kommer att ske om testamentet gäller respektive inte gäller. Jag vill i detta sammanhang påpeka att om formkraven är uppfyllda ska testamentet gälla och därmed vara bestämmande i arvskiftet.Jag utgår från att din farmors syster ärvde sin make med fri förfoganderätt, ÄB 3 kap 1 §. Med fri förfoganderätt avses att din farmors syster fick använda sin makes kvarlåtenskap, men inte testamentera bort den. Oavsett om testamentet gäller eller inte måste inledningsvis en bodelning göras för att skilja din farmors systers kvarlåtenskap från hennes makes kvarlåtenskap. Makens kvarlåtenskap kommer att tilldelas hans två syskon som är i livet, om inte det tredje avlidna syskonet har några barn som träder i hans ställe vill säga, ÄB 2 kap 2 §.Hur ser arvsfördelningen ut om testamentet gäller?Om testamentet gäller ska arvet som sagt delas upp efter din farmors systers vilja, ÄB 11 kap 1 §. Som jag tolkar det vill hon att din mamma ska ärva henne samt att forskningsfonden ska tilldelas en viss summa. Att hon skrev med sin bröstarvinges laglott i testamentet var sannolikt ett sätt att uppmärksamma lagen, då bröstarvingen alltid har en legal rätt till sin laglott, oavsett vad ett testamente säger. Jag skulle därför tolka din farmors systers vilja som att den andelen som utgjorde laglotten nu istället ska tillfalla din mamma.Hur ser arvsfördelningen ut om testamentet inte gäller?Om testamentet inte gäller kommer kvarlåtenskapen att fördelas i enlighet med ärvdabalken. Då bröstarvingen är avliden kommer den som står näst på tur i arvsordningen att erhålla arvet, nämligen föräldrar. Jag utgår från att din farmors systers föräldrar är avlidna och i deras ställe går hennes syskon in som arvtagare. Arvet kommer då att delas upp så att respektive förälders lott tillfaller deras respektive barn. Det innebär att din farmor, i sin roll som helsyskon, kommer att få 3/4 av arvet då hon tar del av båda föräldrarnas arvslotter. Halvbrodern får bara ta del av den lotten som skulle ha tillfallit hans förälder och får därför 1/4. Då halvbrodern är död kommer de två av hans barn som är i livet att få dela på denna lott, ÄB 2 kap 2 §.SammanfattningInledningsvis ska en bodelning göras för att separera din farmors systers kvarlåtenskap från hennes makes kvarlåtenskap. Om testamentet gäller vill jag mena att din mamma får ärva även den del som skulle utgjort bröstarvingens laglott. I och med att hen är avliden och inte själv hade några barn finns det ingen person i den första arvsklassen som kan ta del av laglotten. Det finns vidare ingenting som hindrar att övriga arvsklassers (exempelvis syskons) arvsrätt testamenteras bort på det sätt som skett i det aktuella testamentet.Om testamentet inte gäller kommer din farmors systers syskon, som tillhör den andra arvsklassen, att ärva henne. Helsyskonet kommer att tilldelas 3/4 av arvet och halvbroderns barn kommer att få dela på 1/4. Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad! Om du vill ha ett förtydligande i något avseende går det bra att kontakta mig på amanda.kinnander@lawline.se. Vänliga hälsningar,

Hur påverkas testamentstagares rätt av arvingars rätt till laglott?

2020-07-23 i Testamente
FRÅGA |Min svärmor testamenterade sin kvarlåtenskap till mej och min hustru 50 % var . Jag är ju inte bröstarvinge nu när boet skall delas hur blir det med mina 50% skall den delen hållas undan för andra arvingar som vill ha sin laglott ?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om det finnas levande bröstarvingar – det vill säga barn, barnbarn och barnbarnsbarn – när någon avlider är det dessa som ärver den avlidne, ärvdabalken 2 kap 1 §. Övriga arvsklasser, så som föräldrar, syskon, syskonbarn och mor- och farföräldrar, ärver enbart den avlidne om bröstarvingar saknas, ärvdabalken 2 kap 2-3 §. Det innebär att om din svärmor inte har några andra barn än din fru så är din fru ensam arvinge. En bröstarvinge har en legal rätt att få åtminstone hälften av sin arvslott, så kallad laglott, ärvdabalken 7 kap 1 §. Om din fru är ensam arvinge innebär det att hennes laglott utgör 50 % av den totala kvarlåtenskapen. Det innebär således att din svärmor kunnat förfoga över övriga 50 % på så vis hon önskade, exempelvis genom att testamentera det till dig. Andra arvingar än bröstarvingar har inte möjlighet att få ut någon laglott. Om det saknas andra bröstarvingar kommer du sannolikt att få behålla det som testamenterats till dig.Om det däremot finns fler bröstarvingar har dessa möjlighet att påkalla jämkning av testamentet för att de ska kunna få ut sin laglott, ärvdabalken 7 kap 3 §. Detta skulle givetvis påverka hur stor del av kvarlåtenskapen som du får erhålla i slutändan. Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Vad händer om en inte besvarar en kallelse till en bouppteckning?

2020-05-03 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |om man fått kallelse till bouppteckning men ej svara på denna, vad händer då?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om bouppteckning finns att hitta i ärvdabalken (ÄB). Där står bland annat att en bouppteckning ska förrättas senast 3 månader efter dödsfallet och att samtliga dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningsförrättningen, ÄB 20 kap 1 och 2 §. Det finns däremot inga regler som säger att en dödsbodelägare är skyldig att medverka vid en förrättning, eller att svara på en kallelse till en sådan. Kort och gott kommer därför ingenting att hända om du inte svarar på kallelsen.Anledningen till att bouppteckningsförrättningar hålls är för att arv- och testamentstagare ska kunna ta till vara sin rätt och se till att bouppteckningen blir rätt och riktig ut. Det finns därför en god poäng med att medverka vid bouppteckningsförrättningen trots allt.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Kan en i efterhand häva en gåva som arvlåtaren gav bort under sin livstid?

2020-03-15 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, Min bonusdotter E:s riktiga pappa A gick bort 2013. A var enda barnet och vi har nyligen fått vetskap om att hans mamma, E:s farmor, har skrivit på ett gåvobrev som givit en utomstående person (=sol & vårare) rätten till 90 % av all egendom (hus, skog, mark) på ett uppskattat värde av 4-5 MSEK. Farfar är död sedan flera år.Vad gäller här juridiskt?Kan vi häva/överklaga på något sätt?E har väl någon form av rätt som efterbröstarvinge? Arvslott som enda barnbarn?Vad händer om/när farmor går bort? Kan vi göra något efter hennes bortgång?Mvh
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om bröstarvinges arvsrätt med mera finns att hitta i ärvdabalken (ÄB). Det är dessa regler jag kommer att utgå från i mitt svar.Har E rätt till arvet efter hennes farmor?De så kallade bröstarvingarna, det vill säga barnen till arvlåtaren, kommer först i arvsordningen. Om barnen inte finns vid livet, som i detta fall, träder deras barn in som arvtagare istället, ÄB 2 kap 1 §. Det innebär alltså att E, precis som hennes pappa hade varit om han levde, är att se som bröstarvinge.Bröstarvingens arvsrätt är stark och kan inte testamenteras bort helt och hållet. En bröstarvinge har alltid rätt till sin så kallade laglott, ÄB 7 kap 1 §. Laglotten utgörs av halva arvslotten, det vill säga hälften av det en skulle ärvt om den avlidne inte hade testamenterat bort något. Enligt huvudregeln har E som enda bröstarvingen rätt till hela farmoderns arv, och laglotten utgör därmed hälften av farmoderns egendom.Kan gåvan hävas på något sätt?Om ett testamente hindrar bröstarvingen från att få ut sin laglott kan testamentet jämkas, ÄB 7 kap 3 §. Gåvor som överlämnas när arvlåtaren är vid livet kan även de jämkas i efterhand om omständigheterna eller villkoren är sådana att gåvan till syftet är att likställa med testamente. Så kan vara fallet om farmodern ligger på sin dödsbädd vid gåvotillfället eller om hon får lov att nyttja egendomen fram till sin död. I det fall en vill väcka talan ska detta göras inom ett år från det att bouppteckningen efter den avlidne är avslutad, ÄB 7 kap 4 §. SammanfattningOm farmodern inte hade överlämnat något gåvobrev hade E i enlighet med huvudregeln fått all egendom i arv efter farmodern. E har hur som helst åtminstone rätt till sin laglott, det vill säga hälften av den totala egendomen farmodern kvarlämnar efter sig. För att, trots gåvan, få ut sin laglott måste E väcka talan senast ett år efter bouppteckningen slutförts. För att talan ska gå vägen krävs det att gåvan är att likställa med ett testamentsförordnande. Med de få omständigheter jag har för handen är det svårt för mig att dra en korrekt slutsats kring huruvida gåvan är att likställa med ett testamente eller ej. Om det är så att farmodern bor kvar på sin mark och i sitt hus även nu efter att gåvobrevet är överlämnat, och att hon gör det fram till sin död, vill jag dock mena att det finns en chans för er att lyckas "överklaga" gåvan så att E får sin laglott.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Kan arvet delas till ut till barnen innan föräldern avlider?

2019-11-12 i Förskott på arv
FRÅGA |Kan arvet/arvslott delas ut till barnen innan föräldern är avliden.
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arv hittar du i ärvdabalken (ÄB).När du mottar en gåva från din förälder eller ger en gåva till ditt barn ska det som huvudregel ses som ett förskott på arv. Huvudregeln kan frångås genom att det med gåvan medföljer ett gåvobrev där det uttryckligen står att gåvan inte är ett förskott på arv, ÄB 6 kap 1 §. Det enkla svaret blir därför: ja, arvslotten eller delar av den kan delas ut till barnen innan föräldern avlider.Vad blir effekten av förskott på arv?När föräldern avlider kommer en summa motsvarande storleken på gåvan att räknas av arvslotten, ÄB 6 kap 3 §. I och med det kommer alla barn i princip att få lika stora arvslotter oavsett om inte alla fått förskott på arv. Om barnet har fått mer i förskott på arv än vad hen skulle få ut som arvslott kommer barnet trots det inte bli skyldigt att återbära överskottet, ÄB 6 kap 4 §. Detta gäller dock inte om det kvarvarande arvet inte ens skulle täcka övriga arvingars laglott, som är en minsta summa som den avlidne förälderns barn har "rätt" att erhålla som arv. Laglotten motsvarar halva arvslotten, ÄB 7 kap 1 §. Om laglotten inte täcks måste barnet som mottagit gåvan återbära en så stor del av gåvan att laglotten täcks, ÄB 7 kap 4 §.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,