Bodelning vid dödsfall.

2018-07-15 i Enskild egendom
FRÅGA |Om en bodelning ej är gjord och den ene dör, kan jag förhindras att ta mina saker?Har ett testamente efter föräldrar där det står enskild egendom.
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Kort svar finnes längst ned.Bodelning.Oavsett hur eller varför ett äktenskap tar slut ska en bodelning ske (9 kap. 1§ äktenskapsbalken). Detta är alltså oberoende om makarna begär äktenskapsskillnad eller den ena maken går bort (1 kap. 5§ äktenskapsbalken). De undantag som finns är om ingen av makarna ber att få överta gemensam egendom eller det endast enskild egendom. De saker som ingår i en bodelning är samtlig gemensam egendom/giftorättsgods (10 kap. 1§ äktenskapsbalken). Gemensam egendom definieras som all egendom som inte är enskild egendom (7 kap. 1§ äktenskapsbalken). Enskild egendom är t.ex. saker som ena maken fått i gåva, testamente, eller som genom äktenskapsförord som ska vara enskild egendom (7 kap. 2§ äktenskapsbalken). Detta innebär konkret att om egendom kvalificerar i 7 kap. 2§ äktenskapsbalken ska egendomen inte ingå i bodelningen. Resterande del utgör makarnas giftorättsgods och ska sedan fördelas mellan makarna efter lotter (11 kap. 1§ äktenskapsbalken). Lotterna beräknas på ett netto eftersom makarnas skulder. Detta innebär att man tar båda makarnas giftorättsgods och subtraherar båda makarnas skulder för att sedan fördela det som blir över på lika delar (11 kap. 2-3§§ äktenskapsbalken). Detta är dock bara en ekonomiska fördelning. Vad gäller egendomen i sig har maken rätt att i första hand få ut de saker som tillhör denna (som tillhör giftorättsgodset) (11 kap. 7§ äktenskapsbalken). Om den ena makens giftorättsgods överstiger den andra makens giftorättsgods, men vill behålla allt, så kan den ena maken köpa loss egendomen (11 kap. 9§ äktenskapsbalken). Skulle denna uppdelning bli oskälig p.g.a. äktenskapets längd eller ekonomiska förhållandet i övrigt kan fördelningen ske annorlunda (12 kap. 1§ äktenskapsbalken). Genomgående i bodelningen har makarna redovisningsplikt för sin egendom (9 kap. 3§ äktenskapsbalken). Detta inkluderar även egendom som den ena maken håller/vårdar för den andra maken. Bodelning vid ena makens bortgång. Bodelning som sker efter ena makens bortgång fungerar på samma sätt som i övriga fall med ett speciellt undantag. Jämkningsregeln i 12 kap. 2§ äktenskapsbalken tillåter den efterlevande maken att välja att båda makarna ska behålla sina respektive delar av giftorättsgodset. Detta innebär att man bara behåller sin egendom oavsett om den är giftorättsgods eller enskild egendom. Den efterlevande maken kan även välja att bara behålla en del av sitt giftorättsgods. Då får den avlidna makens dödsbo behålla motsvarande kvotdel av sitt giftorättsgods. Denna rätt har inte dödsboet efter den avlidne maken. Svar:Det beror på hur du vill göra. Vad gäller den enskilda egendomen som du fick genom ett testamente med villkor om att denna ska vara enskild egendom kan denna inte fråntas dig. Du kommer behöva redovisa denna egendom men den tillhör dig. I övrigt vad gäller giftorättsgodset ska värdet av nettot efter skulder fördelas ekonomiskt lika. Sakerna i sig har den make som äger saken rätt till i första hand. Detta innebär att om du har en bil som egentligen är giftorättsgods ska bilens värde fördelas lika men bilen i sig har du rätt till. Alternativ 2 är att välja jämkningsregeln i 12 kap. 2§ äktenskapsbalken så att båda makarna behåller sin egendom eller del av denna. Både giftorättsgodset och den enskilda egendomen. Vänligen/

Förskott på arv eller marknadsvärde/Köp av hus.

2018-05-21 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej mina föräldrar ska sälja sitt hus och jag och min sambo vill köpa det. Jag har sex syskon och ingen yrkar på att köpa det. Hur går vi till väga smidigast?
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret beror lite på till vilket pris ni tänkte köpa fastigheten/huset för. Som jag förstod din fråga är du och din sambo intresserade av dina föräldrars hus som dina föräldrar önskar sälja. Köpet kan gå till på två sätt:Marknadsmässigt värde (Inte arv).1. Om ni köper huset, enskilt eller gemensamt, för marknadspriset som man skulle kunna ta av vem som helst kommer köpet bli en vanligt överlåtelse. Detta innebär att ärvdalagstiftningen inte kommer att aktualiseras.För att köpa huset krävs det att en viss formalia uppfylls. Om det rör sig om en fastighet (hus och mark) krävs det att man upprättar en skriftlig köpehandling (4 kap. 1§ Jordbalk). Denna köpehandling måste innehålla en överlåtelseförklaring, specifikation av fastigheten avtalet gäller samt angivande av köpeskillingen. Om det rör sig om en bostadsrätt gäller samma sak (6 kap. 4§ Bostadsrättslag). Om någon av dessa tre saker ej står med i köpehandlingen blir förvärvet ogiltigt. Har du och din sambo köpt fastigheten/bostadsrätten för marknadspris gäller även felreglerna enligt 4 kap. 15-20 §§ Jordabalk alternativt köplagens felregler (bostadsrätter hanteras som lös egendom med viss specialreglering). Sammanfattat blir det ett helt vanligt köp utan vidare regler.Icke-marknadsmässigt värde (arv).2. Om du och din sambo köper fastigheten, för ett totalt pris understigande marknadspriset man normalt sett kan få genom en försäljning till annan, kommer mellanskillnaden mellan ert och marknadspriset anses vara gåva. Om detta sker kommer ärvdalagstiftningen att aktualiseras. Enligt 2 kap. 1§ Ärvdabalken är du en bröstarvinge till dina föräldrar. Detta innebär att du har rätt till vis del av den kvarlåtenskap dina föräldrar efterlämnar sig (2 kap. 1§ Ärvdabalk). Om inget annat avtalas genom testamente kommer kvarlåtenskapen att fördelas jämt mellan samtliga bröstarvingar. Om ena föräldern går bort kommer den kvarlevande maken att behålla samtligt arv från den avlidne maken med fri förfoganderätt. Detta innebär att den arvsberättigade får sitt arv efter det att båda föräldrarna avlidit (3 kap. 1§ Ärvdabalk). Undantaget från denna regel är att särkullsbarn får ut sitt arv direkt (3 kap. 1§ 2 meningen Ärvdabalk). Särkullbarn innebär att man endast är bröstarvinge till en av föräldrarna. Om då ens förälder dör och den make som inte är ens förälder får kvarlåtenskapen får särskullsbarnet ut sin del direkt. Förskott på arv:Huvudregeln är som sagt att arvingar får vänta med att få sitt arv tills dess att båda föräldrarna har gått bort. Med undantag för särkullsbarn. Dock finns möjligheter till förskott på arv. Förskott på arv innebär att man får en gåva under förälderns (eller annan arvgivare) livstid som är att se som förskott på arv. Sådana saker kan vara att man förmånligt får köpa en fastighet, kontanter eller annan egendom (6 kap. 1§ Ärvdabalk). Saker som inte ska vara att se som förskott på arv är saker som födelsedagspresenter, underhåll som barn och liknande (6 kap. 2§ Ärvdabalk). Har arvtagare fått förskott på arv ska detta avräknas mot arvtagarens senare arv och om det man fick i förskott överstiger det man är berättigad till när föräldern går bort måste man återge mellanskillnaden (6 kap. 4§ ärvdabalk). Med mellanskillnaden menas den skillnad mellan det arvtagaren mottog i förtid och det som senare skulle vara ens del i arvet. Exempel:A är förälder till B, C och D. A säljer ett hus till B för 1 000 000 kronor. Huset är egentligen värt 1 200 000 kronor. Detta innebär att B får 200 000 kronor av sin förälder A (1200–1000= 200). Eftersom denna transaktion inte ingår i underhåll av barn eller bör vara att se som en "vanlig gåva" räknas med all sannolikhet det förmånliga köpet som förskott på arv. När B,C och D sedan ska få sin del av arvet kommer B:s del minska med 200 000 och fördelas mellan C och D. Om alla skulle ha fått mindre än 200 000 var kan B behöva återge kontanter på ett belopp som täcker mellanskillnaden mellan hans och de andras arvslott.Sammanfattat svar.Svaret beror helt på vilket pris ni tänkte köpa huset för. Om ni betalar marknadsvärdet på huset blir det ett helt vanligt fastighetsköp vilket innebär att din relation till föräldrarna blir irrelevant. Du och din sambo behandlas som vanliga spekulanter. Om ni inte betalar marknadsvärde kan mellanskillnaden mellan ert och marknadsvärdet ses som förskott på arv. Detta innebär att den mellanskillnad som uppkom avräknas mot din senare arvslott. Om mellanskillnaden (förskottet på arvet) är större än din senare arvslott kan du behöva återbära en del av värdet. Om t.ex. mellanskillnaden är 500 000 men den senare arvslotten är 400 000 måste du återbära 100 000 kronor (6 kap. 4§ Ärvdabalk). Oavsett värde måste ni dock skriva köpehandlingarna och följa all formalia enligt antingen 4 kap. 1§ Jordabalkalternativt 6 kap. 4§ Bostadsrättslag. Om du och din sambo önskar vidare hjälp i detta ärende, eller ett helt annat ärende, är ni varmt välkomna att kontakta Lawlines Juristbyrå eller gratis telefontjänster.Vänligen

Rätt till arv och fördelning.

2018-03-25 i Arvsskifte
FRÅGA |https://lagen.nu/1958:637HejVi är fyra syskon som kommer få ärva huset efter våran mor när hon avlider, hon har alltid sagt att en av mina bröder ska köpa huset henne. Han har hållit efter huset åt henne i många år och hon säger till honom att han gör det till sig själv. Nu har min oresonliga syster börjat delge intresse för att bli delägare med 25 % vilket min bror ej går med på.Min fråga är: Finns det något man kan göra nu eller sedan för att hjälpa min bror och min mor för att han ska få köpa huset av framtida dödsboet ensam?Tack på förhand
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer nedan att förklara hur rätt till arv fungerar och hur man fördelar detta. Kort svar finns längst ned.Grundläggande arv.När en person går bort ska arv fördelas. Arvet ska om inget annat avtalas fördelas lika mellan de som har arvsrätt. De som främst har denna rätt är barnen (2 kap. 1§ ärvdabalken). Man kan dock genom testamente ge en av arvingarna en större del än de andra (11 kap. 1§ ärvdabalken). Detta har dock en begränsning genom laglott. De med arvsrätt har rätt till minst 50% av det som de skulle fått om inget testamente fanns (7 kap. 1§ ärvdabalken). Man kan alltså inte testamentera allt till en av arvingarna. Exempel:Om A och B ska ärva 100 000 kommer de att få 50 000 var enligt 2 kap. 1§ 2st ärvdabalken. Om ett testamente finns som vill ge personen A allt kan han maximalt få 75 000. Eftersom personen B har rätt till 25 000 vilket är hälften av det han skulle fått utan testamente (50 000 x 0.5 = 25 000) enligt 7 kap. 1§ ärvdabalken.Arvets fördelning:När dödsboet är sammanräknat och man kommit fram till vad alla ska få så ska arvet fördelas. I ett dödsbo är det vanligt att det finns diverse saker. Dessa saker kan vara bostad, fritidshus, bohag, konst, pengar etc. Dessa saker kommer att räknas ihop till ett sammanlagt värde. Det är detta värde som fördelas. Detta innebär att dödsboet kan sälja all egendom och sedan dela ut endast pengar eller så kan sakerna delas ut direkt. Så länge alla får sin del i värde kan man avtala om fördelningen lite hur som helst. Hur förfarandet går till är upp till dödsbodelägarna. Alternativa vägar:Konkret innebär detta att din syster egentligen inte har rätt till 25% av huset utan hon har rätt till 25% av husets värde. På samma sätt har din bror egentligen ingen rätt till huset i sig utan 25% av detta värde. Utköp ur fastigheten:Ett alternativ skulle vara att ni eller din bror löser ut hennes del. T.ex. att hon får en större del av eventuella likvida medel eller annan egendom. Detta kräver dock att båda är med på detta. I praxis är det inte ovanligt med sådana problem. Om 2 arvtagare vill ha en fastighet och inte kan komma överens så har båda lika rätt till fastigheten/bostaden. Ett sätt att gardera sig mot följande situation är att ena får fastigheten/bostaden testamenterad till sig och den andra får något annat som ersättning. Köp av fastighet i förtid:Ett annat förslag skulle vara att din bror köper fastigheten innan er mot går bort. Detta bör dock ske till marknadspris får att undvika att det ses som ett förskott på arvet (6 kap. 1§ ärvdabalken). Förskott på arv innebär kort att man från sitt senare arv ska avräkna det man fått innan. Saker som utbildningspengar, eller gåvor räknas inte (6 kap. 2§ ärvdabalken). Om inte "gåvan" är allt föräldern har eller mycket mer än en "vanlig gåva". Om han skulle köpa fastigheten för under marknadspriset och detta ses som förskott på arv, kommer hans senare arv att minska beroende på hur mycket under marknadspriset han betalade. Om han betalade 100 000 under marknadspriset kommer hans arv att minska med 100 000 (6 kap. 1§ ärvdabalken). Om hans förskott på arvet överstiger hans senare arv kan han bli skyldig att utge mellanskillnaden till dödsboet eller de andra arvingarna (6 kap. 4§ ärvdabalken). Offentlig auktion: Om fastigheten innehas med samäganderätt. Om inte problemet skulle lösas inget arvet ska skiftas efter er mors bortgång är dock grundidén att din bror och syster har samma rätt till huset. Om den ena köper ut den andra är som sagt fritt att avtala om. Detta innebär att de kommer få huset med samägande (1§ lag om samäganderätt). Om en fastighet innehas med samäganderätt kan delägarna begära att en förvaltare (god man) ska ta hand om fastigheten (3-5§§ lag om samäganderätt). Detta kan ske på begäran till rätten om man vill få tid att lösa konflikten. Om situationen inte löses kan delägarna begära att fastigheten ska försäljas på offentlig auktion (6§ lag om samäganderätt). I en sådan situation har din bror som möjlighet att köpa tillbaka huset på auktionen. Kort svar.Mott råd är att ni försöker reda ut detta snarast. Antingen genom att ni sätter er ned och diskuterar eventuellt utköp eller liknande. Om detta inte går kan din bror be din mor att han får huset testamenterat till sig och att din syster kanske får något annat som kompensation. Hon har som sagt rätt till hälften av sin fjärdedel, av totala arvets värde (7 kap. 1§ ärvdabalken). Det beslutet är helt upp till din mor (9 kap. 1§ ärvdabalken). Om inget av ovanstående går kan ett alternativ vara att din bror köper fastigheten i förtid. Han behåller som sagt äganderätten även om det skulle ses som ett förskott av arv men måste kanske utge mellanskillnaden (6 kap. 1§ ärvdabalken). Därför rekommenderar jag att det sker till marknadspris. I värsta fall ägs fastigheten med samäganderätt och kan säljas genom offentlig auktion. I så fall måste din bror köpa tillbaka huset genom att vinna budgivningen.Vänligen

Arvrått för sambo.

2017-12-04 i Sambo
FRÅGA |Hej. Jag och min sambo köpte vårt hus gemensamt. Hen har 2 barn sedan tidigare och vi har inga planer på att skaffa några. I den situation att min sambo går bort före mig, vad gäller? Kan jag på ågot vis skydda mig så att jag bor kvar i huset? I det scenariot att jag går vidare är det mina föräldrar och bror som ärver kan man skydda min sambo och barn så de kan ha kvar huset?Är det enbart testamenet som gäller då?
Henrik Berg |Hej.Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga.När det gäller arv och vem som har rätt att taga arv regleras i Ärvdabalken. Jag kommer kort redogöra för hur arv fungerar. Ett kort svar står långt ner.Vem är arvtagare?Den svenska arvsrätten utgår från att barnen till den som gått bort ska få arv enligt 2 kap. 1§ ärvdabalken. Om det är så att barnen gått bort innan arvgivaren går arvet vidare till arvgivarens föräldrar. För bröstarvingar (barnen) finns det även en regel om "laglott" (7 kap. 1§ ärvdabalken). Det innebär att man inte kan testamentera/ge bort allt som är i arv utan bara en del. Laglotten utgör hälften av det som barnet skulle fått om inget testamente fanns eller arvgivaren gett bort något. Innan arvet sker så ska maka/make få sin del av egendomen. När en make/maka går bort så tar äktenskapet slut (1 kap. 5§ Äktenskapsbalken). Så först sker en bodelning som om man skulle skiljt sig. Resterande som maken/makan skulle fått behålla utgör arvet. Om maken saknar barn eller andra arvtagare får den andra maken hela arvet. Detta gäller inte sambos utan bara gifta.Testamentes påverkan:Genom att upprätta ett testamente kan man se till att de som enligt lag inte skulle fått något arv får det (11 kap. 1§ ärvdabalken). Men man kan som sagt bara testamentera bort hälften av sin egendom om barn eller andra arvtagare enligt ärvdabalken finns. Skulle inga barn eller andra arvingar finnas får den som ska få saker i testament allt som testamenterades till denne. Kortfattat svar svar:Eftersom ni är sambos så inkluderas inte ni i ärvdabalken. Det enda sättet för er att se till att ärva av varandra är att testamentera den egendom ni vill att den andra ska få. Finns arvingar efter någon av er har de rätt till hälften av den egendom ni lämnar efter er. Eller rättare sagt det värde av egendomen. Så om ni specifikt vill att den andra ska få huset/lägenheten kan ni skriva det i testamentet. Om ni vill att den andra ska få allt och ni inte har några arvingar skriver ni att den andra ska få allt.Hoppas att du fått svar på din fråga. Om du behöver mer juridisk rådgivning är du varmt välkommen att besöka Lawlines betaltjänster för mer detaljerad hjälp.Mvh/Henrik Berg

Testamente/arvslott

2018-06-16 i Testamente
FRÅGA |Ensamstående pensionär med tre vuxna barn. Hur stor är barnens laglott i procent? Kan jag testamentera 50% av boet till någon annan person och fördela de övriga 50% på barnen?SVARHej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Dina tre barn är dina bröstarvingar och finns inget testamente kommer de att dela på hela kvarlåtenskapen, se 2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). Du har dock givetvis möjlighet att upprätta ett testamente om du vill att även någon annan person ska ärva dig. Det du bör ta hänsyn till då är, precis som du skriver, dina barns laglott.Barnens laglott regleras i 7 kap. ÄB. Ett barns laglott är hälften av vad denne skulle haft om det inte fanns något testamente (se 7 kap. 1 § ÄB). Har du en kvarlåtenskap om till exempel 150 000 kr (100 procent) innebär detta att dina tre barns laglotter tillsammans utgör 75 000 kronor (50 procent), vilket blir 25 000 kr (≈ 16,6 procent) till varje barn. Resterande summa om 75 000 kr kan du testamentera bort till någon annan.Svaret på din fråga är alltså att du kan göra såsom du skriver, det vill säga testamentera bort 50 procent och övriga 50 procent går till barnen.Önskar dig en trevlig helg! Återkom gärna vid fler frågor.Ny fråga. Kan jag testamentera resterande 75000 (50%) till ett av mina barn istället för någon annan person?
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Eftersom du redan fått ett svar angående arvslott och laglott enligt 7 kap. Ärvdabalken kommer svaret utgå därifrån.Svar:Som sagt är arvtagares laglott 50% av den kvarlåtenskap som arvgivare efterlämnas sig. Om det finns fler än 1 arvtagare (bröstarvinge) kommer dessa att få dela på de 50% som tillfaller arvtagare enligt lag. Resterande 50% är som sagt fritt att testamentera bort. Detta innebär att man kan välja att testamentera pengarna (50%) till just 1 av flera bröstarvingar. Så ett svar blir således att detta är möjligt eftersom testarn väljer vem som står på testamentet. Vänligen

Ändring av testamente.

2018-04-12 i Testamente
FRÅGA |min man och jag har tidigare skrivit ett inbördes testamente där vi ärver varann med fri förfoganderätt.Efter det har jag köpt en lägenhet för egna ärvda pengar, till vår gemensamma enda son . (min man har två särkullsbarn)Jag har registerar lägenheten som enskild egendom för att sonen ska få lägenheten.Har nu fått veta att jag måste skriva ett testamente på lägenheten, så att den går till vår son, och att inte min man ärver den efter min bortgång(om jag går först)Hur gör jag nu.Kan man skriva ett testamente på bara lägenheten. Eller måste det skrivas in i det redan existerande testamenetet.Eller ska vi riva det gamla och skriva helt nytt.Tacksam för svar.Hälsar Barbro Frostegren
Henrik Berg |Hej. Tack för din fråga. Jag kommer kort förklara hur testamenten ändras och hur ändringen får bindande effekt. Jag kommer även förklara grundligt vad hur arvsfördelningen sker. Kort svar finnes längst ned.Arvsrätt:De personer som har arvsrätt är framför allt ens bröstarvingar (2 kap. 1§ ärvdabalken). Detta inbär konkret att hela din kvarlåtenskap kommer tillfalla din son. Dock om man är gift är huvudregeln att hela ens kvarlåtenskap först kommer att tillfalla maken med fri förfoganderätt med undantag för sälkullsbarn som får ut sitt arv direkt (3 kap. 1§ ärvdabalken). Skillnaden mellan fri förfoganderätt och äganderätt är att det är menat att den efterlevande maken endast ska förvalta kvarlåtenskapen. Om den efterlevande maken skulle ge bort kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, utan den avlidna makens arvingars tillstånd, ska detta kompenseras för (3 kap. 3§ ärvdabalken). Detta innebär i ditt fall att om din make skulle ge bort din kvarlåtenskap som ska tillfalla din son kommer din son att få del av din makes sälkullsbarns arv tills din sons arv är kompenserat för. Kan detta inte ske kan gåvan återgå om mottagaren inte var i god tro (3 kap. 3§ 2st ärvdabalken).Regeln i 3 kap. 1§ ärvdabalken är dock dispositiv och kan avtalas bort genom ett testamente. Detta med en begränsning att din make har rätt att få ut 4 ggr prisbasbelopp av totalt dennes enskilda egendom och gendomen från bodelningen. 4 ggr prisbasbelopp är 182 000 kronor för 2018. Om din makens enskilda egendom överstiger detta belopp blir gränsen, praktiskt sett, irrelevant.Testamente.Ett testamente har ett formkrav att det måste vara skriftligt samt bevittnat av två samtidigt närvarande vittnen (10 kap. 1§ ärvdabalken). Detta för att man ska kunna försäkra sig om att det är testatorns verkliga vilja och underskrift. det finns inget krav på att vittnena ska ta del av testamentets innehåll. Vidare kan inte den som vittnar ett testamente ärva genom testamentet (10 kap 4§ 2st ärvdabalken). Detta innebär t.ex. att om din son vittnar testamentet kan inte har ärva genom testamentet men har kvar sin legala arvsrätt enligt 2 kap. ärvdabalken. Vad gäller ändringar och tillägg i testamentet kan detta göras enligt 10 kap. 6§ ärvdabalken. Tillägg och ändringar måste dock genomgå samma formkrav som upprättandet av ett nytt testamente med två samtidigt närvarande vittnen. Detta av samma skäl som för upprättandet av ett nytt testamente (10 kap. 1§ ärvdabalken). Detta innebär att en ändring eller ett nytt testamente inte spelar någon större roll. Svar:Det spelar ingen större roll hur ni lägger upp testamentet. Ett nytt testamente och ett ändrat testamente har samma verkan och de har även samma formkrav. Då som sagt båda kräver bevittning av två samtidigt närvarande vittnen. Tänk dock på att din son inte får skriva under som vittne. I så fall får han inte vara testamentestagare vilket gör att hela syftet fallerar. Vidare är testamentet vattentätt i den mån det inte inskränker din makes rätt till 4 ggr prisbasbeloppet enligt 3 kap. 1§ ärvdabalken (182 000 kronor 2018). Dock om han totalt sett får ut mer än detta genom både bodelningen och sin enskilda egendom är det inga problem.Vänligen/

Hur testamente och arvslott fungerar/Efterarv

2018-01-09 i Efterarv
FRÅGA |Vår morfar avled 1998, han var då omgift sedan flera år. Vår mormor avled 1975 och 1979 avled vår mamma som var och blev min morfars enda barn. Hans nya fru har/ hade inga barn. Det visade sig att de skrivit testamente tillsammans där allt skulle ärvas av mig och min bror. Den som överlevde den andre skulle ha fri förfoganderätt tills även den andre avled. Nu har även hon avlidit. Hennes två bröder har under denna tid tagit allt av värde, hon har dessutomtydligen ändrat sin del av testamentet trots att hon många år bott på demensboende. Bör vi ha en advokat med vid bouppteckningen? Hur ska vi bete oss? Dessa bröder har planerat och hittat alla kryphål för att komma åt vårt arv.
Henrik Berg |Hej.Tack för din fråga. Jag kommer sammanfattat förklara hur arv och testamente fungerar nedan. Längst ned finns ett sammanfattat svar.Bodelning:När någon som var gift går bort kommer en bodelning ske (9 kap. 1§ äktenskapsbalken) där egendomen delas upp. Bodelning sker eftersom någon bortgång räknas som att äktenskapet tar slut (1 kap. 5§ äktenskapsbalken). Då kommer man alltså göra en lista över vad som tillhör vem inklusive hur stor del man har i t.ex. hus eller båt etc. Det som ska ingå i listan är den egendom som inte är gemensam (7 kap. 1§ äktenskapsbalken). Saker som personliga föremål som kan vara kläder, dekorationer etc. eller saker man fått i gåva med villkor om att det ska vara ens egen egendom tillhör alltså en själv (7 kap. 2§ äktenskapsbalken) Egendom som man köpt gemensamt eller som har använts av båda lika mycket är giftorättsgods/gemensam egendom. Denna ska delas lika.Däremot finns en regel som menar att den överlevande maken begära att vardera part behåller sin del av den gemensamma egendomen (12 kap. 2§ äktenskapsbalken). Man får även undanta större del av giftorättsgodset om den ena hade mycket mer från början än den andre (12 kap. 1§ äktenskapsbalken).Det är även viktigt att nämna att arvet från er mormor som er morfar fick inte ska räknas in i bodelningen (3 kap. 6§ ärvdabalken). T.ex. om er mormor hade 200 000 och er morfar hade 200 000 kommer er morfar ha 400 000, eftersom ni är gemensamma barn och får vänta på ert arv. När er morfar gifte om sig hade han 400 000 men 200 000 räknas inte med i bodelningen. De 200 000 som var er mormors arv. Ni ska ha fått denna egendom innan bodelningen skedde efter er morfar.Arvsfördelningen:Enligt 2 kap. 1§ 2 stycket ärvdabalken är du och din bror arvtagare efter er morfar. Det innebär att den egendom som er morfar lämnade efter sig ska du och din bror dela lika på. Den rätten gäller bara mot er morfars egendom så ni ärver alltså inte den egendom som tillhör er morfars fru. Den egendomen kommer gå till hennes bröder (2 kap. 2§ 2 stycket ärvdabalken). Avtal om att den efterlevande maken ska få all egendom med fri förfoganderätt är vanligt. Det innebär att du och din bror måste vänta på ert arv. När er morfars fru går bort kommer ni få ut efterarv (3 kap. 2§ ärvdabalken). Ni ska därför få ut halva hennes arv + er mormors arv som juridiskt sett inte tas med i bodelningen. Testamente:Man kan ändra ett testamente hur man vill så länge man har det skriftligt och inför 2 vittnen (10 kap. 1§ ärvdabalken). De 2 vittnena måste närvara samtidigt och inte vara nära släkt till den som upprättar testamentet (10 kap. 4§ ärvdabalken). Har nära släkt bevittnat underskriften/testamentet är testamentet ogiltigt. I testamentet får man inte testamentera hur som helst. Man får inte testamentera bort laglott. Laglott är det skydd som bröstarvingar/direkta barn har (7 kap. 1§ ärvdabalken). Detta gäller även barnens barn eftersom de träder in i deras ställe om barnen gått bort. Ett testamente som inte tar hänsyn till laglotten är i den delen ogiltig. Bröder, systrar och andra arvtagare har ingen laglott.Om man anser att testamentet är ogiltigt eller inte har hänsyn till laglotten måste man påkalla jämkning (7 kap. 3§ ärvdabalken). Alltså begära ändring av testamentet.Arv i praktiken:Det första som ska ske vid någons bortgång är att man utser någon att förvalta dödsboet. Detta kan göras av dödsbodelägarna/arvtagarna (18 kap. 1§ ärvdabalken). Om man inte kommer överens kan man begära att rätten ska utse en dödsboförvaltare (19 kap. 1§ ärvdabalken). Förvaltaren ska alltså gå igenom vad som personen lämnade efter sig och reda ut om det finns avklarade affärer. Detta kan t.ex. vara räkningar eller skatter som den avlidne ej betalat. Det som finns kvar blir sedan arvet. I ert fall är ni inte dödsbodelägare (18 kap. 1§ 3 stycket ärvdabalken) efter er morfars fru dödsbo men ni har fortfarande rött till er del av arvet.Svar:Det som var er morfars enskilda egendom är ert. Det som er morfar fick fri förfoganderätt över från er mormor är ert och er morfars del av giftorättsgods från bodelningen med hans fru är ert. Detta ska ni få i etterarv från er morfars fru. Vad gäller testamentet kan ni kontrollera att testamentet är giltigt eller går emot er laglott/del av arv. Om testamentet inte bevittnats av 2 vittnen som närvarat samtidigt är testamentet ogiltigt. Då gäller det tidigare testamentet.Normalt sett delar man bara upp värdet i bodelningen. Om 500 000 ska delas har man alltså rätt till egendom värt 250 000. Hur man delar upp objekten i sig är upp till varje fall. Att er morfars frus bröder redan tagit saker från dödsboet är normalt sett inte okej och ska återges. Eller så räknas värdet av sakerna de tog från deras senare del av arvet. Jag skulle råda er att kontakta advokat för mer hjälp.Hoppas att du fick svar på din fråga. Du är varmt välkommen att kontakta Lawlines juristbyrå för hjälp i ärendet.Mvh/Henrik Berg

Ett testamentes utformning.

2017-11-08 i Enskild egendom
FRÅGA |Finns det mallar för att upprätta ett enkelt testamente där huvudsyftet är att säkerställa att två fritidsfastigheter ärvs av våra gifta barn som enskild egendom"
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När man upprättar ett testamente finns det ingen reglering om vad som ska stå i testamentet enligt ärvdabalken. De enda regleringarna som lagen uppställer är vilka som får upprätta testamente, hur ett testamente blir giltigt och om hur man ska tolka ett testamente.Däremot finns en regel i 7 kap. 2§ 3 punkten äktenskapsbalken som radar upp vad som är enskild egendom och inte. Denna regeln säger att egendom som make har fått i arv med villkor om att det ska vara enskild egendom inte ska ingå i den gemensamma egendomen, vid eventuell skilsmässa eller liknande. Det innebär att om du särskilt skriver att egendomen ska tillhöra era barn och inte deras makar ska ni skriva detta i testamentet. Du bör även klargöra vilken egendom som du menar ska tillhöra endast dina barn i testamentet. Så kom ihåg att följa reglerna om hur ett testamente blir giltigt enligt 10 kap. ärvdabalken och att vara tydlig när det gäller vem som får vad för att undvika tolkningsproblem senare (11 kap. ärvdabalken). Sedan får inte arvtagare bevittna/skriva på att det är ditt testamente enligt 10 kap. 4§ 2 stycket ärvdabalken.Hoppas att du fick ett svar på din fråga. Om du behöver ytterligare juridisk hjälp eller har en annan fråga är du varmt välkommen att kontakta Lawline igen.Mvh/Henrik Berg