Får gemensamma barn ut mindre i arv än särkullbarn?

2021-11-26 i Arvsordning
FRÅGA |Hej, Min sambo har 2 barn sedan tidigare dvs särkullbarn och vi har 1 barn gemensamt. Om vi skulle gifta oss och jag dör först så ärver min sambo mig 100% och sen får alla 3 barnen ärva min sambo när han dör. Men där ingår ju även mitt arv så det innebär väl då att mitt barn endast får ut en tredjedels arv totalt medan särkullbarnen får ut dels en tredjedel var från sin pappa men sen också hälften var från sin mamma, alternativt lite mindre beroende på vad/om hon har skrivit testamente. Oavsett får väl särkullbarnen ut mer arv än vårt gemensamma barn om jag dör först? Vad blir då det bästa för vår situation att upprätta (testamente, äktenskapsförord etc?) för att dels skydda efterlevande sambo eftersom barnen idag ärver oss och vi inte varandra samt att arv fördelas lika mellan de 3 barnen (inräknat att särkullbarnen också har en mamma de ärver av) oavsett vem av oss som dör först?
Madelen Henriksson |Hej! Tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga.Utifrån din frågeformulering förstår jag det som att något testamente inte har upprättats av varken dig eller din sambo. Jag kommer därför utgå ifrån att det saknas. Eftersom du undrar hur fördelningen ser ut om ni gifter er och någon av er går bort kommer jag redogöra för det nedan. Observera dock att jag inte redogör för vad som gäller om ni är samboende, utan svaret är helt utifrån omständigheten att ni avser att gifta er. Avslutningsvis kommer jag gå igenom vad man kan välja att göra om man vill ändra på den legala fördelningen av arvet. I mitt svar kommer jag använda mig av äktenskapsbalken (ÄktB) samt ärvdabalken (ÄB).Makars egendomOm du och din sambo gifter er och någon av er därefter dör kommer en bodelning ske (9 kap. 1 § ÄktB). Vid bodelningen kommer giftorättsgods att ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Med giftorättsgods menas allt som inte har gjorts till enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan ha gjorts till enskild genom exempelvis ett äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB).Exempel: Ni har 300 000 kronor i giftorättsgods. Ingen av er har någon enskild egendom. Vid bodelningen kommer dessa 300 000 kr delas lika mellan er och ni kommer då få 150 000 kr var.Fördelning av arv mellan makar Efter att bodelningen har skett ska den avlidne makens arv fördelas. Det är i första hand barn, så kallade bröstarvingar, som ärver (2 kap. 1 § ÄB). Eftersom ditt enda barn utgör bröstarvinge till både dig och din sambo så kommer arvet efter dig att tillfalla din partner med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Det gemensamma barnet kommer ha rätt till efterarv. Detta får man när även den efterlevande maken gått bort.Beräkning av efterarvEfterarv beräknas med hjälp av kvotdelar. Detta görs genom att man räknar ut hur stor del av den efterlevande makens totala egendom kvarlåtenskapen utgör (3 kap. 2 § ÄB). Jag redogör nedan för detta med det tidigare exemplet: Din sambo erhöll 150 000 kr genom bodelning, de övriga 150 000 kr fick personen genom arvet från dig. Den totala egendomen uppgår då till ett värde av 300 000 kr. Kvotdelen blir i sådana fall 150 000/300 000 = 50%. Detta innebär att det gemensamma barnet har rätt till 50 % i efterarv från all den egendom din sambo har när denna senare går bort.Arv från efterlevande makeUtifrån exemplet har din sambo 300 000 kr i kvarlåtenskap när personen senare avlider efter dig. 150 000 kr av dessa kommer gå till det gemensamma barnet som efterarv. De resterande 150 000 kr kommer å andra sidan inte gå enbart till din sambos särkullbarn. Det gemensamma barnet har även rätt till arv från den efterlevande maken eftersom den utgör en bröstarvinge även till denna. Det innebär att de resterande 150 000 kr kommer att delas lika mellan de tre barnen vilket gör att de får 50 000 kr var i arv från din sambo.Ert gemensamma barn kommer därför att få 150 000 kronor i efterarv från dig + 50 000 kronor i arv från din sambo. Det gemensamma barnet kommer därför inte att få ut mindre än särkullbarnen. Påverka arvsfördelningen genom testamenteOm man vill påverka arvsordningen måste man upprätta ett testamente. För att ett testamente ska vara giltigt krävs det att vissa formkrav är uppfyllda. Kraven går att finna i 10 kapitlet 1 § ärvdabalken och är att testamentet ska: Upprättas skriftligen Undertecknas av testator Bevittnas av två samtidigt närvarande vittnen som undertecknar testamentet. Kan testamente skydda make från särkullbarn?Det är möjligt att upprätta ett testamente för att skydda den efterlevande maken. Det ni däremot bör ha i åtanke är att barn alltid har rätt till sin laglott. Laglotten utgörs av halva arvslotten och kan inte testamenteras bort (7 kap. 1 § ÄB). Skulle ni testamentera bort hela laglotten till den andra maken kommer barnen att kunna begära en jämkning av testamentet och på så vis få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). De övriga 50% som inte utgör barnens laglott är dock fritt fram för er att testamentera hur ni vill. Jag hoppas mitt svar har gjort situationen lite klarare för dig! Är det någon ytterligare fundering du har är du varmt välkommet att skicka in en ny fråga. Vänliga hälsningar,

Hur fördelas arvet och kan bodelningen jämkas?

2021-11-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Min make gick bort och bouppteckning är klar. Han har dotter från första äktenskap och vi har ett gemensamt barn. Hur bör man fördela arvet efter honom? Vi har bostadsrätt som vi äger tillsammans, det finns kontanter på hans och mitt konto. Under de senaste 3 åren har jag varit god man för min make och jag fick göra omfattande renovering i köket för att kunna få en tvättmaskin hemma. Jag använde mina pengar för det eftersom jag ville spara hans pengar bara för hans behov. Under de 3 åren hade vi separat ekonomi. Kan jag få pengar "tillbaka" genom att minska värde på bostadsrätten?Både jag och dotter arbetade som min mans personliga assistenter men hans dotter gjorde ingenting. Hon besökte sin pappa bara 1 gång på sjukhuset. Kan man på något sätt minska hennes arv på grund av det? Har barn bara rättigheter i relation till sina föräldrar och inga skyldigheter?Hoppas att ni kan hjälpa mig med alla frågor.Tack på förhandMvh
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att din make har gått bort och att du nu undrar hur arvet efter honom fördelas. Huvudsakligen regleras dina frågor av ärvdabalken och äktenskapsbalken. I mitt svar kommer jag utgå från att din man inte hade något testamente som fördelade hans arv på något specifikt sätt, eftersom detta i sådana fall påverkar hur hans kvarlåtenskap ska fördelas.Bodelning och arvskifteNär en gift person gått bort görs det en bouppteckning och en bodelning, för att räkna ut alla tillgångar (giftorättsgods) och skulder som finns i boet, och sedan räknas det samman och delas på två (9 kap. 1§, 10 kap. 1§ ÄktB). Bodelningen leder som utgångspunkt då till att ni delar lika på allt ni äger. Efter att bodelningen är gjort, ska din makes del i bodelningen, samt hans eventuella enskilda egendom, delas ut till hans arvingar, enligt nedan. Hur fördelas arvet?I första hand kan en person reglera vad som händer med ens egendom efter sin död, genom att skriva ett testamente. Då ska testamentet följas i så stor utsträckning som möjligt, och denne avlidnes vilja ska respekteras, med vissa undantag från den lagstadgade laglotten (7 kap. 1 och 3§ ÄB). I andra hand, om det inte finns något testamente, så finns det generella arvsregler som reglerar ordningen och hur arvet ska fördelas. Den legala arvsordningen framgår av 2 kap. ärvdabalken, och då ska i första hand barnen ärva (2 kap. 1§ ÄB). Detta innebär att hans barn, både dottern från det första äktenskapet (hädanefter kallat särkullbarnet), och ert gemensamma barn, ska ärva lika delar av hans kvarlåtenskap, alltså ½ var. Men då ni är gifta, så ärver du ert gemensamma barns del före denne. Det gemensamma barnet måste alltså vänta med att få ut sin ½ till dess du också avlidit (3 kap. 1§ 1st ÄB). De så kallade särkullbarnet fåt ut sin ½ direkt. Dock har du som efterlevande make ett visst skydd, för att kunna bo kvar och liknande, så har du rätt till att få ut 4 prisbasbelopp, alltså 190 400 kr, detta omfattande dels det du får genom bodelningen, dels eventuell enskild egendom och er gemensamma dotters arv (3 kap. 1§ 2st ÄB). Om dessa poster täcker denna summa, får särkullbarnet ut hela sitt arv direkt. Om dessa poster inte täcker arvet, får särkullbarnet stå tillbaka så mycket så att denna summa täcks, och sedan ärva den andelen när du går bort i stället. Kan du ändra fördelningen vid bodelningen? Som jag nämnt är utgångspunkten att en boet ska fördelas lika mellan er, men det finns vissa möjligheter till jämkning av bodelningen om det är så att fördelningen i förhållande till äktenskapets längd, makarnas ekonomiska förhållanden eller andra omständigheter, framstår som oskälig (12 kap. 1§ ÄktB). Då kan du få behålla mer av ditt giftorättsgods än just en hälftendelning. I förhållande till äktenskapets längd, beaktas huvudsakligen bara om det varat kortare tid än 5 år. Vid de ekonomiska förhållanden kan man beakta om det finns en betydlig skillnad mellan era nettoförmögenheter, och om det beror på att du exempelvis tagit mer av dina pengar för att betala för gemensamma utgifter, eller om din make vid sin bortgång hade stora tillgångar så som enskild egendom, eller om du har stora skulder på grund av utgifter du haft rörande gemensamma tillgångar. Det kan även vara så att du fått ett stort arv nyligen, som vore oskäligt att tvinga ingå i likadelningen. Denna regel kan alltså användas, så att du får behålla mer av ditt giftorättsgods, men inte så att du kan få mer av hans. Du kan alltså inte så enkelt minska värdet på bostadsrätten för att få tillbaka mer, utan det främsta sättet för dig att få ut mer av bodelningen är om du har mer giftorättsgods än vad han har, och att du få får behålla mer istället för att "ge" till honom så det blir lika. Ett annat sätt, som baseras på samma utgångsläge att du har mer giftorättsgods än vad han hade, är att du kan begära att ni ska behålla vardera eget giftorättsgods utan slå samman och dela på det (12 kap. 2§ ÄktB). Om du, innan ni delar upp egendomen, räknar ut att du har mer giftorättsgods än vad han hade, så kan du begära att du ska få behålla din del, och han sin del. Detta är den regel som är mest användningsbar vid bodelning vid ena makens bortgång. I övrigt, om det är så att han har mer giftorättsgods än vad du har, så blir resultatet att ha ska "föra över" så mycket av sitt värde så att ni har lika mycket, efter att era respektive skulder dragits av. För att du ska få tillbaka större del än din del av bostadens värde (hälften), alltså för att du ska mer av din makes giftorättsgods än vad en likadelning innebär, är om skevdelningen beror på ett äktenskapsförord där fördelningen på grund av förordet, eller senare omständigheter, blir oskälig (12 kap. 3§ ÄktB). Jag skulle också säga att godmanskapet i sig inte påverkar arvsrätten, och inte heller att ni har så kallad separat ekonomi. Ni är fria att bestämma hur era bidrag till inkomster ska användas. Om ni har gjort egendom till enskild egendom påverkar det dock bodelningen och ska då inte ingå alls, utan då får du behålla den enskilda egendomen själv. Men att man har en överenskommelse om "separat ekonomi" innebär i sig inte att bodelningen görs annorlunda, utan det är om du kan argumentera för att bodelningen utifrån hur era ekonomiska förhållanden ser ut, skulle bli oskälig om ni delade lika, och detta då enbart om du har mer giftorättsgods än honom, eller om han har väldigt mycket enskild egendom som undanhålls bodelningen, i förhållande till din förmögenhet. Annars skulle jag säga att lagen inte ger något större utrymme för dig att få ut mer av hans giftorättsgods, än likadelning. Kan hans dotters arvsrätt begränsas på något sätt?Som tidigare nämnts, så gäller att hans barn har rätt till lika del i hans arv. Det enda sättet att aktivt begränsa ett barns arvsrätt på, är om din make upprättat ett testamente som fråntar henne del av arvet. Inte ens då kan man göra sina barn lottlösa enligt svensk arvsrätt, utan dottern kommer alltid ha rätt att kräva att få ut sin laglott (7 kap. 1§ och 3§ ÄB), vilket är hälften av sin arvslott (i detta fall ¼). Detta innebär alltså att om din make har skrivit ett testamente, kan han där ha inskränkt ett av sina barns arvslott, men dottern kommer ändå ha rätt att begära ut ¼ (istället för ½) av hans kvarlåtenskap, då man i Sverige inte kan göra sina barn arvlösa.I övrigt finns det inga regler som tar sikte på att barn förlorar sin arvsrätt om man inte varit tillräckligt närvarande eller liknande. Enligt svensk rätt så är de enda beteendena som förtar barnets arvsrätt, om barnet orsakat sin förälders död (15 kap. 1§ ÄB) eller tvingar eller lurar föräldern att skriva/ändra ett testamente (15 kap. 2§ ÄB). På så sätt har barnet inga skyldigheter i förhållande till sina föräldrar, för att få ärva, utan det räcker helt enkelt att man är dennes barn, och såklart inte vållat dennes död. Slutligen kan dock arvet till särkullsbarnet påverkas indirekt, om bodelningen jämkas. Resultatet blir då att du får behålla större del av ditt giftorättsgods, än vad en likafördelning innebär, vilket i förlängningen innebär att din makes behållning blir mindre och då särkullsbarnets arv också. Ert gemensamma barn påverkar i slutänden inte något märkbart, då denne har arvsrätt efter dig. Om det alltså inte finns något testamente, skulle jag säga att du inte kan begränsa hans dotters arvsrätt i detta läge, mer än genom jämkningsmöjligheterna och din rätt till täckning av 190 400 kr. Den sistnämnda situationen innebär bara att man skjuter upp särkullbarnets arvsrätt, inte att arvsrätten försvinner. Om så sker, kan du under din livstid, både avseende ert gemensamma barns och hans dotters andelar, förbruka dem. Detta kallas att du har fri förfoganderätt över deras arvandelar, och då kan du i princip använda upp pengarna. Det finns dock viss begränsning om att ge bort egendom i gåva (3 kap. 3§ ÄB), och inte heller får du testamentera bort det. Men arvsrätten består i andelar och inte fasta summor, vilket innebär att barnen här har rätt till en andel, baserat på deras arv av sin pappa. Denna andel läggs till grund för efterarvet efter dig också, och på så sätt ärver man inte fasta summor, utan andelar. Detta ter sig lite krångligt, men det jag vill försöka förmedla här är att lagstiftningen är utformat på ett sätt som förutsätter att föräldrar inte vill göra skillnad på sina barn, oavsett om de är särkullbarn eller gemensamma barn, och att man inte heller genom att ge bort en massa egendom till det ena barnet, kan skapa en alldeles för skev fördelning av arvet. Sammanfattning och rådSammanfattningsvis gäller alltså att din makes barn tar lika del i hans arv, alltså vars 1/2, om det inte finns ett testamente som säger annorlunda. Du kan inte ändra denna fördelning. Hans dotter från det tidigare äktenskapet har rätt att få ut sitt arv nu direkt vid hennes pappas bortgång, medan ert gemensamma barn måste vänta tills du gått bort med att få både delen efter sin pappa och dig. Undantaget från särkullbarnets direkta arvsrätt, gäller om du inte går ifrån bodelningen med minst 190 400 kr, då särkullbarnet måste avstå så mycket värde att du får täckning för detta, med efterarvsrätt till detta efter din bortgång. Du kan som utgångspunkt inte heller få mer av hans giftorättsgods, om inte det finns ett äktenskapsförord som förorsakat en skev fördelning. Den enda chans för dig att gå ifrån bodelningen med mer än en likafördelning, är om du har mer giftorättsgods än vad han har, och du begär jämkning av bodelningen. Detta påverkar då hur mycket värde din make får, och indirekt då hur mycket särkullbarnet fåt. Om du har mer giftorättsgods än din make, rekommenderar jag att du begär att bodelningen inte ska ske. Generellt kan sägas att det är svårare att begära jämkning utifrån att du bidragit ekonomiskt, då man i äktenskap utgår ifrån att ni fritt får välja vem som betalar vad och att man äger sina egna tillgångar och skulder. Det är då bättre att begära att vardera av er behåller sitt giftorättsgods. Men som sagt är detta bara hjälpsamt för dig, om du har mer giftorättsgods än vad han har. Du måste dock begära jämkning senast vid bodelningstillfället, och det finns inga formkrav kring hur du ska begära jämkning, utan det räcker att du gör denna begäran muntligen. Om ni har en jurist som hjälper er med bodelningen och arvsskiftet kan du prata med denne om detta!Jag hoppas att du fått någon vägledning i dina frågor! Om du önskar vidare hjälp, tolkning av testamente eller vägledning vid bodelningen, kan jag varmt rekommendera våra jurister på vår byrå! För att komma i kontakt med dem kan du återkomma till mig, så kan jag sätta dig i kontakt med dem! Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.seVänligen,

Fördelning av arv när efterlevande make har gift om sig

2021-11-17 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Min svärsons mamma har avlidit. Hon ägde ett hus som hon ärvt efter barnens far som dog för något år sedan. I samband med faderns död fick inte barnen ut något arv. Efter faderns död hade hon gift om sig. Vem ärver huset? Hennes nuvarande man eller hennes barn? Eller blir det någon annan fördelning? Inga andra barn finns med i bilden.
Alejandra Vasquez |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer i mitt svar utgå från att det inte har funnits eller kommer att finnas något testamente som reglerar förhållandena vid arv, utan har endast Ärvdabalkens regler som utgångspunkt. Jag besvarar frågan genom att dela upp den i två steg för ett tydligare och ett mer lättförståeligt svar;Vad hände när barnens far gick bort?Ett äktenskap upplöses genom ena makens död eller äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § Äktenskapsbalken). För att beräkna den avlidne makens kvarlåtenskap ska först en bodelning mellan makarna förrättas när en make avlider (9 kap. 1 § Äktenskapsbalken). I denna bodelning ingår allt giftorättsgods, dvs. allt som inte är enskild egendom. vid bodelningen ska först makarnas andelar av boet beräknas, då ska skulderna räknas av från gifträttgodset i så stor mån att skulderna som maken hade innan talan om äktenskapsskillnad täcks (11 kap. 1 § Äktenskapsbalken och 11 kap. 2 § Äktenskapsbalken). Med giftorättsgods menas allt som inte är enskild egendom tack vare exempelvis äktenskapsförord (7 kap. 1 § Äktenskapsbalken). Det som återstår av makarnas giftsrättsgods efter att det har gjorts avdrag för skulderna ska läggas samman och delas lika (11 kap. 3 § Äktenskapsbalken). Vad dödsboet efter den avlidne erhåller vid bodelningen tillsammans med övrig egendom (som inte ingått i bodelningen, exempelvis enskild egendom och särskild egendom), utgör kvarlåtenskapen efter den avlidna. Detta är denna egendom som arvsreglerna därefter omfattar. Den efterlevande maken får då ärva den gemensamma barnens andelar med fri förfoganderätt. Med fri förfoganderätt menas att personen får förbruka egendomen eller sälja egendomen som den vill. Dock finns det vissa undantag, man får till exempel inte ge bort en stor del arvet i gåva eller testamentera bort egendomen (se 3 kap. 1 § Ärvdabalken). Så i det här fallet ärvde din svärsons mamma kvarlåtenskapen efter barnens far med fri förfoganderätt, däribland hans andel av huset.Vad händer nu när din svärsons mamma gick bort?Barnen kommer att få ärva sin fars andel av kvarlåtenskapen, hur stor andel det är vet man i och med att bodelning har gjorts efter faderns död. När det gäller mors andel så kommer bodelning ske mellan henne och hennes nya make och är det så att hennes andel av huset inte har gjorts till enskild egendom så kommer hennes andel ingå i bodelningen (det vill säga inte barnens fars andel). Barnen kommer att få ärva hennes andel av giftorättsgodset och hennes enskilda egendom samt särskilda egendom. Eftersom det är fråga om barn utanför äktenskapet så har de rätt att få ut sin arv direkt, se 3 kap. 1 § Ärvdabalken. Är det så att det finns testamente så får inte testamentet inskränka barnen sedan tidigares laglott, se 7 kap. 1 § Ärvdabalken. Med laglott menas hälften av andelen av arvet som enligt lag tillkommer bröstarvingarna, det vill säga den avlidnes barn (se 7 kap. 1 § Ärvdabalken). Om ett testamente kränker bröstarvingarnas laglott kan bröstarvingarna begära jämkning av testamentet för att utfå laglotten inom sex månader från att de har delgivits testamentet (7 kap. 3 § Ärvdabalken). Viktigt att poängtera att barnen inte har rätt att få ut en viss sak, i det här fallet huset, utan bara deras föräldrars andel.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Med vänliga hälsningar

Gäller ett samboavtal som inte längre finns i fysisk form?

2021-11-16 i Sambo
FRÅGA |Min sambo och jag har skrivit på ett samboavtal, men nu har min sambo slängt bort det. Hon står fast på at hon har slängt det, för hon tycker att hon vill ha säkerhet, fast jag köpte huset vi bor i och avtalet var skrivet? Vad skall jag göra?
Daniel Broman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En ändring av ett samboavtal görs genom att ett nytt samboavtal upprättas (9 § första stycket sambolagen), vilket du i så fall behöver skriva under för att det nya samboavtalet ska bli giltigt (9 § andra stycket sambolagen). Det är inte möjligt för din sambo att ensidigt häva ert samboavtal genom att kasta bort det. Samboavtalet mellan er består alltså alltjämt i rättslig mening även fast avtalet inte tar sig uttryck i fysisk form längre. Samboavtal registreras inte till skillnad från äktenskapsförord (7 kap. 3 § äktenskapsbalken), vilket såklart medför bevissvårigheter för dig i ditt läge. Det är du som har bevisbördan för att samboavtalet existerar och du behöver samla på dig bevisning över samboavtalets existens och innehåll. I Sverige har vi fri bevisföring och fri bevisvärdering, vilket innebär att i princip alla typer av bevisning kan åberopas i svensk domstol, och denna bevisning kommer därefter att värderas fritt av domstolen.Om din sambo begär bodelning kan du invända att ett samboavtal finns (8 § första stycket sambolagen) men att din sambo har rivit sönder det. Om ni blir oeniga om bodelningen, det vill säga om det t.ex. tvistas om huruvida huset ska ingå i bodelningen, ska domstolen på ansökan av någon av er utse en bodelningsförrättare som kommer ta över ansvaret för bodelningen för att se till att bodelningen utförs korrekt (26 § sambolagen och 17 kap. 1 § äktenskapsbalken). Om du skulle vara missnöjd över hur bodelningen utföll kan du klandra bodelningen inom fyra veckor efter det att du blev delgiven bodelningshandlingen som bodelningsförrättaren har upprättat. Detta åstadkommer du genom att väcka talan mot din sambo vid den tingsrätt som har utsett bodelningsförrättaren (17 kap. 8 § äktenskapsbalken). Med vänliga hälsningar,

Kan efterlevande make testamentera bort den först avlidnes egendom?

2021-11-24 i Testamente
FRÅGA |När min mor avled hade hon och och min far en fastighet som stod skriven på min far.Mina föräldrar var gifta och jag och min syster är deras gemensamma och enda barn.Min far har nu valt att testamentera fastigheten med lika delar (1/4) var till mig, min syster och till min systers två barn. Någon bodelning efter min mor har inte gjorts. Det föreligger inga äktenskapsförord. Jag anser att han inte kan testamentera bort min del av arvet från min mor, dvs 1/4 av fastigheten. Är testamentet giltigt som det är skrivet idag?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i äktenskapsbalken (1987:230) såväl som ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. Som utgångspunkt ska en bodelning göras när ett äktenskap upplöses, dock behövs det inte om makarna endast har enskild egendom (9 kap. 1 § ÄktB). I och med att du säger att äktenskapsförord inte finns kan jag inte dra slutsatsen till varför en bodelning inte gjorts men om det är så att egendomen inte är enskild genom äktenskapsförord bör en bodelning ha gjorts vid din mors bortgång. Efter att ena maken dör ska giftorättsgodset delas lika mellan de två makarna, förutsatt att enskild egendom inte finns (11 kap. 3 § ÄktB). Efterlevande make ärver senare den avlidne makens egendom med fri förfoganderätt (3 kap. 1 & 2 § ÄB). Det innebär att efterlevande make fritt får använda sig av egendomen men får inte testamentera bort den.Men i och med att halva fastigheten tillhör din far kan han testamentera bort den halvan till vem som helst, förutsatt att den inte inskränker din och din systers rätt till laglott, som utgör hälften av arvslotten (1/4 av din fars egendom). Ifall den testamenterade egendomen utgör en så pass stor andel av din fars egendom att du inte kan få ut din fulla laglott kan du begära jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Den andelen som tillhör din mor, alltså 50% av fastigheten kan han inte testamentera bort till någon annan. Du har alltså ur din mors kvarlåtenskap rätt till 1/4 av fastigheten. Men förutom laglotts-regeln jag nämnde ovan förbjuder inget din far från att testamentera bort sina 50% av fastigheten. Det regleras inte uttryckligt i lag om efterlevande make genom testamentet kan testamentera bort avlidne makens egendom till dem gemensamma barn som ändå kommer få det som arv senare. Av NJA 1995 s. 303 framgår att efterlevande make är oförhindrad att genom testamente bestämma om viss egendom så länge det inte påverkar värdet av den andel som ska tillfalla efterarvingarna. Ur din mors kvarlåtenskap har du rätten till en fjärde del av fastigheten och din syster har rätten till den andra fjärdedelen, dessa andelar kan inte testamenteras bort utan kan bara ges till er, vilket föreligger i detta fall då ni båda fått er fjärdedel ur er mors kvarlåtenskap. Din far äger dock resterande 50% som han fritt kan testamentera bort hur han vill så länge det inte inskränker er rätt till laglotten från er fars arv, laglotten utgör 1/4 av hela arvet från er far (7 kap. 1 § ÄB). Ifall laglotten inskränks kommer du kunna begära jämkning av testamentet, detta ska ske inom 6 månader från att du erhöll testamentet (7 kap. 3 § 3 stycket ÄB)Sammanfattning Efter din mors bortgång ärver din far hennes egendom med fri förfoganderätt, han kan därmed inte testamentera bort hennes egendom till någon annan en er som berättigade arvingar. Ni har erhållit hennes andel genom testamentet (en fjärdedel var) och han har därmed inte brutit mot regeln om fri förfoganderätt. Den testamenterade andelen till barnbarnen utgör hans 50% av fastigheten som han fritt kan testamentera som han vill, så länge det inte inskränker din rätt till laglott. Alltså om du ur din fars egna egendom inte kan få ut din berättigade laglott, 1/4 av hans egendom så kan du begära en jämkning av testamentet. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Kan ett testamenterat arv bli giftorättsgods till särkullbarn?

2021-11-20 i Enskild egendom
FRÅGA |Kan ett testamenterat arv bli giftorättsgods till särkullsbarn?
Jacob Westin |Hej! Tack att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om egendom som enligt testamente ska tillfalla ett särkullbarn kan bli giftorättsgodset för särkullbarnet. För att svara på din fråga redogör jag först för reglerna kring egendom i ett äktenskap och berör sedan särskilt situationen du frågar efter. Din fråga är äktenskapsrättslig i grunden och behandlas i Äktenskapsbalken (ÄktB). Den rättsliga utgångspunkten i 7 kap. 1 § ÄktB är att all egendom som makar äger är giftorättsgods, förutom om det är enskild egendom. När viss egendom ska anses vara enskild egendom anges i 7 kap. 2 § ÄktB. Där framgår att egendom är enskild egendom bl.a. om det bestäms i ett äktenskapsförord eller om en arvlåtare i testamente förordnar att viss egendom som tillfaller arvtagaren ska vara dennes enskilda egendom. Sammanfattningsvis gäller att all egendom, som inte genom någon bestämmelse i 7 kap. 2 § ÄktB anses vara enskild egendom, är giftorättsgods. Du frågade om arv genom testamente kan bli giftorättsgods till ett särkullbarn. Med tillämpning av reglerna jag redogjorde för ovan, är svaret att ett testamenterat arv till ett särkullbarn, där testamentet inte föreskriver att egendomen ska vara särkullbarnets enskilda, kommer att anses vara giftorättsgods om särkullbarnet är gift eller senare gifter sig. Den som vill undvika att egendom, som ett särkullbarn ärver genom testamente, ska bli giftorättsgods, bör i testamentet förordna att egendomen ska vara särkullbarnets enskilda egendom. Då kommer egendomen inte att anses vara giftorättsgods. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,

Hur behandlas arv i en framtida skilsmässa?

2021-11-17 i Enskild egendom
FRÅGA |Hej, vi har följande lydelse i testamentet (vi är ett gift par): den egendom som genom arv eller detta testamente tillfaller testamentstagare skall, liksom avkastningen därav, utgöra enskild egendom.Vi har dessutom ett äktenskapsförord som lyder: all egendom för "person A" skall vara giftorättsgods och för "person B" vara enskild egendom. Min fråga gäller vad som händer om person A ärver ärver pengar/egendom och vid en efterföljande skilsmässa? Ingår person A's arv då i giftorättsgodset? I arvet fanns inget testamente och således inget om enskild egendom.
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar dig som att ni som gifta har skrivit ett testamente tillsammans, där det framgår att testamentstagaren ärver egendomen så som enskild egendom. Ni har dessutom ett äktenskapsförord där det framgår att en persons egendom ska utgöra enskild egendom, den andras giftorättsgods. Jag tolkar din fråga som att A ärver någon annan än B i detta fall, och vad som händer med detta arv vid en skilsmässa mellan A och B.Om A ärver någon annan – vad händer med detta arv vid en skilsmässa med B?Inledningsvis, om jag tolkar dig rätt, så har ert inbördes testamente ingen betydelse i frågan. Det påverkar endast svaret om det är så att A ärver av B, vilket jag svarar på nedan. As testamente kan inte påverka hur A ärver av någon annan (än B). Jag tolkar din fråga som att A ärver någon annan än B. Finns det inget testamente med villkor om arvet ska gå i enskild egendom till A, så blir detta som utgångspunkt giftorättsgods vid en framtida skilsmässa mellan A och B. Det krävs ett villkor i testamente, för att arv ska behandlas som enskild egendom (7 kap. 2§ 3-4p Äktenskapsbalken). As arv från någon annan, ska då ingå vid en bodelning vid en skilsmässa mellan A och B, så som giftorättsgods (10 kap. 1§ Äktenskapsbalken). Att egendomen kommer ingå i bodelningen innebär att värdet kommer delas lika Om arvlåtaren hade i ett testamente förordnat om att dennes arv ska ärvas så som enskild kommer den motsatsvis inte ingå vid en skilsmässa mellan A och B. Jag vill dock påtala att det vid en bodelning finns utrymme att jämka utfallet, om villkor i äktenskapsförord är oskäligt med hänsyn till innehållet eller senare inträffade förhållanden (12 kap. 3§ Äktenskapsbalken). Om A exempelvis anser att det skulle vara oskäligt att dennes arv, samt all egendom som denne äger, är det enda som ska ingå i bodelningen, kan A begära jämkning av bodelningen till en mer rättvis fördelning. Då kan Bs enskilda egendom föras in i bodelningen och behandlas som giftorättsgods för att väga upp för en annars oskälig fördelning. Man gör då en helhetsbedömning utifrån alla omständigheter, i syfte att skydda den ekonomiskt svagare parten utifrån utvecklingen av förmögenheten mellan er. Om A ärver B – vad händer med dennes arv vid en eventuell framtida skilsmässa med någon annan än B? Om det ändå är så att du menar att A ärver B, så ska precis som testamentet anger, A ärva Bs egendom så som enskild egendom. Detta förordnande innebär att om A då gifter om sig, och sedan skiljer sig, så ska egendomen som A ärvt, samt avkastningen därav, inte ingå i bodelningen då den ska utgöra enskild egendom för A, oavsett vad äktenskapsförord säger (7 kap. 2§ 3-4p samt 10 kap. 1§ Äktenskapsbalken). Man kan inte genom äktenskapsförord göra om enskild egendom som någon fått i arv med villkor om detta, till giftorättsgods, eftersom det är utomstående som har rätt att besluta om hur sin kvarlåtenskap ska gå vidare. Om dock testatorn angett att det är okej, så är det såklart okej. Kan man på något sätt omvandla ärvd enskild egendom till giftorättsgods? Utgångspunkten är ju att det är testatorn (den som avlidit) som bestämmer vad som ska hände med dennes kvarlåtenskap. Om denna person i testamente har förordnat att arvet efter denne ska ärvas så som enskild egendom, så ska detta gälla. Man skulle kunna ge bort den enskilda egendomen så som gåva, men då får man såklart inget tillbaka för den, och det är inte heller optimalt om man faktiskt vill behålla egendomen. Man skulle dock kunna tänka sig att arvtagaren ger bort hälften av arvet till sin maka, med utfästelse i gåvobrev, om att detta ska utgöra enskild egendom. Då kommer denna del också utgöra enskild egendom för Bs del, vid en framtida skilsmässa, och då blir effekten ju en likadelning av detta i praktiken, men att bådas del ska undanhållas bodelningen. Sammanfattningsvis så påverkar inte testamentet ni har skrivit mellan er, eventuella arv som ni får från någon annan. Finns det inget villkor i arvlåtarens testamente om att arvtagaren ärver så som enskild egendom, så kommer arvet ingå i As giftorättsgods och då ingå i en bodelning. Men finns det villkor om enskild egendom, går det före ett eventuellt äktenskapsförord som gör allt till enskild egendom, såvida arvlåtaren inte uppgett att undantag kan göras. Om fördelningen dock blir skev, kan äktenskapsförordet jämkas. Jag hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor! Om jag missförstått dig eller så är du välkommen att återkomma till mig. Om du önskar vidare vägledning, testamentestolkning eller liknande, kan vår juristbyrå hjälpa dig vidare! Jag kan sätta dig i kontakt med dem, och jag nås då för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se Vänligen,

Hur testamenterar man särskild egendom?

2021-11-14 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag är gift sedan 1996. Vi har två gemensamma barn. Min man har ytterligare två barn från ett tidigare äktenskap.Nu står jag inför ett arvsskifte från mina föräldrar. Vad behöver jag göra för att min del av mitt arv från mina föräldrar, bara ska kunna tillfalla mina biologiska barn (inte särkullsbarnen) den dag jag och min man dör?
Victoria |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga återfinns i ärvdabalken (ÄB). För att besvara din fråga tänker jag först beskriva skillnaden mellan att ärva enligt den svenska arvsrätten alternativt enligt ett testamente.Hur ser arvsrätten ut i Sverige?Hur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB och kallas för den legala arvsordningen. Däri uppställs en prioriteringsordning mellan olika arvsberättigade som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje.Den första arvsklassen omfattar avkomlingar till den avlidna (2 kap. 1 § ÄB). Dessa kallas för bröstarvingar och kommer ärva kvarlåtenskapen efter den avlidna jämnt fördelat. Det är alltså i första hand din bröstarvinge som kommer ärva dig i sin helhet enligt den svenska arvsrätten.Däremot, förutsatt att det äkta paret har ett gemensamt barn, så kan den efterlevande maken (din make alternativt dig) ärva all egendom som barnet skulle ha ärvt efter att en bodelning har skett, se 3 kap. 1 § ÄB. Barnet får i stället ut arvet från den avlidna maken efter att den efterlevande maken också har gått bort.Det viktiga att påpeka här, är att när antingen du eller din make går bort så kommer troligtvis en bodelning att ske.Hur sker en bodelning?När ett äktenskap upplöses, exempelvis när ena maken går bort, så ska makarnas egendom fördelas genom en bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). Utgångspunkten vid en bodelning är att makarnas så kallade giftorättsgods ska ingå enligt 10 kap. 1 § ÄktB. En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Typiskt sett så omvandlas giftorättsgods till enskild egendom genom att makarna förordnar om detta genom ett äktenskapsförord. Att detta är möjligt framgår av 7 kap. 1 §, st. 1 p. 1 ÄktB.Jag kommer utgå från att ni inte har upprättat något äktenskapsförord och att all egendom är giftorättsgods. Jag kommer också utgå från att arvet av dina föräldrar är giftorättsgods (däremot så kan arvet vara enskild egendom ifall dina föräldrar testamenterat arvet till dig och villkorat att det ska vara din enskilda egendom enligt 7 kap. 2 §, p. 4).Resultatet av att all er egendom är giftorättsgods är att all er egendom kommer ingå i bodelningen och fördelas 50/50 mellan dödsboet efter den avlidne maken och den efterlevande maken. Detta inkluderar även arvet efter dina föräldrar som inte har villkorats. Genom denna bodelning skulle det alltså vara möjligt för ditt arv från dina föräldrar att ingå och bli en del av din efterlevande makes egendom. Denna egendom kommer alltså dina styvbarn förr eller senare (beroende på om du eller din make går bort först) att ärva.Hur påverkar ett testamente arvsrätten?Man utgår alltså från den svenska arvsrätten (förfarandet jag beskrev ovan) vid avsaknad av ett giltigt testamente. Detta innebär dock att någon som väljer att testamentera sin egendom (testator) har en möjlighet att sätta arvsrätten ur kraft för den egendomen. Testatorn har typiskt sett omfattande möjligheter att fördela sin kvarlåtenskap såsom denne önskar.Du skulle alltså kunna testamentera särskild egendom (såsom arvet av dina föräldrar) till era gemensamma barn.Ifall du avser att upprätta ett testamente så måste du tänka på att det finns formkrav för att ett testamente ska gälla och dessa framgår enligt 10 kap. 1 § st. 1 ÄB:1. Testamentet ska upprättas skriftligt2. Testatorn ska underteckna testamentet och detta ska bevittnas av två personer3. Dessa vittnen ska även skriva under handlingen4. Vittnena ska förstå att handlingen som upprättats är ett testamenteDärutöver så gäller flera regler som komplicerar förfarandet: exempelvis så måste vittnena vara över 15 år gamla och får inte stå med som testamentstagare i testamentet (10 kap. 4 § st. 1 ÄB). För att undvika att missa ett formkrav (som medför att testamentet blir rättsligt ogiltigt, vilket kan leda till att särkullsbarnen ärver egendomen ändå) så skulle jag rekommendera dig att boka en tid hos en jurist. Du kan boka en tid med en av våra jurister på Lawline på denna länk.HandlingsplanJag skulle rekommendera dig att (1) testamentera den särskilda egendomen (arvet av dina föräldrar) direkt till era gemensamma barn. Då kommer egendomen inte längre riskera att ärvas av särkullsbarnen. Du skulle även kunna (2) ge bort arvet genom ett gåvobrev innan ett dödsfall inträffar, vilket i mångt och mycket uppfyller samma syfte (kommer inte ingå i bodelningen och ärvas av särkullsbarnen). Dessa gåvobrev har också formkrav och är lite mer komplicerade att utforma (samt säkerställa att gåvobrevet är rättsligt gitligt) i jämförelse med formkraven för testamenten som finns kodifierat; d.v.s. nedskriven som lagtext.Jag hoppas du fick svar på din fråga och återkom gärna om du har flera frågor!Mvh,