Vem ärver vid efterarv?

2020-11-26 i Arvsordning
FRÅGA |Hej,Min pappa har ett barn från ett tidigare förhållande.Mamma o pappa har mig gemensamt. Dem har skrivit äktenskapsförord och enskild egendom till min mammas förmån. Så pappa äger ingenting och har egentligen ingenting. Dem har en hyreslägenhet och äger inte ens en bil.Om min mamma går bort först så förstår jag att pappa ärver henne och att han sitter i orubbat bo. Men vad händer sen när pappa går bort. Jag ärver men gör mitt halvsyskon det också? Det han har då har han ju ärvt från min mamma. Har mitt halvsyskon rätt till det vid pappas bortgång isåfall?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad händer när ett äktenskap upplöses pga. dödsfall?När ett äktenskap upplöses pga. dödsfall är huvudregeln att man ska genomföra en bodelning. Bodelning behövs dock inte om makarna endast har enskild egendom och ingen av dem begär att få överta bostad eller bohag från den andra maken (9 kap. 1 § ÄktB). Om det genomförs en bodelning ingår endast makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Det den avlidna maken erhåller i bodelningen utgör tillsammans med dennes enskilda egendom dennes kvarlåtenskap och är det som ska fördelas genom arv. Om det inte genomförs någon bodelning utgörs kvarlåtenskapen av det som den avlidna maken själv äger. Vem ärver om min mamma avlider först?Om den avlidne inte har upprättat något testamente kommer arvet att fördelas efter den legala arvsordningen. Enligt den legala arvsordningen är ens bröstarvingar, dvs barn eller barnbarn, ens närmsta arvingar och de som i första hand är arvsberättigade. Om din mamma avlider är du närmaste arvingen som enda barn och som utgångspunkt den som har rätt till arv (2 kap. 1 § ÄB). Eftersom du är ett gemensamt barn inom äktenskapet har du dock inte rätt att få ut ditt arv direkt när din mamma avlider. Istället kommer din pappa att ärva din andel med fri förfoganderätt precis som du skriver, men du får istället rätt till ett efterarv från din mamma när din pappa sedan avlider (3 kap. 1 § ÄB). Om din mamma avlider och efterlämnar 200 000 kr ärver din pappa dem med fri förfoganderätt, och du har rätt till ett efterarv. Efterarvet består dock inte av den exakta summan din mamma efterlämnade, utan man räknar istället ut en kvotdel. Om din pappas förmögenhet vid din mammas dödsfall exempelvis uppgår till 50 000 kr och han sedan ärver din andel av din mammas arv på 200 000 kr kommer hans totala förmögenhet att uppgå till 250 000 kr. Av dessa utgör 80 % (200 000 / 250 000) arv från din mamma. Det innebär att du har rätt till 80 % av din pappas totala förmögenhet när han avlider, och då i form av ett efterarv från din mamma. Vem ärver om min pappa avlider efter min mamma?Om din pappa avlider efter din mamma ska du först och främst få ut ditt efterarv från din mamma innan din pappas egna kvarlåtenskap kan fördelas till arvingarna. I exemplet ovan utgjorde din mammas kvarlåtenskap 80 % av din pappas totala förmögenhet. När din pappa avlider ska du erhålla efterarv från din mamma bestående av 80 % av din pappas förmögenhet oavsett vad denna uppgår till. Har din pappas förmögenhet exempelvis ökat till 300 000 kr ska du erhålla 80 % av detta (240 000 kr), och har den minskat till 100 000 kr ska du erhålla 80 % av detta (80 000 kr). Man ärver alltså inte samma summa i efterarv som föräldern efterlämnade, utan man ärver motsvarande kvotdel. När du har erhållit ditt efterarv från din mamma kan din pappas egna kvarlåtenskap fördelas. Eftersom din pappa har två barn fördelas kvarlåtenskapen som utgångspunkt i två lika stora delar och fördelas till dig och hans andra barn (2 kap. 1 § ÄB). Har mitt halvsyskon rätt till något arv från min mamma om pappa har ärvt det tidigare?Ditt halvsyskon har inte rätt till arv från din mamma eftersom de inte har några biologiska band eller adoptivband. Din andel som du har rätt till efter din mamma ärver din pappa med fri förfoganderätt. Du har sedan rätt till efterarv på motsvarande andel. När din pappa sedan avlider har du först rätt till att få ut ditt efterarv från din mamma. Först när detta har fördelats kan det som återstår av din pappas förmögenhet fördelas till hans arvingar, dvs dig och ditt halvsyskon. Ditt halvsyskon kommer således endast att ärva från sin förälder, och du erhåller ditt arv från din först avlidna förälder innan er gemensamma förälders kvarlåtenskap kan fördelas. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vem ärvet och hur påverkar efterlevande make arvets storlek

2020-11-22 i Arvsordning
FRÅGA |Beatrice dör efter en tids sjukdom och efterlämnar sin make Edvin, sin dotter Sara från ett tidigare äktenskap och Saras son Knut. Dessutom efterlämnar hon sin ömma moder och två bröder. Edvin som är mycket förmögen har en hel del värdefulla tavlor om ca 200 000 kr som han ärvt av släktingar. Han har dessutom ytterligare tillgångar om ca 400 000 kr. Beatrice däremot ägde inte så mycket, men efterlämnar omkring 100 000 kr i tillgångar. Paret saknar skulder.Vem kommer att få ärva efter Beatrice och har Edvin någon möjlighet att påverka arvets storlek.
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!BodelningFörst måste man räkna ut vad som är Beatrice kvarlåtenskap. Detta görs genom en bodelning när en gift person dör (23 kap. 1§ 2st ärvdabalken (ÄB)). Det som ska ingå i bodelningen är giftorättsgodset (10 kap. 1§ äktenskapsbalken, ÄktB). För att undanta något från bodelningen krävs främst äktenskapsförord som gör egendom till enskild egendom (7 kap. 2§ ÄktB). I din fråga framgår det inte om egendomen är enskild eller giftorättsgods, men då presumeras det att tillgångarna är giftorättsgods. Arv från släktingar kan räknas som enskild egendom, men det krävs att det finns en föreskrift om att egendomen, tavlorna i detta fall, ska vara Edvins enskilda egendom. Och då det inte framgår här så tolkar jag det som att ett sådant villkor inte finns, och då ska tavlorna anses vara giftorättsgods. Hade det funnits ett villkor om att tavlorna skulle ärvas som enskild egendom skulle detta värde undantas bodelningen. Båda sidornas tillgångar slås då ihop och delas lika mellan sidorna. Detta görs med utgångspunkt i värdet på egendomen så nära bodelningen som möjligt, och med egendomsförhållandet vid Beatrice död (9 kap. 2§ ÄktB). Detta innebär att man lägger ihop 200 000 kr + 400 000 kr + 100 000 kr. Det sammanlagda värdet är 700 000 kr, som delas mellan de två sidorna, vilket innebär att Beatrice kvarlåtenskap är 350 000 kr. Fördela kvarlåtenskapenUtgångspunkten vid fördelningen av kvarlåtenskapen är den så kallade legala arvsordningen (2 kap. ÄB). I första arvsklassen finns bröstarvingar, barn, barnbarn och så vidare (2 kap. 1§ ÄB). Om någon i denna arvsklassen lever så slutar arvsrätten där, alltså om det finns barn till den avlidna så ärver ingen annan, varken föräldrar eller syskon till den avlidne. Det innebär att om Sara är i livet ärver all Beatrice kvarlåtenskap ensamt. Det finns dock ett undantag från detta när den avlidne efterlämnar en make (3 kap. 1§ ÄB). Då ärver den efterlevande maken före gemensamma barn. Dock har särkullsbarn rätt att få ut sin andel direkt. Sara är ett särkullsbarn då hon inte är Edvins barn. Edvin har dock en rätt före Sara att få ut vad som motsvarar 4 gånger prisbasbeloppet (3 kap. 1§ 2st ÄB). Prisbasbeloppet för år 2020 är 47 300 kr. Edvin har alltså rätt, före Sara, att få ut 189 200 kr ur boet, och detta inkluderar vad han fått i bodelningen. Då han har fått 300 000 kr i bodelningen, så behöver inte Sara avstå sitt arv för Edvin, utan hon kan få ut det direkt. Hade hon varit tvungen att avstå sin andel hade hon fått efterarvsrätt till sin andel efter att Edvin dött. SammanfattningsvisBeatrice lämnar efter sig kvarlåtenskap om 300 000 kr efter bodelningen. Denna kvarlåtenskap ärvs enligt den legala arvsordningen om det inte finns testamente. Finns det en arvtagare i den förta klassen så ärver den allt. Detta innebär att Sara ärver allt efter Beatrice, vilket är 300 000 kr. Edvin har en företrädesrätt till ett värde av 4 gånger prisbasbeloppet för att efterlevande make ska kunna bo kvar och inte hamna i alltför dålig ekonomisk situation. Men då Edvin fått ut 300 000 kr i bodelningen så är detta behov täckt och Sara har rätt att få ut sina 300 000 kr direkt. Observera dock att om Sara hade varit ett gemensamt barn hade Edvin ärvt pengarna före henne, och hon hade först fått ut arvet från Beatrice efter att Edvin hade dött. Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Hur mycket ska min mors makes brorsbarn få i efterarv då min mor avlider?

2020-11-21 i Efterarv
FRÅGA |Min styvfar har avlidit, han var gift med min mor. Han har en avliden bror som har två barn. Min fråga är vad har brorsbarnen för arvsrätt?Tror jag förstått att min mor ärver allt i nuläget men hur blir det när hon går bort? Min mor har funderingar kring detta då hon isåfall avser att "lösa ut" brorsbarnen nu och isåfall hur stor del har dom rätt till och vad jag förstått blir det del av allt som dom ägt (gifterättgods) En kort till. Min mor har fått försäkringsersättning för en kroppsskada efter en trafikolycka skall denna räknas in i gifterättsgods?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).En bodelning ska görasDå ett äktenskap upplöses, till exempel då den ena maken avlider, ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Varje make får från bodelningen undanta egendom som maken fått i ersättning för personskada och kränkning (10 kap. 2a § ÄktB). Detta innebär alltså att den ersättning din mor fått för sin kroppsskada kan hållas utanför bodelningen och inte delas.Vem har rätt att ärva?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB).Detta innebär alltså att din mor kommer ärva allt efter sin make. När även din mor avlider kommer hennes makes brorsbarn ha så kallad efterarvsrätt.EfterarvsrättLever, då den efterlevande maken avlider, bröstarvinge, förälder, syskon eller syskonbarn till den först avlidne maken har de rätt till efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Efterarvingarna har rätt till så stor del av den totala egendomsmassan den efterlevande maken hade efter arvsskiftet som arvet efter den först avlidne maken utgjorde. Ett exempel för att förtydliga:När din styvfar avlider har han giftorättsgods värt 100 kr och enskild egendom värd 50 kr. Din mor har giftorättsgods värt 150 kr och enskild egendom värt 100 kr. Vid bodelningen läggs giftorättsgodset ihop, 100 kr + 150 kr = 250 kr. Detta delas lika mellan makarna, 125 kr var. Din mor har efter bodelningen 125 kr + 100 kr = 225 kr och hennes makes dödsbo har 125 kr + 50 kr = 175 kr. Din mor ärver sedan 175 kr. Den totala egendomsmassa hon har är då 175 kr + 225 kr = 400 kr. Arvet efter hennes make utgör 175/400 = 0,4375, alltså 43,75%. Detta innebär att när din mor avlider har hennes makes efterarvingar rätt till 43,75 % av den kvarlåtenskap hon lämnar efter sig.Det finns även regler kring vad som händer om den efterlevande maken med avsikt minskat boets värde, eller genom till exempel arv eller förvärvsarbete ökat boets värde. Detta kan leda till ganska komplicerade uträkningar. Jag kommer därför inte gå djupare in på det. Har ni någon fråga om det är ni välkomna att ställa en ny fråga.SlutsatsDu har alltså rätt i att din mor ärver allt efter sin make nu, och att hans brorsbarn har rätt till efterarv då även din mor avlider. Hur stor del de har rätt till beror, som jag beskrivit ovan, på hur stor del av den totala egendomsmassan som arvet efter din mors make utgör. De har enkelt sagt rätt till hela arvet efter din mors make, eftersom om han inte varit gift då han avled hade de ärvt allt efter honom i enlighet med den legala arvsordningen.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Arv vid arvsavstående respektive arvsavsägelse

2020-11-11 i Arvsavstående
FRÅGA |Angående arvMin biologiska farmor avled 2005. Min far tog inte emot något arv från henne då dom var i konflikt de sista åren.Farmor skiljde sig från vår biologiska farfar o var sen början av 60-talet omgift med den man som jag o min bror sett som "farfar" hela vårat liv. "Farfar" avled i år o har en bror. Inget testamente är skrivet.Det är nu dax för arvsskifte, som min "farfars" bror o hans fru har tagit hand om bouppteckningen själva - utan varken jurist eller bouppteckningsman.Hur delas eventuellt arv upp?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB) och det är hit jag hänvisar mitt svar. Jag kommer även att benämna din icke-biologiska "farfar" som bara "farfar" då din biologiska farfar inte är med i bilden och både du och din bror ser din icke-biologiska "farfar" som just "farfar". Hoppas detta är okej för dig.Arvsavsägelse eller arvsavstående För att besvara din fråga är det viktigt att först nämna dessa två begrepp. Har din far avstått från sitt arv till förmån för din farfar kallas detta arvsavstående. I så fall har din bror inte avsagt sig sin rätt till arv, utan han kan ärva då din farfar går bort (3 kap. 9 § ÄB). Har din far skriftligt avsagt sig sin rätt till arv är detta dock gällande mot hela arvsgrenen, alltså inklusive dig och din bror (17 kap. 2 § ÄB). Observera att arvsavsägelse måste ske skriftligt för att det ska vara gällande. Har din far gjort en arvsavsägelse blir således konsekvensen att ingen i er arvsgren kan ärva din farfar (om han inte testamenterat egendom till dig eller din bror). Fortsättningen av mitt svar fokuserar således på situationen att din far endast har avstått från arvet till förmån för din farfarHur fördelas arvet?Eftersom din farmor var gift då hon gick bort ärvde din farfar hennes kvarlåtenskap, dock endast med s.k. fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Det innebär att i det fallet din far valde att inte få ut sin arvslott direkt, får han istället ta del av din farfars dödsbo (3 kap. 9 § ÄB). Förutsatt att din farmor och farfar inte hade något äktenskapsförord delades deras kvarlåtenskap lika vid din farmors bortgång. 50% av din farfars egendom är således sådant som han ärvt från din farmor. Din farmors barn ska då ärva hälften av kvarlåtenskapen efter din farfar, medan din farfars bror (som jag utgår ifrån är närmaste släkting till farfar) ärver den andra hälften. Hade din farmor och farfar något äktenskapsförord där det föreskrevs om enskild egendom, får man se på bouppteckningen efter din farmor för att avgöra hur stor andel av deras egendom som utgjorde farmors respektive farfars. Samma andel som utgjorde din farmors ska alltså hennes barn få del i av din farfars kvarlåtenskap. Hoppas du har fått svar på din fråga och att situationen löser sig! Jag vill dock avslutningsvis poängtera återigen att det är av avgörande betydelse huruvida din far gjorde ett arvsavstående eller en arvsavsägelse. Den bedömningen kan jag inte göra utan mer information. Vill du ha ytterligare juridisk hjälp rekommenderar jag dig att boka tid med vår juristbyrå här, eller ringa oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Efterlevande maken och den avlidne makens särkullbarn

2020-11-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej,Min man har särkullbarn. Jag äger huset vi bor i sedan 30 år och har en del sparade pengar. Vad händer med mina tillgångar när min make dör .Tacksam för svar
Linus Långbacka |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du inte har barn och att din make har minst ett särkullbarn. Det är äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB) som reglerar frågor gällande äktenskap. Jag utgår även från att ni inte har ett äktenskapsförord och att er egendom således är s.k. gemensamt giftorättsgods. Med det menas all egendom som inte är enskild egendom (ÄktB 7 kap. 1 §). Det innebär alltså att all er egendom ska upptas i en bodelning när ett äktenskap upphör (ÄktB 9 kap. 1 §). En bodelning ska alltså ske innan din makes arv ska fördelas. Jag vet inte i detta fall hur mycket egendom ni har så det blir svårt att ge ett exakt svar om vad som skulle ske med dina tillgångar om din make avlider. Om din make har mer egendom så kommer det inte att medföra några som helst problem för dina tillgångar. Om din make däremot har mindre egendom så kommer särkullbarnets rätt till arv att påverka dig och dina tillgångar om ni inte har ett äktenskapsförord. Jag ska försöka använda mig av ett exempel för att förtydliga mitt svar. Om du äger huset (den är värd 500 000 kr) och han äger t.ex. en bil som är värd 100 000 kr. Det innebär att er sammanlagda egendom är 600 000 kr och att båda skulle ha rätt till 300 000 kr och att du skulle vara tvungen att ersätta skillnaden med 200 000 kr. På detta vis skulle det alltså påverka dina tillgångar, då din make i så fall har rätt till en del av dina tillgångar. Särkullbarns rätt till arvDet är ärvdabalken (1958:637) (ÄB) som reglerar frågor gällande arv. Ett särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv, vilket innebär att din makes särkullbarn kan kräva att få sitt arv genast när din make avlidit. Din make kan i ett testamente skriva att du ska ärva honom före särkullbarnet, men det kräver fortfarande att särkullbarnet godkänner det. Om särkullbarnet inte godkänner det så har hen fortfarande rätt till sin laglott, vilket är hälften av arvslotten. Arvslotten skulle i detta fall vara hela din makes egendom om hen är det enda barnet. Särkullbarnet kan också avstå från sitt arv och ärva din make genom ett s.k. efterarv efter att du avlidit (ÄB 3 kap. 9 §). Sammanfattningsvis finns det alltså flera möjliga scenarion som beror på hur mycket egendom ni har och om ni har äktenskapsförord och hur särkullbarnet känner angående sitt arv.Sammanfattning: Mycket beror på hur mycket egendom du och din make har. Om du har mer tillgångar än din make så kan det leda till att du är tvungen att avstå från egendom vid en bodelning som särkullbarnet sedan ärver efter din make. Hoppas att svaret gav viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny.

Hur fördelas arvet när det enbart finns särkullbarn?

2020-11-22 i Särkullbarn
FRÅGA |Min mamma gick hastigt bort i höstas och detta har lämnat mig med frågor som rör bodelningen av hennes och hennes makes gemensamma tillgångar.Min mamma är gift med sin man sedan 11 år tillbaka. De har inga gemensamma barn, däremot har jag en biologisk bror. Vi är alltså två särkullbarn och min mammas make som utgör dödsbot. Min mamma och hennes man har inte skrivit något äktenskapsförord och hon hann inte heller testamentera några av hennes enskilda eller deras gemensamma tillgångar. Deras gemensamma tillgångar vid dödsdagen består bland annat av en fristående bostad, men säkerligen också en del lösöre.Hur kommer framtida arv att fördelas mellan mammas man och mig och min bror? Hur skiljer det sig åt vad gäller enskild egendom och giftorättsgods?Jag tycker att det verkar ganska krångligt när jag läser på om detta. Mvh.
Saga Sthen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga gällande bodelning och arv regleras i äktenskapsbalken (ÄktB) respektive ärvdabalken (ÄB). BodelningenNär en make avlider så ska en bodelning göras (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). Den egendom som ingår i bodelningen är giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB), och i bodelningen ska giftorättsgodset delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB).Giftorättsgods och enskild egendom Giftorättsgods är sådan egendom som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom är egendom som genom äktenskapsförord, eller som enligt villkor i testamente, gåva eller arv ska vara enskild (7 kap. 2 § ÄktB). Att en make har köpt något själv utan att den andra maken varit med och betalat för den innebär alltså inte att det blir enskild egendom. Att enskild egendom inte ingår i bodelningen innebär helt enkelt att den enskilda egendomen inte kommer att delas upp mellan makarna. Av frågan framgår att det finns vissa gemensamma tillgångar, som en fristående bostad och en del lösöre. Detta utgör giftorättsgods (eftersom det inte utgör enskild egendom), och ska därför delas lika mellan makarna i bodelningen. Av frågan framgår även att det finns enskild egendom. Om denna egendom är enskild på grund av ett villkor i testamente, arv eller gåva så ska egendomen inte tas med i bodelningen. Fördelning av arvet Det som din mamma får ut från bodelningen tillsammans med din mammas eventuella enskilda egendom kommer fördelas i arv. Eftersom det inte finns något testamente så är det du och din bror som har rätt till arvet från er mamma. Arvet kommer delas lika mellan er (2 kap 1 § ÄB). Makes arvsrätt före gemensamma barn När det finns en efterlevande make så har denne rätt till arvet efter den avlidne maken före gemensamma barn. Er mamma saknar gemensamma barn med den efterlevande maken vilket betyder att du och din bror har rätt till arvet från er mamma direkt utan att er mammas make får arvet först (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Du och din bror kan, om ni vill, avstå från att få ert arv direkt och först låta er mammas make få arvet. Ni kommer i så fall tilldelas arvet efter er mamma först när er mammas make har avlidit (3 kap. 9 § och 3 kap. 2 § ÄB). "Basbeloppsregeln" - rätt för efterlevande make att i vissa fall få en del av kvarlåtenskapenOm ni väljer att ta ut ert arv efter er mamma direkt så finns det dock en regel som går före särkullbarns rätt att få ut arvet direkt. Den brukar benämnas "basbeloppsregeln". Denna regel är till för att skydda den efterlevande maken ekonomiskt. Regeln innebär att den efterlevande maken har rätt att få ut egendom till ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp (ett prisbasbelopp uppgår år 2020 till 47 300). Detta gäller dock bara om den efterlevande maken inte har enskild egendom som uppgår till det värdet, eller om efterlevande make redan genom bodelningen har tilldelats egendom till ett sådant värde (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Jag förstår att allt detta kan kännas lite knepigt att reda ut men jag hoppas att jag har gett dig ett svar som får dig att känna att du har koll på läget! Om du fortfarande skulle ha någon fundering är du välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen! Med vänlig hälsning,

Förmånstagarförordnande till make

2020-11-16 i Make
FRÅGA |Hej!Är gifta. Inga gemensamma barn. Har äktenskapsförord. Alla mina tillgångar är enskild egendom. Går det att som förmånstagare till fonder och försäkring ange maken?
Soad Garar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga på så sätt att du vill ange din make som förmånstagare. Alla dina tillgångar är enskild egendom enligt äktenskapsförordet. Du undrar därför om det går att ange maken som förmånstagare. Regler om förmånstagarförordnande i försäkringar regleras i försäkringsavtalslagen (FAL).Försäkringstagaren har rätt att förfoga över personförsäkring genom förmånstagarförordnande, (14 kap 1 § FAL).Huvudregeln är att försäkringsbeloppet som utfaller vid försäkringstagarens död ingår inte i kvarlåtenskapen när förmånstagare är insatt, (14 kap 7 § FAL). Det innebär att de normala reglerna för fördelning av kvarlåtenskapen inte tillämpas. Det som händer är att förmånstagaren får hela försäkringsbeloppet, vanligast med full äganderätt. Detta gäller dock inte vid förmånstagarförordnande till efterlevande make. I dessa fall tillfaller hälften av beloppet den efterlevande maken med full äganderätt och hälften med fri förfoganderätt (dvs. att de blir föremål för efterarv). Det förutsätter dock att försäkringen utgjorde giftorättsgods. I ditt fall utgör försäkringen inte giftorättsgods. Vad gäller när förmånstagaren är maken? Ni har ett äktenskapsförord enligt vilket era respektive egendom är enskild. Det framgår inte att du har upprättat något testamente så jag utgår från att du inte har gjort det. Högsta domstolen (HD) har år 1975 behandlat ett liknande fall som ditt. HD kom fram till en presumtion som ska gälla vid makes förmånstagarförvärv. Presumtionen innebär att förmånstagarförordnande inte föranleder avsteg från reglerna om sekundosuccession. Detta innebär att försäkringstagarens vilja (dvs. din vilja) antas vara att du inte vill göra avsteg från de normala reglerna om efterarv. Detta resulterar i, att din make kommer att erhålla försäkringsbeloppet med fri förfoganderätt, då sådan vilja hos dig antas föreligga. Att erhålla försäkringen med fri förfoganderätt innebär att den blir föremål för efterarv. Vilket i sin tur innebär att dina legala arvingar eventuellt kommer att erhålla försäkringsbeloppet när den efterlevande maken avlider. Om han däremot erhåller försäkringen med full äganderätt kommer försäkringen att tillfalla hans avringar vid hans bortgång.Däremot kan presumtionsregeln brytas. Det krävs dock att det finns uttryck för annan vilja hos dig, att du vill att din make erhåller försäkringsbeloppet med full äganderätt. Uttryck för en sådan vilja kan framgå av ett testamente, där du uppger att kvarlåtenskapen ska tillfalla den efterlevande maken med full äganderätt. SammanfattningDu undrade om det går att ange maken som förmånstagare, och det enkla svaret är JA. Dock kommer han att erhålla försäkringen med fri förfoganderätt om du inte på något sätt anger att du vill att han erhåller densamma med fullägande rätt. Hoppas att du fått svar på din fråga! Vänligen,

Kan min man få min bostadsrätt om jag dör?

2020-11-08 i Make
FRÅGA |Hej. Jag undrar om man kan skriva ett testamente när man är gift. Jag äger en bostadsrätt men tänkte inte alls på att skriva ett äktenskapsförord innan giftermålet, nu vill min make inte skriva på pappret, vi har egna barn sen tidigare förhållanden. Jag vill säkra att mina barn får min del då det är jag som köpte lägenheten och den står enbart på mig. Det han kommer ärva från mig vill jag inte ska gå till hans barn utan det som är mitt vill jag enbart ska tillfalla mina barn. Vad kan jag göra? Med vänliga hälsningar
Victor Nilsson |Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Har din man arvsrätt?Vilka som har rätt till arv efter en regleras i 2 kap. ärvdabalken (ÄB). Där framgår att ens make inte har någon självständig rätt att ärva. Makar har dock rätt att ärva framför gemensamma barn om det finns sådana, eller om det inte finns några barn alls (3 kap. 1 § ÄB).Som jag förstår din fråga har ni bara barn från tidigare förhållanden, och inga gemensamma barn. I så fall gäller enligt 3 kap. 1 § ÄB att din man inte har någon arvsrätt, utan att dina barn har rätt att få ut sitt arv direkt.Kan mannen få bostadsrätten på något annat vis?Ifall du skulle avlida innan din man blir det dock inte bara fråga om arvet, utan även om att äktenskapet tar slut. När ett äktenskap tar slut ska makarnas egendom fördelas genom bodelning (9 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB)). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgodset är allting någon av makarna äger som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom är enskild om det står i ett äktenskapsförord, eller om man fått den i arv eller gåva med villkoret att den ska vara enskild egendom (7 kap. 2. § ÄktB). Du skriver i din fråga att ni inte har något äktenskapsförord, och jag antar att din bostadsrätt inte är enskild egendom på något annat sätt. Den blir alltså en del i bodelningen.I bodelningen ska makarnas giftorättsgods, efter att deras skulder avräknats, delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Man har rätt att i första hand behålla sin egen egendom (11 kap. 7 § ÄktB). Det innebär att det bara är den av makarna som har mest egendom som kan behöva ge bort saker till den andra maken. Ett undantag görs dock för makarnas gemensamma bostad, som ska gå till den som bäst behöver den (11 kap. 8 § ÄktB). Den riskerar att gå till din man, om han t.ex. inte har möjlighet att hitta någon annanstans att bo.Ifall din man skulle få bostadsrätten i bodelningen spelar det ingen roll om den är omnämnd i ditt testamente (11 kap. 4 § ÄB).Sammanfattningsvis har din man ingen rätt att ärva din bostadsrätt, och du behöver därför inte skriva ett testamente. Det kan dock finnas en risk att din man får bostadsrätten genom bodelning. I så fall hjälper det inte med ett testamente. Den enda lösningen i så fall är att genom äktenskapsförord göra bostadsrätten till enskild egendom (7 kap. 2 § ÄktB).Jag hoppas du fått svar på din fråga.Med vänlig hälsning,