Carina Persson |Hej! Enligt 10 kap 1 § ÄktB skall makarnas giftorättsgods ingå i bodelningen. I 7 kap 1 § äktenskapsbalken (ÄktB) stadgas att makars egendom är giftorättsgods om egendomen inte är enskild. Vad som är enskild egendom framgår av 7 kap 2 § ÄktB. Egendomen är enskild om det följer av äktenskapsförord, gåvohandling, testamente eller förmånstagarförordnande att egendomen skall vara enskild. Egendom som har ersatt enskild egendom är också enskild t.ex. om pengar som är enskild egendom används för att köpa en fastighet blir fastigheten enskild egendom. Avkastning från enskild egendom är däremot giftorättsgods. Äktenskapsbalken: https://lagen.nu/1987:230 Vänliga hälsningar

Kerstin Eifrém |Hej och tack för din fråga! I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, dvs sådant som inte är enskild egendom. Enskild egendom kan vara att man har ärvt egendom med villkor att egendomen skall vara enskild eller om ett äktenskapsförord tecknats och makarna därmed avtalat att viss egendom skall vara enskild. I så fall lämnas den egendomen utanför bodelningen. Enligt äktenskapsbalken (ÄktB) 11 kap. 2 § skall så mycket avräknas från giftorättsgodset att det täcker de skulder en make hade när talan om äktenskapsskillnad väcktes. Vad som sedan återstår skall, enligt ÄktB 11 kap. 3 §, läggas samman och fördelas lika mellan makarna. Sammanfattningsvis innebär detta att du inte kommer att ta över din makes skulder vid en bodelning. Hoppas mitt svar har hjälpt dig! Med vänliga hälsningar

Fanny Olsson |Hej! Gällande din första fråga: Rätt allmän pension, dvs. pension enligt socialförsäkringssystemet, ska inte tas in i bodelningen utan dessa rättigheter får var och en av makarna behålla. Denna del av pensionen kommer att undantas med stöd av 10 kap. 3 § 1 st. äktenskapsbalken. Angående tjänstepension, dvs. en pension i form av utfästelse från en arbetsgivare till sina anställda, är huvudregeln att inte heller denna pensionsrättighet tas in i bodelningen utan att var make får behålla sin egen tjänstepension. Här kan dock utfallet bli olika beroende på pensionsavtalets utformning. Det vanliga är här att arbetsgivaren äger en pensionsförsäkring där arbetstagaren är insatt som oåterkallelig förmånstagare till pensionen. Arbetstagaren äger alltså i det här fallet försäkringen, men har ändå rätt till utbetalning. Om arbetstagaren inte kan överlåta sin rätt till pension, vilket är det vanliga, kommer rätten till pension undantas från bodelning med stöd av regeln i 10 kap. 3 § 1 st. äktenskapsbalken. Ibland innefattar dock avtalet om tjänstepension istället att arbetsgivaren betalar premier till en försäkring som ägs av arbetstagaren. I dessa fall kommer rättigheten till tjänstepension likställas med en privat pensionsförsäkring och alltså tas in i bodelningen mellan makarna (se nästa stycke). Gällande privat pensionssparande är dock huvudregeln att sådant sparande ska tas in i bodelningen och därmed delkas lika mellan makarna i enlighet med 7 kap. 1 § och 10 kap. 1 § äktenskapsbalken. Försäkringen kommer i bodelningen värderas till ett nuvärde, dvs. man kommer räkna ut vad pensionssparandet i nuläget har för värde, och värdet kommer alltså inte sättas till vad pensionssparandet i framtiden kan tänkas bli. Så i ditt fall ser jag det som troligt att din makes privata pensionssparande kommer tas in i bodelningen samt, beroende på hur pensionsavtalet ser ut i din makes firma, eventuellt också hans tjänstepension. Att han inte sparat på sin privata pension under ert äktenskap utan tidigare bör inte hindra detta vad jag förstår. Vad som dock kan bli aktuellt är att jämka den del av din makes pension som ska ingå i bodelningen i enlighet med 10 kap. 3 § 3 st. äktenskapsbalken. Här anges att om det med hänsyn till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt skulle vara oskäligt att hela pensionsrätten ingick så kan exempelvis ett privat pensionssparande helt eller delvis undantas från bodelningen. Så om det inte anses skäligt att din makes pension ska tas in i bodelningen med tanke på er ekonomiska situation (här kan eventuellt det faktum att han inte sparat under ert äktenskap spela in) så kommer den inte heller att tas med i bodelningen er emellan. Gällande din andra fråga: Om det inte finns någon grund för att hans del i bolaget är enskild egendom i enlighet med 7 kap. 2 § äktenskapsbalken, exempelvis i form av ett äktenskapsförord som säger att bolaget ska vara hans enskilda egendom eller att förhållandet är så att han fått sin halva av bolaget i gåva med villkoret att det ska vara hans enskilda egendom alternativt att han ärvt sin del av bolaget med ett liknande förbehåll, så ser jag ingen anledning till att hans aktier i bolaget (dvs. hans del i bolaget) inte ska tas in i bodelningen och delas lika er emellan. Du har då teoretiskt sätt rätt till 25 % av bolaget, beroende på vad det finns för avtal inom bolaget kan ditt ex dock ha rätt att köpa ut dig. Lycka till! Vänligen,

Andreas Vinqvist | Hej, Enligt 11 kap. 2 § äktenskapsbalken ska en skuld med förmånsrätt i enskild egendom som huvudregel inte ingå i bodelningen. Först om inte full täckning av skulden kan ske från den enskilda egendomen dras den överstigande delen av från giftorättsgodset. En liknande regel återfinns i 13 § sambolagen. Vänligen,

Elin Sjörén |Hej, I äktenskapsbalken (ÄktB) 9:1 sägs att makars egendom ska fördelas genom bodelning då skilsmässa har begärts. Bodelningen ska, enligt 9:2, göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena som förelåg den dag då äktenskapsskillnad väcktes. Detta innebär, i det fall du beskrivit, att om din väninnas man tagit ut alla pengar samma dag som de ansökte om skilsmässa ska dessa ändå ingå i bodelningen. Eftersom det inte finns något äktenskapsförord räknas all deras egendom som så kallat ”giftorättsgods” – alltså som gemensam egendom som ska fördelas lika mellan dem vid bodelningen. Dock finns det en bestämmelse i ÄktB 11:2 som säger, att när makarnas andelar i boet ska beräknas, ska först deras skulder dras av ifrån giftorättsgodset innan detta fördelas mellan dem. Bestämmelsen skulle i ert fall innebära att om din väninnas man faktiskt hade skulder att betala, för de pengar som han hade på banken, hade pengarna ändå inte räknats med i giftorättsgodset eftersom de gått jämnt ut med skulderna. Mannen är dock skyldig att redogöra för vad han hade på banken, vid dagen för skilsmässoansökningen, och för hur höga skulder han hade. Har han tagit ut mer pengar än nödvändigt kommer detta överskott att räknas med i bodelningen. Äktenskapsbalken hittar du här: https://lagen.nu/1987:230 Med vänlig hälsning Elin Sjörén

Pernilla Skoglösa |Hej, Tack för din fråga! Makars egendom kan antingen vara giftorättsgods eller enskild egendom. Enligt äktenskapsbalken (ÄktB) 7:1§ (https://lagen.nu/1987:230#K7P1S1) är en makes egendom giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. Egendom kan göras enskild genom äktenskapsförord eller villkor i gåva eller testamente etc. Har den inte gjorts till enskild egendom utgör den alltså giftorättsgods. Giftorättsgodset ingår i makarnas bodelning som normalt ska ske efter en skilsmässa enligt 9:1§ ÄktB (https://lagen.nu/1987:230#K9P1). Vid beräkningen av makarnas andelar i boet ska så mycket avräknas från en makes giftorättsgods att det täcker de skulder som den maken hade när talan om äktenskapsskillnad väcktes (när du lämnar in ansökan om skilsmässa till tingsrätten). Efter avräkningen av skulderna läggs allt giftorättsgods samman och värdet delas lika mellan makarna (https://lagen.nu/1987:230#K11). Om huset inte är enskild egendom ska det alltså ingå i bodelningen även om endast en make står som ägare. Regler om jämkning finns i ÄktB, där det sägs att en make kan få behålla mer av sitt giftorättsgods om en normal bodelning skulle bli oskälig med hänsyn till äktenskapets längd, makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt (https://lagen.nu/1987:230#K12). Den av makarna med störst tillgångar får alltså ibland behålla mer av sitt giftorättsgods, men det händer normalt bara om äktenskapet varat kortare tid än fem år. Individuellt pensionssparande ingår som huvudregel i en bodelning, men det gör däremot inte tjänstepension (https://lagen.nu/1987:230#K10P3). Därför kan det eventuellt bli aktuellt med underhållsbidrag från den rikare maken till den fattigare. Huvudregeln är dock enligt 6:7§ ÄktB att varje make svarar för sin försörjning efter äktenskapsskillnaden. Men det händer att den make som inte arbetat under äktenskapet och därför får svårare att klara sig efter en skilsmässa kan få hjälp att försörja sig genom underhållsbidrag från den rikare maken. Dock används inte bestämmelserna särskilt ofta, så det är tveksamt om reglerna kan bli aktuella i detta fall. Efter att ha ansökt om skilsmässa kommer ni troligen få en betänketid på 6 månader. Det får man normalt om egna barn som är yngre än 16 år varaktigt bor tillsammans med någon av makarna eller om bara ena maken vill skilja sig. Under betänketiden är makarna fortfarande gifta. Hur mycket du kommer att få efter en bodelning beror alltså på om någon egendom är enskild och vilka tillgångar det finns av värde. Huset kan vara belånat och då ska de skulderna dras av från husets värde innan tillgångarna delas mellan er. Mvh

Andreas Vinqvist |Hej, Enligt 10 kap 1 § äktenskapsbalken ska makarnas giftorättsgods ingå i bodelningen och enligt 7 kap 1 § äktenskapsbalken framgår att en makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. Vad som utgör enskild egendom framgår av 7 kap 2 § äktenskapsbalken. En makes egendom kan bland annat göras till enskild egendom genom förordnande om detta i äktenskapsförord. Då inget äktenskapsförord finns är fruns sparpengar giftorättsgods och ska således ingå i bodelningen. Vänligen,

Andreas Vinqvist | Hej, Enligt Äktenskapsbalkens 9 kap 1 § ska bodelning ske då äktenskapet upplöses. Däremot finns det inget som reglerar när bodelningen ska ske och möjligheten att begära bodelning anses inte heller kunna bli preskriberad. Dock kan möjligheten att begära bodelning gå förlorad genom en makes passivitet då detta kan tolkas som en eftergift av anspråket, men det torde då krävas en ganska långvarig underlåtenhet. I till exempel rättsfallet NJA 1993 s. 570 ansåg Högsta domstolen att en hustru som begärt bodelning först efter 24 år efter skilsmässan måste ansetts ha nöjt sig med den faktiska fördelningen som skett och att rätten att påkalla bodelning därför gått förlorad. Enligt 7 kap 1 § Äktenskapsbalken är en makes egendom giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. Detta betyder att huset räknades som giftorättsgods i din makes tidigare äktenskap och att huset således skulle ingått i bodelningen även om din man köpte det för ”egna” pengar och i sitt namn. Över bodelning ska det upprättas en skriftlig handling som skrivs under av båda parter. Lagtexten stadgar inga minimikrav på innehållet i detta dokument. I praktiken är det vanligt att parterna i den skriftliga bodelningshandlingen, mer eller mindre precist, dokumenterar hur tillgångar har delats. Efter NJA 1994 s 265 följer dock att det utöver underteckningarna inte krävs mer än att dokumentet intygar att bodelning skett. Bodelningshandlingen fungerar sedan som bevis för att bodelning skett och den behöver inte registreras eller skickas in någonstans. För säkerhets skull kan det vara bra att din man och hans förra fru skapar ett sådant dokument för att slutligt reglera frågan om bodelning. Vänligen,