Hanna Rehn |Hej,Vem som skall tilldelas den gemensamma bostaden vid fördelning av egendomen vid bodelning regleras i Äktenskapsbalken (1987:230) 11 kap 8 §. Äktenskapsbalken kan du hitta https://www.lagen.nu/1987:230Där anges att den make som bäst behöver den gemensamma bostaden skall få denna i avräkning på sin lott. Då ni båda äger bostaden gemensamt och båda kan och vill ta över lån/lösa ut den andre blir det prövningen av vem som bäst behöver bostaden som blir avgörande. Vid denna prövning skall hänsyn tas till samtliga föreliggande omständigheter. Det kan tex ha betydelse att den ena maken har möjlighet att hyra eller på annat sätt skaffa en bostad på annat håll eller kan erbjuda den andra maken detta.Man kan också beakta makarnas ålder och hälsa och avstånd till arbetsplats. Man kan också beakta om egendomen har visst affektionsvärde för den ena maken, tex att det rör sig om en släktgård eller den ena makens föräldrahem. Om den ena maken innehar en fritidsbostad som också kan användas som åretruntbostad kan det ha betydelse vid bedömningen.Det är också av vikt vem av makarna barnen stadigvarande kommer att bo hos (även om ni har gemensam vårdnad).Det är svårt att utifrån de uppgifter du angivit att bedöma vem av er som har bäst rätt till den gemensamma bostaden men jag hoppas att du kan finna ledning i svaret.Med vänlig hälsning

Henrik Wallin |Hej!Som du mycket riktigt påpekar skall så kallad latent skatt på en fastighet dras av från värdet i samband med en bodelning. Detta följer av den likhetsprincip som bodelningsförrättningen bygger på och har slagits fast i praxis, dvs. av Högsta domstolen i ett rättsfall från 1975 (NJA 1975 s. 288).Om man anser att en bodelning inte är riktigt gjord, så måste den klandras inom viss tid - fyra veckor. Detta följer av ÄktB 17:8, se https://lagen.nu/1987:230#K17P8S1. Om man inte klandrar bodelningen inom denna tid förlorar man sin talan, dvs. det är då tyvärr ingenting att göra åt saken.Då det i ditt fall gått mer än ett år sedan bodelningen förrättades får du således acceptera bodelningen så som den är.Med vänliga hälsningar,

Marie Wahlin |Hej!Tack för din fråga!Med nyttjanderätt avses rätt till hyra, arrende, servitut eller lån. Att man innehar denna rätten måste givetvis kunna bevisas. Er far måste således kunna visa att så är fallet. Oftast upprättas handlingar vid bodelning. Det bästa är annars att ni vänder er till tingsrätten för att få nyttjanderättens existens fastställd. Då är det er far som måste bevisa att han innehar nyttjanderätt. Frågan är då om det familjemässigt är värt att gå till domstol. En fördel är att ni en gång för alla får fastställt hur det ligger till och förhoppningsvis kan lämna det därhän. Lycka till i ert beslut.Med vänlig hälsning

Louise Albertson - Witting |Relevant reglering vid bodelning i samband med äktenskapsskillnad finns i Äktenskapsbalken(hädanefter ÄktB). Bodelning skall enligt 9 kap 1 § ÄktB förrättas när ett äktenskap upplöses. Angiven paragraf stadgar att bodelning dock ej behöver ske i det fall ni endast har enskild egendom och ingen av er begär att få överta bostad eller bohag . Då ni inte angivit några närmre förutsättningar angående er egendom presumeras den vara giftorättsgods i enlighet med 7 kap. 1 § ÄktB, se https://lagen.nu/1987:230#A3. Det är endast giftorättsgods som skall ingå i bodelningen, 10kap 1§ ÄktB. Om det är så att ni ingått ett äktenskapsförord kan egendom som från början var giftorättsgods ha omvandlats till enskild egendom, vilket således innebär att den undantas från bodelningen. Likaså får make i skälig omfattning ta undan föremål som maken uteslutande har till sitt personliga bruk, se 10 kap 2 § ÄktB. Giftorättsgodset skall likadelas mellan er enligt 11 kap 3 § ÄktB,se https://lagen.nu/1987:230#A3. Med ledning av de andelar som beräknats för er båda skall giftorättsgodset fördelas på lotter, se 11 kap 7 §ÄktB. Då din makes egendoms värde överstiger din egendom skall han för att verkställa bodelningen antingen överlämna egendom till dig till det värde som utgör skillnaden mellan era andelar eller till dig utge motsvarande värde i pengar. Detta stadgas i 11 kap. 9 § ÄktB, se https://lagen.nu/1987:230#A3.Om du mottar egendom från din make har du rätt att av honom få sådan egendom som inte är uppenbart olämplig för dig. Den av er som bäst behöver er bostad har rätt att få den i avräkning på sin lott, se 11 kap 8 § ÄktB. I ert fall är det viktigt att poängtera att likadelningsrätten som följer av en bodelning är en successivt växande rätt hänförlig till äktenskapets längd. I det fall det med hänsyn just till äktenskapets långvarighet samt med hänsyn till era ekonomiska förhållanden framstår som oskäligt med en fullständig likadelning kan bodelningen jämkas enligt 12 kap. 1 § ÄktB, se https://lagen.nu/1987:230#A3 .Bodelningen förrättas av er gemensamt. I den omfattning det behövs skall era respektive tillgångar och skulder upptecknas sådana de var när ni väckte talan om äktenskapsskillnad. Om det behövs för att få er bouppteckning till stånd, skall en bodelningsförrättare förordnas, se 9 kap 7§ ÄktB.Med vänlig hälsning,

Tove Adlerberth |Hej!Ett ”egenskrivet” kontrakt är juridiskt lika bindande som ett skuldebrev från en bank, eller muntliga överenskommelser. Men en skuld är ju dock betydligt lättare att bevisa om den finns nedskriven, och underskriven av parterna.För att få hjälp med att få din skuld betald kan du vända dig till Kronofogdemyndigheten. Du fyller i en ansökan och tänk då på att ansöka om både betalningsföreläggande och verkställighet. Verkställighet betyder att myndigheten då driver in skulden åt dig. Om du glömmer det sistnämnda så går det dock att ansöka om detta separat i efterhand, men hela förfarandet tar då längre tid.När du ansökt om detta hos Kronofogdemyndigheten så skickar de ett betalningsföreläggande till din före detta. Detta innebär att han får ett betalningskrav med uppmaning om att betala skulden inom viss tid. Om han inte betalar och inte har motsatt sig (bestridit) ditt krav, kan myndigheten ”verkställa” föreläggandet genom att exempelvis utmäta hans egendom.Om din före detta motsätter sig kravet (genom att till exempel påstå att skulden inte existerar, eller att han redan betalt) så kommer Kronofogdemyndigheten fråga dig om du vill att ärendet skall skickas till tingsrätten för vidare förhandling.Det du då bör tänka på är att det (om det blir en förhandling) är att det kommer att uppstå vissa kostnader för förhandling i rätten. Om du vill fortsätta för en fastställelse av skulden skall du därför yrka på att rättegångskostnaderna skall betalas av din före detta (som då blir ”svaranden”). Du skall även tänka på att rättegångskostnaderna i de flesta fall får betalas av den som ”förlorar” målet. Vidare skall du även tala om (åberopa) vilken bevisning du har för att skulden existerar. I ditt fall blir det då det underskrivna kontraktet, och eventuellt de två vittnena som skrev under. Om rätten sen fastställer skulden, så driver Kronofogdemyndigheten in din skuld på samma sätt som ovan.För blanketter och praktiska råd om hur du går tillväga finns hjälp utförligt beskrivet www.kronofogden.se/villfabetaltMed vänlig hälsning